_id
stringlengths 1
4
| text
stringlengths 70
41.1k
| title
stringclasses 1
value |
|---|---|---|
3001 | Julian Assanges hälsa har förbättrats i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh. Det sa Wikileaks på tisdagen. Samtidigt kräver australiska parlamentsledamöter att Boris Johnson stoppar utlämningen av Assange till USA. | |
3002 | När den 48-årige Julian Assange hördes i rätten senast, den 19 oktober förra året, stammade han och verkade rejält medtagen. Han hade svårt att minnas sitt eget namn, och förklarade att han inte kunde ”tänka ordentligt”. Sedan dess har Wikileaksgrundarens anhängare varit oroade för att hans hälsa tagit skada av de långa perioderna av isolering i Belmarshfängelset, där många av Storbritanniens mest ökända terrorister och förbrytare sitter. Nils Melzer, FN:s särskilda sändebud för tortyr, har varnat för att Assange uppvisat symptom som tyder på att han har utsatts för psykologisk tortyr. På tisdagen publicerade gruppen ”Läkare för Assange” ett öppet brev i den medicinska tidskriften The Lancet. I det kräver de 117 läkarna ett slut för ”tortyren” mot Assange. Kan utlämnas till USA Julian Assange avtjänar ett nästan ett år långt fängelsestraff för brott mot brittiska borgensregler. Han greps av brittisk polis i april förra året, efter att ha tillbringat nästan sju år på Ecuadors ambassad i London. Misstankarna om sexualbrott som fanns mot honom i Sverige tidigare har preskriberats eller lagts ner. USA menar dock att Assange begått allvarliga brott när han avslöjat försvarshemligheter på Wikileaks, och den brittiska regeringen har gett en domstol tillstånd att behandla den amerikanska utlämningsbegäran. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn har protesterat skarpt mot att den brittiska regeringen tagit detta beslut. Domstolsförhandlingarna inleds på måndag och pågår först i fem dagar. Därefter väntas en andra fas i april, som ska pågå i tre veckor. Men nu ger Wikileaks talesperson Kristinn Hrafnsson lugnande besked. – Hans tillstånd har förbättrats tack vare pressen från hans advokater, från allmänheten och, otroligt nog, från andra intagna på Belmarshfängelset som krävt att han ska få lämna isoleringen, sa Hrafnsson. På måndag inleds rättegångsförhandlingarna i utlämningsärendet mot Julian Assange. Då kommer detaljerna i det åtal som väckts mot honom i USA att bli kända. Enligt organisationen Reportrar utan gränser riskerar dock Assange att dömas till upp till 175 år i fängelse för att ha avslöjat amerikanska försvarshemligheter, om han skulle utlämnas. En grupp parlamentsledamöter från Australien, där Assange är medborgare, kräver nu att premiärminister Boris Johnson träder in och stoppar utlämningsprocessen. – Jag är ett stort fan av Trump, jag är ett stort fan av Bojo (Boris Johnson), men en sak värderar jag ännu högre: yttrandefrihet, sa den George Christensen, ledamot för Liberal National Party, som leder en tvärpolitisk grupp kallad Bring Julian Assange Home. En annan parlamentsledamot, Andrew Wilkie, varnade på tisdagen: – Detta kan bli ett prejudikat som innebär att om du är journalist och gör något som förargar någon regering i framtiden, då löper du risk att bli utlämnad – var än i världen du befinner dig. Julian Assange Född 1971 i Townsville, Australien. Blev som tonåring känd som hackare under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem. Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora läckor skulle kunna lämnas och publiceras. 2010 publicerade Wikileaks en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där ett dussintal civila dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters, vilket fick enormt stor uppmärksamhet. 2010 släpptes också cirka 75.000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och på hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats. Källa: TT Läs mer: FN-rapportör beskriver svensk rättsröta i fallet Assange | |
3004 | Rysslands agerande i Ukraina sprider oro i Estland. Utrikesminister Urmas Paet menar att EU- och Natomedlemskap ger trygghet. Men alla är inte övertygade. ”Det skulle kunna hända här också”, säger Heli Sall som minns den sovjetiska tiden. | |
3005 | – Vår egen historia här i Estland gör att vi reagerar starkare på ryssarnas agerande i Ukraina, menar Heli Sall som är ute på promenad i centrala Tallinn ihop med barnbarnen Lucas och Mark. Heli Sall är 67 år och har levt större delen av sitt liv i ett Sovjetstyrt Estland. Och hon är övertygad om att något liknande det som nu händer i Ukraina skulle kunna ske här också. – Vi har städer i östra Estland där majoriteten är ryssar. Vem vet vad som kan hända? Den ryska interventionen i Ukraina väcker upprörda känslor i Estland och de andra baltiska länderna. Estland, Lettland och Litauen tillhörde Sovjetunionen från andra världskriget till 1991, när länderna åter blev självständiga. I Estland utgör ryssarna en fjärdedel av befolkningen. När Rysslands president Vladimir Putin förklarar aktionen i Ukraina med att ryska intressen ska skyddas, väcker det oro i de baltiska länderna. Estlands utrikesminister Urmas Paet förklarar i en DN-intervju att Estland, som granne till Ryssland, tydligare än andra ser vad som sker. Men framför allt vill Paet sätta det ryska agerandet och krisen i Ukraina i ett europeiskt sammanhang. Det finns ryska befolkningsgrupper i många länder, säger han. – Alla europeiska länder måste vara oroliga när Ryssland säger att man ska skydda ryssar i andra länder och använder vapen för att nå sina mål. Paet påpekar flera gånger att Estland är inbäddat i europeiska säkerhetsstrukturer. – Vi är medlem i EU och Nato och känner trygghet i det. Orsaken till att Ukraina så snabbt som möjligt vill närma sig EU och Nato är att landet vill känna samma säkerhet, säger utrikesministern. Flera personer som DN pratar med på gatorna i Tallinn talar om en mer konkret oro. – Vi ester är alltid medvetna om riskerna. Och jag litar inte på att Nato skulle komma till undsättning vid en kris, eller ens skulle hinna göra det, säger Eve Paju, 28-årig finansrådgivare som tar lunchpaus ihop med jämnåriga kollegan Liis Berg. Ändå tror de att en äldre generation, som upplevt Sovjetåren, oroas ännu mer av händelserna i Ukraina. – Det är nog mer påtagligt för vår föräldrageneration, menar Eve Paju som är klädd i den estniska flaggans blå-svart-vita färger. Bland Tallinns ryssar hörs andra röster. – De som kallar sig revolutionärer i Kiev är romantiker. Jag tycker inte om de nynazistiska elementen, förklarar Natalija Kuznetsova som är ute och shoppar med sin make. – Jag vet inte om det som Putin gör på Krim är rätt. Men det är nödvändigt eftersom det bor så många ryssar där. Det låter ungefär som den version som ryska medier ger av krisen i Ukraina. – De flesta ryssar i Estland tittar på rysk tv och får sin information därifrån. Det gör att ester och ryssar får helt olika bilder av krisen i Ukraina, säger Andres Kasekamp, professor i statsvetenskap vid universitetet i Tartu och chef för Utrikespolitiska institutet i Tallinn. Kasekamp talar om ett pågående informationskrig. En som hamnade mitt i det i förra veckan var utrikesminister Urmas Paet när en inspelning av ett telefonsamtal han haft med EU:s utrikeschef Catherine Ashton lagts ut på Youtube. Avlyssningen förmodas vara gjord av rysk underrättelsetjänst. I samtalet återger Paet uppgifter han fått från Olga Bogomolets, läkare och aktivist som blivit hälsominister i den nya ukrainska regeringen. Enligt samtalet ska offren i Kiev ha ”dödats mycket professionellt, med skott i hjärtat och i hjärnan” och samma skyttar kan ha skjutit mot både poliser och demonstranter. Putin tog det avlyssnade telefonsamtalet till intäkt för att det var ”provokatörer från oppositionspartierna” som låg bakom dödsskjutningarna. Till DN säger Urmas Paet att den läckta versionen av telefonsamtalet är klippt och redigerad, och att han aldrig sagt att han tror att demonstranterna låg bakom skotten. Bogomolets har också förnekat att hon sagt något om vilka som sköt. För några år sedan blev det kravaller i Estland, med ester och ryssar på olika sidor, när myndigheterna flyttade en sovjetisk soldatstaty i Tallinn. Men få verkar tro att krisen i Ukraina ska vidga klyftorna igen. – Vi trivs här, förklarar Natalija Kuznetsova. – Ryssarna i Estland är mer europeiska, menar Eve Paju. Statsvetaren Andres Kasekamp målar ändå upp ett scenario, för den som har en ”paranoid läggning”, som han säger. – Om ryssar i nordöstra Estland kräver folkomröstning om mer autonomi, om det leder till demonstrationer och bråk där en rysk demonstrant dör, och om ryska medier rapporterar att en ryss dödats av ”fascistisk estnisk polis” – vad skulle hända då? undrar han. Estland Estland har 1,3 miljoner invånare. Ytan är 45 227 kvadratkilometer, ungefär en tiondel av Sveriges. Tallinn, med 400 000 invånare, är huvudstad. Estland har i historien haft både tyska, svenska och ryska herrar. Var självständigt under mellankrigstiden. Under andra världskriget ockuperades Estland i tur och ordning av Sovjetunionen, Tyskland och Sovjet igen. Efter kriget blev Estland en del av det kommunistiska Sovjet. 1991 blev Estland åter självständigt, precis som de andra baltiska länderna, Lettland och Litauen. Estland är sedan 2004 medlem i både EU och försvarsalliansen Nato. Väst skärper tonen G7-länderna varnar Ryssland för att annektera Krim, annars hotar "ytterligare åtgärder", både individuellt och kollektivt. G7 kommer heller inte att erkänna resultatet av helgens folkomröstning på Krim om halvöns ställning. Ukrainas förre utrikesminister Petro Porosjenko vädjade på onsdagen vid en presskonferens i Strasbourg till Ryssland att inte förstöra de band som knutits mellan de båda folken. Samtidigt larmade Ukraina om rysk militäruppbyggnad längs landets östra och södra gräns. | |
3007 | Ett ”ja” i söndagens folkomröstning i Katalonien om ökat regionalt självstyre kommer att ge den spanska regionen en mycket självständig ställning. Samtidigt som Katalonien förblir en del av Spanien. | |
3008 | Enligt opinionsinstituten är det inte mycket som talar för att det blir något annat än ”ja”. Mätningar på sistone har visat att runt 75 procent av de röstberättigade katalanerna kommer att rösta för det lagda förslaget om ökat självbestämmande. Samtidigt är stödet på nationell nivå för ökad katalansk självstyrelse – en självstyrelse som redan i dag är betydande – inte speciellt stark; mer än hälften av spanjorerna motsätter sig förslaget. Spanske premiärministern José Luis Rodriguez Zapatero har personligen investerat en hel del politiskt i denna fråga, som avgjort är en balansgång för socialistpolitikern. Han har i spanska parlamentet lotsat fram det kompromissförslag som nu läggs fram för katalanerna. I det har formuleringar som ger Katalonien status av ”nation” tonats ner. Socialistpartiets huvudmotståndare, tidigare regeringspartiet Partido popular, är emot folkomröstningen. Man betraktar förslaget som ”antikonstitutionellt” och menar att ett ja skulle betyda att Katalonien, och i förlängningen kanske även fler spanska regioner, skulle få ett alltför långtgående självbestämmande. Det ursprungliga förslaget arbetades fram hösten 2005 av det katalanska parlamentet. Bakgrunden till initiativet var bland annat att det ekonomiskt förhållandevis starka Katalonien under lång tid klagat över överbeskattning från centralmaktens sida. Går det nya förslaget igenom betyder det större självbestämmande i främst skattefrågor och juridiska frågor. Enligt många bedömare har beslutet om folkomröstning i Katalonien spelat en avgörande roll för baskiska separatistorganisationen ETA:s beslut tidigare i år att lägga ner sin väpnade kamp. Hoppet om att någonsin kunna uppbåda folkligt stöd för terror för att nå sina självständighetssträvanden i Baskien, en region längre åt nordväst, bedömdes troligen som allt mindre. Och den uppfattningen fick ökad näring när centralmakten i Madrid vågade visa att ökat regionalt inflytande kan komma till stånd genom dialog mellan regioner (läs: Katalonien) och Madrid. Förutsatt att begreppet ”nation”, starkt omhuldat av förespråkare för regionalt självstyre inom Spanien, hanteras rätt så hoppas Spaniens anhängare av ett ja i Katalonien att ett stort steg framåt kan tas i en fråga som annars hotar förbli ett evigt gräl och dessutom källa till oro. Kalle Holmberg [email protected] 08-738 16 79 | |
3010 | Den polska köttskandalen fick Stockholms skolor att välja svenskt kött. Men svenskt kött är inte vaccinerat mot köttfusk. – Vi har cirka 100 fall av livsmedelsbedrägerier varje år och mörkertalet är stort, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket. | |
3011 | Ett parti okontrollerat polskt kött ändrade på några veckor innehållet i köttgrytorna i Stockholms skolmatsalar. Matleverantören Kleins Kitchen som lagade Boeuf bourguignon på köttet till 26 friskolor köper nu bara kött från Sverige eller Norden. Både Stockholms stad och Nacka kommun skärper under våren sina inköpsregler för livsmedel i kommunala skolor som ska följa svensk djurskyddslag. Men skärpningen stoppar inte avsiktligt matbedrägeri. Det polska köttet var svartslaktat och försett med falska livsmedelskontrollstämplar. EU har strikta livsmedelsregler för att garantera kvaliteten på allt kött i unionen, men att helt skydda sig mot systematiskt fusk är omöjligt. – Matfusk finns även i Sverige, vi har haft cirka 100 fall av misstänkta bedrägerier varje år. Bland annat där man medvetet släppt ut obesiktigat kött på marknaden. Vi misstänker att det finns ett stort mörkertal, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket. Livsmedelsverket skickade förra året ut 110 varningar om misstänkt livsmedelsbedrägeri i det europeiska RASFF-systemet, varav tio procent gällde kött. De senaste åren har flera omfattande fall av köttfusk avslöjats. 2017 upptäcktes en systematisk svartslakt av hästar i Skåne där slakteriet förfalskade veterinärstämpeln med potatis. Över 100 ton hästkött fick återkallas, men det mesta var redan uppätet. För två år sedan avslöjade Stockholm stads livsmedelskontroll två företag som sålde kött som varken var svenskt eller ekologiskt. – Köttet kom bland annat från Spanien, Polen, Slovakien och Litauen och maldes i Johanneshov men såldes som gotländskt kravmärkt, säger Shwan Kareem, stadsveterinär i Stockholms stad. Efter avslöjandet har livsmedelslagen skärpts. Sedan årsskiftet kan personer som medvetet lurar eller vilseleder konsumenter få upp till två års fängelse - men hittills har inget åtal väckts. – Vi har en särskild fuskgrupp på fem till sex inspektörer som jobbar hårt för att stoppa de oseriösa på marknaden, men vi behöver tips från allmänheten också, säger Shwan Kareem. Läs mer: Köttskandalen slår ut mångmiljardindustri i Polen | |
3013 | Donald Trump på posten som USA:s president kan få konsekvenser för Sveriges relationer med USA. Det sade försvarsminister Peter Hultqvist vid en utfrågning på onsdagen. ”Jag hoppas att det amerikanska folket väljer någon annan”, sade han. | |
3014 | Peter Hultqvist frågades på onsdagskvällen ut i Forum/debatts intervjuserie ”Möt ministern” på Kulturhuset i Stockholm. En bit in i utfrågningen fick Hultqvist en fråga av moderatorn Annie Reuterskiöld om hur han ser på om Donald Trump skulle väljas till president i USA. Försvarsministern gjorde ingen hemlighet av sin personliga inställning till den kontroversiella politikern. – Det är ingen man jag skulle rösta på, det kan jag säga, sade Peter Hultqvist. Därefter gick han vidare med ett resonemang om vad Donald Trump som amerikansk president skulle kunna innebära för Sveriges relationer med USA. Även om Hultqvist var något svävade lät han förstå att Trump som president skulle kunna få konsekvenser för ländernas relationer. – Man ska inte spekulera i vad som sker i andra länder. Men sker det radikala förändringar i negativ mening i en statsledning som påverkar oss på ett sätt som känns som att ”det här känns ju inte bra”, då är det klart att det får konsekvenser. Då måste man omvärdera läget på något sätt och se om vi ska göra det här på ett annat sätt, eller ska vi välja att se någon annat typ av samarbete. Men det är inget man vill förutsäga. Jag hoppas att det amerikanska folket, och jag tror de gör det, väljer någon annan som är bättre skickad för den här uppgiften. – För det är en rätt allmän uppfattning i Europa, om jag förstår det rätt, att det kanske inte är det alternativet som gagnar oss bäst, sade Peter Hultqvist. Under sin kampanj till posten som USA:s president har Donald Trump gjort flera kontroversiella uttalanden. Han har bland annat sagt att han vill införa ett stopp för muslimer att resa in i USA, slagit fast att mexikanska flyktingar för med sig ”brottslighet” och ”våldtäkter” till USA, samt flaggat för allvarliga former av tortyr mot terrorister. Kontroverserna till trots skördar Donald Trump framgångar i det amerikanska primärvalet. Senast i tisdag vann han republikanernas val i delstaten New York. | |
3016 | Poliser med förstärkningsvapen skickades på lördagskvällen till Hammarby sjöstad i södra Stockholm. – Det här är en bevakningsåtgärd i samband med en brottsutredning, säger Sven-Erik Olsson, presstalesperson vid Stockholmspolisen. | |
3017 | Polisen fick på lördagskvällen flera larm om att en pistolbeväpnad man befann sig i Hammarby sjöstad strax sydöst om centrala Stockholm, rapporterade Aftonbladet. – Vi har fått uppgift om en pistolbeväpnad person, det är ett pågående arbete, sade Lars Källgren, polisens stationsbefäl i område Stockholm Syd, till tidningen. Polisen kunde senare avföra larmet om en pistolbeväpnad man. Men under kvällen anlände polis med förstärkningsvapen till området. Enligt lokaltidningen Sjöstadsbladet befann sig poliser med automatvapen och prickskyttegevär i området. Polisens presstalesperson Sven-Erik Olsson berättade på kvällen för DN att det rörde sig om en bevakningsåtgärd i samband med en brottsutredning som inletts tidigare. – Det här var en bevakningsinsats med anledning av en förundersökning i ett annat ärende, som initierats på en annan plats. I övrigt kommenterar vi inte detta, säger Olsson på söndagsförmiddagen. Så den undersökningen har i och för sig inte med Hammarby Sjöstad att göra? – Det som är initierats har inte det, men det finns en koppling som gör att vi gjorde den här insatsen. – Men jag kan säga att det var inget som var någon fara för allmänheten Insatsen i Sjöstaden avslutades under lördagskvällen. | |
3019 | Venezuela borde släppa alla oppositionella som fängslats – så lyder uppmaningen från FN:s människorättschef Michelle Bachelet till landets president Nicolás Maduro. | |
3020 | – Jag uppmanar myndigheterna att släppa alla dem som frihetsberövats för att de utnyttjat sina medborgerliga rättigheter på fredligt vis, säger Bachelet under en tredagarsvisit i Venezuela, där hon träffat såväl president Maduro som oppositionsledaren Juan Guaidó och familjer och släktingar till de fängslade. FN:s människorättschef syftar på de hundratals oppositionella som fängslats efter att ha demonstrerat mot regimen. Det är inte första gången som Bachelet kritiserar Maduro och hans regim för att inte respektera mänskliga rättigheter. Läs mer: Nya samtal mellan parterna i Venezuela Nicolás Maduro säger att han välkomnar rekommendationerna från Bachelet, som tidigare var president i Chile. – Jag sade till henne att hon kan räkna med att jag, i egenskap av president, tar hennes förslag på allvar. Venezuela befinner sig i politisk och ekonomisk kris och enligt FN har närmare fyra miljoner människor flytt landet på grund av den svåra situationen. Tidigare i juni fördes hemliga samtal om krisen i Venezuela i Stockholm, ett möte som Sveriges utrikesminister Margot Wallström stod värd för. Läs mer: Venezuela öppnar gräns mot Colombia | |
3022 | Favoriten Rafael Nadal vann Franska mästerskapen efter 6–3, 6–2, 6–3 i finalen mot David Ferrer. ”Det här hade jag aldrig kunnat drömma om”, säger Nadal. | |
3023 | Söndagens final på Philippe Chatrier-banan mellan den spanske storfavoriten Rafael Nadal och landsmannen David Ferrer blev aldrig spännande. Nadal var aldrig hotad på vägen mot sin åttonde titel på gruset i Paris. Ferrer hade sina toppar men räckte helt enkelt inte till. När Rafael Nadal slog in matchbollen i tredje set sjönk han ned på gruset och glädjevrålade precis som han gjort sju gånger tidigare. Grand slam-titeln var hans första sedan knäskadan som höll honom borta från tennisen i sju månader. – Det är en av de mest speciella segrarna. Jag vill tacka alla som har stöttat mig under min karriär, men speciellt under min skadeperiod. Alla som har skickat meddelanden via Twitter, Facebook, med mera, det betyder väldigt mycket, sade Nadal i segerintervjun. Hans tuffaste match på vägen mot finalen var semifinalen mot världsettan Novak Djokovic som spanjoren vann efter en lång, tuff och välspelad femsetare. Förra året blev han historisk när han passerade Björn Borg i antalet titlar i Franska mästerskapen. På söndagen skrev han återigen historia genom att bli den första att vinna en och samma grand slam-turnering åtta gånger. – Det här hade jag aldrig kunnat drömma om, säger Nadal. | |
3025 | Varje dag på väg till och från jobbet passerar Arnold Friedrich den gamla gränsen och muren mellan Öst- och Västtyskland. "Dagen när muren öppnades var den lyckligaste stunden i mitt liv", säger han. På tisdagen det femton år sedan Berlinmuren föll. | |
3026 | Den 9 november 1989 var det inte bara i den tyska huvudstaden som allt förändrades. Snart öppnades hål i hela den strängt slutna gränsen mellan det kommunistiska DDR och Västtyskland. Mindre än ett år senare var Tyskland återförenat. "Välkomna till lilla Berlin", hade det kunnat stå på skyltar vid infarten till Mödlareuth, en by som ligger inbäddad i ett kulligt landskap 30 mil söder om Berlin. Tidigare gick gränsen mellan Öst- och Västtyskland rakt genom det lilla samhället, där hälften av de femtio invånarna var DDR-medborgare och den andra hälften västtyskar. - Vi bodde i samma by men ändå i två världar, säger folk i samhället som kallats just för "lilla Berlin". Nu fungerar Mödlareuth som en enda by igen. - Kanske har återföreningsprocessen kommit längre här än på andra håll, tror gränspendlaren Arnold Friedrich. Tidigare kunde byborna på öst- och västsidan se varandra över muren som löpte genom samhället, och de visste vem som bodde i vilket hus. Men de kunde inte prata med varandra, och östinvånarna fick inte ens vinka till någon på västsidan. Orsaken till Mödlareuths delning går tillbaka till början av 1800-talet, när gränsen mellan det dåvarande kungadömet Bayern och furstendömet Reuss drogs i bäcken Tannbach. Efter andra världskriget blev det lilla vattendraget, som flyter rakt genom Mödlareuth, gräns mellan de sovjetiska och västliga ockupationszonerna, och senare mellan Öst- och Västtyskland. - Gränsen har präglat och bestämt mitt liv, konstaterar Arnold Friedrich. Från slutet av 60-talet och åtta år framåt var Friedrich västtysk gränssoldat med dagliga patrulluppdrag. - När jag såg de östtyska gränsvakterna, de var i samma ålder som jag, undrade jag alltid vad de tänkte om oss, säger han. Senare blev Arnold Friedrich borgmästare på den västliga sidan, ett uppdrag som han också hade när muren föll. - Det var en osannolik känsla när jag, som en av de första, kunde passera genom muröppningen här i Mödlareuth, berättar han. Friedrich bor kvar på västsidan. Men han jobbar sedan några år som kommunal tjänsteman i det gamla öst och passerar dagligen den tidigare gränsen. I höst har tiotusentals tidigare DDR-medborgare protesterat och demonstrerat mot den höga arbetslösheten i östra Tyskland, och experter varnar för att klyftan mellan öst- och västtyskar håller på att växa. Men i Mödlareuth är problemen mindre än på andra håll, menar Arnold Friedrich. - Här finns ingen arbetslöshet, och släktbanden över den gamla gränsen har hjälpt till, säger Friedrich. Han får medhåll av Rudolf Richter, pensionär som tidigare arbetade på östsidans kollektivjordbruk. Den här eftermiddagen räfsar Rudolf Richter löv på tomten hundra meter från de kvarlämnade murresterna. Han har två kusiner som bor på den gamla västsidan. - När jag fyllde 60 år fick jag utresetillstånd och kunde besöka dem. Det var enda gången under murens tid. Nu träffas vi varje vecka, säger Richter. På en gård på västsidan håller också Karin Mergner på att räfsa löv. Hon berättar att byborna firade halloween tillsammans härom veckan, och att Mödlareuths kvinnor träffas på bykrogen en torsdagkväll i månaden. - Mödlareuth har växt ihop igen. Förut låg byn vid världens ände. Nu bor vi mitt i Europa, säger hon. | |
3028 | Inte bara våldtäkter utan även kvinnomisshandel utreds bristfälligt. För få anmälningar leder till åtal, fastslår överåklagare Birgit Thunved. Att kvinnan tar tillbaka sina uppgifter är inte skäl nog för att avskriva ärendet. | |
3029 | Birgit Thunved leder åklagarmyndighetens nya nationella utvecklingscentrum i Göteborg för vålds- och sexualbrott. Det är hennes uppgift att utveckla förhörs- och utredningsmetoder som leder till att fler brott klaras upp. Samtidigt utövar hon sedan årsskiftet tillsyn över alla åklagare så att vålds- och sexbrott får en likartad behandling i hela landet. Birgit Thunveds första - och hittills enda - ingripande väckte stor uppmärksamhet. När den så kallade hockeyskandalen i Stockholm såg ut att bli en i raden av nedlagda brottsutredningar, återupptog hon förundersökningen och gav en ny åklagare i uppdrag att utreda den misstänkta våldtäkten av en ung flicka. - Jag reagerade på att den första förundersökningen avslutades så snabbt. Det gick ju bara ett par dygn. Våldtäkt är ett grovt brott, påpekar överåklagaren. Skarp kritik riktades i veckan mot polisens och åklagarnas brottsutredningar av våldtäktsfall. I en färsk rapport hävdas att förundersökningarna bör bedrivas mer offensivt, att den misstänkte ibland inte ens förhörs och att kvinnan ofta inte får stöd av en egen advokat. Kritiken kan, menar Birgit Thunved, vidgas till att gälla även våld mot kvinnor. - Jag menar att övergrepp på kvinnor - det gäller både våldsbrott och sexualbrott - lagförs i alltför liten utsträckning. För få anmälningar leder i dag till åtal, konstaterar hon. När det gäller kvinnomisshandel avskrivs ungefär två av tre ärenden. Det är klart sämre utfall än för gatuvåld, som främst drabbar män. - Det är naturligtvis svårare att utreda relationsbrott, som ofta förövas i avskildhet i ett hem utan vittnen. Men min ambition är att fler fall av kvinnomisshandel ska prövas i domstol. Ett problem är att kvinnan inte sällan tar tillbaka sin anmälan om misshandel - för att hon har utsatts för påtryckningar eller för att hon önskar hålla ihop familjen. Birgit Thunved inser att utredningsarbetet försvåras när så sker: - Men misshandel faller numera under allmänt åtal. Ändå händer det att kvinnan får frågan om hon vill stå kvar vid anmälan och delta i en rättegång. Blir svaret nej avskrivs ärendet. Så får det inte gå till. - Kvinnan äger inte frågan om huruvida övergreppet ska utredas och lagföras. Även när hon inte vill medverka kan det vara möjligt att styrka brott om förundersökningen bedrivs aktivt inte minst i ett inledande skede. Det kan handla om läkarintyg, brottsplatsundersökningar eller beslag som dokumenterar att våld har förekommit. Thunved är samtidigt kritisk till att åklagare inte rutinmässigt ser till att kvinnor som anmält att de våldtagits eller misshandlats tidigt får en egen advokat, ett så kallat målsägandebiträde. - Jag kan inte förklara att så inte sker i princip alltid. Undantag ska endast göras när det är uppenbart att anmälan är obefogad. Målsägandebiträdet ska stödja kvinnan genom polisförhör och i rätten. Enligt Birgit Thunved kan åklagaren inte fylla den rollen: - Åklagaren ska vara objektiv och se till både den misstänktes och målsägandens intressen. Kvinnan behöver helhjärtat stöd från någon som utgår från hennes upplevelse och som kan ägna sig enbart åt det. | |
3031 | Synen på Sverige. Svenskar tänker visserligen på sina medmänniskor, men saknar den äkta vinnarmentaliteten, skriver Henrik Brandão Jönsson, DN:s medarbetare i Brasilien. Ett av bevisen är att vi, trots att vi förlorade VM-finalen mot Brasilien 1958, inte ställde till med några scener och slog ned domaren och motståndarna. | |
3032 | Det finns en komplimang om oss svenskar som brassarna gärna använder. Den handlar om en parkeringsplats utanför en stor, svensk arbetsplats. Jag har hört historien flera gånger och den har utspelats sig på alltifrån Tetra Pak i Lund och Scania i Södertälje till Volvo i Göteborg och Ericsson i Stockholm. Den handlar om en tjänsteman som kommer i så god tid till jobbet att alla parkeringsplatserna är lediga. Ändå väljer han att parkera bilen längst bort från entrén. En kollega frågar honom varför han som är först ut inte parkerar sin bil närmast ingången. Svensken ser förvånad ut och svarar: – Jag som är ute i god tid har ju tid att gå till entrén. Tänk på honom som är försenad. Han behöver parkera nära ingången. När brassarna hör denna historia trillar de av stolen. De är uppväxta i ett av världens mest själviska länder där man sätter sig själv i första, andra och tredje hand. Att uppoffra sig för någon man inte känner är något så ofattbart att budskapet knappt går att ta in. I Brasilien består samhället av din familj. Allt annat är irrelevant. Sensmoralen i historien är att svenskar tänker på sina medmänniskor. Hur parkeringsplats-historien uppkommit vet jag dock inte, men med tanke på att den har utspelats på olika arbetsplatser kan det röra sig om en råttan-i-pizzan-historia. En annan myt som sprids om Sverige är att det är ett land utan rasism. Beviset kommer från sommaren 1958 i Stockholm, då Brasilien vann sitt första fotbolls-VM och Gustav VI Adolf delade ut guldmedaljerna till det brasilianska landslaget. När kungen gav den 17-årige Pelé medaljen tog han honom i hand. Att en vit kung tog en svart fotbollsspelare i hand var på den tiden uteslutet i Brasilien. Bilden av Sverige blev att det var ett märkligt land där till och med blonda monarker tog svarta i hand. En annan myt som skapades den sommaren är att svenskar inte är några dåliga förlorare. Trots att vi förlorade VM-finalen på Råsunda ställde vi inte till med några scener, slog inte ned domaren, motståndarna eller motståndarnas supportrar. Sverige var nöjt med sitt VM-silver. Så funkar det inte i Brasilien. När de förlorade VM-finalen i Frankrike 1998 tog det så hårt att spelarna tvingades vittna i kongressen om vad som egentligen hände. Att svenskar inte har den äkta vinnarmentaliteten gör att vi behandlas som dumma och naiva. Vi anses för godtrogna och förstår inte att man måste trampa över andra för att nå sina mål. Den brasilianska machoattityden, som upprätthålls både av män och av kvinnor, gör också gällande att svenska män är för veka. De håller inte koll på sina kvinnor och blir därför ständigt bedragna. Det märkliga är att de brasilianska machomännen inte hört talas om mansgrisarna i Svenska Akademien, kungens kaffeflickor eller våldet mot kvinnor i hemmen. Den bilden har inte nått fram till Brasilien. Henrik Brandão Jönsson är DN:s medarbetare i Rio sedan 2013. I sommar hoppas han att Brasilien vinner sitt sjätte VM-guld i Ryssland. | |
3034 | Tv-jätten MTG lägger från och med i augusti de största fotbollsmatcherna i en ny premiumkanal. Nu vill bolaget ta mer betalt av operatörerna för att de ska få tillgång till kanalen. | |
3035 | MTG är den största aktören när det gäller sport på den svenska tv-marknaden. Senare i sommar sänder bolagets olika kanaler bland annat OS, de första sommarspelen som inte visas i Sveriges Television. Kostnaderna för tv-rättigheter till sportevenemang har ökat de senaste åren. Framför allt är det den engelska ligafotbollen, Premier League, som stuckit i väg rejält. – Rättigheterna har gått upp i allmänhet och Premier League i synnerhet. Det var en rättighet som vi fick kämpa hårt för att behålla och det får nu konsekvenser, säger Anders Jensen, vd för MTG Sverige. I samband med ligastarten i augusti startar MTG en ny tv-kanal, Viasat Sport Premium. Där kommer de hetaste fotbollsmatcherna från Champions League och de största nationella ligorna att sändas. Efter hand kommer även andra sporter att läggas i den nya premiumkanalen. Tanken är att kunderna inte ska behöva betala mer än vad de redan gör för sina sportabonnemang. – Målsättningen är att det ska vara bred distribution, tillgängligt hos alla distributörer och utan prishöjning för slutkunden, säger Anders Jensen. Om alla tv-tittare får tillgång till kanalen och de största fotbollsmatcherna hänger däremot på förhandlingar som MTG nyligen inlett med de stora bredbands- och tv-leverantörerna. DN kan i dag berätta att MTG försöker flytta fram positionerna och få operatörerna betala mer än vad de gör i dag. – Under lång tid har vi haft en modell med de stora distributörerna, där de utan något egentligt åtagande på kostnadssidan kunnat tjäna pengar på detta, säger Jensen. Att operatörerna tar en större del av notan för sändningsrättigheterna är enligt Anders Jensen nödvändigt för att dagens distributionsmodell ska kunna överleva. – Det blir någon form av entrébiljett för att få tillgång till det här innehållet. Ska man behålla den här modellen där vi finns tillgängliga hos alla distributörer får man också vara med och dra sitt strå till stacken, säger han. I vintras genomförde MTG en prisökning på sportutbudet i Viasat, vilket var en direkt följd av att priserna på rättigheter stigit. Prisökningen fick stor uppmärksamhet och ledde också till att kunder sade upp sina abonnemang. Anders Jensen tror att gränsen snart är nådd för vad kunderna kan betala. – Vi gjorde en rätt signifikant prisökning och det är smärtsamt. Vi var tvungna att gå igenom den, men det kan man inte hålla på med hela tiden, säger han. Förhandlingarna med operatörerna ska vara klara tills den nya kanalen börjar sända i augusti. – Om förhandlingarna mynnat ut i att vi har kvar bred distribution hos alla eller med några, det återstår att se. Men vi måste vara klara då. Enligt Jensen har mottagandet hos operatörerna varit blandat. – Jag hyser goda förhoppningar om att vi ska nå fram till något slags lösning, men det är inte säkert. De senaste åren har tv-marknaden förändrats snabbt med många nya aktörer. I England har exempelvis telecomföretaget British Telecom köpt rättigheterna till Champions League. – Ska man behålla dagens modell, vilket vi kämpar för, där alla aktörer har möjlighet att tjäna pengar, men också delar på kostnader, så börjar vi närma oss en smärtgräns, säger han. De tre stora tv-sportaktörerna i Sverige MTG (TV3, TV6, TV8, TV 10 och Viasat-kanalerna) MTG har bland annat rättigheterna till Champions League i fotboll och förstaligorna i England, Spanien och Italien. De har även rättigheterna till sommarens OS. TV4-gruppen (TV4, TV4 Sport, Sjuan, TV12 och CMore-kanalerna) Sänder även allsvenskan i fotboll och delar sommarens fotbolls-EM med SVT. Visar också en hel del vintersport som skidskytte och alpint. SVT Visar sommarens fotbolls-EM och har även rättigheterna till mycket vintersport. | |
3037 | En 57-årig man har anhållits, misstänkt för mordet på en sexårig pojke år 1993. Pojken sköts ihjäl efter ett bankrån i Hörby. | |
3038 | Mannen greps i Stockholmstrakten, berättar Expressen. Han ska nu föras till Skåne. Det var den 9 december 1993 som en bank rånades i Hörby. När rånarna lämnade platsen krockade de med en personbil. I den satt en man och hans sexårige son. Mannen följde rånarna för att ta registreringsnumret. Han visste då inte att det hade varit ett rån. Efter ett tag klev en av rånarna ut och sköt mot förföljarna. Den sexårige pojken dödades. Den 57-årige mannen är misstänkt för mordet och även för mordförsök på pappan, som klarade sig utan fysiska skador. Han är skäligen misstänkt, vilket är den lägre misstankegraden. – Han har varit intressant i utredningen en tid, berättar Börje Sjöholm, chef för Skånepolisens grupp för Kalla fall. Pojkens pappa uppger för TT att han blev informerad av polisen inför gripandet. – Vi har varit med i 22 år nu. Det har varit spår förr, det har skrivits upp i media och sen åkt ner igen så vi är rätt så luttrade, säger han till TT efter beskedet om gripandet. | |
3040 | Producenternas krav höjer matpriserna. Matproducenterna kräver mer betalt efter flera års oförändrade priser och matpriserna börjar stiga igen. Axfood har efter spruckna förhandlingar med Polfärskt beslutat att plocka bort bland annat Polarbröd från Willys och Hemköps hyllor. | |
3041 | De senaste årens priskrig mellan dagligvarukedjorna har inneburit oförändrade matpriser. Nu kräver matproducenterna kompensation för bland annat höjda energi- och råvarupriser. På tisdagen strandade förhandlingarna mellan Axfood och Polfärskt, som bland annat säljer Polarbröd. Det betyder att Axfood valt att plocka bort några av Polfärsks brödsorter från Hemköps och Willys butiker. - Vi har i detalj försökt redovisa våra kostnadsökningar och att vi måste få kompensation för dessa. Därför är Axfoods agerande förvånande, säger Polfärskts vd Hans Jacobsson till TT. - Det finns en smärtgräns för vad vi kan klara med rationaliseringar. Vi beklagar att Axfood nu valt att plocka bort fyra av våra produkter. Axfood anser att de prishöjningar Polfärskt begärt är oskäliga: - Avståndet mellan oss blev för långt. Vi tycker att Polfärskts prishöjningar är oskäliga, säger Kenneth Wall, presschef på Axfood. De senaste åren har de stora livsmedelskedjorna lyckats förhandla fram avtal med leverantörerna, som inneburit oförändrade eller till och med lägre priser. Nu har det skett ett trendbrott. - Matpriserna har legat still eller fallit i förhållande till många andra priser, säger Kenneth Wall. - Det är mycket länge sedan vi såg en sådan vilja från leverantörerna att höja priserna. Dagligvarujätten Ica bekräftar att årets förhandlingar med leverantörerna är ovanligt tuffa. - Vi har förståelse för argument som att högre råvaru- och energipriser kan kräva viss kompensation, säger pressekreteraren Staffan Ekengren. - Vi har sagt att vi inte accepterar prishöjningar som är inflationsdrivna. Vi vill alltså inte att leverantörerna ska flytta över sina kostnader till våra kunder. Mattias Karlkjell, detaljhandelsanalytiker på ABG Sundal Collier, hävdar att matproducenternas lönsamhet är hårt pressad och att de nu måste få igenom vissa prisökningar. - Ett rimligt antagande är att det handlar om några procent. Efter flera år på oförändrad nivå började matpriserna stiga i somras. - Efter halvårsskiftet kunde vi notera en prisökningstakt med 0,5 procent. Och nu har vi en prisökningstakt på 2 procent, säger Mattias Karlkjell. | |
3043 | Den före detta SS-mannen Oskar Gröning, som dömts för medhjälp till mord på minst 300.000 judar i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, är död. | |
3044 | Tysken Oskar Gröning, som blev känd som ”bokhållaren i Asuchwitz” dog 96 år gammal på sjukhus, skriver den tyska tidningen Der Spiegel. Detta bekräftas även av den tidigare SS-soldatens advokat för den tyska tidningen Hannoversche Allgemeine. En tysk domstol dömde i augusti förra året Oskar Gröning för medhjälp till mord på minst 300.000 judar i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau under andra världskriget. Domstolen skulle även ta ställning till om Oskar Gröning var för gammal och svag för att kunna sona sitt straff i fängelse. Rätten kom fram till att hans hälsa och ålder var tillräckligt god och påföljden blev fyra år i fängelse. Anledningen var att domaren ansåg att det fanns en förmildrande omständighet, nämligen att han främst arbetade på kontoret i koncentrationslägret. Under rättegången nekade han inte till att han varit i Auschwitz och han var medveten om att det var ett förintelseläger. Men han nekade till brott. – Jag känner mig skyldig gentemot det judiska folket som medlem i en trupp som begått dessa brott, utan att jag själv var gärningsman. Jag ber det judiska folket om förlåtelse, sade han i en intervju med Der Spiegel i april 2015, när rättegången mot honom startade. Läs mer: SS-mannen Oskar Gröning: Juridiskt sett är jag icke skyldig I Auschwitz arbetade han med att beslagta de kontanter och tillhörigheter som de nyanlända tvingades lämna ifrån sig vid ankomsten. Efter att ha räknat pengarna redovisade han dem för SS-högkvarteret i Berlin och skickade dit tillgångarna. Därför fick han smeknamnet ”bokhållaren i Auschwitz”. | |
3046 | Skolinspektionen har beslutat att stänga Fjällbyns gymnasieskola i Funäsdalen, som undervisar elever med autism. Kritiken mot skolan är delvis hård. Bland annat sägs att betyg sätts nyckfullt. Skolans huvudman kommer att överklaga beslutet. | |
3047 | Fjällbyns gymnasieskola är en friskola utanför Funäsdalen i Härjedalen för barn med autism. Skolinspektionen meddelar på måndagen att den beslutat att dra tillbaka skolans tillstånd att bedriva undervisning på grund av ”allvarlig brister i huvudmannaskapet”. Skolan ska enligt beslutet stängas den 25 juni. Myndigheten motiverar stängningen med att skolan inte rättat till brister som påtalades i ett vitesbeslut förra sommaren. Skolan har bedrivit verksamhet i strid med lagen under lång tid, heter det i Skolinspektionens beslut. Omdömena om hur skolan bedrivs är stränga. Bland annat sägs att personalen inte vet vilka bestämmelser som gäller för elever med behov av särskilt stöd och att åtgärdsprogrammen inte är individanpassade. Undervisningen bedrivs dessutom inte av legitimerade och behöriga lärare, enligt Skolinspektionen. Utbildningens innehåll ändras ofta, och eleverna får inte betyg i kurser de läst stora delar av. Rent allmänt är det oklart hur skolan sätter betyg. Ofta sätts inga betyg alls för att undvika att sätta F (underkänt), hävdar myndigheten. Skolans huvudman påpekar i ett pressmeddelande att Skolinspektionens tidigare vitesföreläggande har överklagats och ligger för prövning i kammarrätten. ”Det tidigare beslutet har således inte vunnit laga kraft och kan alltjämt komma att upphävas”, heter det. Skolinspektionens nya beslut kommer också att överklagas. Verksamheten vid Fjällbyns skola kommer ”under alla förhållanden” att fortgå läsåret ut. Enligt skolans huvudman finns det inget stöd i utredningsmaterialet för de långtgående slutsatser Skolinspektionen drar. Därför är det ”enligt huvudmannens bedömning sannolikt att förvaltningsdomstolarna kommer att upphäva även Skolinspektionens nya beslut”. Skolans ledning har för DN avböjt att ge en muntlig kommentar. | |
3049 | Det orange kuvertet berättar bara om basen i pensionspyramiden. Men de andra delarna är lika viktiga att ha koll på. Liksom skyddsnäten som gör att du kan få mer pengar som pensionär. | |
3050 | Pensionsmyndigheten har börjat skicka ut årets orange kuvert till pensionsspararna med uppgifter om hur mycket pension de tjänat in och en prognos för den framtida pensionen. Nästa vecka är det dags för drygt 1,1 miljoner stockholmare att få sina kuvert. I det orange kuvertet får du bara uppgifter om den allmänna pensionen som så småningom ska betalas ut av staten. Men de flesta anställda har också tjänstepension genom sin arbetsgivare och den finns alltså inte med. Till det kommer ditt privata pensionssparande om du har det. Sammantaget innebär det att du kan få pension från tre håll. Från staten, från tjänstepensionen och från ditt privata sparande. Det betyder också att du har möjlighet att själv välja placering för fler olika sorters sparande. De flesta vet nog vid det här laget att man kan välja fonder för premiepensionen och när det gäller privat pensionssparande måste man välja själv. Men det är nog inte lika många som känner till att det går att välja placering även för tjänstepensionen. Att man kan välja placering för premiepensionen och tjänstepensionen betyder inte att man måste göra det. Staten, facken och arbetsgivarna har sett till att alternativen för dem som inte väljer ska ge en hygglig värdeutveckling. Men är du väldigt intresserad och aktiv och har lite tur kan det mycket väl ge utdelning i högre pension. Staten är angelägen om att Sveriges pensionärer ska ha vad som kallas en godtagbar levnadsnivå. Därför finns skyddsnät för olika grupper som har låg pension eller riskerar att få det. Ett exempel på det är att du kan tjäna in extra pension vid några tillfällen i livet när din inkomst är låg. Det gäller i samband med att du får barn eller studerar. När det är dags att sluta arbeta finns det också skyddsnät som gör att du kan få mer pengar att leva på än den pension du tjänat in. Du kan få garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd. Alla belopp avser ensamstående pensionärer. Garantipension. Betalas ut från 65 års ålder, det lägsta beloppet är 7 881 kronor 2014 och de flesta som får det har inte tjänat in någon pension alls. Men man kan även få garantipension som utfyllnad om man tjänat in en låg pension. Garantipensionen trappas av i takt med pensionsinkomsten och försvinner helt vid en allmän pension på 11 368 kronor i månaden. Sedan tillkommer tjänstepension och privat pensionssparande. Under 2012 hade 40 procent av pensionärerna någon form av garantipension. Bostadstillägg. Du kan ansöka om bostadstillägg från 65 års ålder och det högsta beloppet är 4 990 kronor i månaden. Bostadstillägget trappas av i takt med pensionsinkomsten och försvinner helt vid en total pensionsinkomst på drygt 17 000 kronor i månaden. Under 2012 hade ungefär 13 procent av pensionärerna bostadstillägg men alla som kan få det har troligen inte ansökt om det. Äldreförsörjningsstöd. Betalas ut från 65 års ålder till personer som inte bott i Sverige de 40 år som krävs för att få full garantipension. Äldreförsörjningsstödet ger 5 353 kronor i månaden att leva på efter att en boendekostnad på upp till 6 200 kronor i månaden är betald. Under 2012 hade drygt 15 000 personer äldreförsörjningsstöd. Inkomstpension Är basen i det statliga pensionssystemet. Motsvarande 16 procent av inkomsten sätts av till inkomstpension varje år. Det finns ingen nedre åldersgräns för att tjäna in pension men du måste komma upp i så pass hög årsinkomst att du betalar skatt, 18 782 kronor 2014. Den högsta inkomst pensionen beräknas på är ungefär 35 560 kronor i månaden för 2014. Pengarna förvaltas av Sjunde AP-fonden. Premiepension Är den del av den statliga pensionen du får placera själv. Varje år sätts det av motsvarande 2,5 procent av din inkomst till premiepensionen. Det finns ett tak för den högsta inkomst pensionen beräknas på. För 2014 går taket vid en månadsinkomst på ungefär 35 600 kronor. Du får placera pengarna själv i olika fonder. Om du inte gör något val placeras pengarna i Sjunde AP-fondens Såfa. Tjänstepension Alla på en arbetsplats där facket och arbetsgivaren har kollektivavtal, ungefär 90 procent av de anställda, tjänar in tjänstepension. Arbetsgivaren betalar in premien och du kan placera hela eller delar av tjänstepensionen själv. Om du inte väljer placeras pengarna i en traditionell pensionsförsäkring som facket och arbetsgivarna -kommit överens om. Arbetsgivare utan kollektivavtal kan ha egna pensionslösningar för sina anställda. Privat pensionssparande Vill du pensionsspara privat måste du betala själv men du kan få skatteavdrag för sparande upp till 12 000 kronor om året. Jobbar du på ett företag utan tjänstepension eller är egen företagare kan du få avdrag för ett mycket högre belopp. Du kan själv välja hur ditt privata pensionssparande ska placeras. Pengarna kan tidigast tas ut vid 55 års ålder och då beskattas de som andra inkomster. | |
3052 | Åklagarnas beslut att inte väcka åtal mot Paolo Macchiarini förvånade många. Den italienska kirurgen agerade oaktsamt, men ändå går det inte att styrka brott anser åklagarna. Trots att ingen straffas för luftstrupsoperationerna är historien inte slut än. | |
3053 | Den italienske kirurgen Paolo Macchiarini står bakom en av Sveriges största medicinska skandaler. Mellan 2011 och 2012 opererade han in konstgjorda luftstrupar i plast i tre svårt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset. Metoden var oprövad, men operationerna verkade vara en succé ända tills fyra läkare anmälde Paolo Macchiarini för forskningsfusk. Utredningen drog ut på tiden, men till slut friades Macchiarini trots att den externa utredaren rekommenderade en fällning. Därmed hade historien kunnat vara över, om inte SVT-journalisten Bosse Lindquist grävt vidare. I början av 2016 sändes dokumentärserien ”Experimenten” och skandalen var ett faktum. Patienterna var troligtvis inte livshotande sjuka och avled troligtvis under plågor. Det saknades etiktillstånd. Metoden med de cellbeklädda luftstruparna fungerade inte. Sedan dess har flera människor tvingats avgå, däribland KI:s rektor. Paolo Macchiarini fick slutligen sparken. Flertalet utredningar tillsattes, några av dem har lett till omfattande förslag, bland annat att en ny myndighet bör utreda forskningsfusk. Men det ledde också till flera polisanmälningar och en förundersökning. Det handlade om fyra fall, de tre patienterna som fått konstgjorda luftstrupar och en patient som skadats under en strupoperation. I går, torsdag, meddelade åklagare att de lägger ned förundersökningarna i samtliga fall och därmed inte kommer att väcka åtal mot Paolo Macchiarini eller någon annan. Detta mottogs med både besvikelse och förvåning. Åklagarna konstaterar att de konstgjorda plaststruparna gick emot vetenskap och beprövad erfarenhet, den princip sjukvården har att rätta sig efter. Dessutom agerade Paolo Macchiarini oaktsamt och tog risker, som ökade för varje operation. Men ändå anser åklagarna inte att det går att bevisa att patienterna hade levt i dag eller sluppit komplikationer om man använt en annan metod. Den juridiska bedömningen har jag inga åsikter om. Men som lekman ställer man sig ett antal frågor. Hur oaktsam kan någon vara utan att det är brottsligt? Är det svårare att bevisa brott om patienterna är sjuka eller döende? Hade det gjort någon skillnad om brotten mot läkemedelslagen och etikprövningslagen inte hunnit preskriberas? Även om åklagarna anser att möjligheterna att fälla Paolo Macchiarini för något brott är uttömda, lär detta inte vara slutet på historien om Paolo Macchiarini. Det pågår fortfarande en utredning om han gjort sig skyldig till forskningsfusk. I slutet av året ska dessutom regeringens utredare komma med förslag om lagstiftningen kring gränslandet mellan vård och forskning behöver ändras. Forskningsministern flaggar redan nu för en skärpning av lagen. Det är viktigt att skandalen får konsekvenser. Inte bara för patienternas anhöriga, utan också för allmänhetens förtroende för forskning. Forskning behövs för att utveckla vården och samhället. Då måste patienter, även svårt sjuka och döende, kunna känna sig trygga med att de inte kommer att utsättas för ovetenskapliga experiment. | |
3055 | Minst tre personer omkom och 24 skadades i en bussolycka i Norge på lördagen. Bussen var på väg till Sverige när den välte. | |
3056 | Tre personer omkom i en bussolycka i Nord-Tröndelag i Norge på lördagsmorgonen. Det bekräftar Sivert Rannem vid polisen i Nord-Tröndelag för DN.se. 45 personer fanns ombord när bussen körde av vägen och välte på riksväg 72 vid åttatiden på lördagsmorgonen. Ett stort räddningspådrag med polis, brandförsvar, flera ambulanser och ambulanshelikoptrar skickades till olycksplatsen. Tre personer omkom i olyckan. 24 skadades och fördes till sjukhusen i Trondheim och Levanger. 18 personer klarade sig oskadda, enligt polisen. Passagerarna var pensionärer som skulle åka till Östersund i Sverige på en dagstur och handla. Bussen kommer från resebolaget Trönderbilene och resan var ordnad för bolagets nuvarande och tidigare personal. En representant för företaget bekräftar för DN.se att samtliga som varit ombord på bussen är anställda och tidigare anställda på bussföretaget. Bussbolaget tog på lördagen hand om de passagerare som klarat sig oskadda i sina lokaler i Levanger, där företagets huvudkontor ligger. Det etablerades också ett anhörigcenter i Steinkjer där bolaget också har kontor. Olyckan skedde vid Inndalen i Verdals kommun, knappt två mil öster om Levanger, som ligger mellan Trondheim och Östersund. Det var vinterväglag på platsen. Enligt tidningen Trönder-Avisas nätupplaga var vägen osandad vid tiden för olyckan, men bussen ska ha varit bra rustad för vintervägar. Vad som kan ha orsakat olyckan är oklart. - Det vill jag inte spekulera i, vi har koncentrerat oss på räddningsarbetet så här långt, sade Sivert Rannem till DN.se vid lunchtid. | |
3058 | Per-Ola Ljung fick sparken av Helsingborgs IF. Nu är ersättaren klar – Henrik Larsson är tillbaka i klubben han lämnade efter säsongen 2016. – Det är klart att det alltid kommer vara en och annan som inte tycker om det här beslutet, säger Henrik Larsson. | |
3059 | Nykomlingen Helsingborgs IF har fått en knackig start på den allsvenska säsongen. Klubben har skrapat ihop tio poäng på tolv matcher och ligger på kvalplats. Per-Ola Ljung var med och förde upp laget till allsvenskan men fick under söndagen sparken från uppdraget som tränare i den skånska klubben. På en presskonferens under söndagen meddelade Helsingborg vem ersättaren blir. Det står nu klart att Henrik Larsson är klar för en andra sejour som tränare i klubben. Klubbens ordförande Krister Azelius presenterade tillsammans med den framtida sportchefen Andreas Granqvist Larsson på presskonferensen. – Den här processen har gått fort, mycket fort, men den har likväl gjorts ordentligt. Styrelsen har ägt frågan men vi har stämt av med sportkontoret och vår framtida sportchef Andreas Granqvist. Beslutet fattades formellt vid 10.30 igår förmiddag. Vi har två olika shortlists med tränare, en lista med alternativ med gedigen erfarenhet, en med lite yngre och färskare namn. Valet föll till slut på Henrik Larsson. Det känns fantastiskt bra, säger Krister Azelius. Larsson verkar glad över att vara tillbaka i klubben. – Det känns alldeles fantastiskt att vara tillbaka på Olympia. Jag har inte varit här på ett tag, klubben som jag har en gång historik med som tränare och spelare. Jag ser fram emot den här utmaningen som ligger framför oss. Känns jättebra, säger Larsson. Han lämnade sitt uppdrag i Helsingborg efter att klubben åkte ur allsvenskan säsongen 2016. När degraderingen blev ett faktum efter kvalförlusten mot Halmstad stormade flera supportrar planen och attackerade Jordan Larsson. Henrik Larsson kommenterade hur det slutade i klubben senast. – När jag lämnade för 2,5 år sen har jag egentligen aldrig fått annat än kärlek på min telefon. Jag har varit på gatorna i Helsingborg och inte varit ett dugg orlig. Det är klart att det alltid kommer vara en och annan som inte tycker om det här beslutet, men det är en del i det så att säga, säger Larsson. – Sättet jag lämnade på här senast var inte optimalt. Men för mig är det ett avslutat kapitel. Från och med här ser jag framåt och jag ska försöka skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att Helsingborgs IF ska kunna spela kvar i allsvenskan nästa år också. Kontraktet gäller först och främst säsongen ut. – Sedan tar vi beslut om framtiden, säger Krister Azelius. Larsson gjorde två säsonger som tränare i klubben och har utöver det totalt sex säsonger som spelare i laget. Han har tidigare haft tränaransvaret i Landskrona Bois, Högaborg och Falkenberg. Läs mer: Granqvist om Ljung: Inte helt överraskad | |
3061 | Alexander Ovetjkin nådde en ny milstolpe i natt. Hans 5-1 för Washington hemma mot Ottawa var hans 500:e mål i NHL. Han är förste ryss att nå dit, som den femte snabbaste genom tiderna. Han gjorde också 7-1 och tog över ledningen i skytteligan. | |
3062 | Tv-kamerorna zoomade in åskådare på läktarna i Verizon Center i Washington som innehöll namnet Ovetjkin och siffran 500. Alla ville se den målfarlige ryssen nå ytterligare en milstolpe i hockeyhistorien. Alexander Ovetjkin själv visade direkt att han var redo. Den vassa skridskoåkningen och skottvilja, allt fanns där. Men fansen fick vänta ett tag. Washington hann göra fyra mål och ledde med 4-1. Ovetjkin hade också sin del i ett par av dem. När T.J. Oshie från nära håll direktsköt 2-0 i powerplay punktmarkerades Ovetjkin och öppnade för andra. Vid Dimitrij Orlovs 4-1 var Ovetjkin framför mål och drog på sig ny bevakning som öppnade upp Ottawas försvar. Men när Ottawa drog på sig sin fjärde utvisning hittade Jason Chimera bakom mål Ovetjkin i sin vanliga position till vänster. Och därifrån satte han den strax under ribban. Hela laget kastade sig in på isen för att gratulera. Publiken ställde sig upp i en standing ovation som varade i tre minuter, som också följdes av några kepsar på isen. Firandet som brukar vara förbehållet den som gör ett hattrick. På läktaren zoomades Alexanders föräldrar in när mamman skickade slängkyssar till sin son. André Burakovsky fick en assist på målet. Han passade Chimera. Det var Burakovskys andra i matchen. Mellan benen hade han redan serverat Justin Williams till 1–0. Ett målpass som fick kommentatorerna på CSN att utbrista: ”Ett pass som skulle få (Nicklas) Bäckström och Ovetjkin att rodna.” Burakovsky fick senare bryta matchen efter en skada. Ovetjkin blev den femte snabbaste att nå 500 mål. Han gjorde det i sin 801:a match. Bara kvartetten Wayne Gretzky (575), Mario Lemieux (605), Mike Bossy (647) och Brett Hull (693) har gjort det snabbare. Han petade ner Phil Esposito till sjätte plats då kanadensaren sköt sitt 500:e mål i sin 803:e match. Han blev den 42:a spelaren att nå 500 mål. Bara Mats Sundin har gjort det av svenska spelare med 564 mål. Målet var Ovetjkins 252:a i hemmaarenan där han 19 november gjorde sitt 484:e mål och blev meste ryske målskytt genom tiderna i NHL. Det var också hans 185 powerplaymål i ligan. – En fantastisk känsla att göra det inför fansen och mamma och pappa. Ett speciellt ögonblick och kul att vara med i det där sällskapet nu, sa Alexander till CSN. Han erkände att han blev överraskad över att hela laget åkte in på isen för att gratta honom. – Men Chimera sa att de hade planerat något. Ovetjkin nöjde sig dock inte med 500. I tredje perioden hittade ”Bäckis” honom i mittzon. Med hög fart rundade Ovetjkin Erik Karlsson, skar in framför nålvakten och satte 501:an också. Hans 26 mål den här säsongen, vilket betydde att han också tog över ledningen i skytteligan från Jamie Benn. Bäckström hade tre assist i matchen och åkte hiss upp till sjunde plats i NHL:s poängliga, som Washington vann lätt med 7-1. Tionde raka hemmasegern nu för NHL:s bästa lag. I övrigt i NHL: • Linus Ullmark blev stor matchvinnare när Buffalo slog Winnipeg med 4-2 på bortais. Ullmark svarade för 42 räddningar. Tangerat personligt rekord i NHL med matchen mot Detroit, där han dock släppte in fyra mål. 20-årige Sam Reinharts första hattrick hade också en del betydelse. Johan Larsson spelade fram till Sams första mål. Enligt Buffalo gör Robin Lehner comeback kommande helg efter skadan i premiären. Det betyder med största sannolikhet att Ullmark får åka till Rochester i AHL, så som det var tänkt från säsongsstarten. • Florida drygade ut sin segersvit till tolv efter 2-1 i en grinig match mot Edmonton. Jaromir Jagr inledde med sitt 15:e mål för säsongen. Tolv segrar i rad är rekord i NHL för ett lag som säsongen innan missade slutspel. | |
3064 | Allt som går att skjuta upp, förhala eller senarelägga kommer också att skjutas upp, förhalas eller senareläggas. Detta har blivit politisk lag gällande Brexit. Men nu ska Storbritannien gå till val den 12 december. Och kanske bestämma sig. | |
3065 | En ansenlig del av den brittiska skörden av brysselkål ligger tydligen och ruttnar ute på fälten. Det har varit svårt att attrahera europeiska gästarbetare på grund av Brexit och miljoner grönsaker har inte kunnat plockas. Det brittiska julbordet kommer därför bli dyrare. Och som om hotet om nationell brysselkålbrist inte vore nog ämnar Boris Johnson hålla nyval den 12 december. Premiärministern har bestämt sig för att verkligen förstöra julen. I den romantiska komedin Love Actually från 2003 blir Hugh Grant premiärminister strax innan jul. Det ansågs på den tiden såpass märkligt att det lyftes fram som en av filmens otaliga osannolikheter. Varför skulle någon frivilligt hålla valkampanj i december? När Love Actually kom ut tyckte folk emellertid också att det var orealistiskt att Hugh Grants premiärminister var ogift och i romantisk relation med en betydligt yngre tidigare anställd. Detta är dock mer eller mindre en exakt beskrivning av Boris Johnsons nuvarande civilstatus. Så ja, med Brexit kan uppenbarligen allt hända. Till och med ett julval. Storbritanniens hantering av sin egen skilsmässa från EU kan tyckas märklig. Samtidigt är den i högsta grad mänsklig. Vi har alla delvis en tendens att skjuta svåra beslut på framtiden. Inom kognitiv beteendeterapi pratar man om prokrastinering som ”vanemässig och kontraproduktiv förhalning av beslut och planerade handlingar trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser”. Genom Brexitprocessen har det nästintill blivit politisk lag: allt som går att skjuta upp, förhala eller senarelägga kommer också att skjutas upp, förhalas eller senareläggas av det brittiska parlamentet. Och inte bara det brittiska parlamentet. Efter folkomröstningen 2016 gick alla först och väntade på en ny premiärminister i Storbritannien, sedan gick alla och väntade på att denna nya premiärminister (Theresa May) skulle påbörja Brexitförhandlingarna. Sedan gick hela Bryssel och väntade på att Storbritannien skulle bestämma sig för vilken form av Brexit som Storbritannien ville ha. Theresa May väntade i sin tur i ett helt år med att presentera ett konkret förslag för sin egen regering. Sedan sköt Theresa May fram omröstningen i parlamentet. Hon ville avvakta. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn väntade i sin tur med att inta någon position över huvud taget. Labour tänkte sig att den konservativa regeringen skulle genomföra Brexit och sedan kollapsa av ansträngningen. Alltså väntade de. Labour har nu till slut bestämt sig för att partiet vill se en andra folkomröstning om Brexit. Däremot vill partiledningen avvakta med att bestämma vilken sida de kommer stödja i en sådan folkomröstning… Under sommaren väntade alla på ytterligare en premiärminister (Boris Johnson). Och på hans Brexitavtal. Det är dessutom ett Brexitavtal som (precis som Theresa Mays) skjuter de riktigt svåra frågorna på framtiden. All diskussion om Storbritanniens framtida handelsrelation till EU är uppskjuten till nästa år och detta är om Brexit ens blir av i januari. Det har förstås funnits någon form av strategi bakom allt förhalande. Theresa May tänkte sig nog att om hon väntade in i det sista med att tvinga regering och parlament att fatta beslut skulle de stressas in i att stödja henne. Istället förlorade hon kontrollen över hela processen. Politisk instabilitet gör rent allmänt att en regering måste röra sig framåt i små steg. Är du inte säker på stöd i parlamentet kan du inte planera på lång eller medellång sikt. Du måste treva dig fram omröstning efter omröstning. Vecka efter vecka. Detta blir speciellt svårt gällande Brexit. Det är ju en omförhandling av hela Storbritanniens ekonomiska och politiska roll i världen: det kräver en långsiktig vision. Allt detta är det nu tänkt att det brittiska folket ska få lösa. De ska få fatta beslutet. Boris Johnson hoppas vinna valet den 12 december och få till en rejäl konservativ majoritet. Därmed kommer han att kunna trycka igenom sitt Brexitavtal och trycka ut Storbritannien ur EU. Men det behöver ju förstås inte bli så. Många väljare är osäkra. Alltihopa är extremt oförutsägbart. Storbritannien skulle den 13 december mycket väl kunna finna sig i exakt samma position som i dag: utan någon tydlig majoritet i parlamentet. Hugh Grant ville inte filma en av de mest berömda scenerna i ”Love Actually”: den där han som premiärminister dansar genom Downing Street 10. Han fortsatte skjuta fram repetitionen dag efter dag. Till slut fick han helt enkelt bara dansa. Den dagen kommer att komma även med Brexit. Storbritannien kommer att bestämma sig. Frågan är bara när. Och det kan bli den 12 december. Läs mer: Erik de la Reguera: Tvära kast i opinionen gör nyval oförutsägbart Den mytomspunne mannen som ligger bakom Brexit | |
3067 | Angela Merkel eller Gerhard Schröder? På torsdagskvällen inleddes samtalen där kristdemokrater och socialdemokrater ska försöka enas om vem som ska bli förbundskansler i nästa tyska regering. Men resultat väntas inte förrän på söndag. | |
3068 | - För att kunna bilda en koalition krävs en förtroendebas mellan parterna. Dit hör att vissa spelregler hålls, sade kristdemokratiska CDU:s ledare Angela Merkel vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Till reglerna räknar Merkel att förbundskanslern i en koalition kommer från det största partiet. Vid valet för snart tre veckor sedan fick kristdemokraterna 226 mandat i den nya förbundsdagen mot 222 för socialdemokraterna. Alla tecken tyder på att nästa tyska regering blir en så kallad stor koalition mellan kristdemokratiska CDU, dess bayerska systerparti CSU och socialdemokratiska SPD. Kristdemokraterna kräver att Merkel blir förbundskansler, men SPD har hittills vägrat ge upp kravet att Gerhard Schröder ska leda nästa regering. För att lösa knäckfrågan om kanslerposten träffades på torsdagskvällen kristdemokrater och socialdemokrater på ett "toppmöte" med enbart fyra deltagare: Angela Merkel och CSU-ledaren Edmund Stoiber på den kristdemokratiska sidan, Gerhard Schröder och SPD-ordföranden Franz Müntefering på den socialdemokratiska. Samtalen fortsätter under veckoslutet. - Vänta inte några resultat förrän tidigast på söndag kväll, sade både Merkel och Müntefering inför mötet. Kanslerfrågan ska diskuteras som del i ett större paket där bland annat fördelningen av nyckeldepartement kan komma att ingå. Men "toppmötet" ska också handla om innehåll. - En stor koalition måste kunna tackla de stora frågorna, sade Merkel. Om CDU/CSU och SPD kommer överens under samtalen kan formella koalitionsförhandlingar börja nästa vecka. I så fall kan Tyskland ha en ny regering om ytterligare ett par veckor. | |
3070 | Sverigedemokraterna hade långt gångna sonderingar för att be om pengar från den svensktyske högerextremisten Patrik Brinkmann inför valet 2010. SD-toppen Kent Ekeroth träffade miljonären och förmedlade en inbjudan till Jimmie Åkesson, visar en mejlväxling som Aftonbladet kommit över. SD-ledaren Jimmie Åkesson försvarar Kent Ekeroths agerande. | |
3071 | SD har rensat ut medlemmar som haft kopplingar till högerextremisten Patrik Brinkmann – men samtidigt hade partiledningen inför valet 2010 kontakter med honom i syfte att utverka finansiellt stöd, skriver Aftonbladet, som kommit över interna mejl från Sverigedemokraterna. Brinkmann är en svensktysk affärsman i mineralbranschen. Han har bland annat gett bidrag till flera högerextrema europeiska partier och varit frontfigur för antimuslimska organisationer. Läs mer om Patrik Brinkmann: ”Den nya högern – ett eko från 1930-talet” Mejlen mellan SD-topparna Kent Ekeroth, Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson visar hur man väger behovet av eventuella pengar från Brinkmann mot belastningen att kopplas ihop med honom. Framför allt var man orolig för hur det skulle se ut om partiledaren Jimmie Åkesson träffade Brinkmann offentligt. Syftet med kontakterna var att försöka få till stånd ett inofficiellt möte, kom man fram till. Kent Ekeroth, rättspolitisk talesman och riksdagsledamot för SD, var den som då skötte de direkta kontakterna med Brinkmann i frågan. I mars 2010 deltog han i ett möte med den europeiska extremhögern i Gelsenkirchen, där även Brinkmann var med. ”Mötet verkar ha fallit väl ut. I slutet av april vidarebefordrar Ekeroth brev till partiledningen från Brinkmann där de inbjuds till en grillkväll i hans trädgård i ”residencet” i Berlin. Med på mötet skulle även företrädare från högernationalistiska och populistiska österriska FPÖ och belgiska Vlaams Belang vara”, skriver Aftonbladet. Samtidigt är Ekeroth orolig för vad som ska hända om partiledaren Jimmie Åkesson offentligt träffar Brinkmann och de övriga högerextremisterna. I mejlen resonerar man kring de riskerna, och Åkesson kommer fram till att nackdelarna kanske överväger fördelarna. Då svalnade Brinkmanns intresse för ett samarbete med SD: ”Säkert förstår du att det skulle kännas lite trist om det är så att mina pengar går bra men utåt ska bekantskapen vara obekant” skriver Brinkmann i ett mejl till Ekeroth, enligt Aftonbladet. SD-ledaren Jimmie Åkesson försvarar Kent Ekeroths agerande. – Jag tror att om du frågar Kent Ekeroth i dag om kontakter med den personen skulle han säga att han inte skulle vilja ha några vidare kontakter med honom eftersom han känner till vilka övriga kontakter han har. Kent Ekeroth är av judisk börd och anti-nazist och har nog väldigt svårt att tala med den personen, säger Åkesson till DN på partiets kommun- och landstingsdagar i Västerås. Kent Ekeroth var vid tillfället SD:s internationelle sekreterare. – Hans uppgifter var att sondera terrängen och prata med så många som möjligt. Ibland kommer han att göra en felbedömning, precis som jag kan komma att göra felbedömningar. Det intressanta är vad som hände i slutänden och jag har inte träffat Patrik Brinkmann och inte haft kontakt med honom, säger Jimmie Åkesson. DN har sökt Kent Ekeroth. |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.