title
stringlengths 0
4.23k
| date
stringlengths 10
10
| eurovoc_concepts
sequence | url
stringlengths 82
82
| lang
stringclasses 2
values | formats
sequence | text
stringlengths 0
87.1M
⌀ |
|---|---|---|---|---|---|---|
Forslag til Rådets forordning om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 1031/2002 om indførelse af tillægstold på importen af visse produkter med oprindelse i Amerikas Forenede Stater | 2003-12-08 | [
"CCT duties",
"United States",
"import (EU)",
"iron and steel product",
"originating product"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/2a6c21dc-4238-429e-b4ff-d6501789f91d | dan | [
"doc",
"html",
"pdf"
] | KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER Bruxelles, den 08. 12. 2003 KOM(2003) 788 endelig Forslag til RÅDETS FORORDNING om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 1031/2002 om indførelse af tillægstold på importen af visse produkter med oprindelse i Amerikas Forenede Stater (forelagt af Kommissionen) DA DA BEGRUNDELSE Den 7. marts 2002 indførte Amerikas Forenede Stater en beskyttelsesforanstaltning på importen af visse stålprodukter, som forstyrrede balancen i indrømmelser og andre forpligtelser i henhold til Marrakesh-overenskomsten om oprettelse af Verdenshandels- organisationen mellem Det Europæiske Fællesskab og Amerikas Forenede Stater. For at genskabe denne balance udstedte Rådet forordning (EF) nr. 1031/2002 af 13. juni 2002 om indførelse af tillægstold på importen af visse produkter med oprindelse i Amerikas Forenede Stater1. Artikel 5 i Rådets forordning (EF) nr. 1031/2002 fastsætter, at Rådet, som træffer afgørelse med kvalificeret flertal på forslag af Kommissionen, vil træffe afgørelse om at ophæve denne forordning, når Amerikas Forenede Stater har ophævet beskyttelsesforanstaltningen. Beskyttelsesforanstaltningen på import af visse stålprodukter og alle retsakter udstedt på grundlag deraf2 blev ophævet af Amerikas Forenede Stater den 5. december 20033. Betingelserne for ophævelse af forordning (EF) nr. 1031/2002 er således opfyldt. 1 2 3 EFT L 157 af 15. 6. 2002, s. 8. Memorandum for the Secretary of Treasury, the Secretary of Commerce and the USTR of 5 March 2002 on the “Action Under Section 203 of the Trade Act of 1974 Concerning Certain Steel Products by the President of the United States of America” (United States Federal Register Vol. 67, No. 45 of 7 March 2002, p. 10593); Notices from the Office of the United State Trade Representative, “Exclusion of Particular Products From Actions Under Section 203 of the Trade Act of 1974 With Regard to Certain Steel Products; Conforming Changes and Technical Corrections to the Harmonized Tariff Schedule of the United States” (United States Federal Register Vol. 67, No. 169 of 30 August 2002, p. 56182 and Vol. 68, No. 61 of 31 March 2003, p. 15494). Proclamation No. […] “To Provide for the Termination of Action Taken with Regard to Imports of Certain Steel Products” af 4. December 2003. 2 Forslag til RÅDETS FORORDNING om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 1031/2002 om indførelse af tillægstold på importen af visse produkter med oprindelse i Amerikas Forenede Stater RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR - under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1031/2002 om indførelse af tillægstold på importen af visse produkter med oprindelse i Amerikas Forenede Stater4, særlig artikel 5, under henvisning til forslag fra Kommissionen5, og ud fra følgende betragtninger: (1) Den beskyttelsesforanstaltning, som Amerikas Forenede Stater indførte ved Proclamation No. 7529 “To Facilitate Positive Adjustment to Competition from Imports of Certain Steel Products” af 5. marts 2002, offentliggjort i United States Federal Register, Vol. 67, No. 45, 7. marts 2002, s. 10533, og alle retsakter udstedt på grundlag deraf, blev ophævet den 4. december 2003. Ophævelsen fik virkning den 5. december 2003. (2) Betingelserne for ophævelse af forordning (EF) nr. 1031/2002 som omhandlet i artikel 5 er derfor opfyldt - UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Forordning (EF) nr. 1031/2002 ophæves fra dagen efter 5. december 2003. Artikel 1 Denne forordning træder i kraft på dagen for offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Artikel 2 Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 4 5 EFT L 157 af 15. 6. 2002, s. 8. EFT C […] af […], s. […9 På Rådets vegne Formand 3 |
Ændret forslag Europa-Parlamentets og Rådets forordning om oprettelse af en europæisk gruppe for territorialt samarbejde (EGTS) (forelagt af Kommissionen i overensstemmelse med traktatens artikel 250, stk. 2) | 2006-03-07 | [
"EU body for police and judicial cooperation",
"cross-border cooperation",
"economic and social cohesion",
"local authority",
"regional authority"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ddbb8513-0c54-4746-adc5-09de888f2295 | dan | [
"doc",
"html",
"pdf"
] | KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER Bruxelles, den 7. 3. 2006 KOM(2006) 94 endelig. 2004/0168 (COD) Ændret forslag EUROPA-PARLAMENTETS OG RÅDETS FORORDNING om oprettelse af en europæisk gruppe for territorialt samarbejde (EGTS) (forelagt af Kommissionen i overensstemmelse med traktatens artikel 250, stk. 2) DA DA BEGRUNDELSE I betragtning af de betydelige vanskeligheder, som medlemsstaterne, regionerne og de lokale myndigheder har haft med at iværksætte og forvalte foranstaltninger for grænseoverskridende, tværnationalt og interregionalt samarbejde inden for rammerne af de forskellige nationale lovgivninger og procedurer, er det nødvendigt at træffe passende foranstaltninger på fællesskabsplan for at imødegå disse vanskeligheder. De bestående firmagruppe, på fællesskabsplan eller oprettet ved bilaterale eller multilaterale aftaler har vist sig dårligt egnede til at tilvejebringe et struktureret samarbejde om strukturfondsprogrammerne under i programmeringsperioden 2000-2006. Regionsudvalget har blandt andre opfordret Kommissionen til at overveje at oprette et fællesskabsinstrument. instrumenter, såsom den europæiske økonomiske fællesskabsinitiativet INTERREG En harmonisk udvikling af hele Fællesskabet og en styrkelse af den økonomiske, sociale og territoriale samhørighed forudsætter en styrkelse af det grænseoverskridende samarbejde og vedtagelse af foranstaltninger til at forbedre betingelserne for gennemførelse af samarbejde af enhver art. I den forbindelse er det i traktatens artikel 159, stk. 3, fastsat, at der ud over de fonde, der er omhandlet i stk. 1 i nævnte artikel, kan vedtages særlige aktioner med henblik på at opnå det mål om økonomisk og social samhørighed, der er opstillet i traktaten. Forslaget skal vedtages i henhold til bestemmelserne om fælles beslutningstagning (traktatens artikel 251). For at overvinde de bestående hindringer for territorialt samarbejde er det nødvendigt at indføre et samarbejdsinstrument på fællesskabsplan, som giver mulighed for på Fællesskabets område at oprette samarbejdsgrupper, der har status som juridisk person, med betegnelsen “europæiske grupper for territorialt samarbejde” (EGTS). Oprettelsen af en EGTS bør være frivillig. En EGTS vil kunne handle på vegne af sine medlemmer, herunder navnlig de regionale og lokale myndigheder, den omfatter, og for disses regning. De opgaver og beføjelser, som delegeres til en EGTS, bør fastlægges af medlemmerne i en aftale om europæisk territorialt samarbejde. En EGTS skal kunne handle i forbindelse med gennemførelsen af programmer for samarbejde, der medfinansieres af Fællesskabet, f. eks. af strukturfondene, eller alle andre samarbejdsaktioner, der iværksættes alene på medlemsstaternes og/eller deres regionale eller lokale myndigheders initiativ med eller uden et finansielt bidrag fra Fællesskabet. For at begrænse forordningen til det strengt nødvendige, skal den nationale lovgivning om, hvorledes tilsvarende grupper, der oprettes i henhold til national ret, skal fungere, anvendes på anliggender, som ikke er omfattet af forordningen eller EGTS’ vedtægter. Sagsforløbet Forslaget kan betragtes som værende af stor politisk betydning. Europa-Parlamentet udtalte sig under førstebehandlingen til fordel for et nyt samarbejdsinstrument og stillede flere ændringsforslag, medens Rådets arbejdsgruppe stadig har forslaget under behandling, idet der foreligger særlig tvivl om de eventuelle konsekvenser, hvis gruppens målsætning ikke udstikkes klart, og om, hvilke foranstaltninger der skal træffes til at kontrollere dens lovlighed og dens handlingers lovformelighed. I medlemsstaterne er nogle regioner i grænseområder meget interesseret i at få et sådant DA 2 DA i selvstændighed instrument, hvis det skaber mulighed for samarbejde med tilgrænsende regioner på en til fleksibel måde og med en høj grad af centraladministrationerne og regeringerne. Instrumentet skal ses som et supplement til lignende initiativer på nationalt plan og i Europarådets regi (f. eks. Euroregionerne). Regionsudvalget har vedtaget en resolution, som stærkt støtter Kommissionens initiativ. Europa-Parlamentets betænkning (ordfører Jan Olbrycht) støtter i almindelighed Kommissionens forslag om at oprette et nyt instrument til at lette samarbejde. Ordførerens forslag sigter mod at forbedre teksten og at tilføje nogle emner, som ikke findes i Kommissionens forslag, eller som ikke fremgår tydeligt nok af det. Kommissionen har accepteret flertallet af ændringsforslagene, som blev vedtaget med et stort flertal på plenarmødet den 6. juli 2005, da de hjælper til at tydeliggøre teksten og er i overensstemmelse med målet med Kommissionens forslag. forholdet Opfølgning af Europa-Parlamentets ændringsforslag Kommissionen har fuldt ud accepteret 17 ændringsforslag. For det første accepterer Kommissionen at omdøbe gruppen til “europæisk gruppe for territorialt samarbejde” (EGTS) hele vejen igennem teksten, således at gruppen kan dække alle former for “territorialt” samarbejde: grænseoverskridende, transnationalt eller interregionalt (titel, betragtning 1, 5, 6, 7, 10, 12, 16, overskriften til artikel 1, artikel 1, artikel 3, overskriften til artikel 4 og artikel 4). Derefter accepterer Kommissionen at udelukke finansielt ansvar for medlemsstaterne, når EGTS anvendes uden om forvaltningen af strukturfondene (artikel 3, stk. 4). Forordningen skal desuden fastsætte, hvad den gældende lovgivning er, nemlig lovgivningen i den medlemsstat, hvor EGTS har sit hjemsted (artikel 1A, stk. 2). Andre aspekter er tydeliggjort i betragtning 7, 8 og 15 og i artikel 1, stk. 3). Andre 17 ændringsforslag er acceptable i princippet/substansen med forbehold af en omskrivning. I følgende betragtning og artikler foretrækker Kommissionen en alternativ formulering: betragtning 11, artikel 2, stk. 3, artikel 3, stk. 2, artikel 4, stk. 1, og artikel 8, stk. 1. Kommissionen går med til at tydeliggøre det egentlige mål med EGTS: en EGTS oprettes til at forvalte et samarbejdsprogram, som medfinansieres af Fællesskabet, særlig under det fremtidige mål 3, eller den oprettes til at gennemføre enhver anden samarbejdsforanstaltning (betragtning 12, artikel 1, stk. 2, og artikel 3, stk. 3). Kommissionen foreslår, at der hele vejen igennem forordningsteksten skelnes mellem et EGTS-medlems “magtbeføjelser” eller “beføjelser” på den ene side og uddelegering af “opgaver” til EGTS på den anden side (betragtning 11 og artikel 2, stk. 3, overskriften til artikel 3 og artikel 3, stk. 2). Forordningen bør indeholde passende bestemmelser om medlemsstaternes ret til at føre tilsyn og udøve kontrol. Initiativet til oprettelse af en EGTS skal dog fortsat komme fra de potentielle medlemmer, og der må ikke skabes yderligere hindringer. Tilsynsretten kan ikke blot gælde anliggender vedrørende forvaltning af midler, men også retten til at kontrollere, om medlemmerne kan uddelegere udførelsen af opgaver til en EGTS (ny artikel 2A). DA 3 DA Kommissionen foreslår, at lovgivningen om, hvordan tilsvarende grupper oprettes i henhold til national ret i den medlemsstat, hvor EGTS har sit hjemsted, skal anvendes på EGTS, ikke blot med hensyn til registreringen af EGTS – som Europa-Parlamentet anmoder om – men også andre aspekter, som ikke reguleres ved forordningen (artikel 1A, stk. 2, og artikel 5, stk. 4). Kommissionen foreslår at tydeliggøre sondringen mellem de elementer, der skal omfattes af aftalen (artikel 4), og dem, der skal omfattes af vedtægterne (artikel 5): vedtægterne omfatter alle elementer i aftalen, alle elementer nævnt i artikel 5 og eventuelt andre elementer, som medlemmerne enes om. Aftalen omfatter kun elementer, som sætter medlemsstaterne i stand til at kontrollere, om medlemmerne kan uddelegere udførelsen af opgaver til en EGTS ifølge den relevante nationale lovgivning, og om målet med en EGTS er i overensstemmelse med denne forordning. Kommissionen accepterer ændringen vedrørende betragtning 16 i substansen, men og holder proportionalitetsprincipperne. standardformuleringen subsidiaritets- vedrørende sig til Hvad angår definitionen af “andre organer” foretrækker Kommissionen en henvisning til en eksisterende definition (som accepteret for strukturfondene i almindelighed), snarere end at skabe en ny. Kommissionen går med til at koncentrere bestemmelserne vedrørende medlemmernes ansvar i artikel 5, stk. 2, litra d). Men med ændringsforslag 31 udgår elementer, som Kommissionen mener er nødvendige. i artikel 2, stk. 1, En gruppe på to ændringsforslag er desuden kun til dels acceptabel: i artikel 4, stk. 2, kan Kommissionen kun acceptere, at aftalen meddeles de berørte medlemsstater og Regionsudvalget. Hvad angår en EGTS’ obligatoriske organer, definerer Kommissionen nu forsamlingen og direktøren som obligatoriske organer i artikel 6, stk. 1. Endelig tydeliggør Kommissionen ordlyden af artikel 4, stk. 1, litra f), i den engelske udgave for at bringe den på linje med den franske udgave, ordlyden af artikel 3, stk. 5, og artikel 5, stk. 2, litra e), for at hindre enhver misforståelse, overskriften til artikel 8 for at bringe den på linje med eksisterende lovgivning og lader andet punktum i artikel 9 udgå for at muliggøre oprettelse af EGTS inden begyndelsen af næste programmeringsperiode (dvs. 1. januar 2007). Kommissionen ændrer i overensstemmelse med følgende tekst. Da ændringerne berører et relativt kort lovgivningsforslag, præsenteres teksten i en konsolideret udgave. i medfør af traktatens artikel 250, stk. 2, sit forslag DA 4 DA 2004/0168 (COD) Ændret forslag forslag til EUROPA-PARLAMENTETS OG RÅDETS FORORDNING om oprettelse indførelse af en europæisk gruppe for territorialt grænsoverskridende samarbejde (EGTS)(EGGS) EUROPA-PARLAMENTET OG RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR - under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, særlig artikel 159, stk. 3, under henvisning til forslag fra Kommissionen1, under henvisning til udtalelse fra Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg2, under henvisning til udtalelse fra Regionsudvalget3, efter proceduren i traktatens artikel 2514, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) (3) Traktatens artikel 159, stk. 3, fastsætter, at der ud over de fonde, der er omhandlet i stk. 1 i nævnte artikel, kan vedtages særlige aktioner med henblik på at nå det mål om økonomisk og social samhørighed, der er opstillet i traktaten. En harmonisk udvikling af hele Fællesskabet og en styrkelse af den økonomiske, og sociale og territoriale samhørighed forudsætter en styrkelse af det grænseoverskridende samarbejde. Med henblik herpå bør der vedtages de fornødne foranstaltninger for at forbedre betingelserne for grænseoverskridende samarbejde. for gennemførelse af foranstaltninger Som følge af de betydelige vanskeligheder, som medlemsstaterne, navnlig regionerne og de lokale myndigheder, har haft med at iværksætte og forvalte foranstaltninger for grænseoverskridende, transnationalt og interregionalt samarbejde inden for rammerne af de forskellige nationale lovgivninger og procedurer, er det nødvendigt at træffe passende foranstaltninger til at imødegå disse vanskeligheder. Under hensyntagen til det øgede antal lande- og havgrænser i Fællesskabet som følge af udvidelsen er det nødvendigt at fremme en styrkelse af det grænseoverskridende, transnationale og interregionale samarbejde i Fællesskabet. 1 2 3 4 EUT C af , s. EUT C af , s. EUT C af , s. EUT C af , s. DA 5 DA (4) (5) (6) (7) De bestående instrumenter, såsom den europæiske økonomiske firmagruppe, har vist samarbejde om sig dårligt strukturfondsprogrammerne under INTERREG-initiativet i programmeringsperioden 2000-2006. tilvejebringe struktureret egnede til et at Ved Rådets forordning (EF) nr. (…) om almindelige bestemmelser for Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, Den Europæiske Socialfond og Samhørighedsfonden øges de midler, der stilles til rådighed for europæisk territorialt samarbejde. Det er også nødvendigt at følge de grænseoverskridende samarbejde, der gennemføres uden Fællesskabet. fremme og foranstaltninger finansiel støtte for fra For at overvinde de bestående hindringer for grænseoverskridende samarbejde er det nødvendigt at indføre et samarbejdsinstrument på fællesskabsplan, som giver mulighed for på Fællesskabets område at oprette samarbejdsgrupper, der har status som juridisk person, med betegnelsen “europæiske grupper for territorialt grænseoverskridende samarbejde” (EGTS)(EGGS). Oprettelsen af en EGTGS bør være frivillig. (8) Det bør være fortsætte med at anvende aftaler om grænseoverskridende, transnationalt eller interregionalt samarbejde mellem medlemsstaterne og/eller regionale og lokale myndigheder. frivilligt at (9)(8) En EGTSEGGS bør kunne handle på vegne af sine medlemmer, herunder navnlig de regionale og lokale myndigheder, den omfatter, og for disses regning. (10)(9) EGTS’EGGS’ De opgaver og beføjelser, som delegeres til en EGGS, børskal fastlægges i en “aftale om en europæisk gruppe for territorialt grænseoverskridende samarbejde”. (11)(10) Medlemmerne af EGTS bør kunne kan beslutte at oprette en EGGS som en særskilt juridisk person eller at overdrage det til et af medlemmerne at varetage dens opgaver. (12)(11) En EGTSEGGS børskal kunne handle enten forbindelse med gennemførelsen af programmer for territorialt grænseoverskridende samarbejde, der medfinansieres af Fællesskabet, f. eks. af strukturfondene i henhold til forordning (EF) nr. (…) og forordning (EF) nr. (…) om Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, og af programmer for tværnationalt og interregionalt samarbejde, samt i forbindelse med gennemførelsen af programmer for grænseoverskridende samarbejde, som medlemsstaterne og deres regioner og lokale myndigheder selv tager initiativ til uden finansiel støtte fra Fællesskabet. i (13)(12) Det bør præciseres, at d De regionale og lokale myndigheders og medlemsstaternes økonomiske ansvar bør ikke påvirkes af oprettelsen af EGTS’er EGGS’er, hverken hvad angår forvaltningen af fællesskabsmidler eller nationale midler. DA 6 DA (14)(13) Det bør præciseres, at d De beføjelser, som de regionale og lokale myndigheder udøver som ordensmyndighed, f. eks. politi- og lovgivningsmagt, bør ikke omfattes af en kan overdrages ved aftale. (15)(14) Det er nødvendigt, at en EGTSEGGS skal fastlægger egne vedtægter og opretter egne organer smat, ligesom den bør fastsætte egne budgetregler og bestemmelser om det finansielle ansvar. (16)(15) på Da målene for foranstaltningen, der skal bidrage til at forbedre vilkårene det er ikke muligt for medlemsstaterne på en effektiv måde at skabe de betingelser for det territoriale grænseoverskridende samarbejde, der nærmere er fastlagt i denne forordning, ikke i tilstrækkelig grad kan opfyldes af medlemsstaterne på grund af indbyrdes afvigende nationale lovgivninger og procedurer, og da de på grund af mangel eksisterende løsninger fællesskabsinstrumenter bedre kan opfyldes dette bedre gøres på fællesskabsplan, og kan Fællesskabet kan derfor træffe foranstaltninger i overensstemmelse med subsidiaritetsprincippet I overensstemmelse med det proportionalitetsprincip, der er opstillet i nævnte artikel, går nærværende forordning ikke ud over, hvad der er nødvendigt for at nå de tilstræbte mål, idet oprettelsen af en EGTSEGGS er frivillig, og de enkelte medlemsstaters forfatningssystemer respekteres - traktatens artikel 5. hensigtsmæssige hjælp ved af i UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 Europæisk gruppe for territorialt grænseoverskridende samarbejde – gruppens art 1. Der kan på Fællesskabets område oprettes I overensstemmelse med de i denne forordning fastlagte betingelser og regler kan der på Fællesskabets område oprettes en samarbejdsgruppe i form af europæiske grupper for territorialt grænseoverskridende samarbejde, i det følgende benævnt ”EGTGS”, på de i denne forordning fastsatte betingelser og vilkår. samarbejdsgrupper En EGGS har status som juridisk person. 2. 3. foranstaltninger EGTS’ formål Formålet med en EGGS er at lette og fremme økonomiske eller sociale og interregionalt samarbejde, i det følgende benævnt ”territorialt samarbejde”, mellem dens medlemmer sstaterne, jf. artikel 2, stk. 1, i to eller flere medlemsstater med sigte og mellem de regionale og lokale myndigheder med henblik på at styrke den økonomiske og sociale og territoriale samhørighed. grænseoverskridende, tværnationalt fordet Den kan også med samme mål for øje have til formål at lette og fremme det tværnationale og interregionale samarbejde. EGTS har status som juridisk person. Den har i hver medlemsstat den mest udstrakte retsevne, som tillægges juridiske personer i henhold til national ret; den kan i særdeleshed erhverve og afhænde fast ejendom og løsøre og optræde som part i retssager. DA 7 DA Artikel 1A Lovvalg 1. EGTS reguleres ved følgende: a) denne forordning aftalens og vedtægternes bestemmelser, når dette udtrykkeligt tillades ved b) denne forordning c) i tilfælde, der ikke eller kun til dels reguleres ved denne forordning, medlemsstaternes lovgivning om nationale grupper af samme art og med samme formål i den medlemsstat, hvor EGTS har sit hjemsted. Den lovgivning, der finder anvendelse ved fortolkning og anvendelse af den aftale, som er omhandlet i artikel 4, stk. 1, litra d), er lovgivningen i den medlemsstat, hvor EGTS har sit hjemsted. Artikel 2 Sammensætning En EGGS kan omfatte medlemsstater og regionale og lokale myndigheder samt andre lokale offentlige organer, i det følgende benævnt ”medlemmerne”. Beslutningen om at oprette en EGGS træffes på medlemmernes initiativ. Medlemmerne kan beslutte at oprette en EGGS som en særskilt juridisk person eller at overdrage det til et af medlemmerne at varetage dens opgaver. EGTS består af medlemmer, som tilhører en eller flere af følgende kategorier eller sammenslutninger, hvis medlemmer tilhører en eller flere af disse kategorier: 2. 1. 2. 3. 1. a) medlemsstaterne b) c) regionale myndigheder lokale myndigheder eller d) offentligretlige organer som defineret i artikel 1, stk. 9, andet afsnit, i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv nr. 2004/18/EF af 31. marts 2004 om samordning offentlige vareindkøbskontrakter, offentlige tjenesteydelseskontrakter og offentlige bygge- og anlægskontrakter5, fremgangsmåderne indgåelse ved af af i det følgende benævnt ”medlemmer”. 2. Beslutningen om at oprette en EGTS træffes på medlemmernes initiativ. 5 EUT L 134 af 30. 4. 2004, s. 114. DA 8 DA 3. Medlemmerne af en EGTS kan beslutte at overdrage sine opgaver til et af medlemmerne. 1. 2. 3. 1. 2. Artikel 2A Kontrol Inden oprettelsen af en EGTS udarbejder medlemmerne et udkast til aftale, jf. artikel 4, som meddeles de medlemsstater, hvor medlemmerne er etableret. Inden to måneder efter modtagelsen af aftaleudkastet sikrer de berørte medlemsstater sig, at de i aftaleudkastet nævnte opgaver er forenelige med denne forordning og henhører under medlemmernes beføjelser ifølge deres respektive nationale lovgivning. Hvis en medlemsstat skønner, at de i aftaleudkastet nævnte opgaver ikke er forenelige med denne forordning, eller at de ikke henhører under de på dens område etablerede medlemmers beføjelser, sender den en begrundelse herfor til medlemmerne. Hvis medlemsstaterne ikke reagerer inden for to måneder, anses aftaleudkastet for at være godkendt. Efter dannelsen af en EGTS har de kompetente myndigheder i den medlemsstat, hvor EGTS har sit hjemsted, ret til i overensstemmelse med gældende national lovgivning at føre tilsyn med EGTS’ handlinger og forvaltning af offentlige midler. Den medlemsstat, hvor EGTS har sit hjemsted, underretter de andre medlemsstater, der berøres af aftalen, om resultaterne af kontrolforanstaltninger, der gennemføres i overensstemmelse med stk. 2. Artikel 3 OpgaverBeføjelser En EGTSEGGS udfører de opgaver, som medlemmerne har overdraget til den i overensstemmelse med denne forordning. Dens beføjelseropgaver fastlægges i en aftale om europæisk territorialtgrænseoverskridende samarbejde, i det følgende benævnt ”aftale”, som medlemmerne indgår i overensstemmelse med artikel 4. EGTS handler inden for rammerne af de opgaver, som tildeles den Inden for rammerne af de overdragne opgaver handler en EGGS på vegne af sine medlemmer og for disses regning. I den forbindelse besidder en EGGS samme retsevne, som juridiske personer har ifølge national ret. 3. En EGTS EGGS kan få til opgave - at gennemføre territoriale samarbejdsprogrammer for grænseoverskridende samarbejde, der medfinansieres af Fællesskabet, særlig viaf. eks. af strukturfondene, eller - at gennemføre alle økonomiske og socialeenhver anden foranstaltninger til territorialtvedrørende grænseoverskridende samarbejde på foranledning alene af DA 9 DA de i artikel 2, stk. 1, nævnte organer, med eller uden finansielt bidrag støtte fra Fællesskabet. Oprettelsen af en EGTSEGGS ændrer intet ved medlemmernes eller medlemsstaternes finansielle ansvar, hverken hvad angår fællesskabsmidlerne eller de nationale midler. 4. 5. Uden at dette berører medlemsstaternes finansielle ansvar i forbindelse med EF-midler, der administreres af EGTS, pådrager medlemsstaterne sig ikke noget finansielt ansvar som følge af denne forordning i forbindelse med en EGTS, som de ikke er medlem af. En aftale kan ikke omfatte overdragelse af offentlige magtbeføjelser, f. eks. politi- eller lovgivningsmagt. En aftale kan ikke omfatte overdragelse af offentlige magtbeføjelser, f. eks. politi- eller lovgivningsmagt. De opgaver, som overdrages EGTS ved aftalen, må ikke vedrøre udøvelsen af offentlig myndighed i funktioner, som skal sikre statens interesser, såsom politi og eller andre offentlige myndigheders almene lovgivningsmagt. Artikel 4 Aftale om europæisk territorialtgrænseoverskridende samarbejde 1. EGTS er genstand for en aftale, hvori præciseres a) EGTS’ navn og adressen på dets hjemsted b) EGTS’ formål og opgaver, dens varighed og betingelserne for dens opløsning c) listen over dens medlemmer d) den gældende ret for fortolkningen og håndhævelsen af aftalen e) ordninger for gensidig anerkendelse af kontrol og de betingelser i national ret, der gælder for koncessioner og beføjelser, i forbindelse med territorialt f) som det offentlige overdrager til EGTS samarbejde. I aftalen præciseres EGGS’ens opgaver, dens varighed og betingelserne for dens opløsning. Aftalen gælder kun for det grænseoverskridende samarbejde, der fastlægges af medlemmerne. I aftalen fastlægges de enkelte medlemmers ansvar over for EGGS’en og over for tredjemand. Det fastsættes i aftalen, hvilken lovgivning der finder anvendelse ved fortolkning og anvendelse af aftalen. Denne lovgivning skal være lovgivningen i en af de berørte 2. 3. 4. 5. DA 10 DA 6. 7. medlemsstater. Ved eventuelle tvister mellem medlemmerne er det domstolene i den medlemsstat, hvis lovgivning er valgt, der er kompetente. I aftalen fastlægges de nærmere regler for gensidig anerkendelse, hvad angår kontrol. De betingelser, der gælder for koncessioner og beføjelser, det offentlige har overdraget til EGGS’en i forbindelse med det grænseoverskridende samarbejde, skal fastlægges i aftalen på grundlag af de gældende nationale lovgivninger. 8. 2. Aftalen indgås af medlemmerne efter afslutning af den i artikel 2A nævnte og procedure. Medlemmerne underretter de berørte medlemsstater Regionsudvalget om aftalenAftalen meddeles til medlemsstaterne. til alle medlemmerne og Artikel 5 Vedtægter 1. 2. En EGTSEGGS fastlægger sine vedtægter på grundlag af aftalen. Vedtægterne for en EGGS skal navnlig bestemmelser samt følgende bestemmelser om: indeholder mindst alle aftalens a) Listen over dens medlemmer b) EGGS’ens formål og opgaver og forholdet til dens medlemmer c) Dens betegnelse og adressen på dens hjemsted ad) driftsprincipperne for gruppensDens organer samt dissesog deres beføjelser såvel som, dens virkemåde og antallet af medlemsrepræsentanter for medlemmerne i de relevante organer be) EGTS’ beslutningsprocedurer cf) arbejdssprog dg) de nærmere regler for EGTS’ virke, bl. a. hvad angår forvaltning af personale, ansættelse af personale og ansættelseskontrakternes art, så der sikres den fornødne stabilitet i samarbejdsforanstaltningerne eh) dDe nærmere regler for medlemmernes finansielle bidrag, samt de gældende regnskabs- og budgetreglerom budget og regnskaber samt hvert i forbindelse med finansielle af EGTS-medlemmernes eget ansvar anliggender og ansvarsdelingen mellem medlemmerne i forbindelse med handlinger, som tilskrives EGTS, og fi) udpegelseUdpegning af et uafhængigt de organer, der skal foretage finanskontrolfinansiel kontrol og uafhænig ekstern revision. DA 11 DA 3. 4. Hvis EGTS’EGGS’ens opgaver i overensstemmelse med artikel 32, stk. 23, overdrages til et af medlemmerne, kan vedtægternes indhold indgå som en del af aftalen. Vedtægterne registreres og/eller offentliggøres efter gældende lovgivning vedrørende registrering og/eller offentliggørelse af nationale grupper af samme art og med samme formål. EGTS opnår status som juridisk person på dagen for registreringen og/eller offentliggørelsen. Når vedtægterne er vedtaget, er EGGS’en beføjet til at handle i overensstemmelse med artikel 3, stk. 2. Artikel 6 Organer 1. En EGGS repræsenteres ved en direktør, der handler på dens vegne og for dens regningEGTS’ organer er en forsamling og en direktør. En EGGS kan oprette en fForsamlingen, der består af repræsentanter for medlemmerne af EGTS. Direktøren repræsenterer EGTS og handler på dens vegne. 2. Vedtægterne kan indeholde bestemmelse om andrefastsættes, at der oprettes supplerende organer. Artikel 7 Budget EGTSEn EGGS udarbejder et årsbudgetårligt foreløbigt budget, som vedtages af forsamlingenmedlemmerne. Den udarbejder en årlig beretning om aktiviteterne, som attesteres af eksperter, der er uafhængige af medlemmerne. Medlemmerne er økonomisk ansvarlige i forhold til deres bidrag til budgettet, indtil EGGS’ens gæld er afviklet. Udarbejdelsen af årsregnskaberne, herunder den dermed forbundne årsberetning, samt revisionen og offentliggørelsen af disse regnskaber sker i overensstemmelse med bestemmelserne i artikel 1A, stk. 1, litra b) og c). Artikel 8 Meddelelse i Den Europæiske Unions TidendeOffentliggørelse EGTS sender inden ti arbejdsdage efter registreringen eller, hvis offentliggørelse af vedtægterne er påkrævet i henhold til artikel 5, stk. 4, efter offentliggørelsen af vedtægterne en anmodning til De Europæiske Fællesskabers Publikationskontor om offentliggørelse i Den Europæiske Unions Tidende af en meddelelse om EGTS med angivelse af dens navn, formål, medlemsliste og adresse på hjemstedet. Efter offentliggørelsen af denne meddelelse anerkendes EGTS’ retsevne i hver medlemsstat. DA 12 DA En aftale om oprettelse af en EGGS, der kan handle i overensstemmelse med artikel 5, stk. 4, skal offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidende. Fra offentliggørelsestidspunktet anerkendes EGGS’ens retsevne i hver medlemsstat. Offentliggørelsen skal indeholde EGGS’ens betegnelse, dens formål, listen over dens medlemmer og adressen for dens hjemsted. Artikel 9 Ikrafttrædelse Denne forordning træder i kraft på tyvendedagen efter offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Den anvendes fra den 1. januar 2007. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den På Europa-Parlamentets vegne Formand På Rådets vegne Formand DA 13 DA |
BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (COM(2011)0659 - C7-0372/2011 - 2011/0301(COD)) Budgetutskottet Föredragande: Göran Färm | 2012-05-02 | [
"EIB loan",
"bond",
"data transmission",
"energy transport",
"financial regulation",
"investment promotion",
"project evaluation",
"project of common interest",
"trans-European network",
"transport infrastructure"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/e1fefb87-7cde-11eb-9ac9-01aa75ed71a1 | swe | [
"URI"
] | null |
2004/156/EF: Kommissionens beslutning af 29. januar 2004 om retningslinjer for overvågning og rapportering af drivhusgasemissioner i medfør af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2003/87/EF (EØS-relevant tekst) (meddelt under nummer K(2004) 130) | 2004-01-29 | [
"EU environmental policy",
"air quality",
"environmental monitoring",
"greenhouse gas",
"pollution control measures",
"reduction of gas emissions"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/73553a9f-7780-4b7c-96c6-cad6870c874d | dan | [
"html",
"pdf",
"print"
] | DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/1II(Retsakter,hvisoffentliggørelseikkeerobligatorisk)KOMMISSIONENKOMMISSIONENSBESLUTNINGaf29. januar2004omretningslinjerforovervågningograpporteringafdrivhusgasemissionerimedførafEuropa-ParlamentetsogRådetsdirektiv2003/87/EF(meddeltundernummerK(2004)130)(EØS-relevanttekst)(2004/156/EF)KOMMISSIONENFORDEEUROPÆISKEFÆLLESSKABERHAR—underhenvisningtiltraktatenomoprettelseafDetEuropæiskeFællesskab,underhenvisingtilEuropa-ParlamentetsogRådetsdirektiv2003/87/EFomenordningforhandelmedkvoterfordriv-husgasemissioneriFællesskabetogomændringafRådetsdirektiv96/61/EF(1),særligartikel14,stk. 1,ogudfrafølgendebetragtninger:(1)Denveddirektiv2003/87/EFfastsatteordningforhandelmedkvoterfordrivhusgasemissionerkankunfungere,hvisemissionerneovervågesograpporterespåfuldstændig,ensartet,gennemsigtigognøjagtigmådeioverensstemmelsemeddisseretningslinjer. (2)RetningslinjerneidettedirektivopstillerdetaljeredekriterierforovervågningograpporteringafemissionerfraaktiviteterneibilagItildirektiv2003/87/EFafdefordisseaktiviteteranførtedrivhusgasser,pågrundlagafprincipperneforovervågningograpporteringisammedirektivsbilagIV. (3)Ihenholdtilartikel15idirektiv2003/87/EFsørgermedlemsstaternefor,atderapporter,driftsledernefore-lægger,verificeresefterkriterierneisammedirektivsbilagV. (4)Foranstaltningerneidennebeslutningerioverensstem-melsemedudtalelsefradetudvalg,derernedsatvedartikel8iRådetsbeslutning93/389/EØF(2)—VEDTAGETFØLGENDEBESLUTNING:Artikel1Deiartikel14idirektiv2003/87/EFomhandlederetningslinjerforovervågningograpporteringafdrivhusgasemissionerfraaktiviteterneisammedirektivsbilagIeropstilletibilagenetildennebeslutning. RetningslinjernebyggerpåprincipperneinævntedirektivsbilagIV. Artikel2Dennebeslutningerrettettilmedlemsstaterne. UdfærdigetiBruxelles,den29. januar2004. PåKommissionensvegneMargotWALLSTRÖMMedlemafKommissionen(1)EUTL275af25. 10. 2003,s. 32. (2)EFTL167af9. 7. 1993,s. 31. SenestændretvedEuropa-ParlamentetsogRådetsforordning(EF)nr. 1882/2003(EUTL284af31. 10. 2003,s. 1). BilagsoversigtSideBilagI:Generelleretningslinjer. 3BilagII:RetningslinjerforforbrændingsemissionerfraaktivitetersomanførtibilagItildirektivet. 37BilagIII:AktivitetsspecifikkeretningslinjerformineralolieraffinaderiersomanførtibilagItildirektivet. 43BilagIV:AktivitetsspecifikkeretningslinjerforkoksværkersomanførtibilagItildirektivet. 47BilagV:AktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilristningogsintringafmalmsomanførtibilagItildirektivet. 51BilagVI:AktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbningsomanførtibilagItildirektivet. 54BilagVII:Aktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafklinker(cement)somanførtibilagItildirektivet. 58BilagVIII:AktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafkalksomanførtibilagItildirektivet. 62BilagIX:AktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafglassomanførtibilagItildirektivet. 65BilagX:AktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafkeramiskeproduktersomanførtibilagItildirektivet. 69BilagXI:AktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafpapirmasseogpapirsomanførtibilagItildirektivet. 73DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/2 BILAGIGenerelleretningslinjer1. INDLEDNINGDettebilagindeholderdegenerelleretningslinjerforovervågningograpporteringafemissionerfradeaktiviteter,deranføresibilagItildirektiv2003/87/EF,herefter»direktivet«. Detdrejersigomemissionerafdrivhusgasser,somerspecificeretirelationtildisseaktiviteter. IbilagII-XIfindesyderligereretningslinjerforaktivitetsspecifikkeudledninger. Kommissionenvilsenest31. december2006gennemgådettebilagogbilagII-XIunderhensyntagentilerfaringernemedanvendelsenafdissebilagogeventuelleændringerafdirektiv2003/87/EFmedhensyntilrevideredebilag,somtræderikraftfra1. januar2008. 2. DEFINITIONERIdetteogdeefterfølgendebilagIItilXIforståsved:a)»aktiviteter«:deaktiviteter,dereranførtibilagItildirektivetb)»aktivitetsspecifik«:specifikforenaktivitet,somudføresvedetbestemtanlægc)»parti«:enmængdebrændselellermateriale,somoverføressoménforsendelseellerkontinuerligtienbestemttidsperiode. Detskalunderkastesrepræsentativprøvetagningogkarakteriseringmedhensyntildetsgennemsnitligeenergi-ogkulstofindholdogandrerelevanteaspekterveddetskemiskesammen-sætningd)»biomasse«:ikke-fossilt,biologisknedbrydeligtorganiskmateriale,somstammerfraplanter,dyrogmikroorganismer. Biomasseomfatterogsåprodukter,biprodukter,restprodukterogaffaldfralandbrug,skovbrugogbeslægtedeindustriersamtikke-fossileogbiologisknedbrydeligeorganiskedeleafindustri-oghusholdningsaffaldet. Endeligomfatterbiomassegasserogvæsker,somudvindesvedopløsningafikke-fossiltogbiologisknedbrydeligtorganiskmateriale. Nårbiomassenforbrændestilenergiformål,kaldesdenbiomassebrændsele)»forbrændingsemissioner«:drivhusgasser,somudledesgennemexotermreaktionmellemetbrændselogiltf)»kompetentmyndighed«:denellerderelevantekompetentemyndigheder,somgennemførerbestemmel-serneidennebeslutning,ogsomudpegesioverensstemmelsemeddirektivetsartikel18g)»emissioner«:udledningafdrivhusgasseriatmosfærenfrakilderietanlæg,såledessomdefineretidirektiveth)»drivhusgasser«:degasser,someropførtibilagIItildirektiveti)»drivhusgasemissionstilladelse«eller»tilladelse«:entilladelseidenidirektivetsartikel4omhandledebetydning,somudstedesioverensstemmelsemeddirektivetsartikel5og6j)»anlæg«:enstationærtekniskenhed,hvorenellerflereafdeibilagItildirektivetnævnteaktiviteterudførestilligemedeventuelleandredirektetilknyttedeaktiviteter,derharentekniskforbindelsemedaktiviteternepåstedet,ogsomkanhaveindvirkningpåemissionerogforureningsåledessomdefineretidirektivetk)»forvisningsgrad«:denudstrækning,hvoriverifikatorenudfrasineverifikationskonklusionerfølersigsikkerpå,atdeterbevist,omderapporteredeoplysningerometanlægsomhelhedrummervæsentligeurigtigeoplysningerl)»væsentlighed«:verifikatorensfagligevurderingaf,omenellerflereudeladelser,urigtigeoplysningerellerfejl,somharbetydningforderapporteredeoplysningerometanlæg,vilpåvirkebrugernesbeslutningerivæsentliggrad. Somtommelfingerregelvilenverifikatortypiskbetragteurigtigeoplysningeridesamledeemissionstalsomvæsentlige,hvisdemedfører,atudeladelserne,deurigtigeoplysningerellerfejleneidetsamledeemissionstaloverstiger5procentialtm)»overvågningsmetode«:denmetode,deranvendestilatfastslåemissionernesomfang,herundervalgetmellemberegningogmålingogvalgetafmetodetrinDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/3 n)»driftsleder«:enperson,derdriverellerkontrollereretanlæg,ellersomefternationallovgivningharfåetoverdragetafgørendeøkonomiskebeføjelsermedhensyntildentekniskedriftheraf,såledessomdefineretidirektiveto)»procesemissioner«:drivhusgasemissionerudover»forbrændingsemissioner«,somforekommerpågrundaftilsigtedeellerutilsigtedereaktionermellemstofferelleromdannelsenafdisse,herunderkemiskellerelektrolytiskreduktionafmalme,termisknedbrydningafstoffersamttildannelseafstoffertilbrugsomproduktellerråmaterialep)»rapporteringsperiode«:dettidsrum,hvoriemissionerskalovervågesograpporteres,somfastsatidirektivetsartikel14,stk. 3,ogsomudgøretkalenderårq)»kilde«:separatpunktellerprocesietanlæg,hvorfraderudledesdrivhusgasserr)»metodetrin«:eninddelingafmetodertilbestemmelseafaktivitetsdata,emissionsfaktorersamtoxidations-ogomregningsfaktorer. Metodetrineneudgørethierarki,hvorfraenmetodeudvælgesioverensstemmelsemeddisseretningslinjers)»verifikator«:etkompetent,uafhængigtogakkrediteretverifikationsorgan,somharansvaretforatgennemføreograpportereomverifikationsprocessenioverensstemmelsemeddedetaljeredekrav,sommedlemsstatenfastlæggerihenholdtilbilagVidirektivet. 3. PRINCIPPERFOROVERVÅGNINGOGRAPPORTERINGForatsikrepræcisogverificerbarovervågningograpporteringafdrivhusgasemissionerihenholdtildirektivetskalovervågningenograpporteringenbaserespåfølgendeprincipper:Fuldstændighed. Overvågningograpporteringvedrørendeetanlægskalomfattealleproces-ogforbræn-dingsemissionerfraallekildermedtilknytningtildeaktiviteter,somanføresibilagItildirektivet,ogalledrivhusgasser,dererspecificeretirelationtildisseaktiviteter. Ensartethed. Deemissioner,somovervågesograpporteres,skalkunnesammenlignesmedtiden,idetdesammeovervågningsmetoderogdatasætanvendes. Overvågningsmetodernekanændresioverensstemmelsemedbestemmelserneidisseretningslinjer,hvisderapporterededatasnøjagtighedøgesherved. Ændringeriovervågningsmetoderneskalgodkendesafdenkompetentemyndighedogdokumenteresfuldtud. Gennemsigtighed. Overvågningsdata,herunderantagelser,referencer,aktivitetsdata,emissionsfaktorer,oxida-tionsfaktorerogomregningsfaktorerskalindhøstes,registreres,samles,analyseresogdokumenteressåledes,atdetermuligtforverifikatorenogdenkompetentemyndighedatgengivebestemmelsenafemissionerne. Nøjagtighed. Detskalsikres,atdetpåvisteemissionsniveauhverkenliggeroverellerunderdereelleemissioner,såvidtdettekanvurderes,ogatusikkerhedsmomenternemindskessåvidtmuligtogdesudenkvantificeres,hvisdetkrævesidisseretningslinjer. Derskaludvisesbehørigomhuforatsikre,atberegningerneogmålingerneafemissionernebliversånøjagtigesommuligt. Driftslederenskalgiveenrimeligforsikringomderapporteredeemissionsværdiersintegritet. Emissionerneskalbestemmesvedhjælpafdehensigtsmæssigeovervågningsmetoder,deranføresidisseretningslinjer. Altmåle-ogtestudstyr,somanvendestilatrapportereovervågningsdata,skalanvendes,vedligeholdes,kalibreresogkontrollereshensigts-mæssigt. Regnearkogandreredskabertillagringogmanipuleringafovervågningsdataskalværefejlfri. Omkostningseffektivitet. Vedvalgafovervågningsmetoderskaldeforbedringer,deropnåsgennemøgetnøjagtighed,afvejesmeddeekstraomkostninger. Vedovervågningograpporteringafemissionerskaldersåledesstræbesefterdenhøjestmuligedetaljeringsgrad,medmindredetteertekniskumuligtellermedførerurimeligthøjeomkostninger. Selveovervågningsmetodenskalomfattebeskrivelser,hvordriftslederenfårenenkeloglogiskvejledning,hvoroverlapningundgås,oghvordertageshensyntildeeksisterendesystemervedanlægget. Væsentlighed. Emissionsrapporterogredegørelseriforbindelsehermedmåikkeindeholdevæsentligeurigtigeoplysningerellerværeensidigemedhensyntiludvælgelseogpræsentationafoplysninger,ogdeskalgiveettroværdigtogvelafvejetbilledeafanlæggetsemissioner. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/4 Troværdighed. Brugerneskalkunneregnemed,atverificeredeemissionsrapporterafspejlerdefaktorer,somdepåståsatafspejleellermedrimelighedkanantagesatafspejle. Øgeteffektivitetvedovervågningograpporteringafemissioner. Verifikationenafemissionsrapporterneskalværeeteffektivtogpålideligtredskabtilstøtteforkvalitetssikrings-ogkvalitetskontrolprocedurer,hvordertilve-jebringesoplysninger,somdriftslederekananvendetilatforbedreeffektivitetenvedovervågningograpporteringafemissioner. 4. OVERVÅGNING4. 1. AfgrænsningOvervågningograpporteringvedrørendeetanlægskalomfattealleemissionerfraallekildermedtilknytningtildeaktiviteteribilagItildirektivet,somudføresvedanlægget. Detdrejersigdogkunomemissionerafdrivhusgasser,dererspecificeretirelationtildisseaktiviteter. Idirektivetsartikel6,stk. 2,litrab),krævesdet,atdrivhusgasemissionstilladelserskalindeholdeenbeskrivelseafaktiviteterneogemissionernefraanlægget. AllekildertildrivhusgasemissionerfraaktiviteteribilagItildirektivet,derskalovervågesograpporteres,skalsåledesståopførtitilladelsen. Idirektivetsartikel6,stk. 2,litrac),krævesdet,atdrivhusgasemissionstilladelserskalindeholdeovervågningskravmedangivelseafovervågningsmetodologiog-hyppighed. Emissionerfraforbrændingsmotorertiltransportformålskalikkemedtagesiemissionsoverslagene. Overvågningenafemissionerskalomfatteemissionerfranormaldriftogunormaleforhold,herunderopstartognedlukning,samtnødsituationeriløbetafrapporteringsperioden. Hvisproduktionskapaciteteneller-udbyttetvedenellerflereaktiviteterundersammerubrikibilagItildirektivethverforsigellersammenlagtoverstigerdentærskel,dereranførtibilagItildirektivet,vedétanlægellerproduktionssted,skalovervågningenograpporteringenomfattealleemissionerfraallekilderirelationtilalleaktiviteteribilagItildirektivetveddetpågældendeanlægellerproduktionssted. Hvorvidtetekstrafyringsanlæg,f. eks. etkraftvarmeanlæg,ansesforatværeendelafetanlæg,hvormanudførerenandenaktivitetunderbilagI,elleretseparatanlæg,afhængerafforholdenepåstedetogskalanføresianlæggetsdrivhusgasemissionstilladelse. Alleemissionerfraetanlægskaltilskrivesdetteanlæg,uansetomder»eksporteres«varmeellereltilandreanlæg. Emissioneritilknytningtilfrembringelseafvarmeellerel,som»importeres«fraandreanlæg,skalikketilskrivesdetanlæg,sommodtagerden. 4. 2. BestemmelseafdrivhusgasemissionerFuldstændig,gennemsigitigognøjagtigovervågningafdrivhusgasemissionerkræver,atdertræffesbeslut-ningervedrørendefastlæggelseafhensigtsmæssigeovervågningsmetoder. Derskalblandtandetvælgesmellemmålingogberegningogudvælgesspecifikkemetodetrintilbestemmelseafaktivitetsdata,emissionsfaktorersamtoxidations-ogomregningsfaktorer. Summenafdeteknikker,somendriftsledervedetanlæganvendertilatfastslådetsemissioner,kaldesovervågningsmetodologien. Idirektivetsartikel6,stk. 2,litrac),krævesdet,atdrivhusgasemissionstilladelserskalindeholdeovervåg-ningskravmedangivelseafovervågningsmetodologiog-hyppighed. Hverovervågningsmetodologiskalgodkendesafdenkompetentemyndighedioverensstemmelsemedkriterierneidetteafsnitogdetsunderafsnit. Medlemsstatenellerdenskompetentemyndighederskalsikre,atdenovervågningsmetodologi,sometanlægskalanvende,entenskalspecificeresibestemmelserneitilladelseneller,hvisdenerioverensstemmelsemeddirektivet,igenerellebindenderegler. Denkompetentemyndighedskalgodkendeendetaljeretbeskrivelseafovervågningsmetodologien,somudarbejdesafdriftslederenforudforrapporteringsperioden,ogdetteskalogsåske,hvisderforetagesændringerafdenovervågningsmetode,deranvendesvedetanlæg. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/5 Beskrivelsenskalindeholdefølgende:—ennøjagtigfremstillingafdetanlæg,derskalovervåges,ogdeaktiviteter,derudføresvedanlægget—oplysningeromansvaretforovervågningograpporteringvedanlægget—enlisteoverkilderforhveraktivitet,derudføresvedanlægget—enlisteoverbrændsels-ogmaterialestrømme,derskalovervågesforhveraktivitet—enlisteoverdemetodetrin,derskalanvendesiforholdtilaktivitetsdata,emissionsfaktorersamtoxida-tions-ogomregningsfaktorerfordeenkelteaktiviteterogbrændselstyper/materialer—enbeskrivelseafdetmåleudstyr,somskalanvendesfordeenkeltekilderogbrændselstyper/materialer,medsærligvægtpåtype,specifikationerognøjagtigplacering—enbeskrivelseafdenmetode,somvilbliveanvendttilprøveudtagningafbrændselogmaterialertilbestemmelseafnettokalorieværdi,kulstofindhold,emissionsfaktorerogbiomasseindholdfordeenkeltekilderogbrændselstyper/-materialer—enbeskrivelseafdekilderoganalysemetoder,somventesanvendttilbestemmelseafnettokalorieværdi,kulstofindholdogbiomassefraktionfordeenkeltekilderogbrændselstyper/materialer—enbeskrivelseafdesystemertilkonstantemissionsmåling,somvilbliveanvendttilovervågningafenkilde,dvs. målepunkter,målehyppighed,udstyr,kalibreringsprocedurersamtprocedurerfordataindsam-lingog-lagring(hvordetteerrelevant)—enbeskrivelseafprocedurerneforkvalitetssikringog-kontrolirelationtildataforvaltning—evt. oplysningeromrelevanteforbindelsertilaktiviteter,somgennemføresunderFællesskabetsordningformiljøledelseogmiljørevision(EMAS). Overvågningsmetodenskalændres,hvisdetteøgerderapporterededatasdetaljeringsgrad,medmindredetteertekniskumuligtellermedførerurimeligthøjeomkostninger. Alleforslagtilændringafovervågnings-metoderellerunderliggendedatasætskalformulerestydeligt,retfærdiggøres,dokumenteresfuldtudogforelæggesdenkompetentemyndighed. Alleændringerafmetoderellerunderliggendedatasætskalgodkendesafdenkompetentemyndighed. Driftslederenskalhurtigstmuligtforeslåændringerafovervågningsmetoden,hvis:—derskerændringeriforholdtildetilgængeligedata,somkansikreøgetnøjagtighedibestemmelsenafemissionerne—enhidtilikke-eksisterendeformforemissionforekommer—derfindesfejlidatafraovervågningsmetoden—denkompetentemyndighedanmoderomændringer. Denkompetentemyndighedkankræve,atdriftslederenændrersinovervågningsmetodologiidennæsterapporteringsperiode,hvisdetpågældendeanlægsovervågningsmetoderikkelængereoverholderbestemmel-serneidisseretningslinjer. Denkompetentemyndighedkanogsåkræve,atdriftslederenændrersinovervågningsmetodologiidennæsterapporteringsperiode,hvismetodologienitilladelsenerblevetajourførtioverensstemmelsemeddengennemgang,somforetagesførhverperiodesomanførtidirektivetsartikel11,stk. 2. 4. 2. 1. BeregningogmålingIhenholdtilbilagIVtildirektivetkanemissionerneentenbestemmesvha. :—enmetodebaseretpåberegningeller—enmetodebaseretpåmåling. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/6 Driftslederenkanforeslåmålingafemissionerne,hvishankanpåvise,at:—dettesikrerhøjerenøjagtighedendberegningvedanvendelseafenkombinationafdehøjestemetodetrin,og—sammenligningenafmåle-ogberegningsprocessenbaserespåenidentisklisteoverkilderogemissioner. Anvendelseafmålingskalgodkendesafdenkompetentemyndighed. Forhverrapporteringsperiodeskaldriftslederenunderstøttedemålteemissionervedhjælpafberegningerioverensstemmelsemeddisseretningslinjer. Reglerneforudvælgelseafmetodetrintildenunderstøttendeberegningskalværedesamme,somgælderforberegningsmetoden,ogsomanføresiafsnit4. 2. 2. 1. 4. Driftslederenkankombineremålingogberegningforforskelligekilderveddetsammeanlæg,hvisdettegodkendesafdenkompetentemyndighed. Driftslederenskalsikreogpåvise,atemissionerhverkenudeladesellerregnesmedtogange. 4. 2. 2. Beregning4. 2. 2. 1. BeregningafCO2-emissioner4. 2. 2. 1. 1. BeregningsformlerBeregningafCO2-emissionerskalentenbaserespåformlenCO2-emissioner=aktivitetsdata*emissionsfaktor*oxidationsfaktorellerpåenalternativmetode,hvisdetteforeskrivesideaktivitetsspecifikkeretningslinjer. Udtrykkeneidenneformelgælderforhhv. forbrændingsemissionerogprocesemissionersomfølger:ForbrændingsemissionerAktivitetsdataskalbaserespåbrændselsforbrug. MængdenafbrændselskaludtrykkesienergiindholdmåltiTJ. EmissionsfaktorenskaludtrykkessomtCO2/TJ. Nårenergiforbruges,oxideresikkehelebrændsletskulstofindholdtilCO2. Ufuldstændigoxidationskyldesineffektiveforbrændingsprocesser,hvornogetafkulstoffetefterladesuforbrændtellerdelvistoxideretiformafsodelleraske. Ikke-oxideretkulstofmedregnesioxidationsfaktoren,somskaludtrykkessomenfraktion. Hvisoxidationsfaktorenmedregnesiemissions-faktoren,skalderikkeanvendesenseparatoxidationsfaktor. Oxidationsfaktorenskaludtrykkesiprocent. Denheraffølgendeberegningsformelbliver:CO2-emissioner=brændselsforbrug[TJ]*emissionsfaktor[tCO2/TJ]*oxidationsfaktorBeregningafforbrændingsemissionerspecificeresmeredetaljeretibilagII. ProcesemissionerAktivitetsdataskalbaserespåmaterialeforbrug,gennemløbellerproduktionsudbytteogudtrykkesitellerm3. Emissionsfaktorenskaludtrykkesi[tCO2/tellertCO2/m3]. Kulstofidetilførtematerialer,somikkeomdannestilCO2underprocessen,medregnesiomregningsfaktoren,somskaludtrykkessomenfraktion. Hvisenomregningsfaktormedregnesiemissionsfaktoren,skalderikkeanvendesenseparatomregnings-faktor. Mængdenaftilførtoganvendtmaterialeskaludtrykkesimasseellervolumen[tellerm3]. Denheraffølgendeberegningsformelbliver:CO2-emissioner=aktivitetsdata[tellerm3]*emissionsfaktor[tCO2/tellerm3]*omregningsfaktorBeregningafprocesemissionerspecificeresmeredetaljeretideaktivitetsspecifikkeretningslinjeribilagII-XI,hvorderivissetilfældeanføresspecifikkereferencefaktorer. 4. 2. 2. 1. 2. OverførtCO2CO2,somikkeudledesfraanlægget,mensomoverføresfradetiformafetrentstofellerenbestanddelafetbrændsel,ellersomanvendesdirektesområmaterialeidenkemiskeindustriellerpapirindustrien,skaltrækkesfradetberegnedeemissionsniveau. DenpågældendemængdeCO2skalrapporteressomenmemorandumpost. CO2,somhentesudfraanlæggettilfølgendeformål,kanbetragtessomoverførtCO2:—renCO2,deranvendestilkarboneringafdrikkevarer—renCO2,deranvendessomtøristilkøleformålDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/7 —renCO2,deranvendessombrandslukningsmiddel,kølemiddelellerlaboratoriegas—renCO2,deranvendestilskadedyrsbekæmpelseiforbindelsemedkorndyrkning—renCO2,deranvendessomopløsningsmiddelilevnedsmiddelindustrienellerdenkemiskeindustri—CO2,deranvendessområmaterialeidenkemiskeindustriogpapirmasseindustrien(f. eks. tilureaellerkarbonater),samt—CO2,derindgårietbrændsel,som»eksporteres«fraanlægget. CO2,deroverførestiletanlægsombestanddelienbrændselsblanding(såsomhøjovnsgasellerkoksovnsgas),skalmedregnesiemissionsfaktorenfordennebrændselsblanding. Detskalsåledeslæggestilemissionernefradetanlæg,hvorbrændsletforbrændes,ogtrækkesfraveddetanlæg,hvorfradetstammer. 4. 2. 2. 1. 3. OpsamlingogoplagringafCO2KommissionentilskyndertilforskningiopsamlingogoplagringafCO2. DenneforskningvilhavestorbetydningforudformningogvedtagelseafretningslinjerforovervågningograpporteringafCO2-opsamlingog-oplagring,somliggerindenfordirektivetsdækningsområde,ioverensstemmelsemeddenprocedure,somderhenvisestilidirektivetsartikel23,stk. 2. Idisseretningslinjervilmantagehensyntildemetoder,dererudvikletihenholdtilFN'srammekonventionomklimaændringer. Medlemsstater,somerinteresseretiatbidragetilatudvikleretningslinjerafdenneart,opfordrestilatfremlæggederesforskningsresultaterforKommissionenforatfremmerettidigvedtagelseafretningslinjerne. Førdisseretningslinjervedtages,kanmedlemsstaterneforelæggeKommissionenmidlertidigeretningslinjerforovervågningograpporteringafCO2-opsamlingog-oplagringindenfordirektivetsdækningsområde. HvisdegodkendesafKommissionenioverensstemmelsemeddeprocedurer,derrefererestilidirektivetsartikel23,stk. 2,kandenopsamledeogoplagredemængdeCO2trækkesfradeberegnedeemissionerfraanlæg,someromfattetafdirektivet,ioverensstemmelsemeddemidlertidigeretningslinjer. 4. 2. 2. 1. 4. MetodetrinDeaktivitetsspecifikkeretningslinjeribilagIItilXIindeholdersærligemetodertilbestemmelseaffølgendevariabler:aktivitetsdata,emissionsfaktorersamtoxidations-ogomregningsfaktorer. Disseforskelligemetoderinddelesimetodetrin. Metodetrinnummereresfra1ogopefter. Johøjerenummereter,destohøjereerpræcisionen. Dethøjestnummereredetrinforetrækkes. Trinmedsammeværdibenævnesmedsammetrinnummerogetspecifiktbogstav(f. eks. :trin2aog2b). Forsåvidtangårdeaktiviteter,hvorderfindesalternativeberegningsmetoderidisseretningslinjer(f. eks. ibilagVII:»BeregningsmetodeA—Karbonater«og»BeregningsmetodeB—Fremstillingafklinker«),måendriftslederkunskiftefraenmetodetilenanden,hvishanoverfordenkompetentemyndighedkanpåvise,atdettevilsikremerenøjagtigovervågningograpporteringafemissionernefradenpågældendeaktivitet. Metodenpåhøjestetrinskalanvendesafalledriftslederetilatbestemmeallevariablerforallekildervedanlæggetiforbindelsemedovervågningograpportering. Kunhvisdetkanpåvisesoverfordenkompetentemyndighed,atdethøjestemetodetrinikkekananvendesrenttekniskellervilmedføreurimeligthøjeomkostninger,kanetlaveretrinanvendesfordennevariabeliovervågningsmetodologien. Detvalgtemetodetrinskalsåledesafspejledenhøjestedetaljeringsgrad,somermuligrentteknisk,ogsomikkemedførerurimeligthøjeomkostninger. Driftslederenkananvendeforskelligegodkendtetrintildeafvariablerneaktivitetsdata,emissionsfaktor,oxiderings-ogomregningsfaktor,deranvendesvedenbestemtberegning. Valgetafmetodetrinskalgodkendesafdenkompetentemyndighed(seafsnit4. 2). Iperioden2005-2007skalmedlemsstaternesomminimumanvendedemetodetrin,sompræsenteresitabel1nedenfor,medmindredetteertekniskumuligt. KolonneAindeholderværdierforstørrekildervedanlægmedsamledeårligeemissionerpåoptil50000t. KolonneBindeholderværdierforstørrekildervedanlægmedsamledeårligeemissionerpå50000tilogmed500000t. KolonneCindeholderværdierforstørrekildervedanlægmedsamledeårligeemissionerpåover500000t. Tærskelværdierneitabellenvedrørerdesamledeårligeemissionerfraheleanlægget. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/8 TABEL1KolonneA:samledeårligeemissioner≤50000tKolonneB:50000t<samledeårligeemissioner≤500000tKolonneC:samledeårligeemissioner>500000tAktivitetsdataNettokalorieværdiEmissionsfaktorSammensætningsdataOxidationsfaktorOmregningsfaktorBilag/AktivitetABCABCABCABCABCABCII:ForbrændingForbrænding(gasformig,flydendeform)2a/2b3a/3b4a/4b2232a/2b2a/2b3i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. Forbrænding(fastform)12a/2b3a/3b2332a/2b33i. o. i. o. i. o. 122i. o. i. o. i. o. Afbrænding233i. o. i. o. i. o. 122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. VaskKarbonat111i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111Gips111i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111III:RaffinaderierMassebalance444111i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. Regenereringafkatalysatorertilkatalytiskkrakning122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111Koksanlæg122i. o. i. o. i. o. 122i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. Brintproduktion122i. o. i. o. i. o. 122i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. IV:KoksværkerMassebalance333111i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/9 AktivitetsdataNettokalorieværdiEmissionsfaktorSammensætningsdataOxidationsfaktorOmregningsfaktorBilag/AktivitetABCABCABCABCABCABCBrændselanvendtsomtilførtprocesmateriale223223122i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. V:Ristning&sintringafmalmMassebalance223111i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. Tilførtkarbonat112i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111VI:Jern&stålMassebalance223111i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. Brændselanvendtsomtilførtprocesmateriale223223122i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. VII:CementKarbonater122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111Klinkerproduktion12a/2b2a/2bi. o. i. o. i. o. 122i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111Cementovnstøv122i. o. i. o. i. o. 122i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111VIII:KalkKarbonater112i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111Alkaliskoxid112i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111IX:GlasKarbonater122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/10 AktivitetsdataNettokalorieværdiEmissionsfaktorSammensætningsdataOxidationsfaktorOmregningsfaktorBilag/AktivitetABCABCABCABCABCABCAlkaliskoxid122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111X:KeramikKarbonater122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111Alkaliskoxid122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111Vask122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111XI:Papirmasse&papirStandardmetode122i. o. i. o. i. o. 111i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. i. o. 111DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/11 Hvisdenkompetentemyndighedtilladerdet,kandriftslederenanvendelaveremetodetrintildevariabler,derbrugestilatberegneemissionerframindrekilder,herundermindrebrændsels-ellermaterialestrømme,enddetrin,deranvendestildevariabler,sombrugestilatberegneemissionerfrastørrekilderellerbrændsels-ellermaterialestrømmevedetanlæg. Størrekilder,herunderstørrebrændsels-ogmaterialestrømme,erdekilder,somsamletbidragermedmindst95%afanlæggetssamledeårligeemissioner,nårderangordnesefteromfang. Mindrekildererkilder,somudlederhøjst2500tomåretellerbidragermedhøjst5%tiletanlægssamledeårligeemissioner,altefterhvilkenværdidererhøjstmåltiabsolutteemissioner. Hvadangårmindrekilder,somsamletudlederhøjst500tomåretellerbidragermedunder1%afanlæggetssamledeårligeemissioner,altefterhvilkenværdiererhøjstmåltiabsolutteemissioner,kandriftslederenanvendesinegenikke-trininddelte»deminimis«-metodetilovervågningograpportering,forudsatatdettegodkendesafdenkompetentemyndighed. Forsåvidtangårrenebiomassebrændslerkanderanvendeslaveremetodetrin,medmindredeberegnedeemissionervedrørerfradragafbiomassekulstoffrakuldioxidemissioner,somudledesvedhjælpafkonstantemissionsmåling. Driftslederenskalhurtigstmuligtforeslåændringerafdeanvendtemetodetrin,hvis:—derskerændringeriforholdtildetilgængeligedata,somkansikreøgetnøjagtighedibestemmelsenafemissionerne—derfindesfejlidatafraovervågningsmetoden—denkompetentemyndighedanmoderomændringer. Itilfældeafanlægmedemissionerpåmereend500000tCO2-ækvivalentomåretskaldenkompetentemyndighedfraogmed2004senest30. septemberhvertårunderretteKommissionen,hvisdetvisersigatværetekniskumuligtellerventesatmedføreurimeligthøjeomkostningeratanvendeenkombinationafmetoderpåhøjestetriniforholdtilanlæggetsvigtigstekilderidenkommenderapporteringsperiode. Kommissionenvilpågrundlagafdisseoplysningerfradekompetentemyndighederoverveje,omdeterhensigtsmæssigtatreviderereglerneomvalgafmetodetrin. Hvismetodenpåhøjestetrinellerpådetvariabelspecifikketrin,sommanerenedesom,midlertidigtikkekananvendesaftekniskeårsager,kandriftslederenanvendedethøjestmuligemetodetrin,indtilforudsætnin-gerneforatanvendedetgældendetrinigenertilstede. Driftslederenskaludenuberettigetforsinkelsefremlæggebevispånødvendighedenafatanvendeetandettrinoverfordenkompetentemyndighed,ligesomhanskalfremlæggenærmereoplysningeromdenmidlertidigeovervågningsmetode. Driftslederenskaltræffeallenødvendigeforanstaltningerforhurtigstmuligtatkunneanvendedetoprindeligemetodetrintilovervågningograpportering. Ændringermedhensyntilmetodetrinskaldokumenteresfuldtud. Mindreudfaldidataindsamlingen,somskyldesdefektmåleudstyr,skalhåndteresioverensstemmelsemedgodfagligpraksisogbestemmelserneiIPPC-referencedokumentetomgenerelleovervågningsprincipperfrajuli2003(1). Hvisetmetodetrinændresiløbetafenrapporteringsperiode,skalresultaternefordenberørteaktivitetberegnesograpporteressomseparatedeleiårsrapportentildenkompetentemyndighedfordepågældendedeleafrapporteringsperioden. 4. 2. 2. 1. 5. AktivitetsdataAktivitetsdatarummeroplysningerommaterialestrømme,brændselsforbrug,tilførtmaterialeogproduktions-udbytteudtryktienergiindhold[TJ],somspecificeressomnettokalorieværdiforbrændslerogmasseellervolumenfortilførteogproduceredematerialer[tellerm3]. Idetilfælde,hvoraktivitetsdatatilberegningafprocesemissionerikkekanmålesdirekte,førprocesseniværksættes,ogderikkeeranførtspecifikkekravvednogenaftrineneidepågældendeaktivitetsspecifikkeretningslinjer(bilagII-XI),skaldisseaktivitetsdatafastslåsvedatvurdereændringerneilagerbeholdningen:MaterialeC=MaterialeP+(MaterialeS–MaterialeE)–MaterialeODenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/12(1)Kanrekvireresgennem:http://eippcb. jrc. es/ hvor:MaterialeC:materiale,somforarbejdesiløbetafrapporteringsperiodenMaterialeP:materiale,somindkøbesiløbetafrapporteringsperiodenMaterialeS:materialebeholdningvedrapporteringsperiodensstartMaterialeE:materialebeholdningvedrapporteringsperiodensafslutningMaterialeO:materiale,somanvendestilandreformål(transportellervideresalg)Hvisdetertekniskumuligtellervillemedføreurimeligthøjeomkostningeratfastslåmængdenaf»materialeS«og»materialeE«vedmåling,kandriftslederenanslåmængdenafdissematerialerpågrundlagafdatafraforegåendeårogvedatsammenholdedatamedudbyttetforrapporteringsperioden. Driftslederenskalderefterunderstøttedisseoverslagmedveldokumenteredeberegningerogtilhørenderegnskaber. Ingenandrekravvedrørendevalgafmetodetrinberøresafdennebestemmelse. F. eks. skal»materialeP«og»materialeO«samtdetilhørendeemissions-ogoxideringsfaktorerudledesihenholdtildeaktivitetsspecifikkeretningslinjeribilagII-XI. Somhjælpvedvalgafhensigtsmæssigemetodetrinforaktivitetsdatagivertabel2nedenforetoverblikovertypiskeusikkerhedsmomentervedforskelligeformerformåleapparater,somanvendestilatbestemmebrændselsstrømme,materialestrømme,tilførtematerialerogproduktionsudbytte. Tabellenkananvendestilatunderrettedekompetentemyndighederogdriftslederneommulighederneogbegrænsningernevedanven-delseafforskelligemetodetrintilbestemmelseafaktivitetsdata. TABEL2TypiskmåleusikkerhedforforskelligemåleapparaterunderstabiledriftsforholdMåleapparatMediumAnvendelsesområdeTypiskmåleusikkerhedMåleblændergasdiversegasser±1-3%Venturirørmålergasdiversegasser±1-3%Ultralydsflowmålergasnaturgas/diversegasser±0,5-1,5%Rotationsmålergasnaturgas/diversegasser±1-3%Turbinemålergasnaturgas/diversegasser±1-3%Ultralydsflowmålervæskeflydendebrændsler±1-2%Måler,magnetiskinduktionvæskeledendevæsker±0,5-2%Turbinemålervæskeflydendebrændsler±0,5-2%Brovægtfaststofdiverseråmaterialer±2-7%Jernbanebrovægt(togibevægelse)faststofKul±1-3%Jernbanebrovægt(enkeltvogn)faststofKul±0,5-1,0%Skib—flod(fortrængning)faststofKul±0,5-1,0%DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/13 MåleapparatMediumAnvendelsesområdeTypiskmåleusikkerhedSkib—hav(fortrængning)faststofKul±0,5-1,5%Båndvægtmedintegratorfaststofdiverseråmaterialer±1-4%4. 2. 2. 1. 6. EmissionsfaktorerEmissionsfaktorernebaserespåbrændslernesogdetilførtematerialerskulstofindholdogudtrykkesitCO2/TJ(forbrændingsemissioner)ellertCO2/tellertCO2/m3(procesemissioner). Emissionsfaktorerneogbestemmel-sernevedrørendefastsættelseafaktivitetsspecifikkeemissionsfaktorerfindesiafsnit8og10idettebilag. Driftslederenkaniforholdtilforbrændingsemissioneranvendeenemissionsfaktorforetbrændsel,derudtrykkesikulstofindhold(tCO2/t)istedetfortCO2/TJ,hvishankanpåviseoverfordenkompetentemyndighed,atdettesikrervedvarendehøjerenøjagtighed. Isåfaldskaldriftslederendogjævnligtbestemmeenergiindholdetforatopfyldesinerapporteringsmæssigeforpligtelsersomanførtiafsnit5idettebilag. VedomregningafkulstofindholdettildenrespektiveCO2-værdiskalenfaktor(2)på3667[tCO2/tC]anvendes. Demerepræcisemetodetrinkræver,atderfastsættesaktivitetsspecifikkefaktorerioverensstemmelsemedkraveneiafsnit10idettebilag. Metodernepåtrin1kræveranvendelseafreferenceemissionfaktorer,somfindesiafsnit8idettebilag. BiomasseansesforatværeCO2-neutral. Derskalanvendesenemissionsfaktorpå0[tCO2/TJellertellerm3]forbiomasse. Enlistemedeksemplerpåforskelligeformerformateriale,deraccepteressombiomasse,findesiafsnit9idettebilag. Hvadangårfossilebrændslerfraaffald,rummerdisseretningslinjeringenreferenceemissionsfaktorer. Speci-fikkeemissionsfaktorerskalderforudledesioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10idettebilag. Hvadangårbrændslerogmaterialer,somindeholderbådefossiltkulstofogbiomassekulstof,skalderanvendesenvægtetemissionsfaktorbaseretpåandelenaffossiltkulstofibrændsletssamledekulstofindhold. Denneberegningskalværegennemskueligogdokumenteresioverensstemmelsemedreglerneogprocedu-rerneiafsnit10idettebilag. Allerelevanteoplysningeromdeanvendteemissionsfaktorer,herunderinformationskilderogresultaterafanalyserafbrændselogtilførtogudledtmateriale,skalregistreresomhyggeligt. Deaktivitetsspecifikkeretningslinjerrummermeredetaljeredekrav. 4. 2. 2. 1. 7. Oxidations-/omregningsfaktorerHvisenemissionsfaktorikkeangiver,hvorstorenandelafkulstoffetderikkeoxideres,skalderanvendesensupplerendeoxidations-/omregningsfaktor. Demerepræcisemetodetrinkræver,atderudledesaktivitetsspecifikkefaktorer. Bestemmelsernevedrørendeudledningafdissefaktoreranføresiafsnit10idettebilag. Hvisderanvendesforskelligebrændslerellermaterialervedetanlæg,ogderberegnesaktivitetsspecifikkeoxidationsfaktorer,kandriftslederenfastsætteénsamletoxidationsfaktorforaktivitetenoganvendedennepåallebrændslerogmaterialer. Alternativtkandriftslederenanføreufuldstændigoxidationforénstorbrænd-sels-ellermaterialestrømoganvendeværdien1fordeøvrige. Allerelevanteoplysningeromdeanvendteoxidations-/omregningsfaktorer,herunderinformationskilderogresultaterafanalyserafbrændselogtilførtogudledtmateriale,skalregistreresomhyggeligt. 4. 2. 2. 2. BeregningafemissionerafandredrivhusgasserendCO2GenerelleretningslinjerforberegningafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/14(2)Baseretpådetforholdmellematommasserkulstof(12)ogoxygen(16),somanvendesiRevised1996IPCCGuidelinesforNationalGreenhouseGasInventories:ReferenceManual,1. 13. 4. 2. 3. Måling4. 2. 3. 1. MålingafCO2-emissionerSomanførtiafsnit4. 2. 1kandrivhusgasemissionerbestemmesvedhjælpafsystemertilkonstantemissions-målingfrahverenkeltkildeunderanvendelseafstandardiseredeelleranerkendtemetoder,nårdenkompetentemyndighedforudforrapporteringsperiodenharaccepteretoverfordriftslederen,atanvendelseafsystemertilkonstantemissionsmålingsikrerhøjerenøjagtighedendberegningafemissionervedhjælpafdetmestpræcisemetodetrin. Forhverefterfølgenderapporteringsperiodeskaldeemissioner,sombestemmesvha. systemertilkonstantemissionsmåling,understøttesafemissionsberegninger,idetreglerneforudvælgelseafmetodetrinerdesammesomforberegning(seafsnit4. 2. 2. 1. 4). VedmålingafCO2-koncentrationerogmasse-ellervolumenstrømafluftafkastgennemhverenkeltskorstenskalderelevanteCEN-standarderanvendes,såsnartdeertilgængelige. HvisCEN-standarderneikkeertilgængelige,gælderISO-standarderneellerdenationalestandarder. Hvisderikkefindesgældendestandarder,skalprocedurernesåvidtmuligtgennemføresioverensstemmelsemedudkasttilstandarderellerindustriensretningslinjerforbedstepraksis. BlandtrelevanteISO-standarderkannævnes:—ISO10396:1993»Stationarysourceemissions—Samplingfortheautomateddeterminationofgasconcentrations«—ISO10012:2003»Measurementmanagementsystems—Requirementsformeasurementprocessesandmeasuringequipment«. Nårsystemettilkonstantemissionsovervågningerinstalleret,skaldetsfunktionalitetogydeevnejævnligtkontrolleres,bl. a. hvadangår:—svartid—linearitet—interferens—nulpunktsforskydningogforskydningafrelativrespons—nøjagtighediforholdtilenreferencemetode. BiomassefraktionenafdemålteCO2-emissionerskaltrækkesfrapågrundlagafberegningsmetodenograpporteressomenmemorandumpost(seafsnit12idettebilag). 4. 2. 3. 2. MålingafandreemissionerendCO2-emissionerGenerelleretningslinjerformålingafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. 4. 3. VurderingafusikkerhedDen»tilladteusikkerhed«idisseretningslinjerskaludtrykkessometkonfidensintervalpå95%iforholdtildenmålteværdi,f. eks. vedkarakteriseringafmåleudstyrtilsystemetmedmetodetrinellernøjagtighedenafetsystemtilkonstantmåling. 4. 3. 1. BeregningDriftslederenskalhaveforståelseforeventuelleusikkerhedsmomentersindvirkningpådensamledenøjag-tighedafdeemissionsdata,somhanrapporterer. Veddenberegningsbaseredemetodevildenkompetentemyndighedhavegodkendtkombinationenafmetodetrinforhverkildevedetanlægogalleøvrigedetaljervedovervågningsmetodenfordetteanlæg,somfindesianlæggetstilladelse. Hervedacceptererdenkompetentemyndigheddenusikkerhed,derliggerikorrektanvendelseafdengodkendteovervågningsmetode. Bevisetpådenneacceptliggeritilladelsensindhold. Driftslederenskalangivedengodkendtekombinationenafmetodetrinforhverkildevedanlæggetisinårsrapporttildenkompetentemyndighedforhveraktivitetogrelevantbrændsels-ellermaterialestrøm. Angivelseafkombinationenafmetodetriniemissionsrapportensvarertilrapporteringafusikkerhedenforsåvidtangårdirektivetskrav. Derersåledesikkeyderligerekravomrapporteringafusikkerhedsmomenter,hvisdenberegningsbaseredemetodeanvendes. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/15 Iden»tilladteusikkerhed«,derfastsættesformåleudstyrisystemetmedmetodetrin,skaldertageshensyntildenangivneusikkerhedformåleudstyret,usikkerhedeniforbindelsemedkalibreringogeventuelleyderligereusikkerhedsmomenterirelationtil,hvordanmåleudstyretanvendesipraksis. Deangivnetærskelværdierformetodetrinsystemetgælderforusikkerhedenvedværdieniénrapporteringsperiode. Driftslederenskalgennemkvalitetssikrings-ogkvalitetsstyringsprocessentagehåndomogmindskeeventuelleøvrigeusikkerhedsmomenterveddeemissionsdata,somhanmedtagerisinemissionsrapport. Underverifikationsprocessenskalverifikatorenkontrollere,atdengodkendteovervågningsmetodeanvendeskorrekt,ogvurderehåndteringenognedbringelsenafeventuelleøvrigeusikkerhedsmomenteridriftslederensprocedurerforkvalitetssikringog-kontrol. 4. 3. 2. MålingSomanførtiafsnit4. 2. 1kandriftslederenretfærdiggøreanvendelsenafenmålingsbaseretmetode,hvisdettesikrerhøjerenøjagtighedendberegningvedanvendelseafenkombinationafdehøjestemetodetrin. Foratbegrundedettevalgoverfordenkompetentemyndighedskaldriftslederenrapporteredekvantitativeresultaterafenmereomfattendeanalyseafusikkerhedsmomenter,hvorfølgendetagesibetragtning. Vedkoncentrationsmålingeriforbindelsemedkonstantemissionsmåling:—denangivneusikkerhedvedudstyrtilkonstantmåling—usikkerhediforbindelsemedkalibrering—yderligereusikkerhedirelationtil,hvordanovervågningsudstyretanvendesipraksisVedmålingafmasseogvolumentilbestemmelseafrøggasstrømmenvedkonstantovervågningafemissionerogtilbrugveddenunderstøttendeberegning:—denangivneusikkerhedvedmåleudstyr—usikkerhediforbindelsemedkalibrering—yderligereusikkerhedirelationtil,hvordanmåleudstyretanvendesipraksis. Vedbestemmelsenafkalorieværdier,emissions-ogoxidationsfaktorerellerdatavedrørendesammensætningtilbrugveddenunderstøttendeberegning:—denangivneusikkerhedveddenmetodeellerdetsystem,deranvendestilberegning—yderligereusikkerhedirelationtil,hvordanberegningsmetodenanvendesipraksis. Påbaggrundafdriftslederensbegrundelsekandenkompetentemyndighedgodkendedriftslederensanven-delseafetsystemtilkonstantemissionsovervågningforvissekildervedetanlægogligeledesgodkendealleøvrigedetaljervedovervågningsmetodenfordissekilder,somskalanføresianlæggetstilladelse. Hervedacceptererdenkompetentemyndigheddenusikkerhed,derliggerikorrektanvendelseafdengodkendteovervågningsmetode. Bevisetpådenneacceptliggeritilladelsensindhold. Driftslederenskalopgivedenusikkerhedsværdifordepågældendekilder,somfremkommerveddenneindledendeusikkerhedsanalyse,isinårligeemissionsrapporttildenkompetentemyndighed,indtildenkompetentemyndighedrevurderervalgetafmålingfremforberegningoganmoderom,atusikkerheds-værdienberegnesigen. Angivelseafdenneusikkerhedsværdiiemissionsrapportensvarertilrapporteringafusikkerhedenforsåvidtangårdirektivetskrav. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/16 Driftslederenskalgennemkvalitetssikrings-ogkvalitetsstyringsprocessentagehåndomogmindskeeventuelleøvrigeusikkerhedsmomenterveddeemissionsdata,somhanmedtagerisinemissionsrapport. Underverifikationsprocessenskalverifikatorenkontrollere,atdengodkendteovervågningsmetodeanvendeskorrekt,ogvurderehåndteringenognedbringelsenafeventuelleøvrigeusikkerhedsmomenteridriftslederensprocedurerforkvalitetssikringog-kontrol. 4. 3. 3. VejledendeusikkerhedsværdierTabel3giveretvejledendesamletoverblikoverdeusikkerhedsmomenter,somtypiskherskermedhensyntilbestemmelseafCO2-emissionerfraanlægmedforskelligeemissionsmængder. Denkompetentemyndighedskaltageoplysningerneidennetabelibetragtning,nårdenevaluererellergodkenderovervågningsmetodernevedetbestemtanlægunderanvendelseafberegningsmetoderellersystemertilkonstantemissionsmåling. TABEL3VejledendetabelmedtypiskesamledeusikkerhedsmomentervedbestemmelseafCO2-emissionerfraetanlægellerenaktivitetvedetanlægforforskelligebrændsels-ogmaterialestrømmeafvarierendeomfang(%)BeskrivelseEksemplerE:CO2-emissioner(1000tpr. år)E>500100<E<500E<100GasformigeogflydendebrændslerafensartetkvalitetNaturgas2,53,55Flydendebrændsleroggasformigebrændslermedvarierendesammensæt-ningGasolie,højovnsgas3,5510FastebrændslermedvarierendesammensætningKul3510FastebrændslermedmegetvarierendesammensætningAffald51012,5ProcesemissionerfrafasteråmaterialerKalksten,dolomit57,5105. RAPPORTERINGIbilagIVtildirektivetfastlæggesrapporteringskravenetilanlæg. Detrapporteringsformat,sompræsenteresiafsnit11idettebilag,skalanvendessomgrundlagforrapporteringafdekvantitativedata. Rapportenskalverificeresioverensstemmelsemeddetaljeredekrav,sommedlemsstatenfastlæggerihenholdtilbilagVtildirektivet. Senest31. martshvertårskaldriftslederenoverfordenkompetentemyndighedfremlæggedenverificerederapportomemissioneriløbetafdetforegåendeår. DenkompetentemyndighedskalgøreemissionsrapporterimyndighedensbesiddelsetilgængeligeforoffentlighedenioverensstemmelsemedbestemmelserneiEuropa-ParlamentetsogRådetsdirektiv2003/4/EFaf28. januar2003omoffentligadgangtilmiljøoplysningerogomophævelseafRådetsdirektiv90/313/EØF(3). Hvadangåranvendelseafundtagelsenidirektivetsartikel4,stk. 2,litrad),kandriftslederenisinrapportanføre,hvilkeoplysningerhanbetragtersomkommercieltfølsomme. Driftslederenskalmedtagefølgendeoplysningerirapportenforetanlæg:1)Deidentifikationsdataforanlægget,somanføresibilagIVtildirektivet,ogdetentydigenummerpåanlæggetstilladelseDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/17(3)EUTL41af14. 2. 2003,s. 26. 2)desamledeemissioner,denvalgtemetode(målingellerberegning),devalgtemetodetrinogmetoder(hvisrelevant)samtaktivitetsdata(4),emissionsfaktorer(5)ogoxidations-/omregningsfaktorer(6)forallekilder. Hvisderanvendesenmassebalance,skaldriftslederenrapporteremassestrømmensamtkulstof-ogenergiindholdetforhverbrændsels-ogmaterialestrømtilogfraanlæggetogdriftslederensbeholdninger3)midlertidigeellerpermanenteændringerafmetodetrin,begrundelserfordisseændringer,datoforændringernesikrafttrædensamtstart-ogslutdatoerformidlertidigeændringer4)eventuelleøvrigeændringervedanlæggetiløbetafrapporteringsperioden,somkanhaverelevansforemissionsrapporten. Oplysningerneunder3)og4)ogdesupplerendeoplysningervedrørende2)egnersigikketilpræsentationirapporteringsformatetstabelformogskalderforanføresiformafrentekstidenårligeemissionsrapport. Følgendeelementer,somderikkeredegøresforiformafemissioner,skalrapporteressommemorandum-poster:—Mængdenafbiomasse,somerforbrændt[TJ]elleranvendtiprocesser[tellerm3]—CO2-emissioner[tCO2]frabiomasse,hvordereranvendtmålingtilatbestemmeemissionerne—CO2,dereroverførtfraetanlæg[tCO2],ogartenafdematerialeblandinger,dereranvendttiloverførslen. BrændslerogheraffølgendeemissionerskalrapporteresvedhjælpafIPCC'sstandardbrændselskategorier(seafsnit8idettebilag),somerbaseretpåDetInternationaleEnergiagentursdefinitioner(http://www. iea. org/stats/defs/defs. htm). Hvisdenfordriftslederenrelevantemedlemsstatharoffentliggjortenlisteoverbrænd-selskategorier,herunderdefinitionerogemissionsfaktorer,somstemmeroverensmeddensenestenationaleopgørelse,somerforelagtsekretariatetforFN'srammekonventionomklimaændringer,skaldissekategorierogdedertilhørendeemissionsfaktoreranvendes,hvisdegodkendesiforholdtildenpågældendeovervåg-ningsmetode. Derudoverskalrapporteringenomfatteaffaldstyperneogemissionerne,derstammerfraanvendelsenafdemsombrændslerogtilførtmateriale. Affaldstyperneskalrapporteresunderanvendelseafklassifikationeni»deneuropæiskelisteoveraffald«—Kommissionensbeslutning2000/532/EFaf3. maj2000omafløsningafbeslutning94/3/EFomudarbejdelseafenlisteoveraffaldihenholdtilartikel1,litraa),iRådetsdirektiv75/442/EØFomaffaldogafRådetsbeslutning94/904/EFomudarbejdelseafenlisteoverfarligtaffaldihenholdtilartikel1,stk. 4,iRådetsdirektiv91/689/EØFomfarligtaffald(7):(http://europa. eu. int/comm/environment/waste/legislation/a. htm). Derespektivesekscifredekoderskalføjestilnavnenepådepågældendeaffaldstyper,somanvendesvedanlægget. Emissionerfraforskelligekildervedsammeanlæg,somharrelationtilsammeaktivitetstype,kanrapporteressamletforaktivitetstypen. EmissionerneskalrapporteressomafrundedetonCO2(f. eks. 1245978ton). Aktivitetsdata,emissionsfaktorersamtoxidations-ogomregningsfaktorerskalafrundes,såkundevæsentligedecimalermedtagesiforholdtilbådeberegningograpporteringafemissioner,f. eks. højstfemdecimaler(f. eks. 1,2369)forenværdimedenusikkerhedpå±0,01%. Foratsikreensartethedmellemdata,somrapporteresihenholdtildirektivet,data,somrapporteresafmedlemsstaterihenholdtilFN'srammekonventionomklimaændringer,ogandreemissionsdata,somrapporteresiforholdtildeneuropæiskeoversigtoverforurenendeemissioner(EPER),skalhverenkeltaktivitet,derudføresvedetanlæg,mærkesmedkodernefrafølgendetorapporteringsordninger:1)detfællesrapporteringsformatfornationaledrivhusgasopgørelser,somervedtagetafderespektiveparteriFN'srammekonventionomklimaændringer(seafsnit12. 1idettebilag);2)IPPC-kodenibilagA3tildeneuropæiskeoversigtoverforurenendeemissioner(EPER)(seafsnit12. 2idettebilag). DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/18(4)Aktivitetsdataforforbrændingsaktiviteterskalrapporteressomenergi(nettokalorieværdi)ogmasse. Brændslerogråmaterialer,sombestårafbiomasse,skalogsårapporteressomaktivitetsdata. (5)EmissionsfaktorerforforbrændingsaktiviteterskalrapporteressomCO2-emissioneriforholdtilenergiindhold. (6)Omregnings-ogoxidationsfaktorerneskalrapporteressomdimensionsløsefraktioner. (7)EFTL226af6. 9. 2000,s. 3. SenestændretvedRådetsbeslutning2001/573/EF(EFTL203af28. 7. 2001,s. 18). 6. TILBAGEHOLDELSEAFOPLYSNINGERDriftslederenvedetanlægskaldokumentereogarkivereovervågningsdataforanlæggetsemissionerfraallekildermedtilknytningtildeaktiviteter,somanføresibilagItildirektivet. Detdrejersigdogkunomemissionerafdrivhusgasser,dererspecificeretirelationtildisseaktiviteter. Deovervågningsdata,somdokumenteresogarkiveres,skalværetilstrækkeligetil,atderkanforetagesverifikationafdenårligeemissionsrapportometanlægsemissioner,somfremlæggesafdriftslederenihenholdtildirektivetsartikel14,stk. 3,ogioverensstemmelsemedkriterierneibilagVtildirektivet. Data,somikkeindgåridenårligeemissionsrapport,skalikkekrævesindrapporteretellerpåandenmådeoffentliggjort. Foratgøredetmuligtforverifikatorenellerandentredjepartatgengivebestemmelsenafemissionerneskaldriftslederenforhvertrapporteringsåropbevarefølgendeimindsttiårefterfremlæggelseafrapportenihenholdtildirektivetsartikel14,stk. 3:Hvisberegningsmetodenanvendes:—listenoveralleovervågedekilder—deaktivitetsdata,dereranvendttilenhverberegningafemissionerneforhverkildetildrivhusgasser,kategoriseretefterprocesogbrændselstype—dokumentation,somkanlæggestilgrundforvalgafovervågningsmetodeogmidlertidigeellerperma-nenteændringerafovervågningsmetodersamtdemetodetrin,somergodkendtafdenkompetentemyndighed—dokumentationforovervågningsmetodenogderesultater,manharopnåetgennemudformningafaktivitetsspecifikkeemissionsfaktorerogbiomassefraktionerforbestemtebrændslerogoxidations-elleromregningsfaktorer,samttilhørendebeviserpågodkendelsefradenkompetentemyndighed—dokumentationforprocessentilindsamlingafaktivitetsdataforanlæggetogdetskilder—deaktivitetsdataogemissions-,oxidations-ogomregningsfaktorer,sommanharforelagtdenkompetentemyndighedvedrørendedennationaletildelingsplanforåreneforudfordenperiode,somhandelsord-ningendækker—dokumentationforansvarsfordelingeniforbindelsemedemissionsovervågningen—denårligeemissionsrapport,samt—eventuelleandreoplysninger,somkrævestilverifikationafdenårligeemissionsrapport. Følgendeyderligereoplysningerskalopbevares,hvismålemetodenanvendes:—dokumentation,somkanlæggestilgrundforvalgetafmålingsomovervågningsmetode—dedata,dereranvendttilanalyseafusikkerhedsmomenternevedemissionernefrahverkildetildrivhusgasser,kategoriseretefterprocesogbrændselstype—endetaljerettekniskbeskrivelseafsystemettilkonstantmåling,herunderdokumentationforgodkendelsefradenkompetentemyndighed—rådataogaggregerededatafrasystemettilkonstantmåling,herunderdokumentationfortidsmæssigeændringer,logbogenovertests,nedetid,kalibreringer,serviceogvedligeholdelse—dokumentationforeventuelleændringerafmålesystemet. 7. KVALITETSSIKRINGOG-KONTROL7. 1. GenerellekravDriftslederenskaletablere,dokumentere,gennemføreogvedligeholdeeteffektivtdataforvaltningssystemtilovervågningograpporteringafdrivhusgasemissionerioverensstemmelsemeddisseretningslinjer. Drifts-lederenskalsikre,atdataforvaltningssystemeterpåplads,førrapporteringsperiodenstarter,såledesatalledataregistreresogforvalteshensigtsmæssigtmedhenblikpåverifikation. Dedata,derlagresidataforvalt-ningssystemet,skalomfattedeoplysninger,somanføresiafsnit6. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/19 Dekrævedeprocedurerforkvalitetssikringog-kontrolkangennemføresindenforrammerneafEU'sordningformiljøledelseogmiljørevision(EMAS)ellerandremiljøledelsessystemer,herunderISO14001:1996(»Environmentalmanagementsystems—Specificationwithguidanceforuse«). Procedurerneforkvalitetssikringog-kontrolskalomfattedenødvendigeforanstaltningertilovervågningograpporteringafdrivhusgasservedanlægget. Deskalblandtandetanvendesiforholdtil:—udpegelseafdrivhusgaskilder,dereromfattetafordningenihenholdtildirektivetsbilagI—overvågnings-ograpporteringsprocessernesrækkefølgeogsamspilletmellemdem—ansvarogkompetence—deanvendteberegnings-ellermålemetoder—detanvendtemåleudstyr(hvordetteerrelevant)—rapporteringogoptegnelser—interngennemgangafbåderapporterededataogkvalitetssystemet—udbedrendeogforebyggendeforanstaltninger. Hvisendriftsledervælgeratoverdrageprocesser,derpåvirkerprocedurerneforkvalitetssikringog-kontrol,tilenunderleverandør,skaldriftslederensikresigkontroloveroggennemskuelighedidisseprocesser. Foranstaltningernetilsikringafdennekontrologgennemsigtighedskaludpegesiprocedurerneforkvalitets-sikringog-kontrol. 7. 2. Måleteknikkerog-udstyrDriftslederenskalsikre,atdetanvendtemåleudstyrbådeførogunderbrugkalibreres,justeresogkontrolleresregelmæssigtiforholdtilstandarder,dersvarertildeinternationalestandarderformåling. Endvidereskaldriftslederenvurdereogregistreredetidligeremåleresultatersgyldighed,hvisudstyretvisersigikkeatoverholdegældendekrav. Hvisudstyretikkeleveroptilkravene,skaldriftslederenstrakstræffedenødvendigeafhjælpendeforanstaltninger. Resultaternefrakalibreringenogkontrollerneskalregistreresoggemmes. Hvisdriftslederenanvenderetsystemtilkonstantemissionsmåling,skalhanopfyldekraveneistandarderneEN14181(»Stationarysourceemissions—Qualityassuranceofautomatedmeasuringsystems«)ogENISO14956:2002(»Airquality—Evaluationofthesuitabilityofameasurementprocedurebycomparisonwitharequireduncertainty«),hvadangårinstrumenterogbetjening. Alternativtkanarbejdetmedmåling,evalueringafdata,overvågningograpporteringoverdragestiluafhængige,akkrediteredetestlaboratorier. IsåfaldskaldissetestlaboratorierdesudenværeakkrediteretiforholdtilENISO17025:2000(»Generalrequirementsforthecompetenceoftestingandcalibrationlaboratories«). 7. 3. DataforvaltningDriftslederenskaludførekvalitetssikringog-kontrolafforvaltningenafdennesdataforatforhindreudeladelser,urigtigeoplysningerogfejl. Deprocesser,somanvendestilsikringogkontrol,skaludformesafdriftslederenpåbaggrundafdatasætteneskompleksitet. Endvidereskalprocesserneregistreresogstillestilrådighedforverifikatoren. Enkelogeffektivdatakvalitetssikringog-kontrolkanipraksisudføresvedatsammenholderegistreredeværdiervha. bådevertikaleoghorisontalemetoder. Veddenvertikalemetodesammenlignesemissionsdata,sommanharregistreretfordetsammeanlægiforskelligeår. Derersandsynligvistaleomfejliovervågningen,hvisforskellemellemdeårligedataikkekanforklaresudfra:—ændringerafaktivitetsniveauet—ændringervedrørendebrændslerellertilførtmateriale—ændringervedrørendedeprocesser,somemissionernestammerfra(f. eks. forbedringafenergieffektivi-teten). DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/20 Veddenhorisontalemetodeforetagermansammenligningerafværdierfraforskelligedataindsamlings-systemer,herunder:—sammenligningafdataomdetbrændselogtilførtemateriale,somforbrugesafbestemtekilder,meddataombrændselsindkøbogændringeraflagerbeholdninger—sammenligningafdataomdetsamledeforbrugafbrændselogtilførtmaterialemeddataombrænd-selsindkøbogændringeraflagerbeholdninger—sammenligningafemissionsfaktorer,sommanharberegnetellerindhentetfrabrændselsleverandøren,mednationaleellerinternationalereferenceemissionsfaktorerforsammenligneligebrændsler—sammenligningafemissionsfaktorerbaseretpåbrændselsanalysermednationaleellerinternationalereferenceemissionsfaktorerforsammenligneligebrændsler—sammenligningafmålteogberegnedeemissioner. 7. 4. VerifikationogvæsentlighedDriftslederenskaloverforverifikatorenfremlæggeemissionsrapporten,enkopiafdriftslederenstilladelseforhvertenkeltanlægogeventuelleandrerelevanteoplysninger. Verifikatorenskalvurdere,omdenovervåg-ningsmetode,somdriftslederenanvender,stemmeroverensmeddenovervågningsmetodeforanlægget,somdenkompetentemyndighedhargodkendt,principperneforovervågningograpporteringiafsnit3ogretningslinjerneidetteogdeefterfølgendebilag. Pågrundlagafdennevurderingskalverifikatorenkonkludere,omderidedata,derfremlæggesiemissionsrapporten,erudeladelser,urigtigeoplysningerellerfejl,sommedførervæsentligemangleriderapporteredeoplysninger. Somlediverifikationsprocessenskalverifikatorennavnlig:—sættesigindialledeaktiviteter,derudføresvedanlægget,emissionskildernevedanlægget,detanvendtemåleudstyrvedovervågningogmålingafaktivitetsdata,emissionsfaktorernesogoxidations-/omregnings-faktorernesoprindelseoganvendelsenafdemsamtdetmiljø,somanlæggesdrivesi—sættesigindidriftslederensdataforvaltningssystemogoverordnedeorganisationmedhensyntilover-vågningograpporteringsamtindhente,analysereogkontrollerededata,derliggeridataforvaltnings-systemet—fastlæggeacceptablevæsentlighedskriterierilysetafanlæggetsaktivitetersogkildersartogkompleksitet—analyserededatarelaterederisici,somkanmedførevæsentligeurigtigeoplysningeriemissionsrapporten,påbaggrundafverifikatorensfagligevidenogdeoplysninger,somdriftslederenfremlægger—udarbejdeenverifikationsplan,somstårmålmeddennerisikoanalyseogdriftslederensaktivitetersogkildersomfangogkompleksitet,hvoriverifikatorenfastlæggerdeprøvetagningsmetoder,somskalanvendesiforholdtildenpågældendedriftsledersanlæg—gennemføreverifikationsplanenvedatindsamledataioverensstemmelsemeddefastlagteprøvetagnings-metoderogdesudenindsamleallerelevanteyderligereoplysninger,somskaldannegrundlagforverifikatorenskonklusioner—kontrollere,atmanvedatanvendedenovervågningsmetode,deranføresitilladelsen,haropnåetenpræcisionsgrad,somharmonerermeddefastlagtemetodetrin—anmodedriftslederenomatfremlæggeeventuellemanglendedataellerfærdiggøremanglendedeleafrevisionsspor,redegøreforvariationeriemissionsdataellerrevidereberegninger,førverifikatorendragerendeligekonklusioner. Underheleverifikationsprocessenskalverifikatorenudpegeeventuelleurigtigeoplysningervedatvurdere,om:—deprocedurerforkvalitetssikringog-kontrol,sombeskrivesi7. 1,7. 2og7. 3ergennemført—dervedindsamlingafdatafindestydeligeogobjektivebeviserpåfremlæggelseafurigtigeoplysninger. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/21 Verifikatorenskalvurderevæsentligheden,bådehvadangårenkeltståendeurigtigeoplysninger,oghvadangårdensamledemængdeurigtigeoplysninger,underhensyntagentileventuelleudeladelser,urigtigeoplysningerogfejl,somkanmedføreukorrektangivelse,herunderdataforvaltningssystemer,somfrembringeruigen-nemskueligeellerensidigetalellertal,somikkestemmeroverens. Forvisningsgradenskalståmålmeddenvæsentlighedstærskel,dererfastsatfordetpågældendeanlæg. Sidstiverifikationsprocessenskalverifikatorenafgøre,omemissionsrapportenindeholdervæsentligeurigtigeoplysninger. Hvisverifikatorenkonkluderer,atemissionsrapportenikkeindeholdervæsentligeurigtigeoplys-ninger,kandriftslederenforelæggeemissionsrapportenfordenkompetentemyndighedihenholdtildirektivetsartikel14,stk. 3. Hvisverifikatorenkonkluderer,atemissionsrapportenindeholdervæsentligeurigtigeoplysninger,kandriftslederensrapportikkebedømmessomtilfredsstillende. Ihenholdtildirektivetsartikel15skalmedlemsstaternesikre,atendriftsleder,hvisrapportvedrørendeemissioneridetforegåendeårikkeerbedømtsomtilfredsstillendesenestden31. martshvertår,ikkekanoverdrageyderligerekvoter,førenrapportfradenpågældendedriftsledererbedømtsomtilfredsstillende. Medlemsstaterneskalfastsættesanktionerihenholdtildirektivetsartikel16. Desamledeemissionstalforetanlægienemissionsrapport,dererbedømtsomtilfredsstillende,skalanvendesafdenkompetentemyndighedtilatkontrollere,omdriftslederenharoverdragetettilstrækkeligtantalkvoteriforholdtildetpågældendeanlæg. Medlemsstaterneskalsikre,atmeningsforskelleblandtdriftsledere,verifikatorerogkompetentemyndighederikkepåvirkerrapporteringennegativtogafklaresioverensstemmelsemeddirektivet,disseretningslinjer,dedetaljeredekrav,sommedlemsstaterneharfastsatihenholdtilbilagVtildirektivet,samtrelevantenationaleprocedurer. 8. EMISSIONSFAKTORERDetteafsnitindeholderreferenceemissionsfaktorerformetodetrin1,hvordetertilladtatanvendeikke-aktivitetsspecifikkeemissionsfaktorerforforbrændingafbrændsel. Hvisetbrændselikketilhørereneksiste-rendebrændselskategori,skaldriftslederenvedhjælpafsinekspertdømmekraftplaceredetanvendtebrændselienbeslægtetkategori,ogdetteskalgodkendesafdenkompetentemyndighed. TABEL4Emissionsfaktorerforfossilebrændsler—relaterettilnettokalorieværdi,ekskl. oxidationsfaktorerBrændselCO2-emissionsfaktor(tCO2/TJ)KildetilemissionsfaktorA)FlydendefossilebrændslerPrimærebrændslerRåolie73,3IPCC,1996(8)Orimulsion80,7IPCC,1996Flydendenaturgas63,1IPCC,1996Sekundærebrændsler/produkterBenzin69,3IPCC,1996Petroleum(9)71,9IPCC,1996Skiferolie77,4NationalCommunicationEstonia,2002Gas/dieselolie74,1IPCC,1996Residualbrændselsolie77,4IPCC,1996DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/22(8)Revised1996IPCCGuidelinesforNationalGreenhouseGasInventories:ReferenceManual,1. 13. (9)Petroleum,dogikketiljetbrændstof. BrændselCO2-emissionsfaktor(tCO2/TJ)KildetilemissionsfaktorLPG63,1IPCC,1996Ethan61,6IPCC,1996Nafta73,3IPCC,1996Bitumen80,7IPCC,1996Smøremidler73,3IPCC,1996Jordoliekoks100,8IPCC,1996Raffinaderiråmaterialer73,3IPCC,1996Andreolieprodukter73,3IPCC,1996B)FastefossilebrændslerPrimærebrændslerAnthracit98,3IPCC,1996Kokskul94,6IPCC,1996Andetbituminøstkul94,6IPCC,1996Sub-bituminøstkul96,1IPCC,1996Brunkul101,2IPCC,1996Olieskifer106,7IPCC,1996Tørv106,0IPCC,1996SekundærebrændslerBrunkuls-ogstenkulsbriketter94,6IPCC,1996Koksovnsgas/gaskoks108,2IPCC,1996C)GasholdigefossilebrændslerCarbonmonoxid155,2Baseretpånettokalorieværdipå10,12TJ/t(10)Naturgas(tør)56,1IPCC,1996Metan54,9Baseretpånettokalorieværdipå50,01TJ/t(11)Brint0Ikke-kulstofholdigtstofDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/23(10)J. FalbeogM. Regitz,RömppChemieLexikon,Stuttgart,1995. (11)J. FalbeogM. Regitz,RömppChemieLexikon,Stuttgart,1995. 9. LISTEOVERCO2-NEUTRALEBIOMASSEMATERIALERDenneikke-udtømmendelisteindeholderenrækkematerialer,derbetragtessombiomasseforsåvidtangåranvendelseafdisseretningslinjer. Deskalvægtesmedenemissionsfaktorpå0[tCO2/TJellertellerm3]. Tørvogfossilefraktionerafnedenforanførtematerialerbetragtesikkesombiomasse. 1. Planterogplantedele,herunder:—halm—høoggræs—blade,træ,rødder,stubbe,bark—afgrøder,f. eks. majsogtriticale. 2. Biomasseaffald,-produkterog-biprodukter,herunder:—industrielttræaffald(træaffaldfratræbearbejdningogprocesseritrævareindustrien)—brugttræ(brugteprodukterfremstilletaftræogtræmaterialer)samtprodukterogbiprodukterfratræbearbejdningsprocesser—træbaseretaffaldfrapapirmasse-ogpapirindustrien,f. eks. sortslam—restprodukterfraskovbrug—mel,fedt,olieogtalgfradyrogfisk—primærerestprodukterfraføde-ogdrikkevareproduktion—gødning—restprodukterfralandbrugsplanter—renseslam—biogasfremstilletvedudrådning,fermenteringogforgasningafbiomasse—havneslamogandreformerforslamogsedimenterivandområder—gasfradeponeringsanlæg. 3. Biomassefraktionerafblandingsmaterialer,herunder:—biomassefraktionerafvraggodsfraforvaltningafvandområder—biomassefraktionerafblandederestprodukterfraføde-ogdrikkevareproduktion—biomassefraktionerafkompositmaterialer,derindeholdertræ—biomassefraktioneraftekstilaffald—biomassefraktionerafpapirogpap—biomassefraktionerafindustri-ogbyaffald—biomassefraktionerafforarbejdetindustri-ogbyaffald. 4. Brændsler,hvisbestanddeleogmellemprodukteralleerfremstilletafbiomasse,herunder:—bioethanol—biodiesel—etheriseretbioethanol—biomethanol—biodimethylether—bioolie(etpyrolyseoliebrændsel)ogbiogas. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/24 10. BESTEMMELSEAFAKTIVITETSSPECIFIKKEDATAOGFAKTORER10. 1. BestemmelseafbrændslersnettokalorieværdierogemissionsfaktorerDenprocedure,somanvendestilatbestemmedenaktivitetsspecifikkeemissionsfaktorforenbestemtbrændselstype,herunderprøvetagningsproceduren,skalaftalesmeddenkompetentemyndighedforudfordenrapporteringsperiode,somdenvilbliveanvendti. Deprocedurer,deranvendestilattageprøverafbrændsletogbestemmedetsnettokalorieværdi,kulstofind-holdogemissionsfaktor,skalbaserespårelevanteCEN-standarder,såsnartdisseertilgængelige(bl. a. hvadangårprøvetagningshyppigheden,prøvetagningsprocedurerne,bestemmelsenafbrutto-ognettokalorieværdienogkulstofindholdetideforskelligebrændselstyper). HvisCEN-standarderneikkeertilgængelige,gælderISO-standarderneellerdenationalestandarder. Hvisderikkefindesgældendestandarder,skalprocedurernesåvidtmuligtgennemføresioverensstemmelsemedudkasttilstandarderellerindustriensretningslinjerforbedstepraksis. BlandtrelevanteCEN-standarderkannævnes:—ENISO4259:1996»Petroleumproducts—Determinationandapplicationofprecisiondatainrelationtomethodsoftest«. BlandtrelevanteISO-standarderkannævnes:—ISO13909-1,2,3,4:2001Hardcoalandcoke—Mechanicalsampling—ISO5069-1,2:1983:Browncoalsandlignites;Principlesofsampling—ISO625:1996Solidmineralfuels—Determinationofcarbonandhydrogen—Liebigmethod—ISO925:1997Solidmineralfuels—Determinationofcarbonatecarboncontent—Gravimetricmethod—ISO9300-1990:MeasurementofgasflowbymeansofcriticalflowVenturinozzles—ISO9951-1993/94:Measurementofgasflowinclosedconduits—Turbinemeters. Følgendesupplerendenationalestandarderkananvendestilkarakteriseringafbrændsler:—DIN51900-1:2000»Testingofsolidandliquidfuels—Determinationofgrosscalorificvaluebythebombcalorimeterandcalculationofnetcalorificvalue—Part1:Principles,apparatus,methods«—DIN51857:1997»Gaseousfuelsandothergases—Calculationofcalorificvalue,density,relativedensityandWobbeindexofpuregasesandgasmixtures«—DIN51612:1980Testingofliquefiedpetroleumgases;calculationofnetcalorificvalue—DIN51721:2001»Testingofsolidfuels—Determinationofcarbonandhydrogencontent«(alsoapplicableforliquidfuels). Detlaboratorium,somanvendestilatbestemmeemissionsfaktoren,kulstofindholdetognettokalorieværdien,skalværeakkrediteretioverensstemmelsemedENISO17025(»Generalrequirementsforthecompetenceoftestingandcalibrationlaboratories«). Detervigtigtatbemærke,atprøvetagningshyppighedenog-procedurenogprøvetilberedningenharafgørendebetydningforatsikre,atdenaktivitetsspecifikkeemissionsfaktorblivertilstrækkeligtnøjagtig(ogfornøjagtighedenafanalyseprocedurentilbestemmelseafkulstofindholdetognettokalorieværdien). Disseafhængerihøjgradafbrændslets/materialetstilstandogensartethed. Detkrævedeantalprøvererhøjereformegetheterogenematerialersåsomfastbyaffaldogmegetlaverefordeflestekommerciellegasformigeogflydendebrændsler. Vedbestemmelseafkulstofindhold,nettokalorieværdierogemissionsfaktorerforbrændselspartierskalgenereltaccepteretpraksisforrepræsentativprøvetagninganvendes. Driftslederenskalfremlæggebevispå,atdeudledteværdierforkulstofindhold,kalorieindholdogemissionsfaktorererrepræsentativeogobjektive. Enemissionsfaktormåkunanvendesfordetbrændselsparti,somdenefterhensigtenskulleværerepræsen-tativfor. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/25 Kompletdokumentationafdeprocedurer,somdetpågældendelaboratoriumharanvendttilatbestemmeemissionsfaktoren,skalsammenmedsamtligeresultateropbevaresogstillestilrådighedfordenellerdepersoner,somverificereremissionsrapporten. 10. 2. BestemmelseafaktivitetsspecifikkeoxidationsfaktorerDenprocedure,somanvendestilatbestemmedenaktivitetsspecifikkeoxidationsfaktorforenbestemtbrændselstypeogetbestemtanlæg,herunderprøvetagningsproceduren,skalaftalesmeddenkompetentemyndighedforudfordenrapporteringsperiode,somdenvilbliveanvendti. Deprocedurer,somanvendestilatbestemmerepræsentativeaktivitetsspecifikkeoxidationsfaktorer(f. eks. undersøgelseafkulstofindholdetisod,aske,spildevandogandreaffaldsmaterialerellerbiprodukter)forenbestemtaktivitet,skalbaserespårelevanteCEN-standarder,såsnartdisseertilgængelige. HvisCEN-standarderneikkeertilgængelige,gælderISO-standarderneellerdenationalestandarder. Hvisderikkefindesgældendestandarder,skalprocedurernesåvidtmuligtgennemføresioverensstemmelsemedudkasttilstandarderellerindustriensretningslinjerforbedstepraksis. Detlaboratorium,somanvendestilatbestemmeoxidationsfaktorenellerdetilgrundliggendedata,skalværeakkrediteretioverensstemmelsemedENISO17025(»Generalrequirementsforthecompetenceoftestingandcalibrationlaboratories«). Vedbestemmelseafaktivitetsspecifikkeoxidationsfaktorerframaterialepartierskalgenereltaccepteretpraksisforrepræsentativprøvetagninganvendes. Driftslederenskalfremlæggebevispå,atdeudledteoxidations-faktorererrepræsentativeogobjektive. Kompletdokumentationafdeprocedurer,somorganisationenharanvendttilatbestemmeoxidations-faktoren,skalsammenmedsamtligeresultateropbevaresogstillestilrådighedfordenellerdepersoner,somverificereremissionsrapporten. 10. 3. BestemmelseafprocesemissionsfaktorerogdatavedrørendesammensætningDenprocedure,somanvendestilatbestemmedenaktivitetsspecifikkeemissionsfaktorforetbestemtmateriale,herunderprøvetagningsproceduren,skalaftalesmeddenkompetentemyndighedforudfordenrapporteringsperiode,somdenvilbliveanvendti. Deprocedurer,somanvendestilatudtageprøverogbestemmedetpågældendematerialessammensætningellerudledeenprocesemissionsfaktor,skalbaserespårelevanteCEN-standarder,såsnartdisseertilgængelige. HvisCEN-standarderneikkeertilgængelige,gælderISO-standarderneellerdenationalestandarder. Hvisderikkefindesgældendestandarder,skalprocedurernesåvidtmuligtgennemføresioverensstemmelsemedudkasttilstandarderellerindustriensretningslinjerforbedstepraksis. Detlaboratorium,somanvendestilatbestemmesammensætningenelleremissionsfaktoren,skalværeakkrediteretioverensstemmelsemedENISO17025(»Generalrequirementsforthecompetenceoftestingandcalibrationlaboratories«). Vedbestemmelseafprocesemissionsfaktorerogsammensætningsdataformaterialepartierskalgenereltaccepteretpraksisforrepræsentativprøvetagninganvendes. Driftslederenskalfremlæggebevispå,atdeudledteprocesemissionsfaktorerogsammensætningsdataerrepræsentativeogobjektive. Enbestemtværdimåkunanvendesfordetmaterialeparti,somdenefterhensigtenskulleværerepræsentativfor. Kompletdokumentationafdeprocedurer,somorganisationenharanvendttilatbestemmeemissionsfaktorogsammensætningsdata,skalsammenmedsamtligeresultateropbevaresogstillestilrådighedfordenellerdepersoner,somverificereremissionsrapporten. 10. 4. BestemmelseafenbiomassefraktionIdisseretningslinjeranvendestermen»biomassefraktion«omprocentdelenafmassebrændbartbiomassekul-stofioverensstemmelsemeddefinitionenafbiomasse(seafsnit2og9idettebilag)udafdensamledekulstofmasseienbrændselsblanding. Denprocedure,somanvendestilatbestemmebiomassefraktionenogprøvetagningsprocedurenforenbestemtbrændselstype,skalaftalesmeddenkompetentemyndighedforudfordenrapporteringsperiode,somdenvilbliveanvendti. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/26 Deprocedurer,somanvendestilatudtageprøverafbrændsletogbestemmedetsbiomassefraktion,skalbaserespårelevanteCEN-standarder,såsnartdisseertilgængelige. HvisCEN-standarderneikkeertilgænge-lige,gælderISO-standarderneellerdenationalestandarder. Hvisderikkefindesgældendestandarder,skalprocedurernesåvidtmuligtgennemføresioverensstemmelsemedudkasttilstandarderellerindustriensretningslinjerforbedstepraksis(12). Demetoder,somkananvendestilatbestemmeetbrændselsbiomassefraktion,spænderligeframanuelsorteringafbestanddeleiblandingsmaterialeroverdifferentieredemetoder,hvormanbestemmervarme-værdienienbinærblandingogdennestorenebestanddele,tilisotopiskanalyseafkulstof-14—afhængigtafbrændselsblandingensart. Detlaboratorium,somanvendestilatbestemmebiomassefraktionen,skalværeakkrediteretioverens-stemmelsemedENISO17025(»Generalrequirementsforthecompetenceoftestingandcalibrationlaboratories«). Vedbestemmelseafbiomassefraktionenimaterialepartierskalgenereltaccepteretpraksisforrepræsentativprøvetagninganvendes. Driftslederenskalfremlæggebevispå,atdeudledteværdiererrepræsentativeogobjektive. Enbestemtværdimåkunanvendesfordetmaterialeparti,somdenefterhensigtenskulleværerepræsentativfor. Kompletdokumentationafdeprocedurer,somdetpågældendelaboratoriumharanvendttilatbestemmebiomassefraktionen,skalsammenmedsamtligeresultateropbevaresogstillestilrådighedfordenellerdepersoner,somverificereremissionsrapporten. Hvisdeterteknisksetumuligtellermedførerurimeligthøjeomkostningerforendriftslederatbestemmebiomassefraktionenienbrændselsblanding,skaldriftslederenentenantageenbiomasseandelpå0%(dvs. ataltkulstofibrændsletantagesatværeaffossiloprindelse)ellerforeslåenvurderingsmetode,somskalgodkendesafdenkompetentemyndighed. 11. RAPPORTERINGSFORMATFølgendetabellerskalanvendessomgrundlagvedrapportering. Dekantilpassesiforholdtilantalletafaktiviteterogartenafdetanlægogdebrændslerogprocesser,derovervåges. 11. 1. IdentifikationafanlæggetIdentifikationafanlæggetSvar1. Moderselskabetsnavn2. Datterselskabetsnavn3. Anlæggetsdriftsleder4. Anlægget:4. 1. Navn4. 2. Tilladelsenummer(13)4. 3. RapporteringpåkrævetihenholdtilEPER?Ja/Nej4. 4. EPER-identifikationsnummer(14)4. 5. Adresse/by,hvoranlæggethørerhjemmeDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/27(12)BlandteksemplerkannævnesdennederlandskestandardBRL-K10016(»Theshareofbiomassinsecondaryfuels«),somerudarbejdetafKIWA. (13)Identifikationsnummerettilvejebringesafdenkompetentemyndighedvedudstedelsenaftilladelsen. (14)Udfyldeskun,hvisdetkræves,atanlæggetrapportereriforholdtilEPER,oganlæggetstilladelsehøjstomfatterénEPER-aktivitet. Oplysningerne,somikkeerobligatoriske,anvendestilyderligereidentifikationudoverdetnavnogdenadresse,somanføres. IdentifikationafanlæggetSvar4. 6. Postnummer/land4. 7. Lokalitetenskoordinater5. Kontaktperson:5. 1. Navn5. 2. Adresse/by/postnummer/land5. 3. Telefon5. 4. Fax5. 5. E-mail6. Rapporteringsår7. AktivitetstyperibilagI,somudføres(15)Aktivitet1Aktivitet2AktivitetN11. 2. OversigtoveraktiviteterogemissionervedetanlægEmissionerfraaktiviteteribilagIKategorierIPCC-kate-gori,fællesrapporte-rings-format(16)IPPC-kodeunderEPER-kategoriAnvendtmetode?Beregning/MålingUsikkerhed(måle-metode)(17)Metodetrinændret?Ja/NejEmissionert/CO2AktiviteterAktivitet1Aktivitet2AktivitetNIaltDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/28(15)F. eks. »Mineralolieraffinaderier«. (16)F. eks. »1. Industrielleprocesser,AMineralskeprodukter,1. Fremstillingafkalk«. (17)Udfyldeskun,hvisemissionerneerbestemtvha. måling. MemorandumposterOverførtCO2BiomasseanvendttilforbrændingBiomasseanvendtiprocesserBiomasse-emissionerOverførtmængdeOverførtmaterialeEnhed[tCO2][TJ][tellerm3][tCO2](18)Aktivitet1Aktivitet2AktivitetN11. 3. Forbrændingsemissioner(beregning)AktivitetNAktivitetstypeibilagI:BeskrivelseafaktivitetFossilebrændslerBrændsel1FossiltbrændselBrændselstype:EnhedDataAnvendtmetode-trinAktivitetsdatatellerm3TJEmissionsfaktortCO2/TJOxidationsfaktor%SamledeemissionertCO2BrændselNFossiltbrændselBrændselstype:EnhedDataAnvendtmetode-trinAktivitetsdatatellerm3DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/29(18)Udfyldeskun,hvisemissionerneerbestemtvha. måling. TJEmissionsfaktortCO2/TJOxidationsfaktor%SamledeemissionertCO2BiomasseogbrændselsblandingerBrændselMBiomasse/brændselsblandingerBrændselstype:Biomassefraktion(0-100%afkulstofindholdet):EnhedDataAnvendtmetode-trinAktivitetsdatatellerm3TJEmissionsfaktortCO2/TJOxidationsfaktor%SamledeemissionertCO2Aktivitet,ialtSamledeemissioner(tCO2)(19)Samletmængdeanvendtbiomasse(TJ)(20)11. 4. Procesemissioner(beregning)AktivitetNAktivitetstypeibilagI:BeskrivelseafaktivitetProcesser,hvorderkunanvendesfossiltråmaterialeProces1Procestype:DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/30(19)Summenafemissionerfrafossilebrændslerogdenfossilefraktionafbrændselsblandinger. (20)Energiindholdetidenrenebiomasseogbiomassefraktionenafbrændselsblandinger. Beskrivelseafaktivitetsdata:Anvendtberegningsmetode(kunhvisdetanføresiretningslinjerne):EnhedDataAnvendtmeto-detrinAktivitetsdatatellerm3EmissionsfaktortCO2/tellertCO2/m3Omregningsfaktor%SamledeemissionertCO2ProcesNProcestype:BeskrivelseafaktivitetsdataAnvendtberegningsmetode(kunhvisdetanføresiretningslinjerne):EnhedDataAnvendtmeto-detrinAktivitetsdatatellerm3EmissionsfaktortCO2/tellertCO2/m3Omregningsfaktor%SamledeemissionertCO2Processer,hvorderanvendesbiomasse/blandetråmaterialeProcesMBeskrivelseafproces:Beskrivelseafråmaterialet:Biomassefraktion(%afkulstofindholdet):Anvendtberegningsmetode(kunhvisdetanføresiretningslinjerne):EnhedDataAnvendtmeto-detrinAktivitetsdatatellerm3DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/31 EmissionsfaktortCO2/tellertCO2/m3Omregningsfaktor%SamledeemissionertCO2Aktivitet,ialtSamledeemissioner(tCO2)Samletmængdeanvendtbiomasse(tellerm3)12. RAPPORTERINGSKATEGORIEREmissionerneskalrapporteresioverensstemmelsemedkategorierneiIPCC'srapporteringsformatogIPPC-kodenibilagA3tilEPER-beslutningen(seafsnit12. 2idettebilag). Deenkeltekategorieribeggerapporteringsformatervisesnedenfor. Hvisenaktivitetkanklassificeresitoellerflerekategorier,skalklassificeringenafspejleaktivitetensprimæreformål. 12. 1. IPCC'srapporteringsformatNedenståendetabeleretuddragfradetfællesrapporteringsformat,somudgørendelafrapporteringsret-ningslinjernefordeårligeopgørelseriFN'srammekonventionomklimaændringer(21). Idetfællesrapporte-ringsformattilskrivesemissionersyvhovedkategorier:—energi—industrielleprocesser—anvendelseafopløsningsmidlerogandreprodukter—landbrug—ændringeriarealudnyttelseogskovbrug—affald—andet. Kategori1,2og6ogderelevanteunderkategoriergengivesifølgendetabel:1. SektorspecifikrapportforenergiA. Forbrændingsaktiviteter(sektorspecifikmetode)1. Energiindustria. Offentligel-ogvarmeproduktionb. Olieraffineringc. Fremstillingaffastebrændslerogandenenergiindustri2. FremstillingsindustriogkonstruktionDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/32(21)UNFCCC(1999):FCCC/CP/1999/7. a. Jernogstålb. Ikke-jernholdigemetallerc. Kemiskeprodukterd. Papirmasse,papirogpapirvarere. Forædlingaflevnedsmidler,drikkevarerogtobakf. Andet(anførhvilket)4. Andresektorera. Kommerciel/institutionelb. Beboelsec. Landbrug/skovbrug/fiskeri5. Andet(anførhvilket)a. Stationærtb. MobiltB. Flygtigeemissionerfrabrændsler1. Fastebrændslera. Kulminedriftb. Omdannelseaffastebrændslerc. Andet(anførhvilket)2. Olieognaturgasa. Olieb. NaturgasDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/33 c. UdluftningogafbrændingUdluftningAfbrændingd. Andet(anførhvilket)2. SektorspecifikrapportforindustrielleprocesserA. Mineralskeprodukter1. Fremstillingafcement2. Fremstillingafkalk3. Anvendelseafkalkstenogdolomit4. Fremstillingoganvendelseafkalcineretsoda5. Asfalttagdækning6. Asfalteringafveje7. Andet(anførhvilket)B. Denkemiskeindustri1. Fremstillingafammoniak2. Fremstillingafsalpetersyre3. Fremstillingafadipinsyre4. Fremstillingafkarbid5. Andet(anførhvilket)C. Fremstillingafmetal1. Fremstillingafjernogstål2. Fremstillingafferrolegeringer3. FremstillingafaluminiumDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/34 4. SF6anvendtvedaluminium-ogmagnesiumstøberier5. Andet(anførhvilket)MemorandumposterCO2-emissionerfrabiomasse12. 2. IPPC-kildekategorikoderiEPER-beslutningenNedenståendetabeleretuddragfrabilagA3tilKommissionensbeslutning2000/479/EFaf17. juli2000omindførelseafenEuropæiskOversigtoverForurenendeEmissioner(EPER)ihenholdtilartikel15iRådetsdirektiv96/61/EFomintegreretforebyggelseogbekæmpelseafforurening(22). UddragfrabilagA3tilEPER-beslutningen1. Energiindustri1. 1. Kraftværker>50MW1. 2. Mineralolie-oggasraffinaderier1. 3. Koksværker1. 4. Kulforgasnings-oglikvefaktionsanlæg2. Produktionogforarbejdningafmetaller2. 1/2. 2/2. 3/2. 4/2. 5/2. 6. MetalindustrioganlægtilristningellersintringafmalmAnlægtilfremstillingafjern-ognonferrometaller3. Mineralindustri3. 1/3. 3/3. 4/3. 5. Anlægtilfremstillingafcementklinker(>500t/dag),kalk(>50t/dag),glas(>20t/dag),mineralskestoffer(>20t/dag)ellerkeramiskeprodukter(>75t/dag)3. 2. Anlægtilfremstillingafasbestellerprodukterafasbest4. Kemiskindustriogkemiskeanlægtilfremstillingaf4. 1. Organiskegrundkemikalier4. 2/4. 3. UorganiskegrundkemikalierellerkunstgødningDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/35(22)EFTL192af28. 7. 2000,s. 36. 4. 4/4. 6. Biociderogsprængstoffer4. 5. Farmaceutiskeprodukter5. Affaldshåndtering5. 1/5. 2. Anlægtilbortskaffelseellergenanvendelseaffarligtaffald(>10t/dag)ellerkommunaltaffald(>3t/time)5. 3/5. 4. Anlægtilbortskaffelseafufarligtaffald(>50t/dag)ogdeponering(>10t/dag)6. AndrebilagI-aktiviteter6. 1. Industrianlægtilfremstillingafpapirmasseaftræellerandrefibermaterialerogpapirogpap(>20t/dag)6. 2. Anlægtilforudgåendeforarbejdningaffibreellertekstiler(>10t/dag)6. 3. Anlægtilgarvningafhuderogskind(>12t/dag)6. 4. Slagterier(>50t/dag),anlægtilproduktionafmælk(>200t/dag),andreanimalskeråstoffer(>75t/dag)ellervegetabilskeråstoffer(>300t/dag)6. 5. Anlægtildestruktionellerudnyttelseafdødedyroganimalskaffald(>10t/dag)6. 6. Anlægtilavlaffjerkræ(>40000),svin(>2000)ellersøer(>750)6. 7. Anlægtiloverfladebehandlingellerprodukterunderanvendelseaforganiskeopløsningsmidler(>200t/år)6. 8. AnlægtilfremstillingafkulstofellergrafitDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/36 BILAGIIRetningslinjerforforbrændingsemissionerfraaktivitetersomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDDeaktivitetsspecifikkeretningslinjeridettebilagskalanvendestilatovervågedrivhusgasemissionerfrafyringsanlægmedensamletindfyreteffektpåmereend20MW(undtagenanlægtilforbrændingaffarligtaffaldellerkommunaltaffald)somanførtibilagItildirektivetogtilatovervågeforbrændingsemissionerfraandreaktivitetersomanførtibilagItildirektivet,idetomfangderrefererestildemibilagIIItilXItildisseretningslinjer. Overvågningenafdrivhusgasemissionerfraforbrændingsprocesserskalbådeomfatteemissionernefraforbræn-dingafallebrændslervedanlæggetogemissionernefravaskeprocessertilfjernelseaff. eks. SO2. Emissionerfraforbrændingsmotorertiltransportformålskalikkeovervågesograpporteres. Alledrivhusgasmissionerfraforbrændingafbrændslervedetanlægskaltilskrivesdetteanlæg,uansetomder»eksporteres«varmeellereltilandreanlæg. Emissioneritilknytningtilfrembringelseafvarmeellerel,som»importeres«fraandreanlæg,skalikketilskrivesdetanlæg,sommodtagerden. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERBlandtkildertilCO2-emissionerfrafyringsanlægog-processerkannævnes:—kedler—brændere—turbiner—varmeapparater—smelteovne—forbrændingsovne—tørreovne—ovne—tørreapparater—motorer—afbrændingsudstyr—gasvaskere(procesemissioner)—andetudstyrellermaskiner,somanvenderbrændsel,undtagenudstyrogmaskinermedforbrændingsmo-torer,deranvendestiltransportformål. 2. 1. BeregningafCO2-emissioner2. 1. 1. Forbrændingsemissioner2. 1. 1. 1. GenerelleforbrændingsaktiviteterCO2-emissionerfraforbrændingskilderskalberegnesvedatgangeenergiindholdetihvertenkeltanvendtbrændselmedenemissionsfaktorogenoxidationsfaktor. Forhvertbrændselskalfølgendeberegningforetagesforhveraktivitet:CO2-emissioner=aktivitetsdata*emissionsfaktor*oxidationsfaktorDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/37 hvor:a)AktivitetsdataAktivitetsdataudtrykkessomnettoenergiindholdet[TJ]idetbrændsel,derforbrugesiløbetafrapporterings-perioden. Energiindholdetibrændselsforbrugetskalberegnesvha. følgendeformel:Energiindholdibrændselsforbrug[TJ]=forbrugtbrændsel[tellerm3]*brændsletsnettokalorieværdi[TJ/tellerTJ/m3](23)hvor:a1)BrændselsforbrugMetodetrin1Brændselsforbrugetmålesudenmellemliggendeoplagringførforbrændingvedanlægget,ogdenmaksimalttilladteusikkerheder±7,5%. Metodetrin2aBrændselsforbrugetmålesudenmellemliggendeoplagringførforbrændingvedanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±5,0%. Metodetrin2bDenindkøbtemængdebrændselmålesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±4,5%. Brændselsforbrugetberegnesvha. enmassebalancemetodebaseretpåmængdenafindkøbtbrændselogforskellenidenmængde,derliggerpålageriløbetafettidsrum,idetfølgendeformelanvendes:BrændselC=brændselP+(brændselS–brændselE)–brændselOhvor:BrændselC:Brændsel,somforbrændesiløbetafrapporteringsperiodenBrændselP:Brændsel,somindkøbesiløbetafrapporteringsperiodenBrændselS:BrændselsbeholdningvedrapporteringsperiodensstartBrændselE:BrændselsbeholdningvedrapporteringsperiodensafslutningBrændselO:Brændsel,somanvendestilandreformål(transportellervideresalg). Metodetrin3aBrændselsforbrugetmålesudenmellemliggendeoplagringførforbrændingvedanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin3bDenindkøbtemængdebrændselmålesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,0%. Brændselsforbrugetberegnesvha. enmassebalancemetodebaseretpåmængdenafindkøbtbrændselogforskellenidenmængde,derliggerpålageriløbetafettidsrum,idetfølgendeformelanvendes:BrændselC=brændselP+(brændselS–brændselE)–brændselOhvor:BrændselC:Brændsel,somforbrændesiløbetafrapporteringsperiodenBrændselP:Brændsel,somindkøbesiløbetafrapporteringsperiodenBrændselS:BrændselsbeholdningvedrapporteringsperiodensstartBrændselE:BrændselsbeholdningvedrapporteringsperiodensafslutningBrændselO:Brændsel,somanvendestilandreformål(transportellervideresalg). DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/38(23)Hvisderanvendesvolumenenheder,skaldriftslederentagehensyntilevt. omregninger,somkrævesforatkompensereforforskellemellemtrykogtemperaturimåleudstyretogdestandardforhold,somnettokalorieværdienerudledtiforholdtilfordenpågældendebrændselstype. Metodetrin4aBrændselsforbrugetmålesudenmellemliggendeoplagringførforbrændingvedanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,5%. Metodetrin4bDenindkøbtemængdebrændselmålesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,0%. Brændselsforbrugetberegnesvha. enmassebalancemetodebaseretpåmængdenafindkøbtbrændselogforskellenidenmængde,derliggerpålageriløbetafettidsrum,idetfølgendeformelanvendes:BrændselC=brændselP+(brændselS–brændselE)–brændselOhvor:BrændselC:Brændsel,somforbrændesiløbetafrapporteringsperiodenBrændselP:Brændsel,somindkøbesiløbetafrapporteringsperiodenBrændselS:BrændselsbeholdningvedrapporteringsperiodensstartBrændselE:BrændselsbeholdningvedrapporteringsperiodensafslutningBrændselO:Brændsel,somanvendestilandreformål(transportellervideresalg). Detskalbemærkes,atderveddeforskelligebrændselstyperervæsentligtforskelligeusikkerhedsmargineriforbindelsemedmåleprocessen,idetgasformigeogflydendebrændslergenereltmålesmerepræcistendfastbrændsel. Derfindesdogmangeundtagelserideforskelligekategorier(afhængigtafbrændsletsartogegenskaber,forsyningsvejen(skib,jernbane,lastvogn,transportbånd,rørledning)ogforholdeneveddeenkelteanlæg),somgør,atmanikkeblotkantildelebestemtemetodetrintilbestemtebrændsler. a2)NettokalorieværdiMetodetrin1Driftslederenanvenderlandespecifikkenettokalorieværdierfordeforskelligebrændsler,somanføresibilag2. 1A. 3»1990countryspecificnetcalorificvalues«iIPCC's»GoodPracticeGuidanceandUncertaintyManagementinNationalGreenhouseGasInventories«fra2000(http://www. ipcc. ch/pub/guide. htm). Metodetrin2Driftslederenanvenderlandespecifikkenettokalorieværdierfordeforskelligebrændsler,somdenpågældendemedlemsstatharrapporteretidensenestenationaleopgørelse,somerblevetforelagtsekretariatetforFN'srammekonventionomklimaændringer. Metodetrin3Dennettokalorieværdi,dererrepræsentativforhvertbrændselspartivedetanlæg,målesafdriftslederen,eteksterntlaboratoriumellerbrændselsleverandørenioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Forhverenkeltbrændselstypeanvendesderreferencefaktorer,somanføresiafsnit8ibilagI. Metodetrin2aDriftslederenanvenderlandespecifikkeemissionsfaktorerfordeforskelligebrændsler,somdenpågældendemedlemsstatharrapporteretidensenestenationaleopgørelse,somerblevetforelagtsekretariatetforFN'srammekonventionomklimaændringer. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/39 Metodetrin2bDriftslederenudlederemissionsfaktorerforhvertbrændselspartipågrundlagafenaffølgendefastsattereferencer:1. densitetsmålingafbestemteolierellergasser,somerfællesforf. eks. raffinaderibranchenellerstålindustrien,samt2. nettokalorieværdienforbestemtekultyperkombineretmedenempiriskkorrelation,sombestemmesafeteksterntlaboratoriumioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. Driftslederenskalsikre,atkorrelationenopfylderkravenemedhensyntilgodtekniskpraksis,ogatdenkunanvendesiforholdtilværdierfordenreference,derliggerindenfordetområde,somdenerfastsatfor. Metodetrin3Deaktivitetsspecifikkeemissionsfaktorer,dererrepræsentativefordeforskelligepartier,fastlæggesafdrifts-lederen,eteksterntlaboratoriumellerbrændselsleverandørenioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. c)OxidationsfaktorMetodetrin1Derantagesenreferenceoxidationsværdipå0,99(svarendetilomdannelseaf99%afkulstoffettilCO2)forallefastebrændsler. Denneværdiudgør0,995foralleøvrigebrændsler. Metodetrin2Hvadangårfastebrændsler,udledesdeaktivitetsspecifikkefaktorerafdriftslederenpågrundlagafkulstof-indholdetiaske,spildevandogandetaffaldsamtbiprodukterogandreikkeheltoxideredekulstofemissionerihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. 2. 1. 1. 2. AfbrændingEmissionernefraafbrændingskalomfattebåderutinemæssigogdriftsmæssigafbrænding(»trips«,opstartognedlukningsamtnødudslip). CO2-emissionerneskalberegnespågrundlagafmængdenafafbrændtgas[m3]ogkulstofindholdetidenafbrændtegas[tCO2/m3](inkl. evt. uorganiskkulstof). CO2-emissioner=aktivitetsdata*emissionsfaktor*oxidationsfaktorhvor:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenafanvendtafbrændingsgas[m3]irapporteringsperiodenudledesgennemmålingafvolumen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±12,5%. Metodetrin2Mængdenafanvendtafbrændingsgas[m3]irapporteringsperiodenudledesgennemmålingafvolumen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±7,5%. Metodetrin3Mængdenafanvendtafbrændingsgas[m3]irapporteringsperiodenudledesgennemmålingafvolumen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Anvendelseafenreferenceemissionsfaktorpå0,00785tCO2/m3(vedstandardforhold),somudledesvedforbrændingafrenbutan,deranvendessomkonservativreferenceforafbrændingsgasser. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/40 Metodetrin2Emissionsfaktoren[tCO2/m3afbrændingsgas]beregnesudfrakulstofindholdetiafbrændingsgassenunderanvendelsetilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. c)OxidationsfaktorMetodetrin1Oxidationsgradpå0,995. 2. 1. 2. ProcesemissionerProcesemissionerafCO2fraanvendelseafkarbonattilSO2-udvaskningfrarøggasskalberegnespågrundlagafmængdenafindkøbtkarbonat(beregningsmetodetrin1a)ellermængdenaffrembragtgips(beregningsmetodetrin1b). Dissetoberegningsmetodererækvivalente. Beregningenforetagessomfølger:CO2-emissioner[t]=Aktivitetsdata*emissionsfaktor*omregningsfaktorhvor:BeregningsmetodeA(baseretpåkarbonat)Beregningenafemissionernebaserespåmængdenafanvendtkarbonat:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenaftørtkarbonati[t]anvendtsomprocesråmaterialepr. årmålesafdriftslederenellerleverandøren,ogdenmaksimalttilladteusikkerheder±7,5%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Anvendelseafstøkiometriskeomregningsforholdforkarbonater[tCO2/ttørtkarbonat]somvistitabel1. Denneværdiskaljusteres,sådertageshøjdeforindholdetaffugtoggangbjergartidetanvendtekarbonat-materiale. TABEL1StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonatEmissionsfaktor[tCO2/tCa-,Mg-ellerandetkarbonat]BemærkningerCaCO30,440MgCO30,522Generelt:Xy(CO3)zEmissionsfaktor=[MCO2]/{Y*[Mx]+Z*[MCO32-]}X=alkaliskjordmetalelleralkalimetalMx=molekylevægtafXi[g/mol]MCO2=molekylevægtafCO2=44[g/mol]MCO3-=molekylevægtafCO32-=60[g/mol]Y=støkiometrisktalforX=1(foralkaliskjordmetal)=2(foralkalimetal)Z=støkiometrisktalforCO32-=1DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/41 c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,0BeregningsmetodeB(baseretpågips)Beregningenafemissionernebaserespåmængdenaffrembragtgips:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenaffrembragttørgips(CaSO4⋅2H2O)i[t]vedprocessenpr. årmålesafdriftslederenellergipsforarbejderen,ogdenmaksimalttilladteusikkerheder±7,5%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Støkiometriskforholdmellemdehydreretgips(CaSO4⋅2H2O)ogCO2vedprocessen:0,2558tCO2/tgipsc)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFEMISSIONERAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/42 BILAGIIIAktivitetsspecifikkeretningslinjerformineralolieraffinaderiersomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOvervågningenafdrivhusgasemissionerfraanlægskalomfattealleemissionerfraforbrændings-ogproduktions-processer,somforekommervedraffinaderier. Derskalikkeredegøresforemissionerfraprocesservedtilknyttedeanlægindenfordenkemiskeindustri,somikkeanføresibilagItildirektivet,ogsomikkeindgåriraffineringskæden. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERBlandtpotentiellekildertilCO2-emissionerkannævnes:a)Energirelateretforbrænding:—kedler—procesvarmeanlæg/-forarbejdningsanlæg—forbrændingsmotorer/turbiner—midlertilkatalytiskogtermiskoxidation—kokskalcineringsovne—brandvandspumper—nød-/reservegeneratorer—afbrændingstårne—forbrændingsovne—katalysatorertilkrakningb)Procesemissioner—anlægtilfremstillingafbrint—katalytiskregenerering(vedkatalytiskkrakningogandrekatalytiskeprocesser)—koksanlæg(fleksibelforkoksning,forsinketforkoksning)2. 1. BeregningafCO2-emissionerDriftslederenkanberegneemissionernea)forhverenkeltbrændselstypeogprocesvedanlæggetellerb)vedanvendelseafmassebalancemetoden,hvisdriftslederenkanpåvise,atdennemetodeermerenøjagtigforanlæggetsomhelhedendberegningerforhverenkeltbrændselstypeellerprocesellerc)vedanvendelseafmassebalancemetodenpåenveldefineretdelmængdeafbrændselstyperellerprocesserogindividuelleberegningerforderesterendebrændselstyperogprocesservedanlægget,hvisdriftslederenkanpåvise,atdennemetodeermerenøjagtigforanlæggetsomhelhedendberegningerforhverenkeltbrændselstypeellerproces. 2. 1. 1. MassebalancemetodeMassebalancemetodenskalanvendestilatredegøreforanlæggetsemissionerafdrivhusgassergennemanalyseafaltkulstofitilførtmateriale,akkumuleretmateriale,indeslutningiprodukterogeksport. Følgendeligninganvendes:CO2-emissioner[tCO2]=(tilførsel-produkter-eksport–ændringaflagerbeholdning)*omregningsfaktorCO2/CDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/43 hvor:—Tilførsel[tC]:altkulstof,dertilføresanlægget. —Produkter[tC]:altkulstofiprodukterogmaterialer,herunderbiprodukter,somudtagesframassebalancen. —Eksport[tC]:kulstof,someksporteresframassebalancen,f. eks. udledestilkloakeringssystemet,deponeresvedaffaldsdepoterellerindgåritab. Eksportomfatterikkefrigivelseafdrivhusgassertilatmosfæren. —Ændringaflagerbeholdning[tC]:Forøgelseafbeholdningenafkulstofvedanlægget. Beregningenforetagessomfølger:CO2-emissioner[tCO2]=(∑(aktivitetsdatatilførsel*kulstofindholdtilførsel)–∑(aktivitetsdataprodukter*kulstofindhold-produkter)–∑(aktivitetsdataeksport*kulstofindholdeksport)–∑(aktivitetsdatalagerændringer*kulstofindholdlagerændringer))*3,664hvor:a)AktivitetsdataDriftslederenskalanalysereograpporteremassestrømmenetilogfraanlæggetogændringerneibeholdningenafallerelevantebrændslerogmaterialerseparat. Metodetrin1Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±7,5%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin2Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±5,0%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin3Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin4Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,0%. b)KulstofindholdMetodetrin1Vedberegningafmassebalancenskaldriftslederenfølgeretningslinjerneiafsnit10ibilagI,hvadangårrepræsentativprøvetagningafbrændsler,produkterogbiproduktersamtbestemmelseafdisseskulstofindholdogbiomassefraktion. c)EnergiindholdMetodetrin1Foratsikreensartetrapporteringskalenergiindholdetihverenkeltbrændsels-ogmaterialestrømberegnes(ogudtrykkessomnettokalorieværdienidenpågældendestrøm). DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/44 2. 1. 2. ForbrændingsemissionerForbrændingsemissionerskalovervågesioverensstemmelsemedbilagII. 2. 1. 3. ProcesemissionerBlandtspecifikkeprocesser,sommedførerCO2-emissionerkannævnes:1)RegenereringafkatalysatorertilkatalytiskkrakningogandrekatalysatorerDenkoks,deraflejrespåkatalysatorensombiproduktfrakrakningsprocessen,afbrændesiregeneratorenforatgenoprettekatalysatorenseffekt. Vedyderligereraffineringsprocesseranvendesenkatalysator,somskalregenereres,f. eks. vedkatalytiskreformering. DenmængdeCO2,derudledesveddenneproces,skalberegnesioverensstemmelsemedbilagII,idetmængdenafforbrændtkoksudgøraktivitetsdata,ogkoksenskulstofindholddannergrundlagforberegningafemissionsfaktoren. CO2-emissioner=aktivitetsdata*emissionsfaktor*omregningsfaktorhvor:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenafkoks[t],derafbrændesfrakatalysatoreniløbetafrapporteringsperiodenpåbasisafindustriensretningslinjerforbedstepraksisfordenneproces. Metodetrin2Mængdenafkoks[t],derafbrændesfrakatalysatoreniløbetafrapporteringsperioden,beregnetpåbasisafvarme-ogmaterialebalancenvedkatalysatorentilkrakning. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Denaktivitetsspecifikkeemissionsfaktor[tCO2/tkoks]baserespåkoksenskulstofindholdogudledesioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02)KoksanlægCO2-udledningerfrakoksbrændereivæskecokereog»flexicokere«skalberegnespåfølgendemåde:CO2-emissioner=aktivitetsdata*emissionsfaktorhvor:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenaffremstilletkoks[t]irapporteringsperiodenudledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerheder±5,0%. Metodetrin2Mængdenaffremstilletkoks[t]irapporteringsperiodenudledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/45 b)EmissionsfaktorMetodetrin1Specifikemissionsfaktor[tCO2/tkoks]baseretpåindustriensretningslinjerforbedstepraksisfordenneproces. Metodetrin2Specifikemissionsfaktor[tCO2/tkoks]udledtpåbasisafdetmålteCO2-indholdiluftafkastetioverens-stemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. 3)BrintproduktionvedraffinaderierDenudledteCO2stammerfrakulstofindholdetidentilførtegas. DerskalforetagesenberegningafCO2-emissionernepåbasisafdentilførtemængde. CO2-emissioner=aktivitetsdatatilførtmængde*emissionsfaktorhvor:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenaftilførtkulbrinte[t],somforarbejdesirapporteringsperioden,udledesgennemmålingafvolumen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±7,5%. Metodetrin2Mængdenaftilførtkulbrinte[t],somforarbejdesirapporteringsperioden,udledesgennemmålingafvolumen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Deranvendesenreferenceværdipå2,9tCO2pr. tforarbejdetmaterialeudfraetkonservativtskønbaseretpåethan. Metodetrin2Deranvendesenaktivitetsspecifikemissionsfaktor[CO2/ttilførtmateriale],somberegnesudfrakulstof-indholdetidentilførtegasioverensstemmelsemedafsnit10ibilagI. 2. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFEMISSIONERAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/46 BILAGIVAktivitetsspecifikkeretningslinjerforkoksværkersomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDKoksværkerkanindgåistålværkeroghaveendirektetekniskforbindelsetilsintringsanlægoganlægtilfremstillingafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbning,hvorvedderforekommerintensivudvekslingafenergiogmateriale(f. eks. højovnsgas,koksovnsgasogkoks)vednormaldrift. Hvisanlæggetstilladelseihenholdtilartikel4,5og6idirektivetdækkerhelestålværketogikkeblotkoksværket,kanCO2-emissionerneogsåovervågesforheledetintegreredestålværkunderanvendelseafdenmassebalancemetode,somspecificeresiafsnit2. 1. 1idettebilag. Hvisderudføresrøggasvaskvedanlægget,ogdederaffølgendeemissionerikkeberegnessomendelafanlæggetsprocesemissioner,skaldeberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERVedkoksværkerstammerCO2-emissionernefrafølgendekilder:—råmaterialer(kulelleroliekoks)—traditionellebrændsler(f. eks. naturgas)—procesgasser(f. eks. højovnsgas)—andrebrændsler—røggasvask. 2. 1. BeregningafCO2-emissionerHviskoksværketindgårietintegreretstålværk,kandriftslederenberegneemissionernea)forheledetintegreredestålværkvha. massebalancemetodenellerb)forkoksværketsomensærskiltaktivitetveddetintegreredestålværk. 2. 1. 1. MassebalancemetodeMassebalancemetodenskalanvendestilatredegøreforanlæggetsemissionerafdrivhusgassergennemanalyseafaltkulstofitilførtmateriale,akkumuleretmateriale,indeslutningiprodukterogeksport. Følgendeligninganvendes:CO2-emissioner[tCO2]=(tilførsel-produkter-eksport–ændringaflagerbeholdning)*omregningsfaktorCO2/Chvor:—Tilførsel[tC]:altkulstof,dertilføresanlægget. —Produkter[tC]:altkulstofiprodukterogmaterialer,herunderbiprodukter,somudtagesframassebalancen. —Eksport[tC]:kulstof,someksporteresframassebalancen,f. eks. udledestilkloakeringssystemet,deponeresvedaffaldsdepoterellerindgåritab. Eksportomfatterikkefrigivelseafdrivhusgassertilatmosfæren. —Ændringaflagerbeholdning[tC]:Forøgelseafbeholdningenafkulstofvedanlægget. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/47 Beregningenforetagessomfølger:CO2-emissioner[tCO2]=(∑(aktivitetsdatatilførsel*kulstofindholdtilførsel)–∑(aktivitetsdataprodukter*kulstofindhold-produkter)–∑(aktivitetsdataeksport*kulstofindholdeksport)–∑(aktivitetsdatalagerændringer*kulstofindholdlagerændringer))*3,664hvor:a)AktivitetsdataDriftslederenskalanalysereograpporteremassestrømmenetilogfraanlæggetogændringerneibeholdningenafallerelevantebrændslerogmaterialerseparat. Metodetrin1Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±7,5%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin2Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±5,0%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin3Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin4Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,0%. b)KulstofindholdMetodetrin1Vedberegningafmassebalancenskaldriftslederenfølgeretningslinjerneiafsnit10ibilagIhvadangårrepræsentativprøvetagningafbrændsler,produkterogbiproduktersamtbestemmelseafdisseskulstofindholdogbiomassefraktion. c)EnergiindholdMetodetrin1Foratsikreensartetrapporteringskalenergiindholdetihverenkeltbrændsels-ogmaterialestrømberegnes(ogudtrykkessomnettokalorieværdienidenpågældendestrøm). 2. 1. 2. ForbrændingsemissionerForbrændingsprocesservedkoksværker,hvorbrændsler(f. eks. koks,kulognaturgas)ikkeanvendessomreduktionsmiddelellerikkestammerframetallurgiskereaktioner,skalovervågesograpporteresioverens-stemmelsemedbilagII. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/48 2. 1. 3. ProcesemissionerVedforkoksningiværketskoksovnskammeromdanneskulunderudskilningaflufttilkoksogråkoksovnsgas. Detprimærekulstofholdigemateriale,dertilføres,erkul,menkanogsåværesmåkul,oliekoks,olieogprocesgassersåsomhøjovnsgas. Denråkoksovnsgas,somindgåriprocesudbyttet,indeholdermangekulstof-holdigekomponenter,herunderkuldioxid(CO2),kulilte(CO),metan(CH4)ogkulbrinter(CxHy). DesamledeCO2-emissionerfrakoksværkerskalberegnessomfølger:CO2-emissioner[tCO2]=∑(aktivitetsdataTILFØRTMATERIALE*emissionsfaktorTILFØRTMATERIALE)–∑(aktivitetsdataPRODUCERETMATERIALE*emissionsfaktorPRODUCERETMATERIALE)hvor:a)AktivitetsdataAktivitetsdataTILFØRTMATERIALEkanomfattekuliformafråmateriale,småkul,oliekoks,olie,højovnsgas,koksovnsgaso. lign. AktivitetsdataPRODUCERETMATERIALEkanomfatte:koks,tjære,letolie,koksovnsgaso. lign. a1)BrændselanvendtsomtilførtprocesmaterialeMetodetrin1Massestrømmeneafbrændslertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±7,5%. Metodetrin2Massestrømmeneafbrændslertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±5,0%. Metodetrin3Massestrømmeneafbrændseltilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin4Massestrømmeneafbrændseltilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,0%. a2)NettokalorieværdiMetodetrin1Driftslederenanvenderlandespecifikkenettokalorieværdierfordeforskelligebrændsler,somanføresibilag2. 1A. 3»1990countryspecificnetcalorificvalues«iIPCC's»GoodPracticeGuidanceandUncertaintyManagementinNationalGreenhouseGasInventories«fra2000(http://www. ipcc. ch/pub/guide. htm). Metodetrin2Driftslederenanvenderlandespecifikkenettokalorieværdierfordeforskelligebrændsler,somdenpågældendemedlemsstatharrapporteretidensenestenationaleopgørelse,somerblevetforelagtsekretariatetforFN'srammekonventionomklimaændringer. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/49 Metodetrin3Dennettokalorieværdi,dererrepræsentativforhvertbrændselspartivedetanlæg,målesafdriftslederen,eteksterntlaboratoriumellerbrændselsleverandørenioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Deranvendesreferencefaktorerfranedenståendetabelellerafsnit8ibilagI. TABEL1Emissionsfaktorerforprocesgasser(herunderCO2-komponentenibrændsel)(24)Emissionsfaktor[tCO2/TJ]DatakildeKoksovnsgas47,7IPCCHøjovnsgas241,8IPCCMetodetrin2Despecifikkeemissionsfaktorerudledesihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. 2. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/50(24)VærdierneerbaseretpåIPCC-faktorerudtryktitC/TJ,gangetmedenCO2/C-omregningsfaktorpå3,664. BILAGVAktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilristningogsintringafmalmsomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDAnlægtilristningogsintringafmalmkanværeenintegreretdelafstålværkermedendirektetekniskforbindelsetilkoksværkeroganlægtilfremstillingafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbning. Vednormaldriftforekommerdersåledesintensivudvekslingafenergiogmateriale(f. eks. højovnsgas,koksovnsgas,koksogkalksten). Hvisanlæggetstilladelseihenholdtilartikel4,5og6idirektivetdækkerhelestålværketogikkeblotanlæggettilristningogsintring,kanCO2-emissionerneogsåovervågesforheledetintegreredestålværk. Isåfaldkanmassebalancemetoden(afsnit2. 1. 1idettebilag)anvendes. Hvisderudføresrøggasvaskvedanlægget,ogdederaffølgendeemissionerikkeberegnessomendelafanlæggetsprocesemissioner,skaldeberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERVedanlægtilristningogsintringstammerCO2-emissionernefrafølgendekilder:—råmaterialer(kalcineringafkalkstenogdolomit)—traditionellebrændsler(naturgasogkoks/kokssmuld)—procesgasser(f. eks. koksovnsgasoghøjovnsgas)—restprodukterfraprocessen,deranvendessområmateriale,herunderfiltreretstøvfrasintringsanlægget,konverterenoghøjovnen. —andrebrændsler—røggasvask. 2. 1. BeregningafCO2-emissionerDriftslederenkanentenberegneemissionernevha. massebalancemetodenellerforhverenkeltkildevedanlægget. 2. 1. 1. MassebalancemetodeMassebalancemetodenskalanvendestilatredegøreforanlæggetsemissionerafdrivhusgassergennemanalyseafaltkulstofitilførtmateriale,akkumuleretmateriale,indeslutningiprodukterogeksport. Følgendeligninganvendes:CO2-emissioner[tCO2]=(tilførsel-produkter-eksport–ændringaflagerbeholdning)*omregningsfaktorCO2/Chvor:—Tilførsel[tC]:altkulstof,dertilføresanlægget. —Produkter[tC]:altkulstofiprodukterogmaterialer,herunderbiprodukter,somudtagesframassebalancen. —Eksport[tC]:kulstof,someksporteresframassebalancen,f. eks. udledestilkloakeringssystemet,deponeresvedaffaldsdepoterellerindgåritab. Eksportomfatterikkefrigivelseafdrivhusgassertilatmosfæren. —Ændringaflagerbeholdning[tC]:Forøgelseafbeholdningenafkulstofvedanlægget. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/51 Beregningenforetagessomfølger:CO2-emissioner[tCO2]=(∑(aktivitetsdatatilførsel*kulstofindholdtilførsel)–∑(aktivitetsdataprodukter*kulstofindhold-produkter)–∑(aktivitetsdataeksport*kulstofindholdeksport)–∑(aktivitetsdatalagerændringer*kulstofindholdlagerændringer))*3,664hvor:a)AktivitetsdataDriftslederenskalanalysereograpporteremassestrømmenetilogfraanlæggetogændringerneibeholdningenafallerelevantebrændslerogmaterialerseparat. Metodetrin1Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±7,5%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin2Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±5,0%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin3Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin4Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,0%. b)KulstofindholdVedberegningafmassebalancenskaldriftslederenfølgeretningslinjerneiafsnit10ibilagIhvadangårrepræsentativprøvetagningafbrændsler,produkterogbiproduktersamtbestemmelseafdisseskulstofindholdogbiomassefraktion. c)EnergiindholdForatsikreensartetrapporteringskalenergiindholdetihverenkeltbrændsels-ogmaterialestrømberegnes(ogudtrykkessomnettokalorieværdienidenpågældendestrøm). 2. 1. 2. ForbrændingsemissionerForbrændingsprocesservedanlægtilristningogsintringafmalmskalovervågesograpporteresioverens-stemmelsemedbilagII. 2. 1. 3. ProcesemissionerVedkalcineringpåristenfrigivesCO2fraråmaterialerne(normaltfrakalciumkarbonat)ogfragenanvendterestprodukterfraprocessen. Forhvertyperåmateriale,deranvendes,skalmængdenafCO2beregnessomfølger:CO2-emissioner={aktivitetsdatatilførtprocesmateriale*emissionsfaktor*omregningsfaktor}DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/52 a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenafråmaterialeiformafkarbonat[tCaCO3,tMgCO3ellertCaCO3-MgCO3]ogprocesrestprodukter,deranvendesiprocessen,afvejesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerheder±5,0%. Metodetrin2Mængdenafråmaterialeiformafkarbonat[tCaCO3,tMgCO3ellertCaCO3-MgCO3]ogprocesrestprodukter,deranvendesiprocessen,afvejesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Forkarbonater:Deranvendesstøkiometriskeforhold,somfremgårafnedenståendetabel1:TABEL1StøkiometriskeemissionsfaktorerEmissionsfaktorCaCO30,440tCO2/tCaCO3MgCO30,522tCO2/tMgCO3Disseværdierskaljusteres,sådertageshøjdeforindholdetaffugtoggangbjergartidetanvendtekarbonat. Forprocesrestprodukter:Deaktivitetsspecifikkefaktorerudledesihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,0Metodetrin2Deaktivitetsspecifikkefaktorerudledesihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. Mængdenafkulstofidenfremstilledesinterogidetfiltreredestøvbestemmes. Foratundgå,atmaterialetællesmedtogange,skalderikkeredegøresformængdenafindeholdtkulstof[t],hvisfiltreretstøvgenanvendesiprocessen. 2. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/53 BILAGVIAktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøb-ningsomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDRetningslinjerneidettebilaggælderemissionerfraanlægtilfremstillingafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbning. Devedrørerprimærstålproduktion(højovnogoxygenovn)ogsekundærstålproduktion(lysbueovn). Anlægtilfremstillingafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbningernormaltenintegreretdelafstålværkermedentekniskforbindelsetilkoksværkerogsintringsanlæg. Vednormaldriftforekommerdersåledesintensivudvekslingafenergiogmateriale(f. eks. højovnsgas,koksovnsgas,koksogkalksten). Hvisanlæggetstilladelseihenholdtilartikel4,5og6idirektivetdækkerhelestålværketogikkeblothøjovnen,kanCO2-emissionerneogsåovervågesforheledetintegreredestålværk. Isåfaldkandenmassebalancemetode,sompræsenteresiafsnit2. 1. 1idettebilag,anvendes. Hvisderudføresrøggasvaskvedanlægget,ogdederaffølgendeemissionerikkeberegnessomendelafanlæggetsprocesemissioner,skaldeberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERVedanlægtilfremstillingafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbningstammerCO2-emissionernefrafølgendekilder:—råmaterialer(kalcineringafkalkstenellerdolomit)—traditionellebrændsler(naturgas,kulogkoks)—reduktionsmidler(koks,kul,plastikosv. )—procesgasser(koksovnsgas,højovnsgasogoxygenovnsgas)—forbrugafgrafitelektroder—andrebrændsler—røggasvask. 2. 1. BeregningafCO2-emissionerDriftslederenkanentenberegneemissionernevha. massebalancemetodenellerforhverenkeltkildevedanlægget. 2. 1. 1. MassebalancemetodeMassebalancemetodenskalanvendestilatredegøreforanlæggetsemissionerafdrivhusgassergennemanalyseafaltkulstofitilførtmateriale,akkumuleretmateriale,indeslutningiprodukterogeksport. Følgendeligninganvendes:CO2-emissioner[tCO2]=(tilførsel-produkter-eksport–ændringaflagerbeholdning)*omregningsfaktorCO2/Chvor:—Tilførsel[tC]:altkulstof,dertilføresanlægget. —Produkter[tC]:altkulstofiprodukterogmaterialer,herunderbiprodukter,somudtagesframassebalancen. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/54 —Eksport[tC]:kulstof,someksporteresframassebalancen,f. eks. udledestilkloakeringssystemet,deponeresvedaffaldsdepoterellerindgåritab. Eksportomfatterikkefrigivelseafdrivhusgassertilatmosfæren. —Ændringaflagerbeholdning[tC]:Forøgelseafbeholdningenafkulstofvedanlægget. Beregningenforetagessomfølger:CO2-emissioner[tCO2]=(∑(aktivitetsdatatilførsel*kulstofindholdtilførsel)–∑(aktivitetsdataprodukter*kulstofind-holdprodukter)–∑(aktivitetsdataeksport*kulstofindholdeksport)–∑(aktivitetsdatalagerændringer*kulstofindholdlagerændringer))*3,664hvor:a)AktivitetsdataDriftslederenskalanalysereograpporteremassestrømmenetilogfraanlæggetogændringerneibeholdningenafallerelevantebrændslerogmaterialerseparat. Metodetrin1Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±7,5%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin2Forendelmængdeafbrændslerogmaterialerbestemmesmassestrømmenetilogfraanlæggetvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±5,0%. Alleøvrigemassestrømmeafbrændslerogmaterialertilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin3Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin4Massestrømmenetilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,0%. b)KulstofindholdMetodetrin1Vedberegningafmassebalancenskaldriftslederenfølgeretningslinjerneiafsnit10ibilagIhvadangårrepræsentativprøvetagningafbrændsler,produkterogbiproduktersamtbestemmelseafdisseskulstofindholdogbiomassefraktion. c)EnergiindholdMetodetrin1Foratsikreensartetrapporteringskalenergiindholdetihverenkeltbrændsels-ogmaterialestrømberegnes(ogudtrykkessomnettokalorieværdienidenpågældendestrøm). 2. 1. 2. ForbrændingsemissionerForbrændingsprocesservedanlægtilproduktionafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbning,hvorbrændsler(f. eks. koks,kulognaturgas)ikkeanvendessomreduktionsmiddelellerikkestammerframetallurgiskereaktioner,skalovervågesograpporteresioverensstemmelsemedbilagII. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/55 2. 1. 3. ProcesemissionerAnlægtilproduktionafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbningkendetegnesnormaltvedenrækkefaciliteter(f. eks. højovn,oxygenovn,varmvalseværk),ogdissefaciliteterharofteentekniskforbindelsetilandreanlæg(f. eks. koksværk,sintringsanlæg,kraftværk). Veddenneslagsanlæganvendesenrækkeforskelligebrænd-slersomreduktionsmiddel. Anlæggenefrembringergenereltogsåprocesgasserafvarierendesammensætning,f. eks. koksovnsgas,højovnsgasogoxygenovnsgas). DesamledeCO2-emissionerfraanlægtilproduktionafstøbejernogstålmeddertilhørendestrengstøbningskalberegnessomfølger:CO2-emissioner[tCO2]=∑(aktivitetsdataTILFØRTMATERIALE*emissionsfaktorTILFØRTMATERIALE)–∑(aktivitetsdataPRODUCERETMATERIALE*emissionsfaktorPRODUCERETMATERIALE)hvor:a)Aktivitetsdataa1)AnvendtbrændselMetodetrin1Massestrømmeneafbrændseltilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±7,5%. Metodetrin2Massestrømmeneafbrændseltilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±5,0%. Metodetrin3Massestrømmeneafbrændseltilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Metodetrin4Massestrømmeneafbrændseltilogfraanlæggetbestemmesvha. måleudstyrmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±1,0%. a2)Nettokalorieværdi(hvordettekræves)Metodetrin1Driftslederenanvenderlandespecifikkenettokalorieværdierfordeforskelligebrændsler,somanføresibilag2. 1A. 3»1990countryspecificnetcalorificvalues«iIPCC's»GoodPracticeGuidanceandUncertaintyManagementinNationalGreenhouseGasInventories«fra2000(http://www. ipcc. ch/pub/guide. htm). Metodetrin2Driftslederenanvenderlandespecifikkenettokalorieværdierfordeforskelligebrændsler,somdenpågældendemedlemsstatharrapporteretidensenestenationaleopgørelse,somerblevetforelagtsekretariatetforFN'srammekonventionomklimaændringer. Metodetrin3Dennettokalorieværdi,dererrepræsentativforhvertbrændselspartivedetanlæg,målesafdriftslederen,eteksterntlaboratoriumellerbrændselsleverandørenioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/56 b)EmissionsfaktorEmissionsfaktorenforaktivitetsdataPRODUCERETMATERIALEgælderformængdenafandetkulstofendCO2iproduktetfraprocessen,somudtrykkesitCO2/tproduktforatøgesammenligneligheden. Metodetrin1ReferencefaktorernefortilførtogproduceretmaterialefremgårafTabel1og2nedenforsamtafsnit8ibilagI). TABEL1Referenceemissionsfaktorerfortilførtmateriale(25)EmissionsfaktorKildetilemissionsfaktorKoksovnsgas47,7tCO2/TJIPCCHøjovnsgas241,8tCO2/TJIPCCOxygenovnsgas186,6tCO2/TJWBCSD/WRIGrafitelektroder3,60tCO2/telektrodeIPCCPET2,24tCO2/tPETWBCSD/WRIPE2,85tCO2/tPEWBCSD/WRICaCO30,44tCO2/tCaCO3StøkiometriskforholdCaCO3-MgCO30,477tCO2/tCaCO3-MgCO3StøkiometriskforholdTABEL2Referenceemissionsfaktorforproduceretmateriale(baseretpåkulstofindhold)Emissionsfaktor[tCO2/t]KildetilemissionsfaktorMalm0IPCCStøbejern,affaldsstøbejern,jernprodukter0,1467IPCCAffaldsstål,stålprodukter0,0147IPCCMetodetrin2Specifikkeemissionsfaktorer(tCO2/tTILFØRTMATERIALEellertPRODUCERETMATERIALE)fortilførtogproduceretmaterialeopstillesioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. 2. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREEMISSIONERENDCO2-EMISSIONERSpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/57(25)VærdierneerbaseretpåIPCC-faktorerudtryktitC/TJ,gangetmedenCO2/C-omregningsfaktorpå3,664. BILAGVIIAktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafklinker(cement)somanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDHvisderudføresrøggasvaskvedanlægget,ogdederaffølgendeemissionerikkeberegnessomendelafanlæggetsprocesemissioner,skaldeberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERVedcementanlægstammerCO2-emissionerfrafølgendekilder:—kalcineringafkalksteniråmaterialerne—traditionellefossileovnbrændsler—alternativefossiltbaseredeovnbrændslerogråmaterialer—ovnbrændsleriformafbiomasse(biomasseaffald)—andrebrændslerendovnbrændsler—røggasvask. 2. 1. BeregningafCO2-emissioner2. 1. 1. ForbrændingsemissionerForbrændingsprocesservedanlægtilfremstillingafcementklinker,hvorderanvendesforskelligebrændselstyper(f. eks. kul,petroleumskoks,brændselsolie,naturgasogdenbredevifteafaffaldsbrændsler),skalovervågesograpporteresioverensstemmelsemedbilagII. Emissionerfraforbrændingafdetorganiskeindholdi(alternative)råmaterialerskalogsåberegnesioverensstemmelsemedbilagII. Icementovneforekommerufuldstændigforbrændingaffossilebrændslerkunimegetbegrænsetomfangpga. demegethøjetemperaturer,denlangeopholdstidiovneneogdenminimalemængderestkulstofiklinkerne. Kulstoffetialleovnbrændslerskalderforbetragtessomfuldstændigoxideret(oxidationsfaktor=1,0). 2. 1. 2. ProcesemissionerVedkalcineringiovnenfrigivesCO2frakarbonaterfraråmaterialerne. CO2frakalcineringerdirekteforbundetmedfremstillingafklinker. 2. 1. 2. 1. CO2frafremstillingafklinkerMængdenafCO2frakalcineringskalberegnespåbasisafmængdenaffremstilletklinkermaterialeogindholdetafCaOogMgOimaterialet. EmissionsfaktorenskalkorrigeresforalleredekalcineretCaogMg,dertilføresovnen,f. eks. gennemflyveaskeelleralternativebrændslerogråmaterialermedetrelevantCaO-indhold(såsomrenseslam). Emissionerneskalberegnespåbasisafkarbonatindholdetidematerialer,dertilføresprocessen(beregningsmetodeA),ellerpåbasisafmængdenafklinker,derfremstilles(beregningsmetodeB). Dissemetoderansesforatværeækvivalente. BeregningsmetodeA:KarbonaterBeregningenskalbaserespåkarbonatindholdetidematerialer,dertilføresprocessen. MængdenafCO2skalberegnesvha. følgendeformel:CO2-emissionerklinker=Aktivitetsdata*Emissionsfaktor*OmregningsfaktorDenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/58 hvor:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenafrenekarbonater(f. eks. kalksten)[t]idetråmateriale,dertilføresprocessenirapporteringspe-rioden,udledesvedatvejeråmaterialet. Denmaksimalttilladteusikkerheder±5,0%. Mængdenafkarbonaterfradenpågældendesammensætningafråmaterialerbestemmesudfraindustriensretningslinjerforbedstepraksis. Metodetrin2Mængdenafrenekarbonater(f. eks. kalksten)[t]idetråmateriale,dertilføresprocessenirapporteringspe-rioden,udledesvedatvejeråmaterialet. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Mængdenafkarbonaterfradenpågældendesammensætningafråmaterialerbestemmesafdriftslederenioverensstemmelsemedafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Støkiometriskeforholdforkarbonateridettilførteprocesmaterialesomvistitabel1nedenfor. TABEL1StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonaterEmissionsfaktorCaCO30,440[tCO2/CaCO3]MgCO30,522[tCO2/MgCO3]c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,0BeregningsmetodeB:FremstillingafklinkerDenneberegningsmetodebaserespåmængdenaffremstilledeklinker. MængdenafCO2skalberegnesvha. følgendeformel:CO2-emissionerklinker=Aktivitetsdata*Emissionsfaktor*OmregningsfaktorHvisemissionsoverslagenebaserespåmængdenaffremstilledeklinker,skalmængdenafCO2,derfrigivesvedkalcineringafstøvicementovne,tagesibetragtningvedanlæg,hvordettestøvfrasorteres. Emissionerfrafremstillingafklinkerogfrastøvicementovneskalberegnesseparatoglæggestildesamledeemissioner:CO2-emissionerproces_ialt[t]=CO2-emissionerklinker[t]+CO2-emissionerstøv[t]Emissionerrelaterettilmængdenaffremstilledeklinkera)AktivitetsdataMængdenafklinker[t]fremstilletirapporteringsperioden. Metodetrin1Mængdenaffremstilledeklinker[t]udledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerheder±5%. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/59 Metodetrin2aMængdenaffremstilledeklinker[t]udledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Metodetrin2bMængdenaffrembragteklinker[t]vedcementproduktion,somvejesmedentilladtusikkerhedpåunder±1,5%,beregnesvha. følgendeformel(imaterialebalancentagesderhensyntilleveretogafsendtklinkermaterialeogudsvingibeholdningenafklinker):fremstilledeklinker[t]=(produceretcement[t]*klinker-/cementforhold[tklinker/tcement])—–(leveredeklinker[t])+(afsendteklinker[t])—–(udsvingibeholdningafklinker[t])Forholdetmellemcementogklinkerskalberegnesoganvendesseparatfordeforskelligecementtyper,derfremstillesveddetpågældendeanlæg. Mængdenafafsendteogleveredeklinkerskalbestemmesmedenmaksimaltilladtusikkerhedpå±2,5%. Ændringerneibeholdningeniløbetafrapporteringsperiodenskalbestemmesmedenusikkerhedpåmindreend±10%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Emissionsfaktor:0,525tCO2/tklinkerMetodetrin2EmissionsfaktorenberegnesudfraenCaO-ogMgO-balance,idetdetantages,atendelafdissestofferikkeblevudledtvedomdannelseafkarbonater,menalleredevarindeholdtidettilførteprocesmateriale. Klinkernesogdeanvendteråmaterialerssammensætningudledesihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. Emissionsfaktorenskalberegnesvha. følgendeligning:Emissionsfaktor[tCO2/tklinker]=0,785*(udledtCaO[tCaO/tklinker]–tilførtCaO[tCaO/ttilførtmateriale])+1,092*(udledtMgO[tMgO/tklinker]–tilførtMgO[tMgO/ttilførtmateriale])IdenneligninganvendesdenstøkiometriskefraktionafCO2/CaOogCO2/MgO,somvisesitabel2nedenfor. TABEL2StøkiometriskeemissionsfaktorerforCaOogMgO(nettoproduktion)OxiderEmissionsfaktorCaO0,785[tCO2/CaO]MgO1,092[tCO2/MgO]c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,0DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/60 EmissionerrelaterettilfrasorteretstøvMængdenafCO2frafrasorteretbypass-støvellercementovnstøvskalberegnespåbasisafdefrasorteredemængderafstøvogemissionsfaktorenforklinker,somkorrigeresfordelviskalcineringafcementovnstøv. Frasorteretbypass-støvansesimodsætningtilcementovnstøvforatværefuldtudkalcineret. Emissionerneskalberegnessomfølger:CO2-emissionerstøv=Aktivitetsdata*Emissionsfaktor*Omregningsfaktorhvor:a)AktivitetsdataMetodetrin1Mængdenafcementovnstøvogbypass-støv[t],somfrasorteresiløbetafrapporteringsperioden,udledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerhedskalværepåunder±10%. Metodetrin2Mængdenafcementovnstøvogbypass-støv[t],somfrasorteresiløbetafrapporteringsperioden,udledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerhedskalværepåunder±5,0%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Deranvendesenreferenceværdipå0,525tCO2pr. tonklinker,ogsåhvadangårcementovnstøv. Metodetrin2Derskalberegnesenemissionsfaktor[tCO2/tcementovnstøv]påbasisafmængdenafkalcineretcement-ovnstøv. ForholdetmellemkalcineringenafcementovnstøvogCO2-emissionernepr. toncementovnstøverikke-lineært. Detskalberegnesvha. følgendeformel:EFCKD¼EFCli1þEFCli(cid:1)d1(cid:2)EFCli1þEFCli(cid:1)dhvor:EFcementovnstøv=emissionsfaktorfordelvistkalcineretcementovnstøv[tCO2/tcementovnstøv]EFkli=anlægsspecifikemissionsfaktorforklinker[CO2/tklinker]d=kalcineringafcementovnstøv(frigivetCO2i%afsamletmængdeCO2frakarbonateriråmaterialerne)c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/61 BILAGVIIIAktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafkalksomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDHvisderudføresrøggasvaskvedanlægget,ogdederaffølgendeemissionerikkeberegnessomendelafanlæggetsprocesemissioner,skaldeberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERVedanlægtilfemstillingafkalkstammerCO2-emissionernefrafølgendekilder:—kalcineringafkalkstenogdolomitiråmaterialerne—traditionellefossileovnbrændsler—alternativefossiltbaseredeovnbrændslerogråmaterialer—ovnbrændsleriformafbiomasse(biomasseaffald)—andrebrændsler—røggasvask. 2. 1. BeregningafCO2-emissioner2. 1. 1. ForbrændingsemissionerForbrændingsprocesservedanlægtilfremstillingafkalk,hvorderanvendesforskelligebrændselstyper(f. eks. kul,petroleumskoks,brændselsolie,naturgasogdenbredevifteafaffaldsbrændsler),skalovervågesograpporteresioverensstemmelsemedbilagII. Emissionerfraforbrændingafdetorganiskeindholdi(alternative)råmaterialerskalogsåberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. 1. 2. ProcesemissionerVedkalcineringiovnenfrigivesCO2frakarbonaterfraråmaterialerne. CO2frakalcineringerdirekteforbundetmedfremstillingafkalk. PåanlægsplankanCO2frakalcineringberegnespåtomåder:påbasisafdenmængdekarbonaterfraråmaterialet(primærtkalkstenogdolomit),deromdannesiprocessen(beregningsmetodeA),ellerpåbasisafmængdenafalkaliskeoxideridenfremstilledekalk(beregningsmetodeB). Detometoderansesforatværeækvivalente. BeregningsmetodeA:KarbonaterBeregningenskalbaserespådenforbrugtemængdekarbonater. Følgendeformelskalanvendes:CO2-emissioner[tCO2]=∑{(Aktivitetsdatatilførtkarbonat–AktivitetsdataUDLEDTkarbonat)*emissionsfaktor*omregnings-faktor}hvor:a)AktivitetsdataAktivitetsdataTILFØRTkarbonatogaktivitetsdataUDLEDTkarbonaterdemængder[t]CaCO3,MgCO3ellerandrealkaliskekarbonaterelleralkaliskejordarterskarbonater,deranvendesiløbetafrapporteringsperioden. Metodetrin1Mængdenafrenekarbonater(f. eks. kalksten)[t]idettilførteprocesmaterialeogiproduktetirapporteringspe-riodenudledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerheder±5,0%. Derelevanteråmaterialersogproduktetssammensætningkarakteriseresudfraindustriensretningslinjerforbedstepraksis. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/62 Metodetrin2Mængdenafrenekarbonater(f. eks. kalksten)[t]idettilførteprocesmaterialeogiproduktetirapporteringspe-riodenudledesgennemvejning. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Derelevanteråmaterialersogproduktetssammensætningbestemmesafdriftslederenioverensstemmelsemedafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Støkiometriskeforholdmellemkarbonateridettilførteprocesmaterialeogdetudledteproduktsomvistitabel1nedenfor. TABEL1StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonatEmissionsfaktor[tCO2/tCa-,Mg-ellerandetkarbonat]BemærkningerCaCO30,440MgCO30,522Generelt:Xy(CO3)zEmissionsfaktor=[MCO2]/{Y*[Mx]+Z*[MCO32-]}X=alkaliskjordmetalelleralkalimetalMx=molekylevægtafXi[g/mol]MCO2=molekylevægtafCO2=44[g/mol]MCO3-=molekylevægtafCO32-=60[g/mol]Y=støkiometrisktalforX=1(foralkaliskjordmetal)=2(foralkalimetal)Z=støkiometrisktalforCO32-=1c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,0BeregningsmetodeB:AlkaliskejordartersoxiderMængdenafCO2skalberegnespåbasisafindholdetafCaO,MgOogandrealkaliskeoxider/alkaliskejordartersoxideridenfremstilledekalk. DerskaltageshensyntilalleredekalcineretCaogMg,dertilføresovnen,f. eks. gennemflyveaskeelleralternativebrændslerogråmaterialermedetrelevantCaO-ellerMgO-indhold. Følgendeberegningsformelskalanvendes:CO2-emissioner[tCO2]=∑{[(aktivitetsdataUDLEDTEalkaliskeoxider–aktivitetsdataTILFØRTEalkaliskeoxider)*emissionsfaktor*omregningsfaktor]}hvor:a)Aktivitetsdata»AktivitetsdataUDLEDTEO–aktivitetsdataTILFØRTO«erdensamledemængde[t]CaO,MgOellerandrealkaliskeoxiderelleralkaliskejordartersoxider,deromdannesfrakarbonateriløbetafrapporteringsperioden. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/63 Metodetrin1MasseværdienafCaO,MgOogandrealkaliskeoxider/alkaliskejordartersoxider[t]iproduktetogdettilførteprocesmaterialeiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±5,0%. Industriensretningslinjerforbedstepraksisskalanvendesiforholdtildepågældendeprodukttypersogråmaterialerssammensætning. Metodetrin2MasseværdienafCaO,MgOogandrealkaliskeoxider/alkaliskejordartersoxider[t]iproduktetogdettilførteprocesmaterialeiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Analyserafstoffernessammensætningskalforetagesioverens-stemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Støkiometriskeforholdmellemoxideridettilførteprocesmaterialeogdetudledteproduktsomvistitabel2nedenfor. TABEL2StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonatEmissionsfaktor[tCO2]/[tCa-,Mg-ellerandenoxid]BemærkningerCaO0,785MgO1,092Generelt:Xy(O)zEmissionsfaktor=[MCO2]/{Y*[Mx]+Z*[MO]}X=alkaliskjordmetalelleralkalimetalMx=molekylevægtafXi[g/mol]MCO2=molekylevægtafCO2=44[g/mol]MO=molekylevægtafO=16[g/mol]Y=støkiometrisktalforX=1(foralkaliskjordmetal)=2(foralkalimetal)Z=støkiometrisktalforO=1c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/64 BILAGIXAktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafglassomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDHvisderudføresrøggasvaskvedanlægget,ogdederaffølgendeemissionerikkeberegnessomendelafanlæggetsprocesemissioner,skaldeberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERVedanlægtilfremstillingafglasstammerCO2-emissionernefrafølgendekilder:—smeltningafalkaliskekarbonaterogalkaliskejordarterskarbonateriråmaterialet—traditionellefossileovnbrændsler—alternativefossiltbaseredeovnbrændslerogråmaterialer—ovnbrændsleriformafbiomasse(biomasseaffald)—andrebrændsler—kulstofholdigeadditiver,herunderkoks-ogkulstøv—røggasvask. 2. 1. BeregningafCO2-emissioner2. 1. 1. ForbrændingsemissionerForbrændingsprocesservedanlægtilfremstillingafglasskalovervågesograpporteresioverensstemmelsemedbilagII. 2. 1. 2. ProcesemissionerCO2frigivesundersmeltningiovnenfrakarbonateriråmaterialerneogvedneutraliseringafHF,HClogSO2iudstødningsgassernesammenmedkalkstenogandrekarbonater. Bådeemissionerfraopløsningenafkarbonaterismeltningsprocessenogfragasvaskenskalmedregnesianlæggetsemissioner. Deskalindregnesidesamledeemissioner,menogsåsåvidtmuligtrapporteresseparat. CO2frakarbonateriråmaterialerne,derfrigivesundersmeltningiovnen,knyttersigdirektetilglasproduktionenogkanberegnespåtomåder:påbasisafdenomdannedemængdekarbonaterfraråmaterialet—primærtsoda,kalk/kalksten,dolomitogandrealkaliskekarbonaterogalkaliskejordarterskarbonatersamtgenbrugsglas(glasaffald)—(beregningsmetodeA),ellerpåbasisafmængdenafalkaliskeoxideridetfremstilledeglas(beregningsmetodeB). Detoberegningsmetoderansesforatværeækvivalente. BeregningsmetodeA:KarbonaterBeregningenskalbaserespådenforbrugtemængdekarbonater. Følgendeformelskalanvendes:CO2-emissioner[tCO2]=(∑{aktivitetsdatakarbonat*emissionsfaktor}+∑{additiv*emissionsfaktor})*omreg-ningsfaktorhvor:a)AktivitetsdataAktivitetsdatakarbonaterdemængder[t]CaCO3,MgCO3,Na2CO3,BaCO3ellerandrealkaliskekarbonaterelleralkaliskejordarterskarbonateriråmaterialerne(soda,kalk/kalksten,dolomit),derforarbejdesiløbetafrappor-teringsperioden,samtmængdenafkulstofholdigeadditiver. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/65 Metodetrin1MasseværdienafCaCO3,MgCO3,Na2CO3,BaCO3ogandrealkaliskekarbonaterelleralkaliskejordarterskarbonaterogafkulstofholdigeadditiver[t]idettilførteprocesmaterialeiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejningafråmaterialerne,somforetagesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Industriensretningslinjerforbedstepraksisskalanvendesiforholdtildenpågældendeproduktkategorissammensætning. Metodetrin2MasseværdienafCaCO3,MgCO3,Na2CO3,BaCO3ogandrealkaliskekarbonaterelleralkaliskejordarterskarbonaterogafkulstofholdigeadditiver[t]idettilførteprocesmaterialeiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejningafråmaterialerne,somforetagesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerheder±1,0%. Analyserafstoffernessammensætningskalforetagesioverensstemmelsemedbestem-melserneiafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1KarbonaterStøkiometriskeforholdmellemkarbonateridettilførteprocesmaterialeogdetudledteproduktsomvistitabel1nedenfor. TABEL1StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonatEmissionsfaktor[tCO2/tCa-,Mg-Na-,Ba-ellerandetkarbonat]BemærkningerCaCO30,440MgCO30,522Na2CO30,415BaCO30,223Generelt:Xy(CO3)zEmissionsfaktor=[MCO2]/{Y*[Mx]+Z*[MCO32-]}X=alkaliskjordmetalelleralkalimetalMx=molekylevægtafXi[g/mol]MCO2=molekylevægtafCO2=44[g/mol]MCO3-=molekylevægtafCO32-=60[g/mol]Y=støkiometrisktalforX=1(foralkaliskjordmetal)=2(foralkalimetal)Z=støkiometrisktalforCO32-=1Disseværdierskaljusteresafhængigtafindholdetaffugtoggangbjergartideanvendtekarbonatholdigematerialer. AdditiverDenspecifikkeemissionsfaktorudledesihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,0DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/66 BeregningsmetodeB:AlkaliskeoxiderCO2-emissionerneskalberegnespåbasisafmængdenaffremstilletglasogindholdetafCaO,MgO,Na2O,BaOogandrealkaliskejordarter/alkaliiglasset(aktivitetsdataUDLEDTO). EmissionsfaktorenskalkorrigeresforCa,Mg,NaogBasamtandrealkaliskejordarter/alkali,dertilføresovneniformafandetendkarbonater,f. eks. viagenbrugsglaselleralternativebrændslerogråmaterialermedetrelevantindholdafCaO,MgO,Na2OellerBaOogandrealkaliskeoxider/alkaliskejordartersoxider(aktivitetsdataTILFØRTO). Følgendeberegningsformelskalanvendes:CO2-emissioner[tCO2]=(∑{(aktivitetsdataUDLEDTO–aktivitetsdataTILFØRTO)*emissionsfaktor}+∑{additiv*emissionsfaktor})*omregningsfaktorhvor:a)Aktivitetsdata»AktivitetsdataUDLEDTO–aktivitetsdataTILFØRTO«erdensamledemasse[t]afCaO,MgO,Na2O,BaOellerandrealkaliskeoxiderelleralkaliskejordartersoxider,deromdannesfrakarbonateriløbetafrapporteringsperioden. Metodetrin1Mængden[t]afCaO,MgO,Na2O,BaOogandrealkaliskeoxiderelleralkaliskejordartersoxideridettilførteprocesmaterialeogprodukterneiløbetafrapporteringsperiodenogmængdenafkulstofholdigeadditiverudledesgennemvejningafdettilførtematerialeogprodukternevedanlægget. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Industriensretningslinjerforbedstepraksisskalanvendesiforholdtilproduktkategoriensogråmaterialernessammensætning. Metodetrin2Mængden[t]afCaO,MgO,Na2O,BaOogandrealkaliskeoxiderelleralkaliskejordartersoxideridettilførteprocesmaterialeogprodukterneiløbetafrapporteringsperiodenogmængdenafkulstofholdigeadditiverudledesgennemvejningafdettilførtematerialeogprodukternevedanlægget. Denmaksimalttilladteusikkerheder±1,0%. Analyserafstoffernessammensætningskalforetagesioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1KarbonaterStøkiometriskforholdmellemoxideridettilførteprocesmaterialeogdetudledteproduktsomvistitabel2nedenfor. TABEL2StøkiometriskeemissionsfaktorerOxidEmissionsfaktor[tCO2/tCa-,Mg-Na-,Ba-ellerandenoxid]BemærkningerCaO0,785MgO1,092Na2O0,710BaO0,287DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/67 OxidEmissionsfaktor[tCO2/tCa-,Mg-Na-,Ba-ellerandenoxid]BemærkningerGenerelt:Xy(O)zEmissionsfaktor=[MCO2]/{Y*[Mx]+Z*[MO]}X=alkaliskjordmetalelleralkalimetalMx=molekylevægtafXi[g/mol]MCO2=molekylevægtafCO2=44[g/mol]MO=molekylevægtafO=16[g/mol]Y=støkiometrisktalforX=1(foralkaliskjordmetal)=2(foralkalimetal)Z=støkiometrisktalforO=1AdditiverDespecifikkeemissionsfaktorerudledesihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/68 BILAGXAktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafkeramiskeproduktersomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDIngensærligekravvedrørendeafgrænsning. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERVedanlægtilfremstillingafkeramiskeprodukterstammerCO2-emissionernefrafølgendekilder:—kalcineringafkalksten/dolomitiråmaterialet—kalkstentilnedbringelseafmængdenafluftforurenendestoffer—traditionellefossileovnbrændsler—alternativefossiltbaseredeovnbrændslerogråmaterialer—ovnbrændsleriformafbiomasse(biomasseaffald)—andrebrændsler—organiskmaterialeilerråmaterialet—additiver,somanvendestilatfremkaldeporøsitet,f. eks. savsmuldellerpolystyrol—røggasvask. 2. 1. BeregningafCO2-emissioner2. 1. 1. ForbrændingsemissionerForbrændingsprocesservedanlægtilfremstillingafkeramiskeprodukterskalovervågesograpporteresioverensstemmelsemedbilagII. 2. 1. 2. ProcesemissionerCO2frigivesunderkalcineringafråmaterialerneiovnenogvedneutraliseringafHF,HClogSO2iudstød-ningsgassernesammenmedkalkstenogandrekarbonater. Bådeemissionerfraopløsningenafkarbonaterikalcineringsprocessenogfragasvaskenskalmedregnesianlæggetsemissioner. Deskalindregnesidesamledeemissioner,menogsåsåvidtmuligtrapporteresseparat. Beregningenforetagessomfølger:CO2-emissionerialt[t]=CO2-emissionerråmateriale[t]+CO2-emissionergasvask[t]2. 1. 2. 1. CO2fraråmaterialeCO2frakarbonaterogfrakulstofiandreråmaterialerskalentenberegnesvha. enmetodebaseretpådenmængdekarbonaterfraråmaterialet(primærtkalkstenogdolomit),deromdannesiprocessen(beregningsmetodeA),ellervha. enmetodebaseretpådealkaliskeoxideridenfremstilledekeramik(beregningsmetodeB). Detometoderansesforatværeækvivalente. BeregningsmetodeA:KarbonaterBeregningenbaserespåmængdenaftilførtkarbonat,herunderdenmængdekalksten,deranvendestilatneutralisereindholdetafHF,HClogSO2iudstødningsgasserne,ogdenmængde,derstammerfrakulstofiadditiverne. Detskalundgås,atstøv,somgenanvendesinternt,regnesmedtogange. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/69 Følgendeberegningsformelskalanvendes:CO2-emissioner[tCO2]=(∑{Aktivitetsdatakarbonat*emissionsfaktor}+∑{Aktivitetsdataadditiver*emissionsfaktor})*omregningsfaktorhvor:a)AktivitetsdataAktivitetsdatakarbonaterdemængder[t]CaCO3,MgCO3ellerandrealkaliskekarbonaterelleralkaliskejordarterskarbonater,deranvendesiløbetafrapporteringsperiodenviaråmaterialerne(kalksten,dolomit)ogderesCO32--koncentration,samtmængdenafkulstofholdigeadditiver[t]. Metodetrin1MasseværdienafCaCO3,MgCO3ogandrealkaliskekarbonaterelleralkaliskejordarterskarbonatersamtmængdenafkulstofholdigeadditiver[t]idettilførteprocesmaterialeiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Industriensretningslinjerforbedstepraksisskalanvendesiforholdtildenpågældendeprodukt-kategorissammensætning. Metodetrin2MasseværdienafCaCO3,MgCO3ogandrealkaliskekarbonaterelleralkaliskejordarterskarbonatersamtmængdenafkulstofholdigeadditiver[t]idettilførteprocesmaterialeiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerheder±1,0%. Analyserafstoffernessammensætningskalforetagesioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1KarbonaterStøkiometriskeforholdmellemkarbonateridettilførteprocesmaterialeogdetudledteproduktsomvistitabel1nedenfor. TABEL1StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonatEmissionsfaktor[tCO2/tCa-,Mg-ellerandetkarbonat]BemærkningerCaCO30,440MgCO30,522Generelt:Xy(CO3)zEmissionsfaktor=[MCO2]/{Y*[Mx]+Z*[MCO32-]}X=alkaliskjordmetalelleralkalimetalMx=molekylevægtafXi[g/mol]MCO2=molekylevægtafCO2=44[g/mol]MCO3-=molekylevægtafCO32-=60[g/mol]Y=støkiometrisktalforX=1(foralkaliskjordmetal)=2(foralkalimetal)Z=støkiometrisktalforCO32-=1DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/70 Disseværdierskaljusteresafhængigtafindholdetaffugtoggangbjergartideanvendtekarbonatholdigematerialer. AdditiverDespecifikkeemissionsfaktorerudledesihenholdtilbestemmelserneiafsnit10ibilagI. c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,0BeregningsmetodeB:AlkaliskeoxiderMængdenafCO2frakalcineringberegnespåbasisafmængdenaffremstilletkeramikogindholdetafCaO,MgOogandrealkaliske(jordarters)oxideridekeramiskeprodukter(aktivitetsdataUDLEDTO). EmissionsfaktorenkorrigeresforalleredekalcineretCa,Mgogandetindholdafalkaliskejordarter/alkali,dertilføresovnen(aktivitetsdataTILFØRTO),f. eks. alternativebrændslerogråmaterialermedetrelevantCaO-ellerMgO-indhold. EmissionerfranedbringelseafindholdetafHF,HClellerSO2skalberegnespågrundlagafmængdenaftilførtkarbonatioverensstemmelsemeddeprocedurer,dererfastlagtiberegningsmetodeA. Følgendeberegningsformelskalanvendes:CO2-emissioner[tCO2]=∑{[(aktivitetsdataUDLEDTO–aktivitetsdataTILFØRTO)*emissionsfaktor*omregnings-faktor]}+(CO2-emissionerfranedbringelseafHF,HClellerSO2)hvor:a)Aktivitetsdata»AktivitetsdataUDLEDTO–aktivitetsdataTILFØRTO«erdensamledemængde[t]CaO,MgOellerandrealkaliskeoxiderelleralkaliskejordartersoxider,deromdannesfrakarbonateriløbetafrapporteringsperioden. Metodetrin1MasseværdienafCaO,MgOogandrealkaliskeoxiderelleralkaliskejordartersoxider[t]idettilførteprocesmaterialeogprodukterneiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Industriensretningslinjerforbedstepraksisskalanvendesiforholdtildepågældendeprodukttypersogråmaterialerssammensætning. Metodetrin2MasseværdienafCaO,MgOogandrealkaliskeoxiderelleralkaliskejordartersoxider[t]idettilførteprocesmaterialeogprodukterneiløbetafrapporteringsperiodenudledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederen. Denmaksimalttilladteusikkerheder±1,0%. Analyserafstoffernessammensætningskalforetagesioverensstemmelsemedbestemmelserneiafsnit10ibilagI. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Derskalanvendesstøkiometriskeforholdmellemoxideridettilførteprocesmaterialeogdetudledteprodukt(setabel2). TABEL2StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonatEmissionsfaktorer[tCO2/tCa-,Mg-ellerandenoxid]BemærkningerCaO0,785MgO1,092DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/71 KarbonatEmissionsfaktorer[tCO2/tCa-,Mg-ellerandenoxid]BemærkningerGenerelt:Xy(O)zEmissionsfaktor=[MCO2]/{Y*[Mx]+Z*[MO]}X=alkaliskjordmetalelleralkalimetalMx=molekylevægtafXi[g/mol]MCO2=molekylevægtafCO2=44[g/mol]MO=molekylevægtafO=16[g/mol]Y=støkiometrisktalforX=1(foralkaliskjordmetal)=2(foralkalimetal)Z=støkiometrisktalforO=1c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02. 1. 2. 2. CO2frarøggasvaskCO2frarøggasvaskskalberegnespåbasisafmængdenaftilførtCaCO3. FølgendeberegningsformelskalanvendesCO2-emissioner[tCO2]=Aktivitetsdata*emissionsfaktor*omregningsfaktorhvor:a)AktivitetsdataMetodetrin1MængdenaftørtCaCO3[t],somanvendesiløbetafrapporteringsperioden,udledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerhedskalvære±2,5%. Metodetrin2MængdenaftørtCaCO3[t],somanvendesiløbetafrapporteringsperioden,udledesgennemvejning,somforetagesafdriftslederenellerleverandøren. Denmaksimalttilladteusikkerhedskalvære±1,0%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1StøkiometriskeforholdforCaCO3somvistitabel1. c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/72 BILAGXIAktivitetsspecifikkeretningslinjerforanlægtilfremstillingafpapirmasseogpapirsomanførtibilagItildirektivet1. AFGRÆNSNINGOGFULDSTÆNDIGHEDHvisanlæggeteksportererCO2udledtaffossiltbrændsel,f. eks. tiletnærliggendeanlæg,somforarbejderudfældetkalciumkarbonat,skaldenneeksportikkemedregnesianlæggetsemissioner. Hvisderudføresrøggasvaskvedanlægget,ogdederaffølgendeemissionerikkeberegnessomendelafanlæggetsprocesemissioner,skaldeberegnesioverensstemmelsemedbilagII. 2. BESTEMMELSEAFCO2-EMISSIONERBlandtudstyrtilfremstillingafpapirmasseogpapir,somkanudledeCO2,kannævnes:—fyringsanlæg,gasturbinerogandetforbrændingsudstyr,somfrembringerdampellerkrafttilanlægget—genvindingskedlerogandetudstyr,somafbrændersortslam—forbrændingsovne—kalkovneogkalcineringsudstyr—røggasvask. —tørreapparater,derdrivesvha. gasellerandrefossilebrændsler(såsomapparatertilinfrarødtørring)Depoteroganlægtilspildevandsbehandling,herunderanaerobspildevandsbehandlingellerudrådningafslamsamtdepotertildeponeringafaffaldfraanlæg,stårikkeopførtibilagItildirektivet. Emissionerherfraersåledesikkeomfattetafdirektivet. 2. 1. BeregningafCO2-emissioner2. 1. 1. ForbrændingsemissionerEmissionerfraforbrændingsprocesservedanlægtilfremstillingafpapirmasseogpapirskalovervågesioverens-stemmelsemedbilagII. 2. 1. 2. ProcesemissionerProcesemissionerneskyldesanvendelsenafkarbonatersomtilskudskemikaliervedpapirmøller. Tabetafnatriumogkalciumfragenvindingssystemetogkausticeringsområdetopvejesnormaltvedhjælpafikke-karbonatholdigekemikalier,menderanvendesivissetilfældesmåmængderkalciumkarbonat(CaCO3)ognatriumkarbonat(Na2CO3),sommedførerCO2-emissioner. Kulstoffetidissekemikalierernormaltaffossiloprindelse,meninogletilfældekandetudledesfrabiomasse(f. eks. Na2CO3indkøbtfrasodabaseredehalvkemiskeanlæg). Detantages,atkulstoffetidissekemikalierudledesiformafCO2frakalkovneellergenvindingsovne. Vedbestemmelsenafdisseemissionerantagesdet,ataltkulstofidenCaCO3ogNa2CO3,deranvendesigenvindings-ogkausticeringsområdet,frigivestilatmosfæren. Deternødvendigtattilsættekalciumpågrundaftabfrakausticeringsområdet,hvorafstørstedelenudgøresafkalciumkarbonat. CO2-emissionerneskalberegnessomfølger:CO2-emissioner=∑{(Aktivitetsdatakarbonat*Emissionsfaktor*Omregningsfaktor)}DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/73 hvor:a)AktivitetsdataAktivitetsdatakarbonaterdemængderCaCO3ogNa2CO3,deranvendesiprocessen. Metodetrin1MængdenafCaCO3ogNa2CO3i[t],deranvendesiprocessen,vejesafdriftslederenellerleverandøren,ogdenmaksimalttilladteusikkerheder±2,5%. Metodetrin2MængdenafCaCO3ogNa2CO3i[t],deranvendesiprocessen,vejesafdriftslederenellerleverandøren,ogdenmaksimalttilladteusikkerheder±1,0%. b)EmissionsfaktorMetodetrin1Støkiometriskeforhold[tCO2/tCaCO3]og[tCO2/tNa2CO3]forkarbonaterfraandetendbiomassesomanførtitabel1. Biomassekarbonatervægtesmedenemissionsfaktorpå0[tCO2/tkarbonat]. TABEL1StøkiometriskeemissionsfaktorerKarbonat,typeogoprindelseEmissionsfaktor[tCO2/tkarbonat]CaCO3-tilskudvedpapirmøller0,440Na2CO3-tilskudvedpapirmøller0,415CaCO3frabiomasse0,0Na2CO3frabiomasse0,0Disseværdierskaljusteresafhængigtafindholdetaffugtoggangbjergartideanvendtekarbonatholdigematerialer. c)OmregningsfaktorMetodetrin1Omregningsfaktor:1,02. 2. MålingafCO2-emissionerRetningslinjerneformålingibilagIskalanvendes. 3. BESTEMMELSEAFANDREDRIVHUSGASSERENDCO2SpecifikkeretningslinjerforbestemmelseafemissionerafandredrivhusgasserendCO2vilmuligvisbliveudformetpåetseneretidspunktioverensstemmelsemedderelevantebestemmelseridirektivet. DenEuropæiskeUnionsTidendeDA26. 2. 2004L59/74 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien SEK(2010)706 | 2010-06-09 | [
"EU aid",
"European neighbourhood policy",
"Moldova",
"economic stabilisation",
"financial aid",
"macroeconomics",
"reflation"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ef74b555-4e93-435a-9e80-912da0d99a0b | swe | [
"doc",
"html",
"pdf"
] | SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9. 6. 2010 KOM(2010)302 slutlig 2010/0162 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien SEK(2010)706 SV SV MOTIVERING (1) BAKGRUND • Motiv och syfte Kommissionen föreslår att Republiken Moldavien tilldelas makroekonomiskt stöd i form av ett lån på maximalt 90 miljoner euro. Det föreslagna stödet är avsett att bidra till att täcka Moldaviens generella betalningsbalansbehov och de finansieringsbehov i den statliga budgeten som Internationella valutafonden (IMF) har identifierat. Det kommer att stödja myndigheternas stabiliseringsprogram, och målet är att säkerställa hållbara offentliga finanser och en hållbar utlandsskuld och på så sätt hjälpa landet att hantera den globala finanskrisens effekter. Det föreslagna makroekonomiska stödet från Europeiska unionen kommer att komplettera stöd från IMF i enlighet med det avtal om finansiering som IMF:s styrelse enades om den 29 januari 2010. Det makroekonomiska stödet från EU syftar till att täcka landets utlandsupplåningsbehov 2010 och 2011. Under dessa båda år kommer Moldaviens otäckta finansieringsbehov att nå kulmen. Om ett betydande finansieringsbehov kvarstår år 2012 skulle ytterligare EU-stöd kunna övervägas inom ramen för ett nytt initiativ. Det förslagna stödet kommer också att stärka reformtakten i Moldavien genom att stödja regeringens ekonomiska program och dess ansträngningar att integrera sig med EU. Det kommer också bidra till att genomföra Europeiska unionens samarbetsstrategi med Moldavien och, mer allmänt, med länderna i det östliga partnerskapet. Det makroekonomiska stödet från EU kommer att vara av engångskaraktär och begränsat i tiden och villkoras av att framsteg görs i genomförandet av det pågående IMF-programmet och av att de ekonomisk-politiska villkor som kommer att knytas till stödet helt uppfylls. • Allmän bakgrund Republiken Moldavien är ett av Europeiska unionens östra grannskapsländer som drabbats hårdast av den globala krisen. Trots en hög genomsnittlig ekonomisk tillväxt under åren före krisen är Moldaviens inkomstnivå per capita fortfarande bland de lägsta i regionen. Den politiska reaktionen på den ekonomiska krisen försenades först av förberedelserna inför parlamentsvalen på våren 2009 och därefter av interna politiska konflikter om valresultaten. De nyval som blev nödvändiga att organisera på hösten 2009 förde en koalitionsregering till makten på ett reformprogram som söker tillnärmning till EU och strävar efter att lägga om den tidigare tillväxtmodellen som är kraftigt beroende av inflöde av kapital i form av penningförsändelser från utvandrade landsmän. Denna politiska utveckling har givit nya impulser för att uppgradera de bilaterala förbindelserna med EU, vilket utmynnade i att formella förhandlingar om ett nytt associationsavtal inleddes den 12 januari 2010. Omedelbart efter det att den nya regeringen ledd av premiärminister Filat den 25 september 2009 hade avlagt ämbetseden inkom myndigheterna i Moldavien med en begäran till internationella givare om hjälp att täcka landets finansieringsbehov. Under den nya premiärministerns besök i Bryssel den 29 september bekräftade den nytillträdda regeringen den begäran om ekonomiskt stöd från EU som den föregående SV 2 SV regeringen hade skickat tidigare under året. Den 29 januari 2010 godkände IMF:s styrelse ett stödprogram för perioden 2010-2012, som utgör en blandning av förlängd kreditfacilitet (”Extended Credit Facility”) och förlängd fondfacilitet (”Extended Fund Facility”). Programmet är tänkt att kunna kompletteras av andra internationella givare, särskilt Världsbanken och EU, liksom andra givare, både internationella och bilaterala. Vid den rådgivande gruppens möte i Bryssel den 24 mars 2010 bekräftades betydande bidrag från bilaterala givare. Det föreslagna makroekonomiska stödet utgör en del av den finansiering som tillhandahålls inom ramen för programgenomförandet. • Gällande bestämmelser på området för förslaget Inga. • Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Det makroekonomiska stödet kompletterar annan gemenskapsfinansiering, särskilt budgetstöd på medellång sikt inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) som ingår i EU:s landsstrategi för samarbetet med Moldavien. Det kan därför både öka EU:s möjligheter att påverka utformningen av politiken och hjälpa Moldavien att komma ur den nuvarande djupa ekonomiska krisen. Det makroekonomiska stödet kompletterar även den externa finansieringen från IMF, Världsbanken och bilaterala givare. (2) SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS • Samråd med berörda parter Under utarbetandet av detta förslag från kommissionen har dess berörda avdelningar varit i kontakt med Moldaviens myndigheter, IMF, Världsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt med bilaterala givare för att diskutera vilka stödbehov som finns. Efter det att rådets och Europaparlamentets beslut har antagits kommer kommissionens avdelningar att tillsammans med Moldaviens myndigheter förhandla fram ett samförståndsavtal och ett låneavtal för att fastställa närmare bestämmelser för hur stödet ska genomföras. • Extern experthjälp Kommissionen kommer med hjälp av externa konsulter att genomföra en operativ bedömning av kvalitet och tillförlitlighet beträffande offentliga finansiella flöden och administrativa kontroller i Moldavien. • Konsekvensanalys Det makroekonomiska stödet kommer att få omedelbara konsekvenser för Moldaviens finansiella betalningsbalans och statsbudget och därigenom att mildra de påfrestningarna i samband med genomförandet av myndigheternas ekonomiska program. Dessutom kommer det makroekonomiska stödet att ytterligare bidra till de allmänna målen i det stabiliseringsprogram som Moldavien och IMF har enats om. Projektfinansiering och/eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt för att uppnå det makroekonomiska stabilitetsprogrammets mål. SV 3 SV Utbetalningarna kommer att bidra till att bygga upp centralbankens reserver. Stödbeloppet omvandlat i nationell valuta kommer, om de går till statsbudgeten, att bidra till finansieringen av budgetunderskottet. Europeiska unionens bidrag kommer också stödja myndigheternas ansträngningar att genomföra den ekonomiska politik på kort- och medellång sikt som beskrivs i handlingsplanen för samarbetet mellan EU och Moldavien inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. (3) RÄTTSLIGA ASPEKTER • Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Europeiska unionen ska tillhandahålla maximalt 90 miljoner euro i makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien. Med tanke på den ekonomiska krisens allvarliga till återverkningar på subventionerad finansiering från Internationella utvecklingsfonden (IDA) kommer Europeiska unionens bistånd att ges i form av bidrag. landets möjligheter att berättiga landets ekonomi och Stödet kommer att betalas ut i tre eller fyra delar, i princip i två delutbetalningar 2010 och en eller två delutbetalningar 2011. Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Kommissionen kommer att tillsammans med myndigheterna fastställa de särskilda ekonomisk-politiska och finansiella villkor som ska vara knutna till varje delutbetalning. Särskilda bestämmelser för att i enlighet med budgetförordningen förhindra bedrägerier och andra oegentligheter kommer vid behov att inkluderas. Stödet är helt förenligt med de makroekonomiska mål som redan fastställts i de planer för den ekonomiska politiken som Moldavien kommit överens med IMF om. Stödet är också förenligt med de långsiktiga politiska mål som anges i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Moldavien och mer nyligen i den handlingsplan som EU och Moldavien antog 2005 inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Vad gäller de särskilda ekonomisk-politiska villkor som ska knytas till delutbetalningarna av lånet kommer kommissionen att inrikta sig på ett begränsat antal områden, i synnerhet förvaltning av offentliga medel och reform av finanssektorn. Kommissionen kan dessutom överväga att rikta in sig på specifik politik av särskild betydelse, exempelvis de prioriteringar som anges i rapporten om genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken (lägesrapport när det gäller den europeiska grannskapspolitiken) från april 2010, eller åtgärder som bedömts lämpliga till följd av den operativa utvärderingen. • Rättslig grund Artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. • Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ekonomiskt och finansiellt samarbete med tredje land som är ett område där Europeiska unionen har delad behörighet. • Proportionalitetsprincipen SV 4 SV Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Det föreslagna stödet – maximalt 90 miljoner euro – uppgår till drygt 27 % av Moldaviens kvarstående finansieringsbehov 2010 och 2011, utöver det makroekonomiska stödet från IMF och Världsbanken. Genom att vara med och dela bördorna tar Europeiska unionen hänsyn till det mycket besvärliga läge som Moldavien för närvarande befinner sig i, eftersom den globala krisen har drabbat landets ekonomi mycket hårt. • Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: annan. I avsaknad av en ramförordning för den makroekonomiska stödordningen är Europaparlamentets och rådets särskilda beslut enligt artikel 212 i fördraget nu det enda tillgängliga rättsliga instrumentet för detta stöd. (4) Budgetkonsekvenser Stödet kommer att finansieras från åtagandebemyndiganden för 2010 och 2011 under budgetrubrik 01 03 02 (makroekonomiskt stöd); utbetalningarna kommer även att göras under 2010 och 2011. (5) ÖVRIGA UPPLYSNINGAR • Översyn/ändring/tidsbegränsning Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. SV 5 SV 2010/0162 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag1, sedan utkastet till rättsakt översänts till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet,2 och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) Förbindelserna mellan Republiken Moldavien och Europeiska unionen utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. År 2005 enades gemenskapen och Republiken Moldavien om en handlingsplan inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken i vilken man identifierade prioriteringar på medellång sikt i de bilaterala förbindelserna. Ramen för förbindelserna mellan EU och Republiken Moldavien har stärkts ytterligare genom det nyligen lanserade östliga partnerskapet. Sedan 2010 har Europeiska unionen och Republiken Moldavien fört förhandlingar om ett associeringsavtal som är tänkt att ersätta det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet. Republiken Moldaviens ekonomi har drabbats allt hårdare av den internationella finanskrisen med dramatiskt minskad produktion, försämrade offentliga finanser och ökade externa finansieringsbehov. Republiken Moldaviens ekonomiska stabilisering och återhämtning understöds av finansiellt bistånd från Internationella valutafonden (IMF). IMF:s avtal om finansiering för Republiken Moldavien godkändes den 29 januari 2010. Republiken Moldavien har begärt makroekonomiskt stöd från gemenskapen på grund av det försämrade ekonomiska läget och de dystra framtidsutsikterna. 1 2 EUT C […], […], s. […]. EUT L SV 6 SV (5) Mot bakgrund av att det fortfarande finns behov av ytterligare finansiering under perioden 2010-2011 för att klara betalningsbalansen betraktas makroekonomiskt stöd som ett lämpligt svar på Republiken Moldaviens myndigheters begäran om stöd för att stabilisera sin ekonomi, i förening med det pågående IMF-programmet. Det aktuella ekonomiska stödet förväntas även bidra till att minska de externa finansieringsbehoven i statsbudgeten. (6) (7) (8) (9) Unionens makroekonomiska stöd bör inte endast komplettera program och medel från IMF och Världsbanken utan EU:s medverkan bör även skapa ett mervärde. Komissionen bör garantera att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de åtgärder som vidtas på de olika områdena av EU:s externa politik och med annan relevant politik som bedrivs av Europeiska unionen. Särskilda biståndsmål bör förbättra effektivitet, insyn och ansvarsutkrävande. Dessa målsättningar bör regelbundet följas upp av kommissionen. De villkor som knutits till tillhandahållandet av makroekonomiskt stöd bör avspegla unionspolitikens centrala principer och målsättningar i relationerna med Republiken Moldavien. (10) För att säkra ett effektivt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen i förening med det aktuella makroekonomiska stödet måste man sörja för att Republiken Moldavien vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oegentligheter i samband med detta stöd, samt att kommissionen och revisionsrätten genomför kontroller. (11) Budgetmyndighetens befogenheter påverkas inte av att detta ekonomiska stöd från Europeiska unionen frigörs. (12) Unionens makroekonomiska stöd bör genomföras av kommissionen. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter3. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. 2. Europeiska unionen ska ge Republiken Moldavien makroekonomiskt stöd i form av ett bidrag på högst 90 miljoner euro som syftar till att stödja en ekonomisk stabilisering i landet och lätta de betalningsbalans- och budgetbehov som konstateras i det nuvarande IMF-programmet. Utbetalningen av Europeiska unionens ekonomiska stöd ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Republiken Moldavien och med de centrala principer och 3 EGT L 184, 17. 7. 1999, s. 23. SV 7 SV 3. 1. 2. 3. 1. 2. 3. mål för ekonomisk reform som anges i partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien samt samarbetsavtalet och handlingsplanen. Europeiska unionens ekonomiska stöd ska vara tillgängligt i två och ett halvt år från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som det hänvisas till i artikel 2. 1 träder i kraft. Artikel 2 stöd, vilka Kommissionen, som handlar i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 6 i detta beslut, har befogenhet att komma överens med Republiken Moldaviens myndigheter om de ekonomisk-politiska villkor som ska knytas till Europeiska unionens makroekonomiska i ett samförståndsavtal. Villkoren ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Republiken Moldavien och med de centrala principer och mål för ekonomisk reform som anges i partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien samt samarbetsavtalet och handlingsplanen. Dessa principer och mål syftar till att göra stödet effektivare och öka insynen i och ansvarsskyldigheten för det, inklusive särskilt system för förvaltning av offentliga medel i Republiken Moldavien. Framsteg i fråga om att uppnå de målen kommer regelbundet följas upp av kommissionen. Närmare finansiella villkor för stödet ska fastställas i ett låneavtal som kommissionen ska ingå med Republiken Moldaviens myndigheter. fastställas ska Under genomförandet av stödet från Europeiska unionen ska kommissionen övervaka att Republiken Moldavien har sunda finansiella system, administrativa förfaranden samt interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för stödet. Kommissionen ska regelbundet kontrollera att Republiken Moldaviens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd och att de överenskomna ekonomisk-politiska villkoren uppfylls på ett tillfredsställande sätt. I detta syfte ska kommissionen nära samordna sitt arbete med IMF och Världsbanken. Artikel 3 Kommissionens ska betala ut unionens makroekonomiska stöd till Republiken Moldavien i minst tre bidragsutbetalningar, med förbehåll för punkt 2. Storleken på delutbetalningarna ska fastställas i samförståndsavtalet. Kommissionen ska besluta att betala ut delbeloppen under förutsättning att de samförståndsavtalet har uppfyllts på ett ekonomisk–politiska villkoren tillfredsställande sätt. Den andra delutbetalningen och efterföljande utbetalningar ska ske tidigast tre månader efter det att den föregående delutbetalningen gjorts. i Unionsmedlen ska utbetalas till Moldaviens centralbank. Under förutsättning att Republiken Moldavien uppfyller de villkor i samförståndsavtalet, däribland en bekräftelse på finansieringsbehov i budgeten, kan medlen överföras till Moldaviens finansministerium som slutmottagare. ska överenskommas som SV 8 SV Artikel 4 Europeiska unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget4 samt dess genomförandebestämmelser5. I synnerhet gäller att det samförståndsavtal och det bidragsavtal som ingås med Republiken Moldaviens myndigheter ska innehålla lämpliga åtgärder som Republiken Moldavien ska vidta för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oegentligheter i samband med detta stöd. För att säkerställa bättre insyn i förvaltningen och utbetalningarna av unionsmedlen ska de också innehålla bestämmelser om kontroller som ska utföras av kommissionen, liksom av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), med rätt att utföra inspektioner och kontroller på plats samt om revisionsrättens rätt att där så krävs utföra revision på platsen. 1. 2. 1. 2. Artikel 5 Kommissionen ska en gång om året senast den 31 augusti överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet som bland annat ska innehålla en utvärdering av genomförandet av detta beslut under föregående år. Rapporten ska visa på sambandet mellan de ekonomisk-politiska villkor som fastställts i det samförståndsavtal som avses i artikel 2. 1, Republiken Moldaviens pågående ekonomiska och finansiella utveckling och kommissionens beslut om att verkställa delutbetalningarna av stödet. en Kommissionen utvärderingsrapport i efterhand senast två år efter det att den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1. 43 löpt ut. till Europaparlamentets överlämna rådet och ska Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Artikel 6 Vid hänvisning till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 7 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den […] På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande 4 5 EGT L 248, 16. 9. 2002 s. 1. Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, EGT L 357, 31. 12. 2002, s. 1. SV 9 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT 1. FÖRSLAGETS BENÄMNING Makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien 2. BERÖRDA DEN DELAR FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN I VERKSAMHETSBASERADE Politikområde(n)/verksamhet(er) som berörs: Avdelning 01 – Ekonomi och finans, 03 – Internationella ekonomiska och finansiella frågor 3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER 3. 1. Budgetrubriker administrativt stöd (före detta B/A-poster) – nummer och benämning: tillhörande poster (driftsposter och för tekniskt och Artikel 01 03 02 – Makroekonomiskt stöd 3. 2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten: Utbetalningar kommer att göras under perioden 2010-2011 tre delutbetalningar. Förseningar som skulle kunna förlänga förloppet kan emellertid inte uteslutas. i minst 3. 3. Budgettekniska uppgifter Budgetrubrik Typ av utgifter Nya Bidrag från Eftaländer Bidrag från ansökande länder Rubrik i budgetramen 01. 03. 02 Icke- obl. utg. Diff NEJ NEJ NEJ Nr 4 SV 10 SV 4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN 4. 1. Finansiella resurser 4. 1. 1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av utgifter 2010 2011 Totalt Avsnitt nr Driftsutgifter6 ERF (begäran) Åtagandebemyndiganden 8. 1. Betalningsbemyndiganden a b 98,985 114,8687 90,000 103,5008 Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet9 0 0 0 0 0 Tekniskt och administrativt stöd 8. 2. 4. c TOTALT REFERENSBELOPP Åtagandebemyndiganden Betalningsbemyndiganden a+c b+c 0 0 0 Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet10 0 0 Personalutgifter och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter ingår som i referensbeloppet (icke-diff. anslag) inte 8. 2. 5. 8. 2. 6. d e Totala beräknade utgifter för åtgärden ÅTAGANDE- TOTALA BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter a+c +d +e 98,985 114,86811 6 7 8 9 10 11 Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i berörd avdelning 01. Det preliminära budgetförslaget för 2011. Det preliminära budgetförslaget för 2011. Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx. Utgifter som omfattas av andra artiklar i kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 eller xx 01 05. Det preliminära budgetförslaget för 2011. SV 11 SV TOTALA BETALNINGS- BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter 90,000 103,500 12 b+c +d +e 4. 1. 2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering. (cid:133) (cid:133) Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen. Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet13 (dvs. mekanismen för flexibilitet eller revidering av budgetplanen). 4. 1. 3. Påverkan på inkomsterna X Inkomsterna påverkas inte (cid:133) Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande: 4. 2. Personalresurser (t. ex. tjänstemän, tillfälligt anställda och extern personal) uttryckt i heltidsekvivalenter – för ytterligare uppgifter, se punkt 8. 2. 1. Årsbehov 2010 2011 Personal totalt (antal) 1/3 1/3 5. BESKRIVNING OCH MÅL 5. 1. Behov som måste tillgodoses på kort eller lång sikt Republiken Moldaviens ekonomi har drabbats hårt av den globala ekonomiska och finansiella krisen. Den ekonomiska tillväxten började avta andra halvåret 2008, och BNP minskade med 6,5 % under 2009. De totala externa finansieringsbehoven är trots ett minskande bytesbalansunderskott fortsatt stora på grund av de kraftigt minskade kapitalinflödena (främst penningförsändelser från utvandrade som den moldaviska kortfristiga skuldåterbetalningsskyldigheterna. Enbart för åren 2010 och 2011 identifierade Internationella valutafonden ett resterande finansieringsunderskott på 460 miljoner euro. Europeiska unionen förväntas täcka en del av dessa externa finansieringsbehov. är mycket ekonomin beroende och av) de 5. 2. Mervärdet av en insats på EU-nivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter EU:s finansiella stöd avspeglar betydelsen av relationerna med Moldavien inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Makroekonomiskt stöd är ett lämpligt instrument för att komplettera befintligt unionsstöd och bidrar till ett helt finansierat 12 13 Det preliminära budgetförslaget för 2011. Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. SV 12 SV IMF-stödprogram för att stabilisera ekonomin. Stödet kommer också att stödja den pågående fortsatta ekonomiska och politiska integrationen med EU, och inledningen av förhandlingar om ett associationsavtal med EU utgör ett exempel på detta. Viktiga synergieffekter kan därmed uppnås när det gäller stödets inflytande på ekonomiska reformer och stabilisering. 5. 3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen Inom generaldirektoratet för ekonomi och finans verksamhetsområde ”Internationella ekonomiska och finansiella frågor” är målet att ge makroekonomiskt stöd till tredjeländer för att hjälpa dem att lösa sin betalningsbalanskris och återfå en hållbar utlandsställning knutet till det allmänna målet om att öka välståndet i länder utanför EU. De riktmärken som hör ihop är ”nuvarande bytesbalans som procentandel av BNP” (förväntat resultat: förbättring), ”extern skuld som procentandel av BNP” (förväntat resultat: minskning) och ”officiella reserver i månader av importerade varor och tjänster” (förväntat resultat: stabilisering eller ökning). 5. 4. Metod för genomförande (preliminär) X Centraliserad förvaltning X Direkt av kommissionen (cid:133) Indirekt genom delegering till (cid:133) genomförandeorgan (cid:133) (cid:133) sådana av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning (cid:133) Delad eller centraliserad förvaltning (cid:133) Tillsammans med medlemsstaterna (cid:133) Tillsammans med tredjeländer (cid:133) Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka) Anmärkningar: SV 13 SV 6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING 6. 1. Övervakningssystem regelbundet Kommissionens berörda avdelningar kommer att övervaka åtgärden med hjälp av makroekonomiska och strukturpolitiska åtgärder, som man ska komma överens om i ett samförståndsavtal med myndigheterna i Republiken Moldavien. Myndigheterna kommissionen. ska Europeiska kommissionens delegation i Chisinau kommer också att regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Kommissionens berörda avdelningar kommer även i fortsättningen att hålla täta kontakter med IMF och Världsbanken. rapportera åtgärder dessa om till 6. 2. Utvärdering 6. 2. 1. Förhandsbedömning förhandsutvärdering har genomförts En generaldirektorat för ekonomi och finans). (av enhet D3 på kommissionens 6. 2. 2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdomar som dragits av liknande åtgärder) En utvärdering i efterhand (ex-post) av den tidigare transaktion som genomfördes under perioden 2007–2008 i Republiken Moldavien slutfördes i februari 2010. I utvärderingen konstateras att det makroekonomiska stödet har haft en positiv men begränsad påverkan på utsikterna att på medellång och lång sikt nå en hållbar bytesbalansställning. Dessa effekter är i huvudsak ett resultat av att den ekonomiska tillväxten påverkats positivt under 2006-2008 som följaktligen har påverkat skuldkvoten. När det gäller det makroekonomiska stödets till att det effekter på strukturreformarbetet kommer man makroekonomiska stödet hade en politiskt förstärkande effekt på alla områden (för vilka stödet villkorats av krav på strukturreformer). i utvärderingen fram Sedan 2004 har det gjorts sammanlagt elva utvärderingar av makroekonomiskt stöd, inklusive två i de nya självständiga staterna i före detta Sovjetunionen. Slutsatsen i samtliga dessa utvärderingar är att makroekonomiskt stöd verkligen bidrar, om än ibland i ringa grad och indirekt, till att förbättra den externa hållbarhetsnivån, den makroekonomiska stabiliteten och till att man lyckas få till stånd strukturreformer i mottagarlandet. I de flesta fall hade makroekonomiskt stöd en positiv effekt på betalningsbalansen i det land som mottog stödet och bidrog till att lindra landets budgetpåfrestningar. Stöden ledde även till en något högre ekonomisk tillväxt. 6. 2. 3. Bestämmelser om och tidsintervall för framtida utvärderingar En oberoende utvärdering av stödet till Republiken Moldavien planeras att genomföras inom ramen för generaldirektoratet för ekonomi och finans fleråriga utvärderingsprogram inom två år från den dag då det finansiella stödet löper ut. SV 14 SV 7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING Den föreslagna rättsliga grunden för det makroekonomiska stödet till Moldavien omfattar även bedrägeriförebyggande åtgärder. Dessa åtgärder kommer att preciseras närmare i ett samförståndsavtal och i bidragsöverenskommelsen. Stödet planeras bli föremål för ett antal specifika politiska villkor, särskilt i fråga om förvaltning av offentliga medel. Avsikten med detta är att stärka effektivitet, insyn och ansvarsskyldighet beträffande stödet. Det makroekonomiska stödet kommer att bli föremål för verifiering, kontroll och revision på kommissionens ansvar (inklusive Europeiska byrån från revisionsrättens sida. för bedrägeribekämpning, OLAF) samt granskning Kommissionen har infört en löpande operationell bedömning av finansiella flöden och administrativa förfaranden i alla tredjeländer som får markoekonomiskt stöd. Syftet är att uppfylla de krav som ställs i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. I Republiken Moldavien gjordes en inledande operativ bedömning i början av 2007 och en Världsbanksstudie av effektiviteten i den offentliga finansförvaltningen (”Public Financial Management Performance”) som offentliggjorts i april 2006 uppdaterades i juni 2008. Europeiska kommissionen kommer inom kort att beställa en uppdatering av den befintliga operativa bedömningen. Dess resultat kommer att användas till ledning för definitionen av särskilda ekonomisk-politiska åtgärder inom området för offentlig finansförvaltning. 8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN 8. 1. Kostnader för förslaget fördelade på mål Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Mål-, och beteckning typ av resultat åtgärds- resultat- och Genom- snittliga kost na- der Budgetår 2010 Budgetår 2011 Budgetår 2013 TOTALT Antal resultat Totala kost- nader Antal resultat Totala kost- nader Antal resultat Totala kost- nader Antal resultat Totala kost- nader OPERATIVT MÅL nr 1 Åtgärd 1 Stöd för främja att betalningsbalans/ budgetstöd till Republiken Moldavien tillhandahålland e av betalnings- balans- /budgetstöd i form av bidrag Åtgärd 2 – Operativ utvärdering 50 2 del- utbetaln ingar 40 1 eller 2 del- utbetaln ingar 3 90 Resultat 1 Rapport 1 0,05 1 0,05 Verksamhet 3 Utvärdering i efterhand (ex post) Resultat 1 Rapport 1 0,15 1 0,15 SV 15 SV TOTALA KOSTNADER 8. 2. Administrativa utgifter 8. 2. 1. Personal – antal och typ 50,05 40 0,15 90,20 Typ av tjänster Personal (befintlig plus ev. tillkommande) som krävs för att förvalta åtgärden (antal tjänster/heltidsekvivalenter) Budgetår 2010 År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 År n+5 1/3 1/3 Tjänstemän eller tillfälligt anställda14 (XX 01 01) A*/AD B*, C*/AST Personal som finansieras15 genom art. XX 01 02 Övrig personal16 som finansieras genom art. XX 01 04/05 TOTALT 1/3 1/3 8. 2. 2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig att annat utarbeta/förhandla Bland och bidragsöverenskommelser, sköta kontakterna med myndigheter och internationella finansinstitut, övervaka den ekonomiska politiken och strukturpolitiken i mottagarlandet, genomföra granskningar och utarbeta kommissionens rapporter, utarbeta rutiner för kommissionens förvaltning av stödet. samförståndsavtal fram 8. 2. 3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses X (cid:133) (cid:133) (cid:133) Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n. Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag. Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning). 14 15 16 Kostnad som INTE täcks av referensbeloppet. Kostnad som INTE täcks av referensbeloppet. Kostnad som ingår i referensbeloppet. SV 16 SV (cid:133) Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetsförslaget för det berörda året. SV 17 SV 8. 2. 4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Administrativa utgifter) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetpost 01 03 02 Makroekonomiskt stöd År n År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 År n+5 och följ- ande bud- getår TOTALT 1 Tekniskt och administrativt stöd (inklusive tillhörande personalkostnader) Genomförandeorgan17 Övrigt tekniskt och administrativt stöd - internt -externt 1) Operativ utvärdering 0,050 Utvärdering i efterhand (ex-post) 0,150 0,050 0,150 Totalt tekniskt och administrativt stöd 0,050 0,150 0,200 17 En hänvisning ska göras till den särskilda finansieringsöversikten för de berörda genomförandeorganen. SV 18 SV 8. 2. 5. Personalkostnader och utgifter i samband därmed som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av personal År n År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 År n+5 och följ- ande budgetår Tjänstemän anställda (XX 01 01) och tillfälligt 0,030 0,030 Personal genom (extraanställda, experter, etc. ) som finansieras artikel XX 01 02 nationella kontraktsanställda, (ange budgetrubrik) kostnader för Totala personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) 0,030 0,030 Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda I tillämpliga fall ska en hänvisning göras till punkt 8. 2. 1 EJ TILLÄMPLIGT Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 I tillämpliga fall ska en hänvisning göras till punkt 8. 2. 1 EJ TILLÄMPLIGT SV 19 SV 8. 2. 6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budg etår 2010 År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 År n+5 och följ- ande bud- getår TOTALT XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor 0,020 0,010 0,030 XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten XX 01 02 11 03 – Kommittémöten18 XX 01 02 11 04 – Studier och samråd XX 01 02 11 05 – Informationssystem 2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) 3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande i (som kostnader referensbeloppet) INTE ingår 0,020 0,010 0,030 Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Tre tjänsteresor för en/två personer 18 Specificera slaget av kommitté och vilken grupp den tillhör. SV 20 SV |
WRITTEN QUESTION No. 3943/97 by Marjo MATIKAINEN-KALLSTRÖM to the Commission. Degrees awarded by 'cowboy' universities | 1997-12-12 | [
"diploma",
"education policy",
"educational institution",
"educational system",
"equivalence of diplomas",
"mutual recognition principle",
"recognition of diplomas",
"school legislation",
"university"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/e4a50808-825f-4b2d-ae71-eabb3b6b3e90 | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | C 187/98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 16. 6. 98 Gemensamt svar p(cid:229) de skriftliga fr(cid:229)gorna E-3937/97 och E-3950/97 ingivna av Pa·draig Flynn fo¤r kommissionen (30 januari 1998) Mot bakgrund av informationen fr(cid:229)n parlamentsledamoten anser kommissionen att det a¤r fr(cid:229)ga om diskrimi- nering i strid mot EG-fo¤rdraget, na¤r ishockeyspelare som inte a¤r medlemmar i det brittiska ishockeyfo¤rbundet na¤r de rekryteras till en brittisk klubb p(cid:229)la¤ggs sa¤rskilda avgifter. Om s(cid:229)dana ishockeyspelare o¤nskar spela ishockey yrkesma¤ssigt utgo¤r o¤verg(cid:229)ngs- och registreringsavgiften hinder fo¤r arbetstagarnas fria ro¤rlighet, vilket st(cid:229)r i strid mot artikel 48 i EG-fo¤rdraget, i enlighet med Bosmanm(cid:229)let. Om antingen en familjemedlem till en arbetstagare inom EU eller en medborgare i ett EU-land som a¤r bosatt i Fo¤renade kungariket spelar ishockey, dock inte professionellt, kan avgiften fo¤r icke-brittiska spelare ocks(cid:229) utgo¤ra en diskriminering mot EU-medborgare, vilket st(cid:229)r i strid mot EG-fo¤rdraget. Slutligen o¤nskar kommissionen bekra¤fta att domen i Bosmanm(cid:229)let inte bara ga¤ller professionell fotboll utan alla professionella och semiprofessionella idrottsaktiviteter. (98/C 187/148) SKRIFTLIG FR¯GA E-3943/97 fr(cid:229)n Marjo Matikainen-Kallstro¤m (PPE) till kommissionen (12 december 1997) A¤mne: Icke-godka¤nd ho¤gskoleutbildning I Europa finns det allt mer s. k. (cid:148)icke-godka¤nd ho¤gskoleutbildning(cid:148) som utlovar uppskattade akademiska la¤rda grader som saknar grund i verkligheten. I diskussionerna p(cid:229) den senaste tiden har uppma¤rksamheten riktats mot vissa brittiska universitet som till fo¤ljd av penningbrist har varit tvungna att locka till sig studerande till korrespondensutbildning fr(cid:229)n hela va¤rlden. En stor del av de europeiska universiteten a¤r erka¤nda och ho¤gklassiga studieinra¤ttningar, men vissa av dem har ingen officiell sta¤llning i n(cid:229)got lands utbildningssystem. Med ha¤nsyn till ovanst(cid:229)ende fr(cid:229)gar jag: Na¤r ta¤nker kommissionen ingripa i dessa s. k. icke-godka¤nda ho¤gskolors verksamhet inom unionen, s(cid:229) att deras verksamhet inte skulle sto¤ra m(cid:229)let med harmoniseringen av utbildningen i unionens olika medlemsstater? Na¤r ta¤nker kommissionen fo¤rhindra att de s. k. icke-godka¤nda ho¤gskolorna delar ut utbildningsbevis och la¤rda grader som saknar grund och som till sitt inneh(cid:229)ll st(cid:229)r i strid med nationella lagar, bl. a. utbildningsfo¤rordningen i Finland? Svar fr(cid:229)n Edith Cresson p(cid:229) kommissionens va¤gnar (12 februari 1998) Enligt artikel 126 i EG-fo¤rdraget skall gemenskapen bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att fra¤mja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov sto¤dja och komplettera deras insatser, samtidigt som gemenskapen fullt ut skall respektera medlemsstaternas ansvar fo¤r undervisningens inneh(cid:229)ll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och spr(cid:229)kliga m(cid:229)ngfald. Det a¤r fo¤ljaktligen nationella myndigheter som har till uppgift att avgo¤ra vilka utbildningsbevis och utbildningsinstitutioner en medlemsstat skall godka¤nna. Varje medlemsstat har i princip mekanismer avsedda att fo¤rhindra spridningen av icke-godka¤nda utbildningsbevis och utbildningsbevis vars kvalitet kan ifr(cid:229)gasa¤ttas. Medborgare som vill ta reda p(cid:229) vilken sta¤llning olika utbildningsinstitutioner har, i det egna landet eller i de andra medlemsstaterna, kan va¤nda sig till de nationella informationscentrumen fo¤r erka¤nnande av akademisk utbildning (NARIC) › ett europeiskt na¤tverk som inra¤ttats p(cid:229) initiativ av kommissionen. En fo¤rteckning o¤ver dessa centrum skickas direkt till parlamentsledamoten och a¤ven till parlamentets generalsekretariat |
Anbudsinfordran avseende bättre flygförbindelser i Slovenien 2023/C 230/09 | 2023-06-30 | [
"Slovenia",
"State aid",
"air transport",
"carriage of passengers",
"carrier",
"control of State aid",
"invitation to tender",
"tendering"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/3e808668-16eb-11ee-806b-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2023230SV. 01013601. xml 30. 6. 2023 SV Europeiska unionens officiella tidning C 230/136 Anbudsinfordran avseende bättre flygförbindelser i Slovenien (2023/C 230/09) Härmed offentliggörs en anbudsinfordran avseende bättre flygförbindelser i Slovenien. Syftet med anbudsinfordran är att bevilja statligt stöd till lufttrafikföretag som vill etablera nya flygrutter för transport av passagerare till eller från en offentlig flygplats med internationell lufttransport inom Republiken Sloveniens territorium, till en enda landningsplats i länderna inom det gemensamma europeiska luftfartsområdet (ECAA). Anbudstexten och upphandlingsdokumenten (på slovenska och engelska) kommer att finnas tillgängliga på den slovenska regeringens officiella webbplats (www. gov. si) samma dag som detta meddelande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Stödansökningarna ska vara mottagaren till handa inom 30 dagar från den dag då detta meddelande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Frågor angående anbudet ska skickas med e-post till mzi. air-connect@gov. si. I ärenderaden ska följande anges: ”Call for Tenders for Enhanced Air Connectivity of Slovenia” |
Mål C-448/17: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 20 september 2018 (begäran om förhandsavgörande från Krajský súd v Prešove – Slovakien) – EOS KSI Slovensko s.r.o. mot Ján Danko, Margita Danková (Begäran om förhandsavgörande — Konsumentavtal — Direktiv 93/13/EEG — Oskäliga avtalsvillkor — Artiklarna 4.2 och 5 — Krav på att avtalsvillkor ska vara klart och begripligt formulerade — Artikel 7 — Talan som väcks av personer eller organisationer med ett berättigat intresse av att skydda konsumenter mot oskäliga avtalsvillkor — Nationell lagstiftning enligt vilken en konsumentskyddsförening endast får intervenera i processen med konsumentens samtycke — Konsumentkredit — Direktiv 87/102/EEG — Artikel 4.2 — Skyldighet att ange den effektiva räntan i det skriftliga avtalet — Avtal som endast innehåller en matematisk formel för att beräkna den effektiva räntan utan att alla de uppgifter som krävs för beräkningen är angivna) | 2018-09-20 | [
"appeal",
"bank charges",
"civil procedure",
"consumer credit",
"consumer protection",
"unfair terms of contract"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/509d3134-e619-11e8-b690-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2018408SV. 01002702. xml 12. 11. 2018 SV Europeiska unionens officiella tidning C 408/27 Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 20 september 2018 (begäran om förhandsavgörande från Krajský súd v Prešove – Slovakien) – EOS KSI Slovensko s. r. o. mot Ján Danko, Margita Danková (Mål C-448/17) (1) ((Begäran om förhandsavgörande - Konsumentavtal - Direktiv 93/13/EEG - Oskäliga avtalsvillkor - Artiklarna 4. 2 och 5 - Krav på att avtalsvillkor ska vara klart och begripligt formulerade - Artikel 7 - Talan som väcks av personer eller organisationer med ett berättigat intresse av att skydda konsumenter mot oskäliga avtalsvillkor - Nationell lagstiftning enligt vilken en konsumentskyddsförening endast får intervenera i processen med konsumentens samtycke - Konsumentkredit - Direktiv 87/102/EEG - Artikel 4. 2 - Skyldighet att ange den effektiva räntan i det skriftliga avtalet - Avtal som endast innehåller en matematisk formel för att beräkna den effektiva räntan utan att alla de uppgifter som krävs för beräkningen är angivna)) (2018/C 408/35) Rättegångsspråk: slovakiska Hänskjutande domstol Krajský súd v Prešove Parter i målet vid den nationella domstolen Klagande: EOS KSI Slovensko s. r. o. Motpart: Ján Danko, Margita Danková Ytterligare deltagare i rättegången: Združenie na ochranu občana spotrebiteľa HOOS Domslut 1) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal, jämförd med likvärdighetsprincipen, ska tolkas så, att det utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som den som är i fråga i det nationella målet, som inte låter en konsumentskyddsförening intervenera, i konsumentens intresse, i ett förfarande om betalningsföreläggande avseende en individuell konsument och att bestrida ett sådant föreläggande trots att konsumenten själv inte bestritt det, förutsatt att denna lagstiftning verkligen ger en intervention av konsumentskyddsföreningar i tvister som omfattas av unionsrätten mindre förmånliga villkor än de som är tillämpliga på tvister som endast omfattas av nationell rätt, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera. 2) Direktiv 93/13 ska tolkas så, att det utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som den som är i fråga i det nationella målet som, samtidigt som den föreskriver att det vid utfärdandet av ett betalningsföreläggande mot en konsument ska prövas om konsumentavtalet innehåller oskäliga villkor, dels anförtror åt en administrativ domstolstjänsteman utan ställning som domare att utfärda detta föreläggande, dels föreskriver en frist på 15 dagar för att bestrida föreläggandet och kräver att detta bestridande ska vara motiverat i sak, förutsatt att det inte föreskrivs en sådan prövning ex officio i samband med verkställigheten av föreläggandet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera. 3) Artikel 4. 2 i direktiv 93/13 ska tolkas så, att när ett konsumentkreditavtal inte anger den effektiva räntan utan bara innehåller en matematisk formel för att beräkna den effektiva räntan och den beräkningen kräver uppgifter som inte angetts och inte kan fastställas utifrån avtalet, och avtalet heller inte anger räntesatsen, är det en avgörande omständighet vid den nationella domstolens prövning av huruvida ett villkor i avtalet om kreditkostnaden är klart och begripligt formulerat i den mening som avses i den bestämmelsen. (1) EUT C 382, 13. 11. 2017 |
Kommissionens förordning (EG) nr 270/2001 av den 8 februari 2001 om fastställande av bidragssatserna för vissa spannmåls- och risprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget | 2001-02-08 | [
"cereals",
"export refund",
"rice",
"sorghum"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/8288c929-9bf0-4eb8-844c-589c9155bc5b | swe | [
"pdf",
"print"
] | 9. 2. 2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 39/27 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 270/2001 av den 8 februari 2001 om fastställande av bidragssatserna för vissa spannmåls- och risprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av mark- naden för spannmål (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1666/2000 (2), särskilt artikel 13. 3 i denna, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3072/95 av den 22 december 1995 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (3), ändrad genom förordning (EG) nr 1667/ 2000 (4), särskilt artikel 13. 3 i denna, och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) I artikel 13. 1 i förordning (EEG) nr 1766/92 och artikel 13. 1 i förordning (EG) nr 3072/95 föreskrivs att skill- naden mellan prisnoteringarna på världsmarknaden för de produkter som förtecknas i artikel 1 i var och en av dessa förordningar och priserna inom gemenskapen får täckas av ett exportbidrag. I kommissionens förordning (EG) nr 1520/2000 av den 13 juli 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för beviljande av exportbidrag för vissa jordbrukspro- dukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget, och kriterier för fastställande av bidragsbeloppen (5), ändrad genom förordning (EG) nr 2390/2000 (6), anges de produkter för vilka en bidrags- sats bör tillämpas när dessa som skall produkter exporteras i form av varor som förtecknas i bilaga B till förordning (EEG) nr 1766/92 eller i bilaga B till förordning (EG) nr 3072/95 alltefter omständighe- terna. fastställas Enligt artikel 4. 1 första stycket i förordning (EG) nr 1520/2000 är det nödvändigt att för varje månad fast- ställa bidragssatsen per 100 kg av var och en av baspro- dukterna i fråga. De åtaganden som görs med avseende på bidrag som kan beviljas till export av jordbruksprodukter som ingår i varor vilka inte omfattas av bilaga I till fördraget kan äventyras av förutfastställelsen av höga bidragssatser. Därför bör säkerhetsåtgärder vidtas i sådana situationer utan att det hindrar att långtidskontrakt ingås. Genom att en specifik bidragssats för förutfastställelse av bidrag bestäms kan dessa olika mål uppnås. (1) EGT L 181, 1. 7. 1992, s. 21. (2) EGT L 193, 29. 7. 2000, s. 1. (3) EGT L 329, 30. 12. 1995, s. 18. (4) EGT L 193, 29. 7. 2000, s. 3. (5) EGT L 177, 15. 7. 2000, s. 1. (6) EGT L 276, 28. 10. 2000, s. 3. (5) (6) (7) (8) (9) När nu ett avtal har slutits mellan Europeiska gemen- skapen och USA om gemenskapens export av pastapro- dukter till USA och detta har godkänts genom rådets beslut 87/482/EEG (7), är det nödvändigt att differentiera exportbidraget för varor vilka klassificeras enligt KN- nummer 1902 11 00 och 1902 19 utifrån deras bestäm- melseort. I enlighet med artikel 4. 3 och 4. 5 i förordning (EG) nr 1520/2000 bör det fastställas en reducerad bidragssats, med hänsyn tagen till det produktionsbidrag som är tillämpligt i enlighet med förordning (EEG) nr 1722/ 93 (8), senast ändrad genom förordning (EG) nr 87/ 1999 (9), på den basprodukt som förädlats och som gällde under den period då det kan antas att varorna framställdes. Alkoholhaltiga drycker anses vara mindre känsliga för priset på spannmål som används för deras framställning. I protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning fastställs att nödvändiga åtgärder bör beslutas för att underlätta användningen av gemenskapens säd i tillverkningen av alkoholhaltiga drycker framställda ur säd. Den bidragssats som till- lämpas på spannmål som exporteras i form av alkohol- haltiga drycker bör därför justeras. Det är nödvändigt att även i fortsättningen garantera en strikt förvaltning med hänsyn dels till utgiftsberäkningar, dels till tillgängliga budgetmedel. Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden har bestämt. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De exportbidragssatser som gäller för de basprodukter som anges i bilaga A till förordning (EG) nr 1520/2000, som förtecknas i antingen artikel 1 i förordning (EEG) nr 1766/92 eller artikel 1. 1 i förordning (EG) nr 3072/95, och som expor- teras i form av varor som förtecknas i bilaga B till förordning (EEG) nr 1766/92 respektive bilaga B till den ändrade förord- ningen (EG) nr 3072/95, fastställs i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2001. (7) EGT L 275, 29. 9. 1987, s. 36. (8) EGT L 159, 1. 7. 1993, s. 112. (9) EGT L 9, 15. 1. 1999, s. 8. L 39/28 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 9. 2. 2001 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 8 februari 2001. På kommissionens vägnar Erkki LIIKANEN Ledamot av kommissionen 9. 2. 2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 39/29 till kommissionens förordning av den 8 februari 2001 om fastställande av bidragssatserna för vissa spannmåls- och risprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget BILAGA KN-nummer Varuslag (1) 1001 10 00 Durumvete: – Vid export till USA av varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 och 1902 19 – I andra fall 1001 90 99 Vanligt vete och blandsäd av vete och råg: – Vid export till USA av varor vilka klassificeras enligt KN-nummer 1902 11 och 1902 19 – I andra fall: – – Vid tillämpning av artikel 4. 5 i förordning (EG) nr 1520/2000 (2). – – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (3). – – I andra fall 1002 00 00 Råg 1003 00 90 Korn – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (3). – I andra fall 1004 00 00 Havre 1005 90 00 Majs som används i form av: – Stärkelse: (EUR/100 kg) Bidragssats per 100 kg basprodukt vid förutfastställelse av bidrag annan — — 0,347 0,328 — 0,534 — — 0,347 0,328 — 0,534 3,695 3,695 — — — — 3,842 3,842 – – Vid tillämpning av artikel 4. 5 i förordning (EG) nr 1520/2000 (2). – – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (3). – – I andra fall – Glukos, glukossirap, maltodextrin och sirap av maltodextrin enligt KN-nummer 1702 30 51, 1702 30 59, 1702 30 91, 1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50, 1702 90 75, 1702 90 79, 2106 90 55 (4): – – Vid tillämpning av artikel 4. 5 i förordning (EG) nr 1520/2000 (2). – – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (3). – – I andra fall – Vid export vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (3). – Annat (omfattande använd i obearbetad form) Potatisstärkelse enligt KN-nummer 1108 13 00 som jämställs med en produkt som uppkommit genom bearbetning av majs: – Vid tillämpning av artikel 4. 5 i förordning (EG) nr 1520/2000 (2). – – Vid export av varor vilka klassificeras enligt underavdelning 2208 (3). – I andra fall 2,681 1,015 2,938 2,080 0,761 2,337 1,015 2,938 2,681 1,015 2,938 2,681 1,015 2,938 2,080 0,761 2,337 1,015 2,938 2,681 1,015 2,938 L 39/30 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning KN-nummer Varuslag (1) ex 1006 30 Helt slipat ris: – Rundkornigt – Mellankornigt – Långkornigt 1006 40 00 Brutet ris 1007 00 90 Sorghum 9. 2. 2001 (EUR/100 kg) Bidragssats per 100 kg basprodukt vid förutfastställelse av bidrag annan 22,200 22,200 22,200 5,100 — 22,200 22,200 22,200 5,100 — (1) Kvantiteterna av de delvis bearbetade eller jämställande produkter som används skall multipliceras, med de koefficienter som anges i bilaga E till kommissionens ändrade förordning (EG) nr 1520/2000 (EGT L 177, 15. 7. 2000, s. 5). (2) Om den aktuella varan är hänförlig till KN-nummer 3505 10 50. (3) Varor som räknas upp i bilaga B till förordning (EEG) nr 1766/92 eller som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2825/93. (4) För sirap enligt KN-nummer 1702 30 99, 1702 40 90 och 1702 60 90, som erhålls genom blandning av glukos- och fruktossirap, får exportbidrag endast beviljas för glukossirapen |
WRITTEN QUESTION No. 850/98 by Johanna MAIJ-WEGGEN to the Commission. Introduction of a neighbouring-country compatibility assessment for all national legislation | 1998-03-26 | [
"EU Member State",
"frontier region",
"national law"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/9a145414-2e88-4009-b7ce-59b0b86d8004 | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | C 323/84 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 21. 10. 98 no¤dva¤ndigt fo¤r att sa¤kersta¤lla utbildningsmo¤jligheterna fo¤r do¤va och ho¤rselskadade, men a¤ven fo¤r att sta¤rka deras ka¤nsla av att inte vara utesta¤ngda fr(cid:229)n det offentliga livet i de medlemsstater da¤r de bor. Kan Europeiska kommissionen ange i vilka av EU:s medlemsstater som teckenspr(cid:229)ket a¤r officiellt godka¤nt och vad den ta¤nker go¤ra fo¤r att sto¤dja detta verktyg som a¤r s(cid:229) viktigt fo¤r dessa personer? (1) EGT C 187, 18. 7. 1988, s. 236. Svar avgivet av Pa·draig Flynn p(cid:229) kommissionens va¤gnar (20 april 1998) Kommissionen ha¤nvisar ledamoten till svar p(cid:229) skriftlig fr(cid:229)ga P-137/98 fr(cid:229)n Ilona Graenitz (1). (1) EGT C 304, 2. 10. 1998, s. 37. (98/C 323/112) SKRIFTLIG FR¯GA E-0850/98 fr(cid:229)n Johanna Maij-Weggen (PPE) till kommissionen (26 mars 1998) A¤mne: Info¤rande av ett (cid:148)grannlandstest(cid:148) vid all nationell lagstiftning Rapporter fr(cid:229)n Euroregionerna talar om att medlemsstaterna regelbundet stiftar lagar som kolliderar med lagstiftningen i angra¤nsande medlemsstater och da¤rigenom fo¤rsa¤tter fo¤retag och medborgare i gra¤nsregioner i en sv(cid:229)r situation, varigenom de positiva effekterna av de o¤ppna gra¤nserna i Europa hindras eller omintetgo¤rs. A¤ r kommissionen medveten om detta? Vad anser kommissionen om ide·n att utarbeta ett EU-direktiv som (cid:229)la¤gger alla EU-stater att info¤ra ett (cid:148)grannlandstest(cid:148) fo¤r all relevant nationell lagstiftning, fo¤r att kunna fo¤rebygga denna typ av negativa konsekvenser? Svar avgivet av Mario Monti p(cid:229) kommissionens va¤gnar (5 juni 1998) Kommissionen har inlett en detaljerad underso¤kning av det problem som p(cid:229)talas av ledamoten, och avser att meddela henne resultatet s(cid:229) snart som mo¤jligt. (98/C 323/113) SKRIFTLIG FR¯GA E-0851/98 fr(cid:229)n Jonas Sjo¤stedt (GUE/NGL) till kommissionen (26 mars 1998) A¤mne: EUs politik vad ga¤ller fro¤sorter EUs lagstiftning p(cid:229) utsa¤desomr(cid:229)det har orsakat allvarliga problem fo¤r flera mindre fo¤rsa¤ljare av fro¤er. Fo¤r att f(cid:229) sa¤lja fro¤er m(cid:229)ste dessa vara registrerade. Kostnaden fo¤r registrering o¤verstiger ofta fo¤rsa¤ljningens va¤rde av mindre vanliga fro¤er. Da¤rfo¤r riskerar fo¤rsa¤ljningen av m(cid:229)nga mindre vanliga, ofta traditionella, fro¤sorter att helt sl(cid:229)s ut. Detta blir speciellt allvarligt d(cid:229) det kan handla om ko¤ksva¤xter av historiskt va¤rde som a¤r speciellt anpassade till vissa klimattyper |
Meddelelse om indledning af en delvis interimsundersøgelse af antidumpingforanstaltningerne vedrørende importen af okoumé-krydsfiner med oprindelse i Folkerepublikken Kina | 2006-11-30 | [
"China",
"anti-dumping legislation",
"anti-dumping measure",
"bonded wood",
"originating product"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/9da0e827-751b-456b-9d8c-2d52432292bb | dan | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | 30. 11. 2006 DA Den Europæiske Unions Tidende C 291/19 Meddelelse om indledning af en delvis interimsundersøgelse af antidumpingforanstaltningerne vedrørende importen af okoumé-krydsfiner med oprindelse i Folkerepublikken Kina (2006/C 291/07) Kommissionen har modtaget en anmodning om en delvis inte- i Rådets rimsundersøgelse i henhold til artikel 11, stk. 3, forordning (EF) nr. 384/96 om beskyttelse mod dumpingimport fra lande, der ikke er medlemmer af Det Europæiske Fællesskab (»grundforordningen«) (1), senest ændret ved Rådets forordning (EF) nr. 2117/2005 (2). Undersøgelsen er begrænset til varens anvendelsesområde. Anmodningen blev indgivet af European Federation of Plywood Industry (FEIC) (»ansøgeren«). the Ansøgeren hævder, at der er kommet nye varetyper på markedet, f. eks. krydsfiner, der udelukkende består af trælag, hvoraf det enkelte lag ikke er over 6 mm tykt, og mindst et af de ydre lag er af bintangor, red canarium, kedondong eller visse andre arter, der ikke er belagt med en permanent film eller andre materialer, henhørende under KN-kode ex 4412 13 10, ex 4412 13 90 og ex 4412 14 00. KN-koderne anføres blot til orientering. Varerne bør være omfattet af foranstaltningerne, da de har samme grundlæggende fysiske og kemiske egenskaber og endelige anvendelsesformål som den vare, der er omfattet af de eksisterende foranstaltninger. Den pågældende vare og de nye varetyper bør derfor anses for at være én og samme vare. 1. Varen 4. Procedure Den undersøgte vare er okoumé-krydsfiner, dvs. krydsfiner, der udelukkende består af trælag, hvoraf det enkelte lag ikke må være over 6 mm tykt, og mindst et af de ydre lag skal være af okoumé, der ikke er belagt med en permanent film eller andre materialer, og med oprindelse i Folkerepublikken Kina (»den pågældende vare«), normalt henhørende under KN-kode ex 4412 13 10. KN-koden angives kun til orientering. Kommissionen har efter høring af Det Rådgivende Udvalg fast- slået, at der foreligger tilstrækkelige beviser til at indlede en delvis interimsundersøgelse, og den indleder en fornyet under- søgelse i henhold til grundforordningens artikel 11, stk. 3, begrænset til definitionen af den pågældende vare. Undersø- gelsen vil vise, om der er behov for at ændre de eksisterende foranstaltningers anvendelsesområde. 2. Gældende foranstaltninger a) Spørgeskemaer som er indført ved Rådets De i øjeblikket gældende foranstaltninger er en endelig anti- dumpingtold, forordning (EF) nr. 1942/2004 (3) på importen af okoumé-krydsfiner, dvs. krydsfiner, der udelukkende består af trælag, hvoraf det enkelte lag ikke må være over 6 mm tykt, og mindst et af de ydre lag skal være af okoumé, der ikke er belagt med en permanent film eller KN-kode ex 4412 13 10(Taric-kode 4412 13 10 10) og med oprindelse i Folkerepublikken Kina. andre materialer, henhørende under For at indhente de oplysninger, som Kommissionen anser for nødvendige til undersøgelsen, vil den sende spørgeske- maer til ansøgeren, importørerne, brugerne, de eksporte- rende producenter i Folkerepublikken Kina og myndighe- derne i de berørte eksporterende lande. Disse oplysninger og den tilhørende dokumentation skal være Kommissionen i hænde inden for fristen i punkt 5, litra a). b) Indsamling af oplysninger og afholdelse af høringer 3. Begrundelse for undersøgelsen Ansøgeren har fremlagt tilstrækkelige beviser for, at anvendel- sesområdet for de gældende foranstaltninger ikke længere er tilstrækkeligt til at modvirke den skadevoldende dumping. (1) EFT L 56 af 6. 3. 1996, s. 1. (2) EUT L 340 af 23. 12. 2005, s. 17. (3) EUT L 336 af 12. 11. 2004, s. 4. Alle berørte parter opfordres hermed til at tilkendegive deres synspunkter, fremsende andre oplysninger end besvarelser af spørgeskemaet og fremlægge dokumentation herfor. Disse oplysninger og den tilhørende dokumentation skal være Kommissionen i hænde inden for fristen i punkt 5, litra a). Kommissionen kan endvidere høre berørte parter, hvis de anmoder herom og kan godtgøre, at der er særlige grunde til, at de bør høres. En sådan anmodning skal indgives inden for fristen i punkt 5, litra b). C 291/20 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 11. 2006 5. Frister a) For at give sig til kende og indsende besvarelser af spørgeskemaet og andre oplysninger Medmindre andet er angivet, skal alle berørte parter give sig til kende over for Kommissionen, fremsætte deres syns- punkter og afgive besvarelser af spørgeskemaer eller alle andre oplysninger senest 40 dage efter datoen for offentlig- gørelsen af denne meddelelse i Den Europæiske Unions Tidende, hvis der skal tages hensyn til deres bemærkninger i forbindelse med undersøgelsen. Der gøres opmærksom på, at de fleste proceduremæssige rettigheder, der er fastsat i grundforordningen, kun kan respekteres, hvis parterne giver sig til kende inden for ovennævnte frist. b) Høringer Alle berørte parter kan desuden anmode om at blive hørt af Kommissionen inden for samme frist på 40 dage. 6. Skriftlige redegørelser, besvarelser af spørgeskemaet og korrespondance fra berørte parter Alle redegørelser og anmodninger skal indgives skriftligt (ikke i elektronisk form, medmindre andet er angivet) med angivelse af den pågældendes navn, adresse, e- mail-adresse og telefon- og faxnummer. Alle skriftlige redegø- relser, herunder de oplysninger, der anmodes om i denne meddelelse, besvarelser af spørgeskemaer og korrespondance, som videregives af de berørte parter som fortroligt materiale, skal være forsynet med påtegningen »Limited« (1) og skal i over- ensstemmelse med grundforordningens artikel 19, stk. 2, være ledsaget af et ikke-fortroligt sammendrag forsynet med påteg- ningen »FOR INSPECTION BY INTERESTED PARTIES«. Kommissionens adresse: Europa-Kommissionen Generaldirektoratet for Handel Direktorat B Kontor: J-79 5/16 B-1049 Bruxelles fax (32-2) 295 65 05. 7. Manglende samarbejde Hvis en af de berørte parter nægter at give adgang til nødven- dige oplysninger eller undlader at meddele dem inden for fristerne eller lægger væsentlige hindringer i vejen for undersø- gelsen, kan der i henhold til grundforordningens artikel 18 træffes afgørelser, positive eller negative, på grundlag af de fore- liggende faktiske oplysninger. Konstateres det, at en berørt part har meddelt urigtige eller vild- ledende oplysninger, ses der bort fra disse oplysninger, og der kan i overensstemmelse med grundforordningens artikel 18 gøres brug af de foreliggende faktiske oplysninger. Hvis en berørt part udviser manglende eller begrænset samarbejdsvilje, og der gøres brug af de foreliggende faktiske oplysninger, kan resultatet blive mindre gunstigt for denne part, end hvis den pågældende havde udvist samarbejdsvilje. 8. Tidsplan for undersøgelsen Undersøgelsen skal afsluttes senest 15 måneder efter datoen for offentliggørelsen af denne meddelelse i Den Europæiske Unions Tidende, jf. grundforordningens artikel 11, stk. 5. (1) Dette betyder, at dokumentet kun er til intern brug. Det er beskyttet i henhold til artikel 4 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1049/2001 om aktindsigt i Europa-Parlamentets, Rådets og Kommissionens dokumenter (EFT L 145 af 31. 5. 2001, s. 43). Det er et fortroligt dokument i henhold til artikel 19 i grundforordningen og artikel 6 i WTO-aftalen om anvendelsen af artikel VI i GATT 1994 (antidumpingaftalen) |
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 43/2016 av den 18 mars 2016 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet [2017/1873] | 2016-03-18 | [
"European Economic Area",
"animal feedingstuffs",
"crustacean",
"fish",
"food additive",
"market approval",
"pet food",
"revision of an agreement",
"veterinary inspection"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/f18d656e-b49d-11e7-837e-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | L_2017270SV. 01000501. xml 19. 10. 2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 270/5 GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr 43/2016 av den 18 mars 2016 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet [2017/1873] GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och av följande skäl: (1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1408 av den 19 augusti 2015 om godkännande av DL-metionyl-DL-metionin som fodertillsats för fisk och kräftdjur (1) bör införlivas med EES-avtalet. (2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1414 av den 20 augusti 2015 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 136/2012 om godkännande av natriumbisulfat som fodertillsats för sällskapsdjur och andra icke livsmedelsproducerande djur (2) bör införlivas med EES-avtalet. (3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1415 av den 20 augusti 2015 om godkännande av astaxantin som fodertillsats för fisk, kräftdjur och akvariefisk (3) bör införlivas med EES-avtalet. (4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1416 av den 20 augusti 2015 om godkännande av natriumbisulfat som fodertillsats för alla djurarter (4) bör införlivas med EES-avtalet. (5) Det här beslutet avser lagstiftning om foder. Enligt anpassningen för detta område i bilaga I till EES-avtalet ska lagstiftning om foder inte tillämpas på Liechtenstein så länge det landet omfattas av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter. Det här beslutet bör därför inte gälla Liechtenstein. (6) Bilaga I till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Kapitel II i bilaga I till EES-avtalet ska ändras på följande sätt: 1. Följande ska läggas till i punkt 2zzc (kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 136/2012): ”, ändrad genom — 32015 R 1414: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1414 av den 20 augusti 2015 (EUT L 220, 21. 8. 2015, s. 3)”. 2. Följande punkter ska införas efter punkt 153 (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1399): ”154. 32015 R 1408: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1408 av den 19 augusti 2015 om godkännande av DL-metionyl-DL-metionin som fodertillsats för fisk och kräftdjur (EUT L 219, 20. 8. 2015, s. 3) 155. 32015 R 1415: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1415 av den 20 augusti 2015 om godkännande av astaxantin som fodertillsats för fisk, kräftdjur och akvariefisk (EUT L 220, 21. 8. 2015, s. 7) 156. 32015 R 1416: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1416 av den 20 augusti 2015 om godkännande av natriumbisulfat som fodertillsats för alla djurarter (EUT L 220, 21. 8. 2015, s. 11)”. Artikel 2 Texterna till genomförandeförordningarna (EU) 2015/1408, (EU) 2015/1414, (EU) 2015/1415 och (EU) 2015/1416 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltiga. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den 19 mars 2016 under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103. 1 i EES-avtalet har gjorts (*1). Artikel 4 Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 18 mars 2016. På gemensamma EES-kommitténs vägnar Claude MAERTEN Ordförande (1) EUT L 219, 20. 8. 2015, s. 3. (2) EUT L 220, 21. 8. 2015, s. 3. (3) EUT L 220, 21. 8. 2015, s. 7. (4) EUT L 220, 21. 8. 2015, s. 11. (*1) Inga konstitutionella krav angivna |
Udkast til Afgørelse truffet af det blandede EØS-Udvalg om ændring af protokol 31 til EØS-aftalen om samarbejde på særlige områder ud over de fire friheder - Udkast til Fællesskabets fælles stillingtagen | 1999-07-09 | [
"EU programme",
"European Economic Area",
"protocol to an agreement",
"scientific cooperation",
"technical cooperation",
"technological change"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/7ffbd3bd-16dc-4588-ae16-c64e54b1430c | dan | [
"html"
] | null |
Berigtigelse til Rådets direktiv 2003/81/EF af 29. april 2004 om udstedelse af opholdstilladelser til tredjelandsstatsborgere, der har været ofre for menneskehandel, eller som er indrejst som led i ulovlig indvandring, og som samarbejder med de kompetente myndigheder (EUT L 261 af 6.8.2004) | 2005-03-16 | [
"EU visa policy",
"access to education",
"administrative formalities",
"foreign national",
"health care",
"help for victims",
"illegal migration",
"job access",
"residence permit",
"trafficking in human beings"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/71627ebf-ce83-4b23-bdba-3f3e5e86fc89 | dan | [
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | L 69/72 DA Den Europæiske Unions Tidende 16. 3. 2005 BERIGTIGELSER Berigtigelse til Kommissionens forordning (EF) nr. 398/2005 af 10. marts 2005 om fastsættelse af verdensmarkedsprisen for ikke-egreneret bomuld (Den Europæiske Unions Tidende L 65 af 11. marts 2005) Side 3, artikel 1, »Verdensmarkedsprisen for ikke-egreneret bomuld«: I stedet for: »19,209 EUR/100 kg« læses: »19,192 EUR/100 kg«. til Berigtigelse til Rådets direktiv 2003/81/EF af 29. april 2004 om udstedelse af opholdstilladelser tredjelandsstatsborgere, der har været ofre for menneskehandel, eller som er indrejst som led i ulovlig indvandring, og som samarbejder med de kompetente myndigheder (Den Europæiske Unions Tidende L 261 af 6. august 2004) I indholdsfortegnelsen og i titlen på side 19: I stedet for: »Rådets direktiv 2003/81/EF« læses: »Rådets direktiv 2004/81/EF« |
Sammanställning över inkomster och utgifter för Europeiska bankmyndigheten (EBA) för budgetåret 2018 | 2018-03-22 | [
"EU expenditure",
"budgetary resources",
"financial year",
"general budget (EU)",
"publication of accounts"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/9e14c278-2dae-11e8-b5fe-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2018108SV. 01015201. xml 22. 3. 2018 SV Europeiska unionens officiella tidning C 108/152 Sammanställning över inkomster och utgifter för Europeiska bankmyndigheten (EBA) för budgetåret 2018 (2018/C 108/30) INKOMSTER Avdelning Kapitel Rubrik Budgetår 2018 Budgetår 2017 Budgetår 2016 1 BIDRAG FRÅN NATIONELLA TILLSYNSMYNDIGHETER 1 0 BIDRAG FRÅN NATIONELLA TILLSYNSMYNDIGHETER 24 112 994 23 216 981 21 800 098 ,— Avdelning 1 – Totalt 24 112 994 23 216 981 21 800 098 ,— 2 BIDRAG FRÅN EUROPEISKA UNIONEN 2 0 BIDRAG FRÅN EUROPEISKA UNIONEN 15 076 978 14 543 000 14 072 659 ,— Avdelning 2 – Totalt 15 076 978 14 543 000 14 072 659 ,— 4 BIDRAG FRÅN OBSERVATÖRER 4 0 BIDRAG FRÅN OBSERVATÖRER 685 028 659 573 619 321 ,— Avdelning 4 – Totalt 685 028 659 573 619 321 ,— 6 RÖRELSEINTÄKTER 6 0 RÖRELSEINTÄKTER p. m. p. m. 5 511 ,— Avdelning 6 – Totalt p. m. p. m. 5 511 ,— 9 DIVERSE INKOMSTER 9 0 DIVERSE INKOMSTER p. m. p. m. 125 749 ,— Avdelning 9 – Totalt p. m. p. m. 125 749 ,— TOTALSUMMA 39 875 000 38 419 554 36 623 338 ,— UTGIFTER Avdelning Kapitel Rubrik Anslag 2018 Anslag 2017 Genomförande 2016 1 PERSONALUTGIFTER 1 1 PERSONAL I AKTIV TJÄNST 24 398 000 23 621 000 22 991 611 ,— 1 2 UTGIFTER I SAMBAND MED PERSONALFÖRVALTNING OCH REKRYTERING 1 308 000 1 298 555 737 080 ,— 1 3 UTGIFTER I SAMBAND MED TJÄNSTERESOR, RESEKOSTNADER OCH TILLFÄLLIGA UTGIFTER I SAMBAND DÄRMED 40 000 70 000 68 264 ,— 1 4 SOCIAL OCH MEDICINSK INFRASTRUKTUR 804 000 797 000 51 654 ,— 1 5 UTBILDNING 263 000 265 000 150 288 ,— 1 7 REPRESENTATIONSKOSTNADER, MOTTAGNINGAR OCH EVENEMANG 61 000 29 000 8 910 ,— Avdelning 1 – Totalt 26 874 000 26 080 555 24 007 807 ,— 2 INFRASTRUKTUR OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER 2 0 HYRA AV BYGGNAD OCH TILLHÖRANDE KOSTNADER 3 216 000 3 322 000 3 610 806 ,— 2 1 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK 1 676 000 1 809 000 1 487 808 ,— 2 2 LÖS EGENDOM OCH TILLHÖRANDE KOSTNADER — — 0 ,— 2 3 LÖPANDE ADMINISTRATIVA UTGIFTER 211 000 230 000 167 075 ,— 2 4 PORTO OCH TELEKOMMUNIKATIONER 186 000 235 000 167 907 ,— 2 5 INFORMATION OCH PUBLICERING 472 000 358 000 362 078 ,— 2 6 UTGIFTER FÖR MÖTEN — — 0 ,— Avdelning 2 – Totalt 5 761 000 5 954 000 5 795 674 ,— 3 DRIFTSUTGIFTER 3 1 ALLMÄNNA DRIFTSKOSTNADER: SEMINARIER FÖR NATIONELLA TILLSYNSMYNDIGHETER, MÖTEN, UPPDRAG, SAMRÅDSTJÄNSTER, PUBLICERING 2 820 000 2 534 000 2 413 106 ,— 3 2 INSAMLING AV INFORMATION SAMT FRAMTAGNING OCH UNDERHÅLL AV EN CENTRAL EUROPEISK DATABAS 4 420 000 3 851 000 3 090 773 ,— Avdelning 3 – Totalt 7 240 000 6 385 000 5 503 879 ,— TOTALSUMMA 39 875 000 38 419 555 35 307 360 ,— Tjänsteförteckning Tjänstegrupp och lönegrad 2018 2017 2016 Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Fasta tjänster Tillfälliga tjänster AD 16 — 1 — 1 — 1 AD 15 — 1 — 1 — 1 AD 14 — 2 — 2 — 2 AD 13 — 2 — 2 — 2 AD 12 — 8 — 7 — 7 AD 11 — 12 — 12 — 11 AD 10 — 12 — 11 — 11 AD 9 — 18 — 15 — 14 AD 8 — 26 — 20 — 19 AD 7 — 20 — 21 — 20 AD 6 — 18 — 16 — 14 AD 5 — 14 — 15 — 14 AD – Totalt — 134 — 123 — 116 AST 11 — — — — — — AST 10 — — — — — — AST 9 — — — — — — AST 8 — — — — — — AST 7 — — — — — — AST 6 — 3 — 1 — 1 AST 5 — 4 — 4 — 4 AST 4 — 2 — 3 — 3 AST 3 — 1 — 2 — 2 AST 2 — 1 — 1 — 1 AST 1 — — — — — 0 AST – Totalt — 11 — 11 — 11 Totalt — 145 — 134 — 127 Totalsumma 145 134 127 Uppskattning av antalet kontraktsanställda (uttryckt i heltidsekvivalenter) och utstationerade nationella experter Kontraktsanställda 2018 2017 2016 FG IV 27 20 19 FG III 15 13 12 FG II — — — FG I — — — FG – Totalt 42 33 31 Utstationerade nationella experter 16 17 31 Totalt 58 50 62 |
Det Blandede EØS-Udvalgs afgørelse nr. 134/2022 af 29. april 2022 om ændring af bilag II (Tekniske forskrifter, standarder, prøvning og certificering) til EØS-aftalen [2022/1578] | 2022-04-29 | [
"EC conformity marking",
"European Economic Area",
"consumer information",
"electronic document",
"harmonisation of standards",
"labelling",
"market approval",
"medical device",
"revision of an agreement",
"user guide"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/4174944c-3a2a-11ed-9c68-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | L_2022246DA. 01008501. xml 22. 9. 2022 DA Den Europæiske Unions Tidende L 246/85 DET BLANDEDE EØS-UDVALGS AFGØRELSE nr. 134/2022 af 29. april 2022 om ændring af bilag II (Tekniske forskrifter, standarder, prøvning og certificering) til EØS-aftalen [2022/1578] DET BLANDEDE EØS-UDVALG HAR — under henvisning til aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde (»EØS-aftalen«), særlig artikel 98, og ud fra følgende betragtninger: (1) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) 2021/2226 af 14. december 2021 om regler for anvendelsen af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/745 for så vidt angår elektroniske brugsanvisninger til medicinsk udstyr (1) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (2) Gennemførelsesforordning (EU) 2021/2226 ophæver Kommissionens forordning (EU) nr. 207/2012 (2), som er indarbejdet i EØS-aftalen, og som derfor skal udgå af EØS-aftalen. (3) Bilag II til EØS-aftalen bør derfor ændres — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 I kapitel XXX i bilag II til EØS-aftalen foretages følgende ændringer: 1) Teksten i punkt 9 (Kommissionens forordning (EU) nr. 207/2012) udgår. 2) Følgende punkt indsættes efter punkt 11a (Kommissionens gennemførelsesafgørelse (EU) 2019/1396): »11b. 32021 R 2226: Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) 2021/2226 af 14. december 2021 om regler for anvendelsen af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/745 for så vidt angår elektroniske brugsanvisninger til medicinsk udstyr (EUT L 448 af 15. 12. 2021, s. 32). « Artikel 2 Den islandske og den norske udgave af gennemførelsesforordning (EU) 2021/2226, der offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-tillæg, er begge autentiske. Artikel 3 Denne afgørelse træder i kraft den 30. april 2022, forudsat at alle meddelelser er indgivet, jf. EØS-aftalens artikel 103, stk. 1 (3). Artikel 4 Denne afgørelse offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-afsnit og EØS-tillæg. Udfærdiget i Bruxelles, den 29. april 2022. På Det Blandede EØS-Udvalgs vegne Nicolas VON LINGEN Formand (1) EUT L 448 af 15. 12. 2021, s. 32. (2) EUT L 72 af 10. 3. 2012, s. 28. (3) Ingen forfatningsmæssige krav angivet |
Protokol fra mødet den 23. maj 2013 | 2013-08-27 | [
"European Parliament",
"parliamentary debate"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/3f2baa85-6136-4505-bfd2-63b74664adc5 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | CE2013246DA. 01016701. xml 27. 8. 2013 DA Den Europæiske Unions Tidende CE 246/167 Torsdag den 23. maj 2013 PROTOKOL FRA MØDET DEN 23. MAJ 2013 2013/C 246 E/04 Indhold 1. Åbning af mødet 2. Anmodning om ophævelse af parlamentarisk immunitet 3. Gennemførelsesforanstaltninger (forretningsordenens artikel 88) 4. Delegerede retsakter (forretningsordenens artikel 87a) 5. Bevillingsoverførsler 6. En makro-regional strategi for Alperne (forhandling) 7. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (forhandling) 8. Velkomstord 9. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (fortsat forhandling) 10. Ikke-kommerciel transport af selskabsdyr ***I - Dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel med og indførsel til EU af hunde, katte og fritter ***I (forhandling) 11. Delegerede retsakter og gennemførelsesforanstaltninger (forretningsordenens artikel 87a, stk. 6, og artikel 88, stk. 4, litra d) 12. Erklæring fra formanden 13. Afstemningstid 13. 1. EF-toldkodeksen for så vidt angår dens anvendelsesdato ***I (forretningsordenens artikel 138) (afstemning) 13. 2. Genindførelse af Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer ***I (afstemning) 13. 3. Det økonomiske ansvar ved tvistbilæggelse mellem investorer og stater for voldgiftsretter, der er oprettet ved internationale aftaler, som Den Europæiske Union er part i ***I (afstemning) 13. 4. Ikke-kommerciel transport af selskabsdyr ***I (afstemning) 13. 5. Dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel med og indførsel til EU af hunde, katte og fritter ***I (afstemning) 13. 6. Fremtidige lovgivningsforslag om ØMU (afstemning) 13. 7. Situationen for syriske flygtninge i nabolandene (afstemning) 13. 8. Inddrivelse af aktiver til lande, der befinder sig i en omstillingsperiode efter det arabiske forår (afstemning) 13. 9. Statusrapport 2012 for Bosnien-Hercegovina (afstemning) 13. 10. Statusrapport 2012 for Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien (afstemning) 13. 11. EU-forhandlinger om en handels- og investeringsaftale med USA (afstemning) 13. 12. Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer (afstemning) 13. 13. En makro-regional strategi for Alperne (afstemning) 13. 14. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (afstemning) 14. Stemmeforklaringer 15. Stemmerettelser og -intentioner 16. Godkendelse af protokollen fra foregående møde 17. Ændring af dagsordenen 18. Udvalgenes og delegationernes sammensætning 19. Meddelelse af Rådets førstebehandlingsholdning 20. Ændring af dagsordenen 21. Debat om tilfælde af krænkelse af menneskerettighederne, demokratiet og retsstatsprincippet (forhandling) 21. 1. Indien: Henrettelsen af Mohammad Afzal Guru og dens følger 21. 2. Rwanda: sagen vedrørende Victoire Ingabire 22. Afstemningstid 22. 1. Guantánamo: sultestrejke blandt fanger (afstemning) 22. 2. Indien: Henrettelsen af Mohammad Afzal Guru og dens følger (afstemning) 22. 3. Rwanda: sagen vedrørende Victoire Ingabire (afstemning) 23. Stemmerettelser og -intentioner 24. Afgørelser vedrørende forskellige dokumenter 25. Modtagne dokumenter 26. Fremsendelse af tekster vedtaget under dette møde 27. Tidspunkt for næste mødeperiode 28. Afbrydelse af sessionen TILSTEDEVÆRELSESLISTE BILAG I AFSTEMNINGSRESULTATER 1. EF-toldkodeksen for så vidt angår dens anvendelsesdato ***I 2. Genindførelse af Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer ***I 3. Det økonomiske ansvar ved tvistbilæggelse mellem investorer og stater for voldgiftsretter, der er oprettet ved internationale aftaler, som Den Europæiske Union er part i ***I 4. Ikke-kommerciel transport af selskabsdyr ***I 5. Dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel med og indførsel til EU af hunde, katte og fritter ***I 6. Fremtidige lovgivningsforslag om ØMU 7. Situationen for syriske flygtninge i nabolandene 8. Inddrivelse af aktiver til lande, der befinder sig i en omstillingsperiode efter det arabiske forår 9. Statusrapport 2012 for Bosnien-Hercegovina 10. Statusrapport 2012 for Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien 11. EU-forhandlinger om en handels- og investeringsaftale med USA 12. Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer 13. En makro-regional strategi for Alperne 14. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh 15. Guantanamo: sultestrejke blandt fanger 16. Indien: Henrettelsen af Mohammad Afzal Guru og dens følger 17. Rwanda: sagen vedrørende Victoire Ingabire BILAG II RESULTAT AF AFSTEMNINGERNE VED NAVNEOPRÅB 1. A7-0170/2013 - Constance Le Grip - Enkelt afstemning 2. A7-0122/2013 - David Martin - Lovgivningsmæssig beslutning 3. A7-0124/2013 - Paweł Zalewski - Am 51 S 4. A7-0124/2013 - Paweł Zalewski - Am 52 S 5. A7-0124/2013 - Paweł Zalewski - Am 46 6. A7-0371/2012 - Horst Schnellhardt - Lovgivningsmæssig beslutning 7. A7-0366/2012 - Horst Schnellhardt - Lovgivningsmæssig beslutning 8. B7-0250/2013 - Beslutning 9. RC-B7-0188/2013 - Am 1 10. RC-B7-0188/2013 - Am 2 11. B7-0186/2013 - Am 1 12. B7-0186/2013 - Beslutning 13. B7-0187/2013 - Am 11 14. B7-0187/2013 - Am 12 15. B7-0187/2013 - Am 14 16. B7-0187/2013 - Am 29 17. B7-0187/2013 - Am 15 18. B7-0187/2013 - Am 16 19. B7-0187/2013 - Am 23 20. B7-0187/2013 - Am 24 21. B7-0187/2013 - § 11/1 22. B7-0187/2013 - § 11/2 23. B7-0187/2013 - Am 20/1 24. B7-0187/2013 - Am 21 25. B7-0187/2013 - Am 36 26. B7-0187/2013 - Am 37 27. B7-0187/2013 - Am 3 28. B7-0187/2013 - Am 4 29. B7-0187/2013 - Am 5 30. B7-0187/2013 - Am 6 31. B7-0187/2013 - Am 9 32. B7-0187/2013 - Beslutning 33. B7-0198/2013 - Am 6 34. RC-B7-0223/2013 - Am 1 35. RC-B7-0223/2013 - § 4 36. RC-B7-0223/2013 - § 9 37. RC-B7-0223/2013 - § 12 38. RC-B7-0223/2013 - Beslutning 39. B7-0221/2013 - Guantanamo - Anmodning om afstemning uden forhandling 40. RC-B7-0243/2013 - Beslutning PROTOKOL FRA MØDET DEN 23. MAJ 2013 FORSÆDE: Roberta ANGELILLI næstformand 1. Åbning af mødet Formanden åbnede mødet kl. 08. 30. 2. Anmodning om ophævelse af parlamentarisk immunitet De kompetente tyske myndigheder havde fremsendt en anmodning om ophævelse af den parlamentariske immunitet for Alexander Alvaro som led i en verserende sag ved retten i Köln. Denne anmodning var i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 6, stk. 2, blevet henvist til det kompetente udvalg, JURI. 3. Gennemførelsesforanstaltninger (forretningsordenens artikel 88) Følgende udkast til gennemførelsesforanstaltninger var blevet fremsendt til Parlamentet som led i forskriftsproceduren med kontrol: — Kommissionens forordning om ændring af bilag II og III til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 396/2005 for så vidt angår maksimalgrænseværdierne for 2,4-DB, dimethomorph, indoxacarb og pyraclostrobin i eller på visse produkter (D021222/06 - 2013/2619(RPS) - frist: 01/07/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens direktiv om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2006/126/EF om kørekort (D024634/02 - 2013/2618(RPS) - frist: 01/08/2013) henvist til: kor. udv. : TRAN — Kommissionens forordning om fastsættelse af netregler om mekanismer for kapacitetstildeling i gastransmissionssystemer og supplering af forordning (EF) nr. 715/2009 (D025104/02 - 2013/2647(RPS) - frist: 17/08/2013) henvist til: kor. udv. : ITRE — Kommissionens afgørelse om fastsættelse i overensstemmelse med Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2000/60/EF af værdierne for klassifikationerne i medlemsstaternes overvågningssystemer som resultat af interkalibreringen og om ophævelse af beslutning 2008/915/EF (D025283/03 - 2013/2650(RPS) - frist: 18/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens direktiv om ændring af Rådets direktiv 96/98/EF om udstyr på skibe (D025578/01 - 2013/2631(RPS) - frist: 08/08/2013) henvist til: kor. udv. : TRAN — Kommissionens forordning om ændring, med henblik på tilpasning til den tekniske og videnskabelige udvikling, af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1272/2008 om klassificering, mærkning og emballering af stoffer og blandinger (D025584/03 - 2013/2653(RPS) - frist: 18/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI rådg. udv. : IMCO — Kommissionens forordning om ændring af bilag III til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 853/2004 med hensyn til de tilladte grænser for yessotoksiner i levende toskallede bløddyr (D025799/04 - 2013/2620(RPS) - frist: 03/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af forordning (EU) nr. 1089/2010 om gennemførelse af direktiv 2007/2/EF for så vidt angår interoperabilitet for geodatasæt og -tjenester (D026242/02 - 2013/2615(RPS) - frist: 23/07/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af bilag III til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 66/2010 om EU-miljømærket (D026252/02 - 2013/2622(RPS) - frist: 03/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1333/2008 for så vidt angår anvendelse af ekstrakter af rosmarin (E 392) i visse kød- og fiskeprodukter med lavt fedtindhold (D026572/02 - 2013/2634(RPS) - frist: 15/07/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af forordning (EU) nr. 231/2012 for så vidt angår specifikationer for en række polyoler (D026573/02 - 2013/2635(RPS) - frist: 15/07/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af bilag II og III til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1333/2008 og af bilaget til Kommissionens forordning (EU) nr. 231/2012 for så vidt angår octenylravsyremodificeret arabisk gummi (D026574/02 - 2013/2645(RPS) - frist: 17/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1333/2008 for så vidt angår anvendelsen af neutral methacrylat-copolymer og anionisk methacrylat-copolymer i kosttilskud i fast form og af bilaget til Kommissionens forordning (EU) nr. 231/2012 for så vidt angår specifikationerne for basisk methacrylat-copolymer (E 1205), neutral methacrylat-copolymer og anionisk methacrylat-copolymer (D026575/02 - 2013/2643(RPS) - frist: 17/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1333/2008 for så vidt angår anvendelsen af stigmasterolrige plantesteroler som stabilisator i fryseklare alkoholholdige cocktails og af bilaget til Kommissionens forordning (EU) nr. 231/2012 for så vidt angår specifikationer for stigmasterolrige plantesteroler som fødevaretilsætningsstof (D026576/03 - 2013/2652(RPS) - frist: 18/07/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af bilag III til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1333/2008 for så vidt angår saccharoseestere af fedtsyrer (E 473) i aromaer til klare aromatiserede drikkevarer på basis af vand (D026577/02 - 2013/2644(RPS) - frist: 17/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1333/2008 for så vidt angår anvendelse af visse tilsætningsstoffer i tangbaserede fiskerognsanaloger (D026579/03 - 2013/2646(RPS) - frist: 17/07/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om gennemførelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 452/2008 om udarbejdelse og udvikling af statistikker over uddannelse og livslang læring, for så vidt angår statistikker over uddannelses- og erhvervsuddannelsessystemer (D026663/01 - 2013/2648(RPS) - frist: 17/08/2013) henvist til: kor. udv. : CULT — Kommissionens direktiv om ændring af direktiv 2006/141/EF for så vidt angår proteinkravene til modermælkserstatninger og tilskudsblandinger til spædbørn og småbørn (D026712/02 - 2013/2649(RPS) - frist: 18/08/2013) henvist til: kor. udv. : ENVI — Kommissionens forordning om fastsættelse for 2013 af Prodcom-listen over industriprodukter som omhandlet i Rådets forordning (EØF) nr. 3924/91 (D026930/02 - 2013/2651(RPS) - frist: 18/08/2013) henvist til: kor. udv. : ITRE — Kommissionens forordning om gennemførelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 808/2004 om EF-statistikker om informationssamfundet (D027004/01 - 2013/2656(RPS) - frist: 18/08/2013) henvist til: kor. udv. : ITRE 4. Delegerede retsakter (forretningsordenens artikel 87a) Parlamentet havde modtaget følgende udkast til delegerede retsakter: — Kommissionens delegerede forordning om supplering af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2010/40/EU hvad angår tilrådighedsstillelse af informationstjenester vedrørende sikrede parkeringspladser for lastbiler og erhvervskøregøjer (C(2013)2549) Frist for indsigelse: to måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 15. maj 2013. henvist til kor. udv. TRAN — Kommissionens delegerede forordning om supplering af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2010/40/EU hvad angår data og procedurer for vederlagsfri tilrådighedsstillelse, om muligt, af et minimum af generel trafiksikkerhedsinformation (C(2013)2550) Frist for indsigelse: to måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 15. maj 2013. henvist til kor. udv. TRAN — Kommissionens delegerede forordning om ændring af forordning (EF) nr. 809/2004 for så vidt angår oplysningskrav for konvertible og ombyttelige gældsværdipapirer (C(2013)2420) Frist for indsigelse: tre måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 30. april 2013. henvist til kor. udv. ECON — Kommissionens delegerede forordning om udbygning af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2010/30/EU for så vidt angår energimærkning af støvsugere (C(2013)2458) Frist for indsigelse: to måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 13. maj 2013. henvist til kor. udv. ITRE — Kommissionens delegerede forordning om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 528/2012, for så vidt angår varigheden af arbejdsprogrammet for undersøgelse af eksisterende biocidholdige aktivstoffer (C(2013)2814) Frist for indsigelse: to måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 17. maj 2013. henvist til kor. udv. ENVI rådg. udv. IMCO — Kommissionens delegerede forordning om supplering af Rådets forordning (EF) nr. 73/2009 hvad angår grundlaget for beregning af de nedsættelser, som medlemsstaterne skal anvende over for landbrugerne som følge af tilpasningerne af betalinger i 2013 og finansiel disciplin for kalenderåret 2013 (C(2013)2315) Frist for indsigelse: to måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 25. april 2013. henvist til kor. udv. AGRI — Kommissionens delegerede forordning om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 1233/2011 om anvendelse af visse retningslinjer for offentligt støttede eksportkreditter (C(2013)1378) Frist for indsigelse: to måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 14. marts 2013. Forlængelse af fristen for indsigelse: yderligere to måneder på Parlamentets anmodning. henvist til kor. udv. INTA — Kommissionens delegerede forordning om supplering af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2010/30/EU for så vidt angår energimærkning af anlæg til rumopvarmning, anlæg til kombineret rum- og brugsvandsopvarmning, pakker med anlæg til rumopvarmning, temperaturstyring og solvarmekomponent samt pakker med anlæg til kombineret rum- og brugsvandsopvarmning, temperaturstyring og solvarmekomponent (C(2013) 817) Frist for indsigelse: to måneder, regnet fra datoen for modtagelsen den 1. marts 2013. Forlængelse af fristen for indsigelse: yderligere to måneder på Parlamentets anmodning. henvist til kor. udv. ITRE 5. Bevillingsoverførsler Budgetudvalget havde i overensstemmelse med artikel 25, stk. 1, i finansforordningen besluttet ikke at gøre indsigelse mod Revisionsrettens forslag til bevillingsoverførsel V/AB-02/T/13, V/AB-03/C/13 et V/AB-04/A/13. Budgetudvalget havde i overensstemmelse med artikel 25, stk. 1, i finansforordningen besluttet ikke at gøre indsigelse mod Domstolens forslag til bevillingsoverførsel 1/2013. Oversættelsescentret for Den Europæiske Unions Organer havde i overensstemmelse med artikel 28 i finansforordningen underrettet Budgetmyndigheden om det ændringsbudget for 2013, der var blevet godkendt af bestyrelsen for Oversættelsescentret. 6. En makro-regional strategi for Alperne (forhandling) Forespørgsel til mundtlig besvarelse (O-000016/2013) af Danuta Maria Hübner for Regionaludviklingsudvalget til Kommissionen: En makroregional strategi for Alperne (2013/2549(RSP)) (B7-0118/2013) Danuta Maria Hübner begrundede spørgsmålet. Karel De Gucht (medlem af Kommissionen) besvarede spørgsmålet. Talere: Richard Seeber for PPE-Gruppen, Karin Kadenbach for S&D-Gruppen, Eva Lichtenberger for Verts/ALE-Gruppen, som ligeledes besvarede to blåt kort-spørgsmål fra Karin Kadenbach og Richard Seeber, Oldřich Vlasák for ECR-Gruppen, Fiorello Provera for EFD-Gruppen, Marie-Christine Vergiat for GUE/NGL-Gruppen, Ewald Stadler, løsgænger, Herbert Dorfmann, Patrizia Toia, som ligeledes besvarede et blåt kort-spørgsmål fra Fiorello Provera, Niccolò Rinaldi, som ligeledes besvarede et blåt kort-spørgsmål fra Fiorello Provera, Gerald Häfner, som ligeledes besvarede to blåt kort-spørgsmål fra Herbert Dorfmann og Richard Seeber, Tomasz Piotr Poręba, Lambert van Nistelrooij, som ligeledes besvarede et blåt kort-spørgsmål fra Eva Lichtenberger, María Irigoyen Pérez, Erminia Mazzoni, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Iosif Matula og Elżbieta Katarzyna Łukacijewska. Talere efter catch-the-eye-proceduren: Rareș-Lucian Niculescu, Petru Constantin Luhan, Sergio Gaetano Cofferati, Ivo Vajgl og Andreas Mölzer. Taler: Karel De Gucht. Beslutningsforslag fremsat som afslutning på forhandlingen (forretningsordenens artikel 115, stk. 5): — Richard Seeber, Lambert van Nistelrooij, Danuta Maria Hübner, Roberta Angelilli, Jan Olbrycht, Manfred Weber, Alain Cadec, Jan Březina og Iosif Matula for PPE-Gruppen, om en makroregional strategi for Alperne (2013/2549(RSP)) (B7-0190/2013); — Constanze Angela Krehl og Karin Kadenbach for S&D-Gruppen om en makroregional strategi for Alperne (2013/2549(RSP)) (B7-0196/2013); — Elisabeth Schroedter for Verts/ALE-Gruppen om en makroregional strategi for Alperne (2013/2549(RSP)) (B7-0197/2013); — Ramona Nicole Mănescu for ALDE-Gruppen om en makroregional strategi for Alperne (2013/2549(RSP)) (B7-0229/2013). Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 13. 13 i protokollen af 23. 5. 2013. 7. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (forhandling) Redegørelse fra Kommissionen: Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (2013/2638(RSP)) Karel De Gucht (medlem af Kommissionen) afgav redegørelsen. Talere: Daniel Caspary for PPE-Gruppen, Véronique De Keyser for S&D-Gruppen, Phil Bennion for ALDE-Gruppen, Jean Lambert for Verts/ALE-Gruppen, Charles Tannock for ECR-Gruppen, Helmut Scholz for GUE/NGL-Gruppen, Alf Svensson, Bernd Lange og Charles Goerens. (fortsættelsen af forhandlingen: punkt 9 i protokollen af 23. 5. 2013) 8. Velkomstord Formanden bød på Parlamentets vegne velkommen til en delegation fra det mexicanske parlaments udvalg for udenrigsanliggender under ledelse af senator Gabriela Cuevas, som havde taget plads i den officielle loge. 9. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (fortsat forhandling) (indledning af forhandlingen: punkt 7 i protokollen af 23. 5. 2013) Talere: Franziska Keller, Patrick Le Hyaric, Elisabeth Köstinger, som ligeledes besvarede et blåt kort-spørgsmål fra Luis Yáñez-Barnuevo García, Vital Moreira, Karima Delli, Willy Meyer og Tokia Saïfi. FORSÆDE: Othmar KARAS næstformand Talere: Evelyn Regner, João Ferreira, Thomas Mann, David Martin, Georgios Toussas, Seán Kelly, Maria Badia i Cutchet og Sergio Gaetano Cofferati. Talere efter catch-the-eye-proceduren: Phil Prendergast, Josefa Andrés Barea, Ana Miranda, Liisa Jaakonsaari, Ulrike Lunacek, Paul Murphy, Andreas Mölzer, María Irigoyen Pérez, Anneli Jäätteenmäki og Andrés Perelló Rodríguez. Taler: Günther Oettinger (medlem af Kommissionen). Beslutningsforslag fremsat som afslutning på forhandlingen (forretningsordenens artikel 110, stk. 2): — Véronique De Keyser, Stephen Hughes, Bernd Lange, Vital Moreira, Richard Howitt, Jutta Steinruck, Alejandro Cercas, Pervenche Berès, David Martin og Marc Tarabella for S&D-Gruppen (2013/2638(RSP) (B7-0223/2013) — Thomas Mann, Mairead McGuinness, Elmar Brok, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Roberta Angelilli, Tokia Saïfi, Philippe Boulland, Ivo Belet og Jean-Luc Bennahmias for ALDE-Gruppen om arbejdsforhold samt sundheds- og sikkerhedsstandarder efter den seneste tids fabriksbrande og sammenstyrtning af en bygning i Bangladesh (2013/2638(RSP)) (B7-0224/2013); — Phil Bennion, Leonidas Donskis, Marielle de Sarnez, Sonia Alfano og Edward McMillan-Scott for ALDE-Gruppen om arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter den seneste tids fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (2013/2638(RSP)) (B7-0225/2013) — Charles Tannock for ECR-Gruppen om arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter den seneste tids fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (2013/2638(RSP)) (B7-0230/2013) — Helmut Scholz, Paul Murphy, Thomas Händel, Willy Meyer, Marie-Christine Vergiat, Alda Sousa, Nikolaos Chountis, Patrick Le Hyaric og Marisa Matias for GUE/NGL-Gruppen om arbejdsforhold samt sundheds- og sikkerhedsstandarder efter den seneste tids fabriksbrande og sammenstyrtning af en bygning i Bangladesh (2013/2638(RSP)) (B7-0231/2013) — Jean Lambert, Franziska Keller, Barbara Lochbihler, Marije Cornelissen, Karima Delli, Yannick Jadot, Malika Benarab-Attou, Elisabeth Schroedter, Nicole Kiil-Nielsen, Raül Romeva i Rueda, Franziska Katharina Brantner, Ulrike Lunacek, Ana Miranda, Sven Giegold, Claude Turmes, Judith Sargentini, Helga Trüpel og Nikos Chrysogelos for Verts/ALE-Gruppen om arbejdsforhold samt sundheds- og sikkerhedsstandarder efter den seneste tids fabriksbrande og sammenstyrtning af en bygning i Bangladesh (2013/2638(RSP)) (B7-0232/2013). Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 13. 14 i protokollen af 23. 5. 2013. 10. Ikke-kommerciel transport af selskabsdyr ***I - Dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel med og indførsel til EU af hunde, katte og fritter ***I (forhandling) Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ikke-kommerciel transport af selskabsdyr [COM(2012)0089 - C7-0060/2012- 2012/0039(COD)] - Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed. Ordfører: Horst Schnellhardt (A7-0371/2012) Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af Rådets direktiv 92/65/EØF for så vidt angår de dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel inden for Unionen med og indførsel til Unionen af hunde, katte og fritter [COM(2012)0090 - C7-0061/2012- 2012/0040(COD)] - Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed. Ordfører: Horst Schnellhardt (A7-0366/2012) Horst Schnellhardt forelagde betænkningerne. Taler: Günther Oettinger (medlem af Kommissionen). Talere: Sirpa Pietikäinen for PPE-Gruppen, Justas Vincas Paleckis for S&D-Gruppen, Chris Davies for ALDE-Gruppen, Jill Evans for Verts/ALE-Gruppen, Marina Yannakoudakis for ECR-Gruppen, Michèle Striffler, Daciana Octavia Sârbu, Britta Reimers, Janusz Wojciechowski, Jaroslav Paška, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Andrea Zanoni og James Nicholson. Talere efter catch-the-eye-proceduren: Seán Kelly, Karin Kadenbach, Paul Rübig, Andreas Mölzer og Petru Constantin Luhan. Talere: Günther Oettinger og Horst Schnellhardt. Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 13. 4 i protokollen af 23. 5. 2013 og punkt 13. 5 i protokollen af 23. 5. 2013. FORSÆDE: Rainer WIELAND næstformand 11. Delegerede retsakter og gennemførelsesforanstaltninger (forretningsordenens artikel 87a, stk. 6, og artikel 88, stk. 4, litra d) Formanden meddelte følgende: Der var af ENVI på plenarmødet den 21. maj 2013 blevet rettet en henstilling om ikke at gøre indsigelses mod et udkast til gennemførelsesforanstaltning (punkt 13 i protokollen af 21. 5. 2013). Der var ikke blevet gjort indsigelse imod denne henstilling inden for den frist på 24, der er fastsat i forretningsordenens artikel 87a. Denne henstilling ansås derfor for at være vedtaget med virkning fra 22. maj 2013, og afgørelsen ville blive offentliggjort i de vedtagne tekster fra mødet den 23. maj 2013 (P7_TA(2013)0216). 12. Erklæring fra formanden Formanden fremsatte en erklæring om drabet på en britisk soldat den foregående dag i London og gav udtryk for sin medfølelse med ofrets familie. * * * Talere om situationen i Bulgarien efter valget den 12. maj 2013: Joseph Daul, Enrique Guerrero Salom, Antonyia Parvanova, Rebecca Harms og Bruno Gollnisch. 13. Afstemningstid Resultaterne af afstemningerne som helhed (ændringsforslag, særskilte afstemninger, opdelte afstemninger osv. ) fremgår af bilaget ”Afstemningsresultater”, som er vedlagt protokollen. Resultaterne af afstemningerne ved navneopråb, som er vedføjet protokollen, foreligger kun elektronisk og kan konsulteres på Europarl. 13. 1. EF-toldkodeksen for så vidt angår dens anvendelsesdato ***I (forretningsordenens artikel 138) (afstemning) Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EF) Nr. 450/2008 om EF-toldkodeksen (moderniseret toldkodeks) for så vidt angår dens anvendelsesdato [COM(2013)0193 - C7-0096/2013- 2013/0104(COD)] - Udvalget om det Indre Marked og Forbrugerbeskyttelse. Ordfører: Constance Le Grip (A7-0170/2013) (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 1) FORSLAG TIL LOVGIVNINGSMÆSSIG BESLUTNING Vedtaget ved en enkelt afstemning (P7_TA(2013)0217) 13. 2. Genindførelse af Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer ***I (afstemning) Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 552/97 om midlertidig tilbagetrækning af Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer [COM(2012)0524 - C7-0297/2012- 2012/0251(COD)] - Udvalget om International Handel. Ordfører: David Martin (A7-0122/2013) (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 2) KOMMISSIONENS FORSLAG Godkendt som ændret (P7_TA(2013)0218) FORSLAG TIL LOVGIVNINGSMÆSSIG BESLUTNING Vedtaget (P7_TA(2013)0218) 13. 3. Det økonomiske ansvar ved tvistbilæggelse mellem investorer og stater for voldgiftsretter, der er oprettet ved internationale aftaler, som Den Europæiske Union er part i ***I (afstemning) Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om en ramme for forvaltningen af det økonomiske ansvar ved tvistbilæggelse mellem investorer og stater for voldgiftsretter, der er oprettet ved internationale aftaler, som Den Europæiske Union er part i [COM(2012)0335 - C7-0155/2012- 2012/0163(COD)] - Udvalget om International Handel. Ordfører: Paweł Zalewski (A7-0124/2013) (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 3) KOMMISSIONENS FORSLAG Godkendt som ændret (P7_TA(2013)0219) Paweł Zalewski (ordfører) foreslog, at afstemningen om dette beslutningsforslag blev udsat, jf. forretningsodenens artikel 57, stk. 2. Parlamentet havde godkendt dette forslag. Spørgsmålet blev derfor henvist til fornyet udvalgsbehandling i det kompetente udvalg. 13. 4. Ikke-kommerciel transport af selskabsdyr ***I (afstemning) Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ikke-kommerciel transport af selskabsdyr [COM(2012)0089 - C7-0060/2012- 2012/0039(COD)] - Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed. Ordfører: Horst Schnellhardt (A7-0371/2012) (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 4) KOMMISSIONENS FORSLAG Godkendt som ændret (P7_TA(2013)0220) FORSLAG TIL LOVGIVNINGSMÆSSIG BESLUTNING Vedtaget (P7_TA(2013)0220) Indlæg Horst Schnellhardt (ordfører) havde stillet et mundtligt ændringsforslag til betragtning 39 og artikel 47, stk. 1, hvilket var blevet godtaget. 13. 5. Dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel med og indførsel til EU af hunde, katte og fritter ***I (afstemning) Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af Rådets direktiv 92/65/EØF for så vidt angår de dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel inden for Unionen med og indførsel til Unionen af hunde, katte og fritter [COM(2012)0090 - C7-0061/2012- 2012/0040(COD)] - Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed. Ordfører: Horst Schnellhardt (A7-0366/2012) (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 5) KOMMISSIONENS FORSLAG Godkendt som ændret (P7_TA(2013)0221) FORSLAG TIL LOVGIVNINGSMÆSSIG BESLUTNING Vedtaget (P7_TA(2013)0221) 13. 6. Fremtidige lovgivningsforslag om ØMU (afstemning) Forslag til beslutning B7-0250/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 6) FORSLAG TIL BESLUTNING Vedtaget (P7_TA(2013)0222) 13. 7. Situationen for syriske flygtninge i nabolandene (afstemning) Forslag til beslutning B7-0199/2013, B7-0200/2013, B7-0222/2013, B7-0226/2013, B7-0227/2013 og B7-0228/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 7) FÆLLES BESLUTNINGSFORSLAG RC-B7-0199/2013 (erstatter B7-0199/2013, B7-0222/2013, B7-0226/2013, B7-0227/2013 og B7-0228/2013): stillet af: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Mairead McGuinness, Elmar Brok, Cristian Dan Preda, Ria Oomen-Ruijten, Mário David, Tokia Saïfi, Hans-Gert Pöttering, Giovanni La Via, Laima Liucija Andrikienė, Filip Kaczmarek, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Michèle Striffler, Eleni Theocharous, Alf Svensson, Anne Delvaux, Roberta Angelilli, Daniel Caspary, Sari Essayah, Mariya Gabriel, Elena Băsescu og Eduard Kukan for PPE-Gruppen; Véronique De Keyser, Ana Gomes, María Muñiz De Urquiza, Saïd El Khadraoui, Pino Arlacchi, Emilio Menéndez del Valle, Pier Antonio Panzeri, Boris Zala, Maria Eleni Koppa og David Martin for S&D-Gruppen; Marietje Schaake, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Ivo Vajgl, Alexander Graf Lambsdorff, Izaskun Bilbao Barandica, Marielle de Sarnez, Nathalie Griesbeck, Robert Rochefort, Louis Michel, Johannes Cornelis van Baalen, Sarah Ludford, Kristiina Ojuland, Sonia Alfano, Hannu Takkula og Alexandra Thein for ALDE-Gruppen; Judith Sargentini, Malika Benarab-Attou og Tarja Cronberg for Verts/ALE-Gruppen; Charles Tannock, Geoffrey Van Orden og Sajjad Karim for ECR-Gruppen. Vedtaget (P7_TA(2013)0223) (Forslag til beslutning B7-0200/2013 bortfaldt). 13. 8. Inddrivelse af aktiver til lande, der befinder sig i en omstillingsperiode efter det arabiske forår (afstemning) Forslag til beslutning B7-0188/2013, B7-0189/2013, B7-0191/2013, B7-0192/2013, B7-0193/2013 og B7-0194/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 8) FÆLLES BESLUTNINGSFORSLAG RC-B7-0188/2013 (erstatter B7-0188/2013, B7-0189/2013, B7-0192/2013, B7-0193/2013 og B7-0194/2013): stillet af: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Tokia Saïfi, Mairead McGuinness, Elmar Brok, Roberta Angelilli, Elena Băsescu, Daniel Caspary, Anne Delvaux, Sari Essayah, Eduard Kukan, Cristian Dan Preda, Salvatore Iacolino, Giovanni La Via, Filip Kaczmarek, Mário David og Mariya Gabriel for PPE-Gruppen; Véronique De Keyser, Pino Arlacchi, Ana Gomes, Göran Färm, María Muñiz De Urquiza, Raimon Obiols, Pier Antonio Panzeri og Maria Eleni Koppa for S&D-Gruppen; Annemie Neyts-Uyttebroeck, Ivo Vajgl, Marietje Schaake, Niccolò Rinaldi, Izaskun Bilbao Barandica, Marielle de Sarnez, Robert Rochefort, Louis Michel, Edward McMillan-Scott, Kristiina Ojuland, Ramon Tremosa i Balcells, Sonia Alfano, Graham Watson, Alexandra Thein og Alexander Graf Lambsdorff for ALDE-Gruppen; Isabelle Durant, Judith Sargentini og Raül Romeva i Rueda for Verts/ALE-Gruppen; Charles Tannock for ECR-Gruppen. Vedtaget (P7_TA(2013)0224) (Forslag til beslutning B7-0191/2013 bortfaldt). 13. 9. Statusrapport 2012 for Bosnien-Hercegovina (afstemning) Forslag til beslutning B7-0161/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 9) FORSLAG TIL BESLUTNING Vedtaget (P7_TA(2013)0225) 13. 10. Statusrapport 2012 for Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien (afstemning) Forslag til beslutning B7-0186/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 10) FORSLAG TIL BESLUTNING Vedtaget (P7_TA(2013)0226) Indlæg Libor Rouček havde stillet et mundtligt ændringsforslag til punkt 2, hvilket var blevet godtaget. 13. 11. EU-forhandlinger om en handels- og investeringsaftale med USA (afstemning) Forslag til beslutning B7-0187/2013 og B7-0195/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 11) FORSLAG TIL BESLUTNING B7-0187/2013 Vedtaget (P7_TA(2013)0227) (Forslag til beslutning B7-0195/2013 bortfaldt). 13. 12. Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer (afstemning) Forslag til beslutning B7-0198/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 12) FORSLAG TIL BESLUTNING Vedtaget (P7_TA(2013)0228) 13. 13. En makro-regional strategi for Alperne (afstemning) Forslag til beslutning B7-0190/2013, B7-0196/2013, B7-0197/2013 og B7-0229/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 13) FÆLLES BESLUTNINGSFORSLAG RC-B7-0190/2013 (erstatter B7-0190/2013, B7-0196/2013, B7-0197/2013 og B7-0229/2013): stillet af: Richard Seeber, Lambert van Nistelrooij, Danuta Maria Hübner, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Iosif Matula, Manfred Weber, Jan Olbrycht, Jan Březina, Roberta Angelilli og Alain Cadec for PPE-Gruppen; Constanze Angela Krehl og Karin Kadenbach for S&D-Gruppen; Ramona Nicole Mănescu og Jean-Luc Bennahmias for ALDE-Gruppen; Elisabeth Schroedter for Verts/ALE-Gruppen; Oldřich Vlasák for ECR-Gruppen Fiorello Provera. Vedtaget (P7_TA(2013)0229) 13. 14. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh (afstemning) Forslag til beslutning B7-0223/2013, B7-0224/2013, B7-0225/2013, B7-0230/2013, B7-0231/2013 og B7-0232/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 14) FÆLLES BESLUTNINGSFORSLAG RC-B7-0223/2013 (erstatter B7-0223/2013, B7-0224/2013, B7-0225/2013, B7-0230/2013, B7-0231/2013 og B7-0232/2013): stillet af: Thomas Mann, Mairead McGuinness, Elmar Brok, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Roberta Angelilli, Tokia Saïfi, Philippe Boulland, Ivo Belet og Elisabeth Köstinger for PPE-Gruppen; Véronique De Keyser, Stephen Hughes, Bernd Lange, Vital Moreira, Richard Howitt, Jutta Steinruck, Alejandro Cercas, Pervenche Berès, David Martin og Marc Tarabella for S&D-Gruppen; Phil Bennion, Alexander Graf Lambsdorff, Leonidas Donskis, Marielle de Sarnez, Sonia Alfano, Edward McMillan-Scott og Jean-Luc Bennahmias for ALDE-Gruppen; Jean Lambert, Franziska Keller, Barbara Lochbihler, Nicole Kiil-Nielsen, Karima Delli og Malika Benarab-Attou for Verts/ALE-Gruppen; Charles Tannock for ECR-Gruppen; Helmut Scholz, Willy Meyer og Marie-Christine Vergiat for GUE/NGL-Gruppen. Vedtaget (P7_TA(2013)0230) Indlæg Phil Bennion inden afstemningen for at give en nærmere forklaring vedrørende ændringsforslag 5 på afstemningslisten for ALDE-Gruppen. 14. Stemmeforklaringer Skriftlige stemmeforklaringer: De skriftlige stemmeforklaringer, jf. forretningsordenens artikel 170, var indeholdt i det fuldstændige forhandlingsreferat fra mødet. Mundtlige stemmeforklaringer: Betænkning: David Martin - A7-0122/2013 Iva Zanicchi, Mitro Repo, Daniël van der Stoep, Adam Bielan og Daniel Hannan Betænkning: Paweł Zalewski - A7-0124/2013 Daniel Hannan Betænkning: Horst Schnellhardt - A7-0371/2012 Petri Sarvamaa, Daniël van der Stoep og Elena Băsescu Betænkning: Horst Schnellhardt - A7-0366/2012 Daniël van der Stoep og Elena Băsescu Fremtidige lovgivningsforslag om ØMU - B7-0250/2013 Daniël van der Stoep og Elena Băsescu Situationen for syriske flygtninge i nabolandene - RC-B7-0199/2013 Daniël van der Stoep, Mitro Repo, Emer Costello og Elena Băsescu Inddrivelse af aktiver til lande, der befinder sig i en omstillingsperiode efter det arabiske forår - RC-B7-0188/2013 Daniël van der Stoep og Elena Băsescu Statusrapport 2012 for Bosnien-Hercegovina - B7-0161/2013 Daniël van der Stoep Statusrapport 2012 for Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien - B7-0186/2013 Daniël van der Stoep, Adam Bielan, Elena Băsescu og Ingeborg Gräßle EU-forhandlinger om en handels- og investeringsaftale med USA - B7-0187/2013 Daniël van der Stoep, Adam Bielan, Maria Badia i Cutchet og Elena Băsescu Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer - B7-0198/2013 Daniël van der Stoep En makro-regional strategi for Alperne - RC-B7-0190/2013 Fabrizio Bertot og Elena Băsescu Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh - RC-B7-0223/2013 Elena Băsescu 15. Stemmerettelser og -intentioner ”Stemmerettelser og -intentioner” findes på websiden ”Séance en direct”, ”Résultats des votes (appels nominaux)/Results of votes (Roll-call votes)” og i den trykte udgave af bilaget ”Resultat af afstemningerne ved navneopråb”. Den elektroniske udgave på Europarl vil blive ajourført regelmæssigt i en periode på højst to uger efter afstemningsdagen. Efter udløbet af denne frist vil listen over stemmerettelser og -intentioner blive afsluttet med henblik på oversættelse og offentliggørelse i Den Europæiske Unions Tidende. (Mødet udsat kl. 13. 25 og genoptaget kl. 15. 00) FORSÆDE: Oldřich VLASÁK næstformand 16. Godkendelse af protokollen fra foregående møde Protokollen fra det foregående møde godkendtes. 17. Ændring af dagsordenen (se punkt 6 i protokollen af 22. 5. 2013 og punkt 10 i protokollen af 22. 5. 2013) Talere: Cristian Dan Preda for PPE-Gruppen, der jf. forretningsordenens artikel 140, stk. 2, anmodede om, at forslagene til beslutning om Guantanamo (punkt 4 i protokollen af 21. 5. 2013) blev sat til afstemning uden forhandling, og Barbara Lochbihler, Krisztina Morvai og Liisa Jaakonsaari, der modsatte sig denne anmodning. Formanden svarede, at denne amodning ville blive sat til afstemning lige inden starten på forhandlingerne. (se punkt 20 i protokollen af 23. 5. 2013) 18. Udvalgenes og delegationernes sammensætning Efter anmodning fra PPE-Gruppen godkendte Parlamentet følgende udnævnelse: Delegationen for Forbindelserne med Det Palæstinensiske Lovgivende Råd: Santiago Fisas Ayxela i stedet for Erminia Mazzoni. 19. Meddelelse af Rådets førstebehandlingsholdning Formanden gav i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 61, stk. 1, meddelelse om fra Rådet at have modtaget følgende holdninger, grundene hertil samt Kommissionens holdning hertil: — Rådets førstebehandlingsholdning med henblik på vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om fødevarer bestemt til spædbørn og småbørn, fødevarer til særlige medicinske formål og kosterstatning til vægtkontrol og om ophævelse af Rådets direktiv 92/52/EØF, Kommissionens direktiv 96/8/EF, 1999/21/EF, 2006/125/EF og 2006/141/EF, Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2009/39/EF og Kommissionens forordning (EF) nr. 41/2009 og (EF) nr. 953/2009 (05394/1/2013 - C7-0133/2013 - 2011/0156(COD)) henvist til: kor. udv. : ENVI — Rådets førstebehandlingsholdning med henblik på vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om toldmyndighedernes håndhævelse af intellektuelle ejendomsrettigheder og om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 1383/2003 (06353/1/2013 - C7-0142/2013 - 2011/0137(COD)) henvist til: kor. udv. : IMCO associerede udvalg: JURI, INTA Fristen på tre måneder, som Parlamentet råder over, var således at regne fra den 24. maj 2013. 20. Ændring af dagsordenen (se punkt 17 i protokollen af 23. 5. 2013) Formanden erindrede om, at PPE-Gruppen jf. forretningsordenens artikel 140, stk. 2, havde anmodet om, at forslagene til beslutning om Guantanamo (punkt 4 i protokollen af 21. 5. 2013) blev sat til afstemning uden forhandling. Talere: Franz Obermayr og Marc Tarabella. Afstemning ved navneopråb (25 stemmer for, 19 imod og 0 hverken for eller imod). 21. Debat om tilfælde af krænkelse af menneskerettighederne, demokratiet og retsstatsprincippet (forhandling) (Emner og forslagsstillere, se punkt 4 i protokollen af 21. 5. 2013) 21. 1. Indien: Henrettelsen af Mohammad Afzal Guru og dens følger Forslag til beslutning B7-0235/2013, B7-0237/2013, B7-0238/2013, B7-0241/2013, B7-0242/2013 og B7-0245/2013 (2013/2640(RSP)) Ryszard Czarnecki, Karima Delli, Eija-Riitta Korhola, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Phil Bennion og Marie-Christine Vergiat forelagde beslutningsforslagene. Talere: Bernd Posselt for PPE-Gruppen, Joanna Senyszyn for S&D-Gruppen, Kristiina Ojuland for ALDE-Gruppen, Barbara Lochbihler for Verts/ALE-Gruppen, Jacek Włosowicz for EFD-Gruppen, som ligeledes besvarede to blåt kort-spørgsmål fra Bernd Posselt og Joanna Senyszyn, Philip Claeys, Monica Luisa Macovei, Franz Obermayr og Cristian Dan Preda. Talere efter catch-the-eye-proceduren: Jolanta Emilia Hibner, Mitro Repo, Marek Henryk Migalski, som ligeledes besvarede et blåt kort-spørgsmål fra Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sari Essayah, Marc Tarabella, Raül Romeva i Rueda, som ligeledes besvarede to blåt kort-spørgsmål fra Marek Henryk Migalski og Krisztina Morvai, og Corina Crețu. Taler: Günther Oettinger (medlem af Kommissionen). Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 22. 2 i protokollen af 23. 5. 2013. 21. 2. Rwanda: sagen vedrørende Victoire Ingabire Forslag til beslutning B7-0243/2013, B7-0244/2013, B7-0246/2013, B7-0247/2013, B7-0248/2013 og B7-0249/2013 (2013/2641(RSP)) Nicole Kiil-Nielsen, Marek Henryk Migalski, Filip Kaczmarek, Mitro Repo og Marie-Christine Vergiat forelagde beslutningsforslagene. Talere: Sari Essayah for PPE-Gruppen, Corina Crețu for S&D-Gruppen, Carl Schlyter for Verts/ALE-Gruppen, Jaroslav Paška for EFD-Gruppen, Krzysztof Lisek, Monica Luisa Macovei og Cristian Dan Preda. Talere efter catch-the-eye-proceduren: Jacek Olgierd Kurski, Franz Obermayr, Eija-Riitta Korhola, Marc Tarabella, Zbigniew Ziobro, Krisztina Morvai og Andreas Schwab. Taler: Günther Oettinger (medlem af Kommissionen). Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 22. 3 i protokollen af 23. 5. 2013. 22. Afstemningstid Resultaterne af afstemningerne som helhed (ændringsforslag, særskilte afstemninger, opdelte afstemninger osv. ) fremgår af bilaget ”Afstemningsresultater”, som er vedlagt protokollen. Resultaterne af afstemningerne ved navneopråb, som er vedføjet protokollen, foreligger kun elektronisk og kan konsulteres på Europarl. 22. 1. Guantánamo: sultestrejke blandt fanger (afstemning) Forhandlingen havde fundet sted den 18 avril 2013 (punkt 10. 3 i protokollen af 18. 4. 2013). Forslag til beslutning B7-0221/2013, B7-0233/2013, B7-0234/2013, B7-0236/2013, B7-0239/2013 og B7-0240/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 15) FORSLAG TIL BESLUTNING B7-0221/2013 Vedtaget (P7_TA(2013)0231) (Forslag til beslutning B7-0233/2013 bortfaldt). FÆLLES BESLUTNINGSFORSLAG RC-B7-0234/2013 (erstatter B7-0234/2013, B7-0236/2013, B7-0239/2013 og B7-0240/2013): stillet af: Véronique De Keyser, Ana Gomes, Joanna Senyszyn, María Muñiz De Urquiza, Pino Arlacchi, Libor Rouček, Liisa Jaakonsaari, Mitro Repo, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Richard Howitt, Marc Tarabella og Antigoni Papadopoulou for S&D-Gruppen; Sophia in 't Veld, Marietje Schaake, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Alexander Graf Lambsdorff, Louis Michel, Johannes Cornelis van Baalen, Ramon Tremosa i Balcells, Marielle de Sarnez, Graham Watson, Sonia Alfano, Sarah Ludford, Kristiina Ojuland, Izaskun Bilbao Barandica, Robert Rochefort, Hannu Takkula, Anneli Jäätteenmäki og Alexandra Thein for ALDE-Gruppen; Barbara Lochbihler, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda, Carl Schlyter, Malika Benarab-Attou, Mark Demesmaeker, Nikos Chrysogelos og Catherine Grèze for Verts/ALE-Gruppen; Marie-Christine Vergiat, Marisa Matias og Alda Sousa for GUE/NGL-Gruppen; Laima Liucija Andrikienė og Bernd Posselt. Det fælles beslutningsforslag RC-B7-0234/2013 var bortfaldet. 22. 2. Indien: Henrettelsen af Mohammad Afzal Guru og dens følger (afstemning) Forslag til beslutning B7-0235/2013, B7-0237/2013, B7-0238/2013, B7-0241/2013, B7-0242/2013 og B7-0245/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 16) FORSLAG TIL BESLUTNING B7-0235/2013 Forkastet FÆLLES BESLUTNINGSFORSLAG RC-B7-0237/2013 (erstatter B7-0237/2013, B7-0238/2013, B7-0241/2013, B7-0242/2013 og B7-0245/2013): stillet af: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Eija-Riitta Korhola, Elmar Brok, Cristian Dan Preda, Filip Kaczmarek, Bernd Posselt, Philippe Boulland, Jarosław Leszek Wałęsa, Bogusław Sonik, Tunne Kelam, Roberta Angelilli, Elena Băsescu, Anne Delvaux, Anna Záborská, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Giovanni La Via, Eduard Kukan, Sari Essayah, Jean Roatta, Petri Sarvamaa, Monica Luisa Macovei, Mairead McGuinness og Krzysztof Lisek for PPE-Gruppen; Véronique De Keyser, Ana Gomes, Liisa Jaakonsaari, Mitro Repo, Joanna Senyszyn, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Pino Arlacchi, María Muñiz De Urquiza og Antigoni Papadopoulou for S&D-Gruppen; Graham Watson, Phil Bennion, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Louis Michel, Marietje Schaake, Alexander Graf Lambsdorff, Leonidas Donskis, Marielle de Sarnez, Ramon Tremosa i Balcells, Sonia Alfano, Izaskun Bilbao Barandica, Sarah Ludford, Kristiina Ojuland, Robert Rochefort og Hannu Takkula for ALDE-Gruppen; Karima Delli, Barbara Lochbihler og Jean Lambert for Verts/ALE-Gruppen; Marie-Christine Vergiat for GUE/NGL-Gruppen. Vedtaget (P7_TA(2013)0232) 22. 3. Rwanda: sagen vedrørende Victoire Ingabire (afstemning) Forslag til beslutning B7-0243/2013, B7-0244/2013, B7-0246/2013, B7-0247/2013, B7-0248/2013 og B7-0249/2013 (Simpelt flertal påkrævet) (Afstemningen som helhed: bilaget "Afstemningsresultater", punkt 17) FÆLLES BESLUTNINGSFORSLAG RC-B7-0243/2013 (erstatter B7-0243/2013, B7-0244/2013, B7-0246/2013, B7-0247/2013 og B7-0249/2013): stillet af: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Filip Kaczmarek, Elmar Brok, Cristian Dan Preda, Bernd Posselt, Philippe Boulland, Eija-Riitta Korhola, Jarosław Leszek Wałęsa, Bogusław Sonik, Zuzana Roithová, Tunne Kelam, Roberta Angelilli, Elena Băsescu, Anne Delvaux, Anna Záborská, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Giovanni La Via, Eduard Kukan, Sari Essayah, Jean Roatta, Petri Sarvamaa, Laima Liucija Andrikienė, Monica Luisa Macovei, Mairead McGuinness, Krzysztof Lisek, Tadeusz Zwiefka og Joachim Zeller for PPE-Gruppen; Véronique De Keyser, María Muñiz De Urquiza, Ana Gomes, Ricardo Cortés Lastra, Raimon Obiols, Liisa Jaakonsaari, Mitro Repo, Norbert Neuser, Pino Arlacchi, Antigoni Papadopoulou og Lidia Joanna Geringer de Oedenberg for S&D-Gruppen. Isabelle Durant, Raül Romeva i Rueda, Jean-Jacob Bicep og Barbara Lochbihler for Verts/ALE-Gruppen; Charles Tannock og Geoffrey Van Orden for ECR-Gruppen; Marie-Christine Vergiat og Willy Meyer for GUE/NGL-Gruppen. Vedtaget (P7_TA(2013)0233) (Forslag til beslutning B7-0248/2013 bortfaldt). Indlæg Cristian Dan Preda havde stillet et mundtligt ændringsforslag, hvilket var blevet godtaget. 23. Stemmerettelser og -intentioner ”Stemmerettelser og -intentioner” findes på websiden ”Séance en direct”, ”Résultats des votes (appels nominaux)/Results of votes (Roll-call votes)” og i den trykte udgave af bilaget ”Resultat af afstemningerne ved navneopråb”. Den elektroniske udgave på Europarl vil blive ajourført regelmæssigt i en periode på højst to uger efter afstemningsdagen. Efter udløbet af denne frist vil listen over stemmerettelser og -intentioner blive afsluttet med henblik på oversættelse og offentliggørelse i Den Europæiske Unions Tidende. 24. Afgørelser vedrørende forskellige dokumenter Ændringer i udvalgshenvisninger PETI, BUDG — Fastlæggelse af hjemstedet for Den Europæiske Unions institutioner (2012/2308(INI)) henvist til : kor. udv. : AFCO rådg. udv. : PETI, BUDG REGI — Hvordan kan Den Europæiske Union bidrage til at skabe et gunstigt miljø for virksomheder og nystartede virksomheder til at skabe arbejdspladser? (2013/2046(INI)) henvist til : kor. udv. : EMPL rådg. udv. : REGI JURI — Ændring af direktiv 2006/66/EF (markedsføring af bærbare cadmiumholdige batterier og akkumulatorer, der er beregnet til anvendelse i batteridrevet håndværktøj) (COM(2012)0136 - C7-0087/2012 - 2012/0066(COD)) henvist til : kor. udv. : ENVI rådg. udv. : ITRE, JURI, IMCO, JURI (artikel 37), JURI (artikel 37 a) — Ligelig kønsfordeling blandt menige bestyrelsesmedlemmer i børsnoterede selskaber (2012/0299(COD)) henvist til kor. udv. : JURI, FEMM rådg. udv. : ECON, EMPL, IMCO, JURI (artikel 37) EMPL — Kønsaspekter i forbindelse med EU-rammen for de nationale strategier for integration af romaer (2013/2066(INI)) henvist til : kor. udv. : FEMM rådg. udv. : EMPL, REGI — Kvinder med handicap (2013/2065(INI)) henvist til : kor. udv. : FEMM rådg. udv. : DEVE, EMPL — Effekter på EU-strukturfondenes udgifter i medlemsstaterne af de budgetmæssige begrænsninger hos regionale og lokale myndigheder (2013/2042(INI)) henvist til : kor. udv. : REGI rådg. udv. : EMPL, BUDG 25. Modtagne dokumenter Formanden havde modtaget: 1) fra Rådet og Kommissionen — Udnævnelse af et medlem af Kommissionen - Neven MIMICA (HR) (N7-0062/2013 - C7-0118/2013 - 2013/0806(NLE)) henvist til : kor. udv. : IMCO Associeret udvalg: ENVI — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets afgørelse om makrofinansiel bistand til Det Hashemitiske Kongerige Jordan (COM(2013)0242 - C7-0119/2013 - 2013/0128(COD)) henvist til : kor. udv. : INTA rådg. udv. : AFET, BUDG — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om produktion og markedsføring af planteformeringsmateriale (lovgivning om planteformeringsmateriale) (COM(2013)0262 - C7-0121/2013 - 2013/0137(COD)) Formanden ville i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 124, stk. 1, høre Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg om dette forslag. Formanden ville i overensstemmelse med artikel 307 i TEUF på eget initiativ høre Regionsudvalget om dette forslag. henvist til : kor. udv. : AGRI rådg. udv. : ENVI — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om beskyttelsesforanstaltninger mod planteskadegørere (COM(2013)0267 - C7-0122/2013 - 2013/0141(COD)) Formanden ville i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 124, stk. 1, høre Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg om dette forslag. Formanden ville i overensstemmelse med artikel 307 i TEUF på eget initiativ høre Regionsudvalget om dette forslag. henvist til : kor. udv. : AGRI rådg. udv. : ENVI — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om offentlig kontrol og andre officielle aktiviteter med henblik på anvendelsen af fødevare- og foderstoflovgivningen og reglerne for dyresundhed og dyrevelfærd, plantesundhed, planteformeringsmateriale og plantebeskyttelsesmidler og om ændring af forordning (EF) nr. 999/2001, (EF) nr. 1829/2003, (EF) nr. 1831/2003, (EF) nr. 1/2005, (EF) nr. 396/2005, (EF) nr. 834/2007, (EF) nr. 1099/2009, (EF) nr. 1069/2009, (EF) nr. 1107/2009 og (EU) nr. 1151/2012 samt direktiv 98/58/EF, 1999/74/EF, 2007/43/EF, 2008/119/EF, 2008/120/EF og 2009/128/EF (forordningen om offentlig kontrol) (COM(2013)0265 - C7-0123/2013 - 2013/0140(COD)) Formanden ville i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 124, stk. 1, og artikel 125, stk. 1, høre Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg og Regionsudvalget om dette forslag. henvist til : kor. udv. : ENVI rådg. udv. : PECH, AGRI — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om dyresundhed (COM(2013)0260 - C7-0124/2013 - 2013/0136(COD)) Formanden ville i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 124, stk. 1, og artikel 125, stk. 1, høre Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg og Regionsudvalget om dette forslag. henvist til : kor. udv. : AGRI rådg. udv. : PECH, ENVI — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om sammenlignelighed af gebyrer i forbindelse med betalingskonti, flytning af betalingskonti og adgang til at oprette og anvende betalingskonti med basale funktioner (COM(2013)0266 - C7-0125/2013 - 2013/0139(COD)) Formanden ville i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 124, stk. 1, høre Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg om dette forslag. Formanden ville i overensstemmelse med artikel 307 i TEUF på eget initiativ høre Regionsudvalget om dette forslag. henvist til : kor. udv. : ECON rådg. udv. : JURI, IMCO — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets afgørelse om anvendelse af Den Europæiske Fond for Tilpasning til Globaliseringen i henhold til punkt 28 i den interinstitutionelle aftale af 17. maj 2006 mellem Europa-Parlamentet, Rådet og Kommissionen om budgetdisciplin og forsvarlig økonomisk forvaltning (EGF/2013/000 TA 2013 – teknisk bistand på Kommissionens initiativ) (COM(2013)0291 - C7-0126/2013 - 2013/2087(BUD)) henvist til : kor. udv. : BUDG rådg. udv. : EMPL, REGI — Forslag om bevillingsoverførsel DEC 08/2013 - Sektion III - Kommissionen (N7-0063/2013 - C7-0127/2013 - 2013/2088(GBD)) henvist til : kor. udv. : BUDG — Forslag til Rådets forordning om pålydende værdi og tekniske specifikationer for euromønter, som er bestemt til at sættes i omløb (Omarbejdning) (COM(2013)0184 - C7-0132/2013 - 2013/0096(NLE)) henvist til : kor. udv. : ECON rådg. udv. : JURI, IMCO — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EU) nr. 528/2012 om tilgængeliggørelse på markedet og anvendelse af biocidholdige produkter for så vidt angår nærmere bestemte betingelser for adgang til markedet (COM(2013)0288 - C7-0141/2013 - 2013/0150(COD)) Formanden ville i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 124, stk. 1, høre Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg om dette forslag. henvist til : kor. udv. : ENVI rådg. udv. : ITRE, IMCO — Tilbagetrækning af forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om generelle bestemmelser for makrofinansiel bistand til tredjelande - (COM(2011)0396 - 2011/0176 (COD), jf. artikel 293, stk. 2, i TEUF. (Skrivelse fra Olli Rehn) Info: INTA AFET, DEVE, BUDG — Rapport fra Kommissionen til Europa-Parlamentet, Rådet, Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg og Regionsudvalget i henhold til artikel 25 i TEUF om fremskridt hen imod et effektivt unionsborgerskab 2011-2013 (COM(2013)0270). Info: LIBE, PETI, AFCO, IMCO, CULT, EMPL, TRAN, JURI 2) fra medlemmerne 2. 1) beslutningsforslag (forretningsordenens artikel 120) — Mara Bizzotto. Denne titel foreligger endnu ikke på alle sprog Motion for a resolution on recognition of a Macro regional Strategy for the Alps (B7-0253/2013) henvist til : kor. udv. : REGI 2. 2) Forslag til ændring af forretningsordenen (forretningsordenens artikel 212) — Morten Messerschmidt. Forslag om ændring af Europa-Parlamentets forretningsorden - Ændring af artikel 166 (Endelig afstemning) og artikel 195, stk. 3 (Afstemninger i udvalgene) (B7-0252/2013) henvist til : kor. udv. : AFCO 3) fra Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg Udtalelse fra Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg om: — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om skibsudstyr og om ophævelse af direktiv 96/98/EC (COM(2012)0772 - 2012/0358 (COD)) - (CES 609-2013) — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om indberetning af episoder inden for civil luftfart, ændring af forordning (EU) nr. 996/2010 og ophævelse af direktiv 2003/42/EF, Kommissionens forordning (EF) nr. 1321/2007 og Kommissionens forordning (EF) nr. 1330/2007 (COM(2012)0776 – 2012/0361(COD)) - (CES 926-2013) — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EU) nr. 912/2010 om oprettelse af Det Europæiske GNSS-agentur (COM(2013)0040 - 2013/0022 (COD)) - (CES 1582-2013) — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af Rådets forordning (EF) nr. 1224/2009 om oprettelse af en EF-kontrolordning med henblik på at sikre overholdelse af reglerne i den fælles fiskeripolitik COM(2013)0009 – 2013/0007(COD)) - (CES 1637- 2013)) — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 98/70/EF om kvaliteten af benzin og dieselolie og om ændring af direktiv 2009/28/EF om fremme af anvendelsen af energi fra vedvarende energikilder (COM(2012)0595 - 2012/0288(COD)) - (CES 2363-2012) 4) fra Regionsudvalget — Resolution om den fremtidige globale tilgang med henblik på at udrydde fattigdom og skabe en bæredygtig fremtid i verden - (CDR 2025-2013) — Årsrapport om nærhedsprincippet (Dette dokument foreligger kun på engelsk (”Subsidiarity annual Report 2012”) Afgørelser fra Regionsudvalget om ikke at afgive udtalelse om: — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EU) nr. 912/2010 om oprettelse af Det Europæiske GNSS-agentur (COM(2013)0040 - 2013/0022 (COD)) — Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af Rådets direktiv 92/58/EØF, 92/85/EØF, 94/33/EF, 98/24/EF og Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2004/37/EF med henblik på at bringe dem i overensstemmelse med forordning (EF) nr. 1272/2008 om klassisficering, mærkning og emballering af stoffer og blandinger (COM(2013)0102 - 2013/0062(COD)) 5) fra Den Europæiske Centralbank — Årsberetning 2012 - ECB L/MD/13/262-2013 6) fra Revisionsretten — Særberetning nr. 23/2012: "Har EU's strukturforanstaltninger til retablering af industrielle og militære brownfieldområder givet gode resultater?" 26. Fremsendelse af tekster vedtaget under dette møde I overensstemmelse med forretningsordenens artikel 179, stk. 2, ville protokollen fra dette møde blive forelagt Parlamentet til godkendelse ved begyndelsen af næste møde. Med Parlamentets godkendelse ville de vedtagne tekster allerede nu blive fremsendt til de heri nævnte instanser. 27. Tidspunkt for næste mødeperiode Formanden meddelte, at næste mødeperiode ville finde sted den 10. juni 2013. - 13. juni 2013. 28. Afbrydelse af sessionen Formanden erklærede Europa-Parlamentets session for afbrudt. Formanden hævede mødet kl. 16. 35. Klaus Welle generalsekretær Martin Schulz formand Torsdag den 23. maj 2013TILSTEDEVÆRELSESLISTE Følgende skrev under: Abela Baldacchino, Albrecht, Alfonsi, Allam, Alves, Anderson, Andreasen, Andrés Barea, Andrieu, Andrikienė, Angelilli, Angourakis, Antinoro, Antonescu, Antoniozzi, Arias Echeverría, Arlacchi, Arsenis, Ashworth, Atkins, Attard-Montalto, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, van Baalen, Bach, Badia i Cutchet, Bagó, Balčytis, Balz, Bánki, Barracciu, Băsescu, Bastos, Batten, Bauer, Bearder, Becker, Belder, Belet, Bélier, Benarab-Attou, Bendtsen, Bennahmias, Bennion, Berès, Berlato, Berlinguer, Berman, Berra, Bertot, Besset, Bielan, Bilbao Barandica, Bizzotto, Blinkevičiūtė, Bloom, Bodu, Böge, Bokros, Bonanini, Borghezio, Borissov, Borys, Boștinaru, Boulland, Bové, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Brantner, Bratkowski, Březina, Brok, Brons, Brzobohatá, Buzek, Cabrnoch, Cadec, van de Camp, Campbell Bannerman, Cancian, Capoulas Santos, Caronna, Carvalho, Casa, Cashman, Casini, Caspary, Castex, del Castillo Vera, Cavada, Cercas, Češková, Chatzimarkakis, Chichester, Childers, Chountis, Christensen, Chrysogelos, Claeys, Cliveti, Coelho, Cofferati, Collin-Langen, Colman, Comi, Corazza Bildt, Cornelissen, Correa Zamora, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Creutzmann, Cronberg, Cuschieri, Cutaș, Cymański, Czarnecki, Daerden, Dăncilă, Danellis, Danjean, Dantin, (The Earl of) Dartmouth, Dati, Daul, David, Davies, De Angelis, De Backer, De Castro, De Keyser, Delli, Delvaux, De Martini, Demesmaeker, de Sarnez, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Domenici, Donskis, Dorfmann, Droutsas, Duff, Durant, Dušek, Ehler, Ehrenhauser, Eickhout, Elles, Enciu, Engel, Engström, Eppink, Ernst, Ertug, Essayah, Estaràs Ferragut, Evans, Fajmon, Fajon, Falbr, Färm, Feio, Ferber, Fernandes, Ferreira Elisa, Ferreira João, Fisas Ayxela, Fjellner, Flašíková Beňová, Florenz, Fontana, Ford, Foster, Fox, Fraga Estévez, Franco, Frigo, Gabriel, Gahler, Gallagher, Gallo, Gáll-Pelcz, Garcés Ramón, García-Hierro Caraballo, García Pérez, Gardiazábal Rubial, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Gebhardt, Gerbrandy, Geringer de Oedenberg, Giannakou, Giegold, Gierek, Girling, Glante, Glattfelder, Godmanis, Goebbels, Goerens, Gollnisch, Gomes, Göncz, Goulard, de Grandes Pascual, Gräßle, Grèze, Griesbeck, Griffin, Gróbarczyk, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gustafsson, Gutiérrez-Cortines, Gutiérrez Prieto, Hadjigeorgiou, Häfner, Hall, Händel, Handzlik, Hankiss, Hannan, Harbour, Harkin, Hartong, Hassi, Haug, Häusling, Hedh, Helmer, Herczog, Herranz García, Hibner, Hoang Ngoc, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Hughes, Hyusmenova, Iacolino, Ibrisagic, Ilchev, Imbrasas, in "t Veld, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Iturgaiz Angulo, Ivan, Jaakonsaari, Jäätteenmäki, Jadot, Jahr, Járóka, Jazłowiecka, Jędrzejewska, Jeggle, Jensen, Jiménez-Becerril Barrio, Johansson, Joly, de Jong, Jordan, Jørgensen, Juvin, Kacin, Kaczmarek, Kadenbach, Kalfin, Kalinowski, Kalniete, Kamall, Kamiński, van der Kammen, Kammerevert, Karas, Kariņš, Kastler, Kazak, Kelam, Keller, Kelly, Kiil-Nielsen, Kirilov, Klaß, Kleva Kekuš, Klinz, Klute, Koch, Kohlíček, Koppa, Korhola, Kósa, Köstinger, Koumoutsakos, Kovács, Kovatchev, Kowal, Kozłowski, Kožušník, Krahmer, Kratsa-Tsagaropoulou, Kreissl-Dörfler, Kuhn, Kukan, Kurski, Lamassoure, Lambert, Lambsdorff, Lange, de Lange, Langen, La Via, Le Brun, Le Grip, Legutko, Lehne, Le Hyaric, Leichtfried, Leinen, Lepage, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Liberadzki, Lichtenberger, Liese, Liotard, Lisek, Lochbihler, Løkkegaard, Lope Fontagné, López-Istúriz White, Lösing, Lövin, Ludford, Ludvigsson, Luhan, Łukacijewska, Lulling, Lunacek, Lyon, McAvan, McGuinness, McIntyre, Macovei, Malinov, Manders, Maňka, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Martin David, Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maštálka, Matera, Mathieu Houillon, Matula, Mayer, Mayor Oreja, Mazzoni, Meissner, Mélenchon, Melo, Menéndez del Valle, Messerschmidt, Mészáros, Metsola, Meyer, Michel, Migalski, Mikolášik, Millán Mon, Miranda, Mitchell, Mizzi, Mölzer, Moreira, Morganti, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Morvai, Mulder, Muñiz De Urquiza, Murphy, Muscardini, Mynář, Nattrass, Neuser, Newton Dunn, Neynsky, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicolai, Niculescu, Nilsson, van Nistelrooij, Nitras, Obermayr, Obiols, Ojuland, Olbrycht, Olejniczak, Omarjee, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Őry, Oviir, Pack, Padar, Paksas, Paleckis, Paliadeli, Panayotov, Panayotova, Panzeri, Papadopoulou, Papanikolaou, Pargneaux, Parvanova, Pașcu, Paška, Patrão Neves, Paulsen, Perelló Rodríguez, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Piotrowski, Pirker, Pitsillides, Poc, Podimata, Ponga, Poręba, Posselt, Pöttering, Poupakis, Preda, Prendergast, Prodi, Protasiewicz, Proust, Provera, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Ransdorf, Regner, Reimers, Remek, Repo, Reul, Riera Madurell, Ries, Rinaldi, Riquet, Rivasi, Roatta, Rochefort, Rodust, Rohde, Roithová, Romero López, Romeva i Rueda, Ronzulli, Rosbach, Rossi, Roth-Behrendt, Rouček, Rübig, Rubiks, Šadurskis, Saïfi, Salatto, Salavrakos, Sánchez Presedo, Sanchez-Schmid, Sârbu, Sargentini, Sarvamaa, Saudargas, Savisaar-Toomast, Schaake, Schaldemose, Schlyter, Schmidt, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Scholz, Schöpflin, Schroedter, Schulz Martin, Schulz Werner, Schwab, Scottà, Sedó i Alabart, Seeber, Sehnalová, Senyszyn, Severin, Siekierski, Silvestris, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Skrzydlewska, Smith, Smolková, Sógor, Sommer, Søndergaard, Sonik, Sosa Wagner, Sousa, Speroni, Stadler, Staes, Stassen, Šťastný, Stavrakakis, Stevenson, Stihler, Stolojan, Strejček, Striffler, Sturdy, Surján, Svensson, Swinburne, Szájer, Szegedi, Szymański, Tabajdi, Takkula, Tănăsescu, Tannock, Tarabella, Tarand, Tavares, Taylor Rebecca, Teixeira, Terho, Thein, Theocharous, Thomas, Thomsen, Thun und Hohenstein, Thyssen, Toia, Tőkés, Tomaševski, Toussas, Trautmann, Tremosa i Balcells, Triantaphyllides, Trzaskowski, Tsoukalas, Turmes, Turunen, Uggias, Ulmer, Ulvskog, Ungureanu, Urutchev, Vadim Tudor, Vaidere, Vajgl, Vălean, Van Brempt, Van Orden, Vattimo, Vergiat, Vergnaud, Verheyen, Vidal-Quadras, Vlasák, Wałęsa, Watson, Weber Henri, Weber Manfred, Weber Renate, Weidenholzer, Weiler, Werthmann, Wieland, Wikström, Willmott, Wils, Winkler Hermann, Włosowicz, Wojciechowski, Yáñez-Barnuevo García, Yannakoudakis, Záborská, Zala, Zalba Bidegain, Zalewski, Zamfirescu, Zanicchi, Zanoni, Zasada, Ždanoka, Zeller, Zemke, Zijlstra, Zīle, Zimmer, Ziobro, Zuber, Zver, Zwiefka Observatører Božinović, Jerković, Matušić, Plenković, Vrbat, Vuljanić Torsdag den 23. maj 2013BILAG I AFSTEMNINGSRESULTATER Tegnforklaring + vedtaget - forkastet ↓ bortfaldet R taget tilbage AN (…, …, …) afstemning ved navneopråb (for, imod, hverken/eller) VE (…, …, …) elektronisk afstemning (for, imod, hverken/eller) div opdelt afstemning vs særskilt afstemning am ændringsforslag AC kompromisændringsforslag PC tilsvarende tekstdel S ændringsforslag udgår = identiske ændringsforslag § punkt/stk. /betragtning art artikel X X FB beslutningsforslag PRC fælles beslutningsforslag SEC hemmelig afstemning 1. EF-toldkodeksen for så vidt angår dens anvendelsesdato ***I Betænkning: Constance Le Grip (A7-0170/2013) Angående AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Enkelt afstemning AN + 581, 7, 8 2. Genindførelse af Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer ***I Betænkning: David Martin (A7-0122/2013) Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Art 2, § 2, efter afsnit 1 11rev Verts/ALE - Bilag I 12 Verts/ALE - § 4 13S GUE/NGL - 1 Verts/ALE - Efter § 5 2 Verts/ALE - 3 Verts/ALE - 4 Verts/ALE - 5 Verts/ALE - 6 Verts/ALE - 7 Verts/ALE - § 7 8 Verts/ALE - § 8 16 GUE/NGL - 9rev Verts/ALE - Afstemning: ændret forslag + Afstemning: lovgivningsmæssig beslutning AN + 504, 95, 8 Diverse Formanden erklærede am 13, 15 og 17 for uantagelige, jf. forretningsordenens artikel 157, stk. 14. Am 10 var taget tilbage. 3. Det økonomiske ansvar ved tvistbilæggelse mellem investorer og stater for voldgiftsretter, der er oprettet ved internationale aftaler, som Den Europæiske Union er part i ***I Betænkning: Paweł Zalewski (A7-0124/2013) Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Ændringsforslag fra det korresponderende udvalg - afstemning under ét 1-2 4-19 21-26 28-33 35-37 39-43 kor. udv. + Art. 1, § 1 48 GUE/NGL - Art. 3, § 1, under-§ 2 49 GUE/NGL - Art. 3, § 2 20 kor. udv. + 50 GUE/NGL - Art. 9, § 2 51S GUE/NGL AN - 73, 528, 5 27 kor. udv. + Art. 13, § 3 52S GUE/NGL AN - 66, 533, 5 34 kor. udv. + Art. 17, § 4 38 kor. udv. + 53 GUE/NGL - Art. 17, § 5 54 GUE/NGL - § 2 3 kor. udv. + 45 GUE/NGL ↓ Efter § 2 46 GUE/NGL AN - 240, 298, 63 § 17 47 GUE/NGL VE - 246, 351, 4 Afstemning: ændret forslag + Afstemning: lovgivningsmæssig beslutning AN afstemning udsat forretnings-ordenens artikel 57, stk. 2 Anmodning om afstemning ved navneopråb GUE/NGL am 46, 51 og 52 Diverse Am 44 var annulleret. 4. Ikke-kommerciel transport af selskabsdyr ***I Betænkning: Horst Schnellhardt (A7-0371/2012) Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Forslag til forordning Tekst som helhed Blok nr. 1 150 PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL + ændret mundtligt Blok nr. 2 – ændringsforslag fra det korresponderende udvalg 1-149 kor. udv. ↓ Afstemning: ændret forslag + Forslag til lovgivningsmæssig beslutning Efter § 1 151 PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL + Afstemning: lovgivningsmæssig beslutning AN + 592, 7, 4 Diverse Marina Yannakoudakis (ECR-Gruppen) havde ligeledes underskrevet ændringsforslag 150 og 151. Horst Schnellhardt havde stillet følgende mundtlige ændringsforslag til § 39a og artikel 47, stk. 1: § 39 a »For at sikre samtidig offentliggørelse af denne forordning og gennemførelsesretsakterne vedrørende listerne over områder og tredjelande oprettet med henblik på at fravige visse betingelser for ikke-kommerciel flytning, vedrørende de standardidentifikationsdokumenter, der skal ledsage selskabsdyr af de arter, der er opført i bilag I, del A, under ikke-kommerciel flytning til en medlemsstat fra en anden medlemsstat eller fra et område eller et tredjeland og vedrørende reglerne for format, layout og sprog for de erklæringer, der skal undertegnes, bør denne forordning træde i kraft på dagen for offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. « Artikel 47, første afsnit »»Ikrafttræden og anvendelse«»Denne forordning træder i kraft på dagen for offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. «« 5. Dyresundhedsmæssige betingelser for samhandel med og indførsel til EU af hunde, katte og fritter ***I Betænkning: Horst Schnellhardt (A7-0366/2012) Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Tekst som helhed 1 PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL + Afstemning: ændret forslag + Afstemning: lovgivningsmæssig beslutning AN + 586, 8, 7 Diverse Marina Yannakoudakis (ECR-Gruppen) havde ligeledes underskrevet ændringsforslag 1. 6. Fremtidige lovgivningsforslag om ØMU Forslag til beslutning: B7-0250/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Forslag til beslutning (B7-0250/2013) (ECON) § 1 1 GUE/NGL VE - 106, 479, 6 Efter § 1 2 GUE/NGL - 3 GUE/NGL - 4 GUE/NGL - 5 GUE/NGL - Afstemning: beslutning (tekst som helhed) AN + 484, 107, 13 Anmodning om afstemning ved navneopråb Verts/ALE: endelig afstemning PPE § 27 7. Situationen for syriske flygtninge i nabolandene Forslag til beslutning: B7-0199/2013, B7-0200/2013, B7-0222/2013, B7-0226/2013, B7-0227/2013, B7-0228/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Fælles beslutningsforslag RC-B7-0199/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, ECR) Efter § 2 6 GUE/NGL - § 5 § originaltekst div 1 + 2 + Efter § 6 1 S&D VE - 266, 300, 35 § 7 § originaltekst vs + § 15 2 Verts/ALE VE - 288, 301, 10 Efter § 15 3 Verts/ALE VE + 299, 297, 8 4 Verts/ALE VE - 295, 305, 5 5 Verts/ALE VE - 287, 303, 3 § 17 § originaltekst vs + Afstemning: beslutning (tekst som helhed) + Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0199/2013 ECR ↓ B7-0200/2013 GUE/NGL ↓ B7-0222/2013 S&D ↓ B7-0226/2013 PPE ↓ B7-0227/2013 Verts/ALE ↓ B7-0228/2013 ALDE ↓ Anmodning om særskilt afstemning GUE/NGL §§ 7, 17 Anmodning om opdelt afstemning GUE/NGL § 5 1. del : »mener, at … til de nødstedte« 2. del : »opfordrer EU … ophæve de økonomiske sanktioner« Diverse Cornelis de Jong havde ligeledes underskrevet am 6 for GUE/NGL-Gruppen. 8. Inddrivelse af aktiver til lande, der befinder sig i en omstillingsperiode efter det arabiske forår Forslag til beslutning: B7-0188/2013, B7-0189/2013, B7-0191/2013, B7-0192/2013, B7-0193/2013, B7-0194/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Fælles beslutningsforslag RC-B7-0188/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, ECR) § 1 4 GUE/NGL - Efter § 1 5 GUE/NGL - 6 GUE/NGL - 7 GUE/NGL - Efter § 3 8 GUE/NGL - § 11 § originaltekst vs + Efter § 13 1 Verts/ALE AN - 232, 363, 5 Efter § E 3 GUE/NGL - Efter § K 2 Verts/ALE AN - 232, 361, 7 Afstemning: beslutning (tekst som helhed) + Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0188/2013 ECR ↓ B7-0189/2013 S&D ↓ B7-0191/2013 GUE/NGL ↓ B7-0192/2013 ALDE ↓ B7-0193/2013 PPE ↓ B7-0194/2013 Verts/ALE ↓ Anmodning om afstemning ved navneopråb Verts/ALE: am 1 og 2 Anmodning om særskilt afstemning ECR § 11 Diverse Malika Benarab-Attou og Barbara Lochbihler havde ligeledes underskrevet forslag til beslutning B7-0194/2013 på Verts/ALE-Gruppens vegne 9. Statusrapport 2012 for Bosnien-Hercegovina Forslag til beslutning: B7-0161/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Forslag til beslutning (B7-0161/2013) (AFET) § 3 1 S&D div 1 / VE + 334, 246, 13 2 + Efter § 6 9 ALDE + Efter § 12 2 S&D + Efter § 13 3 S&D + 7 PPE div 1/VE - 278, 305, 18 2 ↓ Efter § 15 10 ALDE VE - 166, 294, 140 Efter § 21 5 Verts/ALE VE + 331, 258, 7 § 26 8 PPE + Efter § 31 6 Verts/ALE - § 34 4 S&D + Afstemning: beslutning (tekst som helhed) + Anmodning om opdelt afstemning PPE am 1 1. del : »udtrykker sin anerkendelse … valget i Srebrenica« 2. del : »anerkender afgørelserne … Bosnien-Hercegovinas forfatningsdomstol« Verts/ALE: am 7 1. del : teksten uden ordene »og den økonomiske førtiltrædelsesbistand til« 2. del : disse ord 10. Statusrapport 2012 for Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien Forslag til beslutning: B7-0186/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Forslag til beslutning (B7-0186/2013) (AFET) § 2 § originaltekst + ændret mundtligt § 8 3 ALDE + § originaltekst ↓ § 14 2 ECR - Efter § 16 1 Verts/ALE AN - 119, 410, 73 § 20 4 ALDE + Efter § 23 5 ALDE VE - 106, 411, 77 Efter § 29 6 ALDE + Afstemning: beslutning (tekst som helhed) AN + 505, 61, 31 Anmodning om afstemning ved navneopråb Verts/ALE: am 1 EFD: endelig afstemning Diverse Libor Rouček havde stillet følgende mundtlige ændringsforslag: § 2 »2. beklager, at Rådet for fjerde år i træk har besluttet ikke at følge Kommissionens henstilling fra det seneste møde den 11. december 2012, og at det endnu ikke har indledt tiltrædelsesforhandlinger; mener imidlertid, at det er et reelt skridt i den rigtige retning, at Det Europæiske Råd på grundlag af endnu en rapport fra Kommissionen i sine konklusioner enstemmigt godkendte en tidsbestemt beslutning, som anerkender vigtigheden af, at der sker tilstrækkelige fremskridt med hensyn til de nøgleområder, der er fastsat i Det Europæiske Råds konklusioner fra december 2012; lykønsker kommissæren med ansvar for udvidelse med hans initiativer og opfordrer ham til at medtage en vurdering af omkostningerne ved ikke at gennemføre udvidelsen, herunder de betydelige risici, som en eventuel forlængelse af status quo vil have for landet, i den rapport, han skal udarbejde; glæder sig over Europa-Kommissionens forårsrapport af 16. april 2013 og opfordrer det irske formandskab til at udøve intensivt diplomati og arbejde for en tilfredsstillende løsning med sigte på at opnå en rådsbeslutning om indledning af forhandlingerne inden udgangen af juni 2013,« 11. EU-forhandlinger om en handels- og investeringsaftale med USA Forslag til beslutning: B7-0187/2013, B7-0195/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Forslag til beslutning B7-0187/2013 (INTA) § 1 10 GUE/NGL - § 2 11 GUE/NGL AN - 56, 487, 60 Efter § 2 12 GUE/NGL AN - 154, 431, 10 Efter § 3 26 Verts/ALE - § 6 27 Verts/ALE - Efter § 6 13 GUE/NGL - Efter § 7 28 Verts/ALE - § 9 14 GUE/NGL AN - 111, 488, 3 29 Verts/ALE AN - 225, 348, 16 Efter § 10 15 GUE/NGL AN - 233, 352, 15 16 GUE/NGL AN - 152, 333, 109 § 11 23 ALDE AN - 170, 420, 10 24 ALDE AN - 176, 408, 15 17 GUE/NGL - § originaltekst div 1/AN + 576, 21, 7 2/AN + 381, 191, 17 § 12 30 Verts/ALE VE - 126, 459, 6 § 13 31 Verts/ALE VE - 177, 404, 6 Efter § 14 32 Verts/ALE - Efter § 15 18 GUE/NGL - § 16 19 GUE/NGL - 33 Verts/ALE - Efter § 16 20 GUE/NGL div 1/AN - 100, 475, 18 2 ↓ 21 GUE/NGL AN - 104, 473, 20 § 17 34 Verts/ALE VE - 152, 427, 9 Efter § 17 25 mere end 40 medlemmer - § 18 35 Verts/ALE - § 21 22 GUE/NGL - 36 Verts/ALE AN - 145, 444, 6 Efter § 21 37 Verts/ALE AN - 187, 396, 8 Efter led 7 1 GUE/NGL - 2 GUE/NGL - Efter § C 3 GUE/NGL AN - 100, 488, 9 4 GUE/NGL AN - 97, 487, 16 Efter § D 5 GUE/NGL AN - 125, 348, 118 Efter § E 6 GUE/NGL AN - 71, 468, 55 7 GUE/NGL - § G 8 GUE/NGL - § H 9 GUE/NGL AN - 64, 487, 48 Afstemning: beslutning (tekst som helhed) AN + 460, 105, 28 Forslag til beslutning B7-0195/2013 (Verts/ALE) Afstemning: beslutning (tekst som helhed) ↓ Anmodning om afstemning ved navneopråb Verts/ALE: am 29, 36, 37 ECR endelig afstemning (B7-0187/2013) GUE/NGL am 3, 4, 5, 6, 9, 11, 12, 14, 15, 16, 20 1. del, 21, 23, 24 og § 11 Anmodning om opdelt afstemning ECR, PPE: § 11 1. del : »anser det for absolut nødvendigt, at … standarder og aftaler« 2. del : »opfordrer således … forhandlingsmandatet« GUE/NGL am 20 1. del : teksten uden ordene »krav om konkrete og målelige resultater … Den Internationale Plantebeskyttelseskonvention (IPPC)« 2. del : disse ord Diverse Ændringsforslag 25 var stillet af Arnaud Danjean m. fl. 12. Myanmars/Burmas adgang til generelle toldpræferencer Forslag til beslutning: B7-0198/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Forslag til beslutning B7-0198/2013 (INTA) § 1 19 Verts/ALE - Efter § 1 31 GUE/NGL - 32 GUE/NGL - § 2 20 Verts/ALE - 1 S&D + § 3 21 Verts/ALE - Efter § 3 2 S&D + 3 S&D VE + 281, 249, 7 4 S&D + 5 S&D + 22 Verts/ALE + § 5 33 GUE/NGL - § 7 23 Verts/ALE - § 14 34 GUE/NGL - Efter § 16 6 S&D AN - 225, 315, 5 7 S&D VE - 207, 317, 3 Efter § 17 24 Verts/ALE - 35 GUE/NGL - Efter § 18 25 Verts/ALE + 26 Verts/ALE - 27 Verts/ALE VE - 256, 265, 4 Efter led 5 8 Verts/ALE - Efter led 6 9 Verts/ALE VE + 262, 248, 9 Led 8 10 Verts/ALE + § A 11 Verts/ALE - § C 28 GUE/NGL - § E 12 Verts/ALE - Efter § F 13 Verts/ALE - 14 Verts/ALE - 15 Verts/ALE - 16 Verts/ALE VE - 253, 265, 11 17 Verts/ALE - 18 Verts/ALE - § G 29 GUE/NGL - § H 30 GUE/NGL - Afstemning: beslutning (tekst som helhed) + Anmodning om afstemning ved navneopråb S&D am 6 13. En makro-regional strategi for Alperne Forslag til beslutning: B7-0190/2013, B7-0196/2013, B7-0197/2013, B7-0229/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Fælles beslutningsforslag RC-B7-0190/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, ECR) § 5 § originaltekst vs - Afstemning: beslutning (tekst som helhed) + Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0190/2013 PPE ↓ B7-0196/2013 S&D ↓ B7-0197/2013 Verts/ALE ↓ B7-0229/2013 ALDE ↓ Anmodning om særskilt afstemning S&D, PPE: § 5 Diverse Roberta Angelilli havde taget sin underskrift på forslag til beslutning RC-B7-0190/2013 tilbage. 14. Arbejdsvilkår og standarder for sundhed og sikkerhed på arbejdspladsen efter de nylige fabriksbrande og sammenstyrtning af bygninger i Bangladesh Forslag til beslutning: B7-0223/2013, B7-0224/2013, B7-0225/2013, B7-0230/2013, B7-0231/2013, B7-0232/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Fælles beslutningsforslag RC-B7-0223/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, ECR, GUE/NGL) Efter § 1 4 GUE/NGL - Efter § 2 5 GUE/NGL + § 3 1 ECR AN - 57, 458, 8 § 4 § originaltekst AN + 509, 5, 8 § 6 2 ECR + § 7 3 ECR + § originaltekst AN ↓ § 9 § originaltekst AN + 516, 3, 6 § 12 § originaltekst AN + 498, 4, 8 Afstemning: beslutning (tekst som helhed) AN + 459, 1, 13 Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0223/2013 S&D ↓ B7-0224/2013 PPE ↓ B7-0225/2013 ALDE ↓ B7-0230/2013 ECR ↓ B7-0231/2013 GUE/NGL ↓ B7-0232/2013 Verts/ALE ↓ Anmodning om afstemning ved navneopråb S&D am 1 og § 7 PPE §§ 4, 7, 9, 12 og endelig afstemning Anmodning om særskilt afstemning PPE § 7 15. Guantanamo: sultestrejke blandt fanger Forslag til beslutning: B7-0221/2013, B7-0233/2013, B7-0234/2013, B7-0236/2013, B7-0239/2013, B7-0240/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0221/2013 PPE VE + 25, 21, 4 B7-0233/2013 ECR ↓ Fælles beslutningsforslag RC-B7-0234/2013 (S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) Laima Liucija Andrikiene og Berndt Posselt § 1 § originaltekst vs ↓ § 4 § originaltekst div 1 ↓ 2 ↓ § 7 § originaltekst div 1 ↓ 2 ↓ § 9 § originaltekst div 1 ↓ 2 ↓ Afstemning: beslutning (tekst som helhed) ↓ Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0234/2013 Verts/ALE ↓ B7-0236/2013 S&D ↓ B7-0239/2013 ALDE ↓ B7-0240/2013 GUE/NGL ↓ Anmodning om særskilt afstemning GUE/NGL § 1 16. Indien: Henrettelsen af Mohammad Afzal Guru og dens følger Forslag til beslutning: B7-0235/2013, B7-0237/2013, B7-0238/2013, B7-0241/2013, B7-0242/2013, B7-0245/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0235/2013 ECR - Fælles beslutningsforslag RC-B7-0237/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) Efter § 2 4 Verts/ALE - § 5 1= 2= PPE Verts/ALE + § F 3 Verts/ALE - Afstemning: beslutning (tekst som helhed) + Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0237/2013 Verts/ALE ↓ B7-0238/2013 PPE ↓ B7-0241/2013 S&D ↓ B7-0242/2013 ALDE ↓ B7-0245/2013 GUE/NGL ↓ 17. Rwanda: sagen vedrørende Victoire Ingabire Forslag til beslutning: B7-0243/2013, B7-0244/2013, B7-0246/2013, B7-0247/2013, B7-0248/2013, B7-0249/2013 Angående Am nr. Stiller AN, osv. Afstemning Afstemning ved AN/VE –bemærkninger Fælles beslutningsforslag RC-B7-0243/2013 (PPE, S&D, Verts/ALE, ECR, GUE/NGL) § 11 § originaltekst vs + § 13 § originaltekst vs + § K § originaltekst + ændret mundtligt Afstemning: beslutning (tekst som helhed) AN + 45, 3, 3 Beslutningsforslag fra de politiske grupper B7-0243/2013 Verts/ALE ↓ B7-0244/2013 ECR ↓ B7-0246/2013 PPE ↓ B7-0247/2013 S&D ↓ B7-0248/2013 ALDE ↓ B7-0249/2013 GUE/NGL ↓ Anmodning om afstemning ved navneopråb PPE endelig afstemning Anmodning om særskilt afstemning ECR §§ 11 og 13 Diverse Johannes Cornellis Van Baalen havde trukket sin underskrift til det fælles beslutningsforslag B7-0248/2013 tilbage. Christian Dan Preda havde stillet følgende mundtlige ændringsforslag til punkt K: »der henviser til, at Ingabire siden den 16. april 2012 havde boycottet sin retssag i protest mod de trusler og ulovlige forhørsprocedurer, der blev anvendt over for nogle af hendes medtiltalte, nemlig de tidligere FLDR-medlemmer oberstløjtnant Tharcisse Nditurende, oberstløjtnant Noël Habiyaremye, kaptajn Jean Marie Vianney Karuta og major Vital Uwumuremyi, og mod rettens beslutning om at afkorte afhøringen af et af forsvarets vidner, Michel Habimama, som beskylder de rwandiske myndigheder for at fabrikere beviser; der henviser til, at disse omstændigheder ikke er blevet bekræftet af de rwandiske myndigheder;« Torsdag den 23. maj 2013BILAG II RESULTAT AF AFSTEMNINGERNE VED NAVNEOPRÅB 1. A7-0170/2013 - Constance Le Grip - Enkelt afstemning For: 581 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Uggias, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paksas, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Claeys, Ehrenhauser, Hartong, Martin Hans-Peter, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Stassen, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, Zijlstra, van der Kammen PPE: Andrikienė, Angelilli, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, Danellis, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 7 ECR: Muscardini EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer NI: Brons, Griffin, van der Stoep Hverken eller: 8 GUE/NGL: Toussas NI: Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Morvai, Mölzer, Obermayr Stemmerettelser og -intentioner For : Nora Berra Hverken eller : Charalampos Angourakis 2. A7-0122/2013 - David Martin - Lovgivningsmæssig beslutning For: 504 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Uggias, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, Češková EFD: Allam, Belder, Cymański, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Paksas, Paška, Salavrakos, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: de Jong NI: Bonanini, Kovács, Morvai, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Angelilli, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, Danellis, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Auken, Smith Imod: 95 ALDE: Lepage, Vattimo EFD: Bizzotto, Borghezio, Fontana, Morganti, Provera, Rossi, Scottà GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber NI: Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Hartong, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Mölzer, Obermayr, Stassen, Zijlstra, van der Kammen Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Hverken eller: 8 ALDE: Werthmann ECR: van Dalen EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer GUE/NGL: Remek NI: Claeys S&D: MasipHidalgo 3. A7-0124/2013 - Paweł Zalewski - Am 51 S For: 73 ALDE: Manders, Panayotov, Reimers, Zanoni EFD: (The Earl of) Dartmouth, Allam, Batten, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Helmer, Messerschmidt, Morganti, Nattrass, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Gollnisch, Griffin, Hartong, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Stassen, Vadim Tudor, Zamfirescu, Zijlstra, van der Kammen PPE: Melo, Rangel S&D: Ludvigsson, Papadopoulou, Stavrakakis Verts/ALE: Lövin, Schlyter Imod: 528 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Parvanova, Paulsen, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Uggias, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Imbrasas, Kurski, Paksas, Paška, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Severin, Sosa Wagner, Szegedi, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, Danellis, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Hverken eller: 5 NI: Claeys, Ehrenhauser, Martin Hans-Peter PPE: Angelilli Verts/ALE: Bové Stemmerettelser og -intentioner Imod : Paulo Rangel 4. A7-0124/2013 - Paweł Zalewski - Am 52 S For: 66 ALDE: Vattimo EFD: (The Earl of) Dartmouth, Allam, Batten, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Helmer, Messerschmidt, Morganti, Nattrass, Provera, Rossi, Scottà, Speroni, Terho GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Gollnisch, Griffin, Hartong, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Stassen, Vadim Tudor, Zamfirescu, Zijlstra, van der Kammen S&D: McCarthy, Papadopoulou Verts/ALE: Eickhout, Lövin, Schlyter Imod: 533 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Uggias, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Imbrasas, Kurski, Paksas, Paška, Ziobro NI: Bonanini, Severin, Sosa Wagner, Szegedi, van der Stoep PPE: Andrikienė, Angelilli, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, Danellis, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Hverken eller: 5 EFD: Salavrakos NI: Claeys, Ehrenhauser, Martin Hans-Peter Verts/ALE: Bové 5. A7-0124/2013 - Paweł Zalewski - Am 46 For: 240 ALDE: Bennahmias GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, Danellis, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 298 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Uggias, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Bokros EFD: Allam, Belder, Messerschmidt, Ziobro NI: Hartong, Sosa Wagner, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný Hverken eller: 63 ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Helmer, Imbrasas, Kurski, Morganti, Nattrass, Paksas, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz NI: Claeys S&D: Moreira 6. A7-0371/2012 - Horst Schnellhardt - Lovgivningsmæssig beslutning For: 592 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Uggias, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paksas, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Claeys, Ehrenhauser, Griffin, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 7 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Nattrass NI: Hartong, Stassen, Zijlstra, van der Kammen Hverken eller: 4 EFD: Helmer NI: Gollnisch, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine 7. A7-0366/2012 - Horst Schnellhardt - Lovgivningsmæssig beslutning For: 586 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Uggias, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paksas, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Claeys, Ehrenhauser, Griffin, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 8 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Nattrass NI: Hartong, Stassen, Zijlstra, van der Kammen PPE: Winkler Hverken eller: 7 ECR: Strejček EFD: Helmer NI: Gollnisch, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine PPE: Berlato Verts/ALE: Bové 8. B7-0250/2013 - Beslutning For: 484 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Uggias, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Wojciechowski EFD: Imbrasas, Salavrakos, Ziobro NI: Bonanini, Le Pen Marine, Severin, Sosa Wagner, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 107 ALDE: Jäätteenmäki ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Yannakoudakis, van Dalen, Češková EFD: Allam, Batten, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Helmer, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Nattrass, Paška, Provera, Rossi, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Claeys, Gollnisch, Griffin, Hartong, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Stassen, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep S&D: Simpson Verts/ALE: Miranda, Schlyter Hverken eller: 13 ECR: De Martini, Muscardini, Zīle EFD: Paksas NI: Ehrenhauser, Martin Hans-Peter PPE: Corazza Bildt, Essayah, Fjellner, Ibrisagic S&D: Hedh Verts/ALE: Lambert, Lövin Stemmerettelser og -intentioner Imod : Marine Le Pen 9. RC-B7-0188/2013 - Am 1 For: 232 ALDE: Vattimo EFD: Allam, Imbrasas, Messerschmidt, Terho GUE/NGL: Anderson, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Ehrenhauser, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Severin, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Delvaux, Liese S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Staes, Tarand, Tavares, Ždanoka Imod: 363 ALDE: Aylward, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Werthmann, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Helmer, Kurski, Morganti, Nattrass, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Angourakis, Toussas NI: Brons, Claeys, Gollnisch, Griffin, Hartong, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Mölzer, Obermayr, Stadler, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný Hverken eller: 5 EFD: Paksas, Paška GUE/NGL: Kohlíček NI: Bonanini, Sosa Wagner 10. RC-B7-0188/2013 - Am 2 For: 232 ALDE: Aylward, Gallagher, Vattimo EFD: Messerschmidt GUE/NGL: Anderson, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Ehrenhauser, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Severin, Sosa Wagner, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 361 ALDE: Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Werthmann, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Gróbarczyk, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Kurski, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Angourakis, Toussas NI: Brons, Claeys, Gollnisch, Griffin, Hartong, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Mölzer, Obermayr, Stadler, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mathieu Houillon, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný Hverken eller: 7 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Imbrasas, Nattrass, Paksas GUE/NGL: Kohlíček 11. B7-0186/2013 - Am 1 For: 119 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bowles, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld EFD: Paksas NI: Ehrenhauser, Martin Hans-Peter, Mölzer, Obermayr, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Bertot, Kastler, Posselt S&D: Costa, Goebbels, Irigoyen Pérez, Jaakonsaari, Kadenbach Verts/ALE: Albrecht, Auken, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 410 ALDE: Chatzimarkakis, Ilchev, Lambsdorff, Parvanova, Takkula, Wikström ECR: Bokros, Eppink, Yannakoudakis EFD: Allam, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Messerschmidt, Morganti, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni GUE/NGL: Angourakis, Chountis, Hadjigeorgiou, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Lösing, Meyer, Mélenchon, Omarjee, Rubiks, Sousa, Toussas, Triantaphyllides, Wils, de Jong NI: Bonanini, Brons, Griffin, Hartong, Severin, Stadler, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Ivan, Jørgensen, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Bové Hverken eller: 73 ALDE: BilbaoBarandica ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Belder, Cymański, Helmer, Imbrasas, Kurski, Nattrass, Paška, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Händel, Liotard, Maštálka, Murphy, Ransdorf, Remek, Scholz, Søndergaard, Vergiat, Zimmer NI: Claeys, Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Morvai, Sosa Wagner S&D: Herczog Verts/ALE: Alfonsi, Chrysogelos 12. B7-0186/2013 - Beslutning For: 505 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Vlasák, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Imbrasas, Kurski, Paksas, Terho, Włosowicz GUE/NGL: Scholz NI: Bonanini, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Kovatchev, Kozłowski, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Szájer, Sógor, Teixeira, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kleva Kekuš, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cornelissen, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 61 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Allam, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Morganti, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni GUE/NGL: Angourakis, Chountis, Ferreira João, Hadjigeorgiou, Hénin, Lösing, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Rubiks, Sousa, Toussas, Triantaphyllides, Wils, Zuber, de Jong NI: Brons, Claeys, Gollnisch, Griffin, Hartong, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Morvai, Stassen, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Caspary, Dorfmann, Giannakou, Gräßle, Koumoutsakos, Kratsa-Tsagaropoulou, Papanikolaou, Pitsillides, Poupakis, Siekierski, Theocharous, Tsoukalas, Winkler Hermann S&D: Arsenis, Droutsas, Koppa, Paliadeli, Papadopoulou, Podimata, Stavrakakis Hverken eller: 31 ALDE: Chatzimarkakis, Ilchev, Parvanova, Takkula, Werthmann ECR: Rosbach, Wojciechowski, Yannakoudakis EFD: Batten, Helmer, Messerschmidt, Nattrass, Paška, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Gustafsson, Händel, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Maštálka, Ransdorf, Remek, Søndergaard, Vergiat, Zimmer NI: Ehrenhauser, Martin Hans-Peter PPE: Cavada, Coelho S&D: Kirilov Stemmerettelser og -intentioner Hverken eller : Christine De Veyrac 13. B7-0187/2013 - Am 11 For: 56 ALDE: Bennahmias, Vattimo EFD: Allam, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Morganti, Provera, Rossi, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Claeys, Ehrenhauser, Griffin, Kovács, Le Pen Marine, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Járóka S&D: Masip Hidalgo Verts/ALE: Bové Imod: 487 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Kurski, Messerschmidt, Paška, Salavrakos, Terho, Włosowicz GUE/NGL: Ransdorf NI: Bonanini, Sosa Wagner, Szegedi, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Bütikofer, Demesmaeker Hverken eller: 60 ALDE: Lepage EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Imbrasas, Nattrass, Paksas, Ziobro NI: Gollnisch, Hartong, Le Pen Jean-Marie, Martin Hans-Peter, Stassen, Zijlstra, van der Kammen S&D: Tarabella, Weiler Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Chrysogelos, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka 14. B7-0187/2013 - Am 12 For: 154 ALDE: Bennahmias, Lepage, Vattimo EFD: Bizzotto, Borghezio, Fontana, Morganti, Provera, Rossi, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Belet S&D: Andrieu, Andrés Barea, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Berès, Cashman, Castex, Cercas, Cottigny, Cozzolino, Daerden, Ertug, Falbr, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Guillaume, Göncz, Hedh, Hoang Ngoc, Hughes, Irigoyen Pérez, Kleva Kekuš, Leichtfried, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Muñiz De Urquiza, Nilsson, Pargneaux, Perelló Rodríguez, Regner, Riera Madurell, Romero López, Rouček, Simpson, Siwiec, Skinner, Stihler, Sánchez Presedo, Tarabella, Thomas, Trautmann, Tănăsescu, Ulvskog, Vergnaud, Weber Henri, Willmott, Yáñez-Barnuevo García Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 431 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Belder, Cymański, Helmer, Kurski, Messerschmidt, Nattrass, Paška, Salavrakos, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Hartong, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Arlacchi, Balčytis, Berlinguer, Berman, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Gutiérrez Prieto, Haug, Herczog, Iotova, Iovine, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leinen, Liberadzki, Masip Hidalgo, Maňka, Mizzi, Moreira, Mynář, Neuser, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Podimata, Prendergast, Prodi, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Smolková, Stavrakakis, Sârbu, Thomsen, Turunen, Weidenholzer, Weiler, Zala, Zemke Verts/ALE: Demesmaeker Hverken eller: 10 ALDE: Manders EFD: Allam, Imbrasas, Paksas NI: Claeys PPE: Coelho S&D: Poc, Rodust, Van Brempt Verts/ALE: Brantner Stemmerettelser og -intentioner For : Emine Bozkurt, Sergio Gutiérrez Prieto, Antonio Masip Hidalgo, Raimon Obiols, Josef Weidenholzer Imod : Ivo Belet 15. B7-0187/2013 - Am 14 For: 111 ALDE: Lepage, Vattimo GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Vadim Tudor PPE: Bauer, Glattfelder, Gáll-Pelcz, Hankiss, Schöpflin, Surján, Sógor, Tőkés, Őry S&D: Andrieu, Berès, Castex, Cottigny, Guillaume, Herczog, Tarabella, Thomas, Trautmann, Tănăsescu, Vergnaud, Weber Henri, Yáñez-Barnuevo García Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 488 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Allam, Batten, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Helmer, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Nattrass, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Claeys, Hartong, Severin, Sosa Wagner, Stassen, Szegedi, Zamfirescu, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Handzlik, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Svensson, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Thomsen, Toia, Turunen, Ulvskog, Van Brempt, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Zala, Zemke Verts/ALE: Bütikofer, Demesmaeker, Schulz Werner Hverken eller: 3 ALDE: Bennahmias EFD: Imbrasas, Paksas Stemmerettelser og -intentioner For : Erik Bánki, Liem Hoang Ngoc, Lívia Járóka 16. B7-0187/2013 - Am 29 For: 225 ALDE: Bennahmias, Lepage, Vattimo, Werthmann GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, de Jong NI: Bonanini, Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Saïfi S&D: Abela Baldacchino, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, García Pérez, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Mizzi, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tavares, Ždanoka Imod: 348 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Kovács, Szegedi, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Alves, Berlinguer, Correia de Campos, Goebbels, Moreira, Padar Hverken eller: 16 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Allam, Batten, Helmer, Imbrasas, Paksas GUE/NGL: Kohlíček NI: Claeys, Hartong, Morvai, Stassen, Zijlstra, van der Kammen S&D: Poc Verts/ALE: Demesmaeker, Tarand Stemmerettelser og -intentioner Imod : Tokia Saïfi 17. B7-0187/2013 - Am 15 For: 233 ALDE: Bennahmias, Lepage, Vattimo GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Abela Baldacchino, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 352 ALDE: Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Allam, Batten, Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Helmer, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Nattrass, Paška, Provera, Rossi, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Szegedi, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Alves, Correia de Campos, Goebbels, Moreira, Padar Hverken eller: 15 ALDE: Aylward, Gallagher, Harkin, Werthmann EFD: Imbrasas, Paksas NI: Brons, Claeys, Griffin, Hartong, Stassen, Zijlstra, van der Kammen S&D: Poc Verts/ALE: Demesmaeker 18. B7-0187/2013 - Am 16 For: 152 ALDE: Lepage, Vattimo ECR: Muscardini EFD: Allam, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Morganti, Provera, Rossi, Scottà, Speroni, Terho GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Bauer, Bánki, Delvaux, Essayah, Glattfelder, Gáll-Pelcz, Hankiss, Járóka, Korhola, Pietikäinen, Schöpflin, Surján, Sógor, Tőkés S&D: Andrieu, Arlacchi, Arsenis, Berman, Berès, Capoulas Santos, Castex, Christensen, Cofferati, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Daerden, Droutsas, Fajon, García-Hierro Caraballo, Gebhardt, Guillaume, Hoang Ngoc, Iovine, Jørgensen, Martínez Martínez, Olejniczak, Paliadeli, Pargneaux, Perelló Rodríguez, Podimata, Schaldemose, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Vergnaud, Weber Henri Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Ždanoka Imod: 333 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Belder, Cymański, Helmer, Kurski, Nattrass, Paška, Salavrakos, Włosowicz, Ziobro NI: Claeys, Hartong, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Sedó i Alabart, Seeber, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Svensson, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Alves, Correia de Campos, Enciu, Gardiazábal Rubial, Glante, Goebbels, Moreira, Padar Hverken eller: 109 ALDE: Manders EFD: Messerschmidt, Paksas NI: Bonanini, Sosa Wagner PPE: Hübner S&D: Abela Baldacchino, Andrés Barea, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Cliveti, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Dušek, Dăncilă, Ertug, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Paleckis, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Stemmerettelser og -intentioner For : Angelika Werthmann Hverken eller : Chrysoula Paliadeli 19. B7-0187/2013 - Am 23 For: 170 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Reimers, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Cymański, Kurski, Paksas, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Brons, Claeys, Griffin, Kovács, Morvai, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Arias Echeverría, Brok, Caspary, Corazza Bildt, Correa Zamora, Díaz de Mera García Consuegra, Essayah, Estaràs Ferragut, Fisas Ayxela, Fjellner, Fraga Estévez, Garriga Polledo, Gräßle, Herranz García, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Langen, Lope Fontagné, López-Istúriz White, Macovei, Mato Adrover, Millán Mon, Ortiz Vilella, Papanikolaou, Poupakis, Svensson, Tsoukalas, Verheyen, Vidal-Quadras, Zalba Bidegain, de Grandes Pascual, del Castillo Vera S&D: Alves, Bozkurt, Cashman, Christensen, Correia de Campos, Dušek, Enciu, Ferreira Elisa, Hedh, Hughes, Jørgensen, Kadenbach, Kreissl-Dörfler, Leichtfried, Ludvigsson, Martin David, McAvan, McCarthy, Moreira, Nilsson, Obiols, Padar, Regner, Rouček, Schaldemose, Simpson, Siwiec, Skinner, Stihler, Thomsen, Turunen, Willmott Verts/ALE: Auken, Tarand Imod: 420 ALDE: Bennahmias, Goerens, Goulard, Griesbeck, Kazak, Lepage, Michel, Nicolai, Paulsen, Ries, Rinaldi, Rochefort, Vattimo, Zanoni, de Sarnez ECR: De Martini, Kamiński, Muscardini EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Messerschmidt, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Ehrenhauser, Gollnisch, Hartong, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Ehler, Engel, Feio, Ferber, Fernandes, Florenz, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Gauzès, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Luhan, Lulling, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotova, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Lange, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Castex, Cercas, Childers, Cliveti, Cofferati, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dăncilă, Ertug, Fajon, Falbr, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hoang Ngoc, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Leinen, Liberadzki, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, Menéndez del Valle, Mizzi, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Olejniczak, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Smolková, Stavrakakis, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Toia, Trautmann, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tavares, Turmes, Ždanoka Hverken eller: 10 ALDE: Manders EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Imbrasas, Nattrass PPE: Gutiérrez-Cortines, Hübner, Quisthoudt-Rowohl S&D: Weidenholzer Stemmerettelser og -intentioner For : Cristina Gutiérrez-Cortines, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Salvador Sedó i Alabart Imod : Raimon Obiols Hverken eller : Evelyn Regner 20. B7-0187/2013 - Am 24 For: 176 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Imbrasas, Kurski, Terho, Włosowicz NI: Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Arias Echeverría, Brok, Caspary, Correa Zamora, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Essayah, Estaràs Ferragut, Ferber, Fisas Ayxela, Fraga Estévez, Garriga Polledo, Gräßle, Herranz García, Hohlmeier, Iacolino, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Kastler, Kelly, Klaß, Koch, Langen, Lehne, Liese, Lope Fontagné, López-Istúriz White, Mato Adrover, Millán Mon, Ortiz Vilella, Pieper, Reul, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Zalba Bidegain, de Grandes Pascual S&D: Alves, Bozkurt, Cashman, Christensen, Correia de Campos, Enciu, Falbr, Gomes, Hedh, Hughes, Jørgensen, Kadenbach, Kreissl-Dörfler, Leichtfried, Leinen, Ludvigsson, Martin David, McAvan, McCarthy, Moreira, Nilsson, Obiols, Padar, Schaldemose, Simpson, Siwiec, Skinner, Stihler, Thomsen, Turunen, Willmott Verts/ALE: Auken, Tarand Imod: 408 ALDE: Bennahmias, Goerens, Goulard, Griesbeck, Kazak, Lepage, Michel, Nicolai, Ries, Rinaldi, Rochefort, Vattimo, Zanoni, de Sarnez ECR: De Martini EFD: Allam, Bizzotto, Borghezio, Fontana, Messerschmidt, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Hartong, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Engel, Feio, Fernandes, Fjellner, Florenz, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Hibner, Hortefeux, Ibrisagic, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kelam, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Le Brun, Le Grip, Lisek, Lulling, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Rangel, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Wałęsa, Winkler Hermann, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Lange, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Castex, Cercas, Childers, Cliveti, Cofferati, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Ertug, Fajon, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hoang Ngoc, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Liberadzki, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, Menéndez del Valle, Mizzi, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Olejniczak, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Smolková, Stavrakakis, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Toia, Trautmann, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Staes, Tavares, Turmes, Ždanoka Hverken eller: 15 ALDE: Manders EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Nattrass, Paksas NI: Claeys, Morvai PPE: Gutiérrez-Cortines, Hübner, Luhan, Quisthoudt-Rowohl S&D: Ferreira, Regner, Rouček Stemmerettelser og -intentioner For : Cristina Gutiérrez-Cortines, Salvador Sedó i Alabart Imod : Raimon Obiols, Evelyn Regner 21. B7-0187/2013 - § 11/1 For: 576 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Bizzotto, Borghezio, Cymański, Fontana, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paksas, Paška, Provera, Rossi, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Claeys, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Luhan, Lulling, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Striffler, Surján, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Castex, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hoang Ngoc, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leinen, Liberadzki, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, McAvan, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 21 ECR: Czarnecki EFD: Allam, Salavrakos NI: Hartong, Stadler, Stassen, Zijlstra, van der Kammen PPE: Corazza Bildt, Fjellner, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Lope Fontagné, López-Istúriz White, Rangel, Stolojan, Svensson, Ulmer S&D: Ludvigsson, Martin David, McCarthy Hverken eller: 7 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Nattrass, Ziobro PPE: Gutiérrez-Cortines S&D: Leichtfried Stemmerettelser og -intentioner For : Olle Ludvigsson Hverken eller : Evelyn Regner 22. B7-0187/2013 - § 11/2 For: 381 ALDE: Aylward, Gallagher, Goerens, Goulard, Griesbeck, Harkin, Hyusmenova, Kazak, Lepage, Michel, Nicolai, Oviir, Panayotov, Ries, Rinaldi, Rochefort, Tremosa i Balcells, Vattimo, Werthmann, de Sarnez ECR: Muscardini EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Fontana, Imbrasas, Messerschmidt, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Griffin, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Audy, Bach, Bagó, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Buzek, Bánki, Băsescu, Březina, Cadec, Carvalho, Casini, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Danjean, Dantin, Dati, Daul, De Veyrac, Delvaux, Engel, Feio, Fernandes, Franco, Gabriel, Gallo, Gardini, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Hibner, Hortefeux, Hübner, Jordan, Juvin, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Kariņš, Kelly, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Le Brun, Le Grip, Liese, Lisek, Luhan, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matula, Mazzoni, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Riquet, Roatta, Roithová, Rübig, Sanchez-Schmid, Saudargas, Saïfi, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sonik, Stolojan, Striffler, Sógor, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Verheyen, Wałęsa, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Lange, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Castex, Cercas, Childers, Cliveti, Cofferati, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Hoang Ngoc, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Leinen, Liberadzki, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Maňka, Menéndez del Valle, Mizzi, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Smolková, Stavrakakis, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Toia, Trautmann, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 191 ALDE: Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Hall, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Parvanova, Paulsen, Reimers, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Cymański, Kurski, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Mélenchon NI: Hartong, Stassen, Zijlstra, van der Kammen PPE: Arias Echeverría, Balz, Bendtsen, Brok, Böge, Cancian, Caspary, Corazza Bildt, Correa Zamora, David, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Essayah, Estaràs Ferragut, Ferber, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Gahler, Garriga Polledo, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Herranz García, Hohlmeier, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Karas, Kelam, Klaß, Koch, Langen, Lehne, Lope Fontagné, Lulling, López-Istúriz White, Mato Adrover, Mayer, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mészáros, Ortiz Vilella, Peterle, Pieper, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Sarvamaa, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Svensson, Teixeira, Theocharous, Ulmer, Ungureanu, Vaidere, Vidal-Quadras, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, de Grandes Pascual S&D: Alves, Attard-Montalto, Cashman, Christensen, Correia de Campos, De Castro, Enciu, Goebbels, Hughes, Jørgensen, Kreissl-Dörfler, Ludvigsson, Martin David, McAvan, McCarthy, Moreira, Olejniczak, Padar, Schaldemose, Simpson, Siwiec, Skinner, Stihler, Thomsen, Turunen, Willmott Verts/ALE: Auken Hverken eller: 17 ALDE: Manders EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Nattrass, Paksas NI: Claeys, Szegedi PPE: Fisas Ayxela, Jiménez-Becerril Barrio, Járóka, Kastler, Sommer, Urutchev S&D: Kadenbach, Leichtfried Verts/ALE: Tarand Stemmerettelser og -intentioner For : Salvatore Iacolino, Jean-Luc Mélenchon Imod : Emine Bozkurt, Anna Hedh, Morten Messerschmidt, Jens Nilsson, Pilar del Castillo Vera Hverken eller : Evelyn Regner 23. B7-0187/2013 - Am 20/1 For: 100 ALDE: Lepage, Vattimo ECR: Tannock, Wojciechowski EFD: Allam, Bizzotto, Fontana, Messerschmidt, Morganti, Provera, Rossi, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Chountis, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, de Jong NI: Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Pietikäinen S&D: Boștinaru, Dăncilă, Kreissl-Dörfler, Leichtfried, Poc Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 475 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Yannakoudakis, Zīle, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Belder, Cymański, Helmer, Kurski, Nattrass, Paška, Salavrakos, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Brons, Claeys, Hartong, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Lange, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Thomsen, Toia, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Demesmaeker Hverken eller: 18 ALDE: Werthmann EFD: Imbrasas, Paksas GUE/NGL: Angourakis, Toussas S&D: Andrieu, Berès, Castex, Cottigny, Daerden, Guillaume, Hoang Ngoc, Pargneaux, Tarabella, Thomas, Trautmann, Vergnaud, Weber Henri Stemmerettelser og -intentioner For : Philip Claeys, Angelika Werthmann Imod : Charles Tannock 24. B7-0187/2013 - Am 21 For: 104 ALDE: Lepage, Vattimo, Werthmann GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Andrieu, Arsenis, Berès, Castex, Cottigny, Daerden, Ertug, Guillaume, Hoang Ngoc, Kreissl-Dörfler, Pargneaux, Thomas, Toia, Trautmann, Vergnaud, Weber Henri Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 473 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Cymański, Fontana, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Severin, Sosa Wagner, Szegedi, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Hverken eller: 20 ALDE: Harkin EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Imbrasas, Nattrass, Paksas NI: Claeys, Gollnisch, Hartong, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Stassen, Zijlstra, van der Kammen S&D: Leichtfried, Poc, Weidenholzer Verts/ALE: Demesmaeker, Tarand Stemmerettelser og -intentioner For : Bruno Gollnisch, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen Imod : Britta Thomsen 25. B7-0187/2013 - Am 36 For: 145 ALDE: Aylward, Bennahmias, Gallagher, Harkin, Lambsdorff, Ludford, Tremosa i Balcells, Vattimo, Werthmann ECR: Muscardini EFD: (The Earl of) Dartmouth, Allam, Batten, Bizzotto, Fontana, Helmer, Messerschmidt, Morganti, Nattrass, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Andrieu, Arsenis, Berman, Berès, Boștinaru, Cashman, Castex, Cottigny, Cozzolino, Daerden, Dăncilă, Enciu, Ertug, Guillaume, Haug, Herczog, Hoang Ngoc, Kreissl-Dörfler, Leichtfried, Liberadzki, McAvan, Neuser, Pargneaux, Poc, Regner, Simon, Thomas, Toia, Trautmann, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 444 ALDE: Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Kurski, Paška, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Claeys, Hartong, Severin, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Hedh, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Leinen, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomsen, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Hverken eller: 6 ALDE: Lepage EFD: Imbrasas, Paksas GUE/NGL: Ferreira, Kohlíček, Zuber Stemmerettelser og -intentioner For : Rachida Dati 26. B7-0187/2013 - Am 37 For: 187 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Davies, De Backer, Donskis, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lepage, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ojuland, Oviir, Panayotov, Paulsen, Reimers, Ries, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Vajgl, Vattimo, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Messerschmidt, Nattrass, Salavrakos, Speroni GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Claeys, Ehrenhauser, Gollnisch, Hartong, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Sosa Wagner, Stadler, Stassen, Vadim Tudor, Zamfirescu, Zijlstra, van der Kammen PPE: Delvaux, Sanchez-Schmid, Saïfi, Striffler S&D: Andrieu, Arsenis, Berès, Castex, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Daerden, Ertug, Gomes, Guillaume, Herczog, Hoang Ngoc, Kreissl-Dörfler, Pargneaux, Poc, Regner, Schaldemose, Tarabella, Thomas, Toia, Trautmann, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 396 ALDE: Creutzmann, Jäätteenmäki, Lambsdorff, Parvanova, Vălean ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Cymański, Fontana, Kurski, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Scottà, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Severin, Szegedi, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sarvamaa, Saudargas, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Balčytis, Berlinguer, Berman, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Hughes, Iotova, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Thomsen, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Hverken eller: 8 ALDE: Bennion, Duff, Nicolai EFD: Helmer, Paksas GUE/NGL: Kohlíček S&D: Iovine, Neuser Stemmerettelser og -intentioner For : Rachida Dati Imod : Christel Schaldemose 27. B7-0187/2013 - Am 3 For: 100 ALDE: Bennahmias, Lepage, Vattimo EFD: Allam, Bizzotto, Fontana, Morganti, Rossi, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Castex, Ertug, Hoang Ngoc, Thomas Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 488 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Kurski, Messerschmidt, Paška, Salavrakos, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Claeys, Hartong, Severin, Sosa Wagner, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomsen, Toia, Trautmann, Tănăsescu, Ulvskog, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Bütikofer, Demesmaeker Hverken eller: 9 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Imbrasas, Nattrass, Paksas GUE/NGL: Angourakis, Toussas S&D: Poc Stemmerettelser og -intentioner Imod : Emilie Turunen 28. B7-0187/2013 - Am 4 For: 97 ALDE: Bennahmias, Klinz, Krahmer, Lepage, Vattimo EFD: Allam, Bizzotto, Fontana, Morganti, Provera, Rossi, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Ertug, Leinen Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Bélier, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tavares, Turmes, Ždanoka Imod: 487 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kazak, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Belder, Cymański, Helmer, Kurski, Messerschmidt, Nattrass, Paška, Salavrakos, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Claeys, Hartong, Severin, Sosa Wagner, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cottigny, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Bütikofer, Demesmaeker Hverken eller: 16 ALDE: Manders EFD: Imbrasas, Paksas GUE/NGL: Angourakis, Toussas S&D: Castex, Falbr, Herczog, Hoang Ngoc, Poc, Thomas, Weidenholzer Verts/ALE: Brantner, Lövin, Schlyter, Tarand 29. B7-0187/2013 - Am 5 For: 125 ALDE: Aylward, Bennahmias, Gallagher, Harkin, Lepage, Vattimo EFD: Allam GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Ehrenhauser, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Langen, Pietikäinen S&D: Andrieu, Arlacchi, Berman, Berès, Castex, Cofferati, Costa, Cottigny, Cozzolino, Daerden, Ertug, Gebhardt, Guillaume, Hoang Ngoc, Kirilov, Kreissl-Dörfler, Leichtfried, Martínez Martínez, Muñiz De Urquiza, Neuser, Pargneaux, Poc, Regner, Riera Madurell, Skinner, Thomas, Toia, Trautmann, Vergnaud, Weber Henri, Weidenholzer, Weiler Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tavares, Ždanoka Imod: 348 ALDE: Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Belder, Cymański, Helmer, Kurski, Messerschmidt, Nattrass, Paška, Salavrakos, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Hartong, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Alves, Correia de Campos, Glante, Leinen, Moreira, Padar Verts/ALE: Bütikofer, Demesmaeker Hverken eller: 118 ALDE: Manders EFD: Fontana, Imbrasas, Morganti, Paksas, Rossi, Scottà, Speroni NI: Bonanini, Gollnisch, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Severin S&D: Abela Baldacchino, Andrés Barea, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Balčytis, Berlinguer, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Costello, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Goebbels, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Maňka, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Mynář, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Repo, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomsen, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Tarand 30. B7-0187/2013 - Am 6 For: 71 ALDE: Bennahmias, Krahmer, Lepage, Vattimo EFD: Allam, Bizzotto, Fontana, Morganti, Rossi, Scottà, Speroni GUE/NGL: Anderson, Chountis, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, de Jong NI: Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Andrieu, Berès, Castex, Costa, Cottigny, Cozzolino, Daerden, Ertug, Guillaume, Hoang Ngoc, Martin David, Pargneaux, Thomas, Toia, Trautmann, Vergnaud, Weber Henri Verts/ALE: Bové, Grèze, Miranda, Tavares Imod: 468 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Helmer, Kurski, Messerschmidt, Paška, Salavrakos, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Angourakis, Ferreira João, Toussas, Zuber NI: Bonanini, Hartong, Severin, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arlacchi, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costello, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Enciu, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomsen, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Bütikofer Hverken eller: 55 EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Imbrasas, Nattrass, Paksas NI: Brons, Claeys S&D: Boștinaru, Dăncilă, Gebhardt, Kreissl-Dörfler, Poc, Weidenholzer Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Turmes, Ždanoka Stemmerettelser og -intentioner Hverken eller : Evelyn Regner 31. B7-0187/2013 - Am 9 For: 64 ALDE: Bennahmias, Krahmer, Lepage, Vattimo EFD: Bizzotto GUE/NGL: Anderson, Chountis, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, de Jong NI: Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu S&D: Andrieu, Arlacchi, Berès, Castex, Cottigny, Daerden, Guillaume, Hedh, Hoang Ngoc, Neuser, Pargneaux, Thomas, Toia, Trautmann, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri Verts/ALE: Albrecht, Benarab-Attou, Bové, Delli, Grèze, Lövin, Miranda, Schlyter, Smith, Ždanoka Imod: 487 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Cymański, Fontana, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paška, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Brons, Claeys, Gollnisch, Hartong, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gutiérrez-Cortines, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hankiss, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Poupakis, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Theocharous, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arsenis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Herczog, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Papadopoulou, Pașcu, Perelló Rodríguez, Podimata, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomsen, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Bütikofer, Demesmaeker, Rivasi Hverken eller: 48 ALDE: Werthmann EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Helmer, Imbrasas, Nattrass, Paksas GUE/NGL: Angourakis, Ferreira João, Toussas, Zuber NI: Ehrenhauser S&D: Ertug, Kreissl-Dörfler, Poc Verts/ALE: Alfonsi, Auken, Besset, Brantner, Bélier, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Romeva i Rueda, Schroedter, Schulz Werner, Staes, Tarand, Tavares, Turmes 32. B7-0187/2013 - Beslutning For: 460 ALDE: Aylward, Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, Davies, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goerens, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Lyon, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Szymański, Tannock, Tomaševski, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Bizzotto, Cymański, Fontana, Helmer, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paksas, Provera, Rossi, Salavrakos, Scottà, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro NI: Bonanini, Severin, Sosa Wagner, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Bodu, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, De Veyrac, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Engel, Essayah, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Franco, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Handzlik, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Koumoutsakos, Kovatchev, Kozłowski, Kratsa-Tsagaropoulou, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, López-Istúriz White, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Pitsillides, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Svensson, Teixeira, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Tsoukalas, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Frigo, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Iovine, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kirilov, Kleva Kekuš, Koppa, Kreissl-Dörfler, Lange, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Paleckis, Paliadeli, Panzeri, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Senyszyn, Simon, Simpson, Siwiec, Skinner, Smolková, Stavrakakis, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Thomsen, Toia, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Weidenholzer, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zala, Zemke Verts/ALE: Auken, Cornelissen, Demesmaeker Imod: 105 ALDE: Lepage, Vattimo EFD: Allam, Paška GUE/NGL: Anderson, Angourakis, Chountis, Ferreira João, Gustafsson, Hadjigeorgiou, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Murphy, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Toussas, Triantaphyllides, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Brons, Claeys, Ehrenhauser, Gollnisch, Hartong, Kovács, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Stadler, Stassen, Zijlstra, van der Kammen PPE: Riquet, Striffler, Ulmer S&D: Berman, Castex, Daerden, Ertug, Hoang Ngoc, Papadopoulou, Sehnalová, Tarabella, Thomas Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Bové, Brantner, Bélier, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cronberg, Delli, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Schulz Werner, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Turmes, Ždanoka Hverken eller: 28 ALDE: Bennahmias, Goulard, Griesbeck, Rochefort, de Sarnez EFD: (The Earl of) Dartmouth, Batten, Nattrass PPE: Bauer, Glattfelder, Gáll-Pelcz, Hankiss, Járóka, Schöpflin, Surján, Sógor, Tőkés, Őry S&D: Andrieu, Berès, Cottigny, Gebhardt, Guillaume, Pargneaux, Trautmann, Vergnaud, Weber Henri Verts/ALE: Bütikofer Stemmerettelser og -intentioner For : Thijs Berman, Dominique Riquet, Michèle Striffler Hverken eller : Evelyn Regner, Josef Weidenholzer 33. B7-0198/2013 - Am 6 For: 225 ALDE: Bearder, Bennahmias, Goerens, Hall, Michel, Werthmann ECR: van Dalen EFD: Cymański, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Paksas, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Ferreira João, Gustafsson, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Ehrenhauser, Gollnisch, Martin Hans-Peter, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Vadim Tudor, Zamfirescu PPE: Delvaux, Pietikäinen, Teixeira, Thun und Hohenstein S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Childers, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Kleva Kekuš, Lange, Leichtfried, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Panzeri, Papadopoulou, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Auken, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Chrysogelos, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Grèze, Harms, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Rivasi, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Ždanoka Imod: 315 ALDE: Aylward, Bennion, Bilbao Barandica, Chatzimarkakis, Creutzmann, De Backer, Donskis, Duff, Gallagher, Gerbrandy, Godmanis, Goulard, Griesbeck, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Løkkegaard, Manders, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Girling, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Fontana, Morganti, Nattrass, Paška, Provera, Rossi NI: Hartong, Stassen, Szegedi, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Böge, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Fisas Ayxela, Florenz, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Giannakou, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Herranz García, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Kovatchev, Kozłowski, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Mészáros, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pirker, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Quisthoudt-Rowohl, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schnieber-Jastram, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Skrzydlewska, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Thyssen, Trzaskowski, Tőkés, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný Hverken eller: 5 EFD: Speroni NI: Brons, Claeys, Kovács, Morvai Stemmerettelser og -intentioner For : Marian Harkin Imod : Christine De Veyrac 34. RC-B7-0223/2013 - Am 1 For: 57 ALDE: Griesbeck, Rohde ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Ford, Foster, Fox, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Kurski, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Ransdorf NI: Hartong, Stassen, Vadim Tudor, Zamfirescu, Zijlstra, van der Kammen, van der Stoep PPE: Corazza Bildt, Ibrisagic, Macovei, Svensson Imod: 458 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Goerens, Goulard, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld EFD: Allam, Bizzotto, Fontana, Morganti, Paška, Provera, Rossi, Speroni, Terho GUE/NGL: Anderson, Ferreira João, Gustafsson, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Mélenchon, Omarjee, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Kovács, Martin Hans-Peter, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Florenz, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Kovatchev, Kozłowski, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Szájer, Sógor, Teixeira, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Lange, Leichtfried, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Ždanoka Hverken eller: 8 ALDE: Løkkegaard EFD: Imbrasas, Messerschmidt, Nattrass, Paksas NI: Claeys, Gollnisch, Morvai Stemmerettelser og -intentioner Imod : Christine De Veyrac, Bruno Gollnisch 35. RC-B7-0223/2013 - § 4 For: 509 ALDE: Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Bizzotto, Cymański, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paksas, Paška, Provera, Rossi, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Ferreira João, Gustafsson, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Claeys, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Daul, David, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Florenz, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Kovatchev, Kozłowski, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pirker, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Lange, Leichtfried, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Ždanoka Imod: 5 ALDE: Aylward PPE: Bagó, Dantin, Dati, Vidal-Quadras Hverken eller: 8 EFD: Allam, Nattrass NI: Hartong, Mölzer, Obermayr, Stassen, Zijlstra, van der Kammen Stemmerettelser og -intentioner For : Rachida Dati, Christine De Veyrac 36. RC-B7-0223/2013 - § 9 For: 516 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Bowles, Chatzimarkakis, Creutzmann, De Backer, Donskis, Duff, Gerbrandy, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Češková EFD: Allam, Belder, Bizzotto, Cymański, Fontana, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Morganti, Paksas, Paška, Provera, Rossi, Speroni, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Ferreira João, Gustafsson, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Vergiat, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Florenz, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jiménez-Becerril Barrio, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Kovatchev, Kozłowski, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Lope Fontagné, Luhan, Lulling, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalba Bidegain, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Capoulas Santos, Caronna, Cashman, Cercas, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Lange, Leichtfried, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Rodust, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Ždanoka Imod: 3 ECR: Andreasen, Zīle, van Dalen Hverken eller: 6 EFD: Nattrass NI: Claeys, Hartong, Stassen, Zijlstra, van der Kammen 37. RC-B7-0223/2013 - § 12 For: 498 ALDE: Aylward, Bearder, Bennahmias, Bennion, Bilbao Barandica, Chatzimarkakis, Creutzmann, Donskis, Duff, Gerbrandy, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Jäätteenmäki, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Lepage, Ludford, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Paulsen, Reimers, Ries, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Werthmann, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Deva, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Hannan, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Strejček, Swinburne, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Yannakoudakis, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Belder, Cymański, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Paksas, Paška, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Ferreira João, Gustafsson, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Maštálka, Meyer, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Vergiat, Wils, Zimmer, de Jong NI: Bonanini, Brons, Claeys, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Mölzer, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Bánki, Băsescu, Březina, Cadec, Cancian, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Correa Zamora, Danjean, Dantin, Dati, Daul, David, Delvaux, Deß, Dorfmann, Díaz de Mera García Consuegra, Ehler, Essayah, Estaràs Ferragut, Feio, Ferber, Fernandes, Florenz, Gabriel, Gahler, Gallo, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Glattfelder, Grosch, Grossetête, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jahr, Jeggle, Jordan, Juvin, Járóka, Jędrzejewska, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Korhola, Kovatchev, Kozłowski, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Luhan, Lulling, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Pieper, Pietikäinen, Pirker, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Rangel, Reul, Riquet, Roatta, Roithová, Ronzulli, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Szájer, Sógor, Teixeira, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Winkler Hermann, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zver, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrieu, Andrés Barea, Arlacchi, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Caronna, Cashman, Cercas, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Domenici, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Garcés Ramón, García Pérez, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gomes, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Hedh, Herczog, Hughes, Iotova, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Jørgensen, Kadenbach, Kalfin, Lange, Leichtfried, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, McCarthy, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Mynář, Neuser, Nilsson, Olejniczak, Padar, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Riera Madurell, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Van Brempt, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Kiil-Nielsen, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Tavares, Ždanoka Imod: 4 NI: Hartong, Stassen, Zijlstra, van der Kammen Hverken eller: 8 EFD: Allam, Bizzotto, Fontana, Morganti, Nattrass, Provera, Rossi, Speroni Stemmerettelser og -intentioner Hverken eller : Lucas Hartong, Laurence J. A. J. Stassen, Auke Zijlstra, Patricia van der Kammen 38. RC-B7-0223/2013 - Beslutning For: 459 ALDE: Bearder, Bennion, Bilbao Barandica, Chatzimarkakis, De Backer, Donskis, Duff, Goerens, Goulard, Griesbeck, Hall, Harkin, Hyusmenova, Ilchev, Jensen, Johansson, Kacin, Kazak, Krahmer, Lambsdorff, Ludford, Løkkegaard, Manders, Michel, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicolai, Ojuland, Oviir, Panayotov, Parvanova, Paulsen, Reimers, Rinaldi, Rochefort, Rohde, Savisaar-Toomast, Schaake, Schmidt, Takkula, Taylor Rebecca, Thein, Tremosa i Balcells, Vajgl, Vattimo, Vălean, Watson, Weber Renate, Wikström, Zanoni, de Sarnez, in 't Veld ECR: Andreasen, Ashworth, Bielan, Bokros, Cabrnoch, Chichester, Czarnecki, De Martini, Elles, Eppink, Fajmon, Ford, Foster, Fox, Harbour, Kamiński, Kowal, Kožušník, Legutko, McIntyre, Migalski, Muscardini, Nicholson, Piotrowski, Poręba, Rosbach, Stevenson, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wojciechowski, Zīle, van Dalen, Češková EFD: Allam, Belder, Cymański, Imbrasas, Kurski, Messerschmidt, Paksas, Paška, Terho, Włosowicz, Ziobro GUE/NGL: Anderson, Ferreira João, Gustafsson, Händel, Hénin, Kohlíček, Le Hyaric, Liotard, Lösing, Maštálka, Meyer, Mélenchon, Omarjee, Ransdorf, Remek, Rubiks, Scholz, Sousa, Søndergaard, Vergiat, Wils, Zimmer, Zuber, de Jong NI: Bonanini, Brons, Ehrenhauser, Gollnisch, Kovács, Martin Hans-Peter, Morvai, Obermayr, Severin, Sosa Wagner, Stadler, Szegedi, Vadim Tudor, Zamfirescu, van der Stoep PPE: Andrikienė, Antinoro, Antonescu, Arias Echeverría, Audy, Bach, Bagó, Balz, Bastos, Bauer, Becker, Belet, Bendtsen, Berlato, Berra, Bertot, Borissov, Borys, Boulland, Bratkowski, Brok, Buzek, Băsescu, Březina, Cadec, Carvalho, Casini, Caspary, Cavada, Coelho, Collin-Langen, Comi, Corazza Bildt, Danjean, Dati, David, Delvaux, Deß, Dorfmann, Essayah, Feio, Ferber, Fernandes, Florenz, Gabriel, Gahler, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Glattfelder, Grosch, Grzyb, Gräßle, Gáll-Pelcz, Handzlik, Hibner, Hohlmeier, Hortefeux, Hübner, Iacolino, Ibrisagic, Jeggle, Jordan, Juvin, Járóka, Kaczmarek, Kalinowski, Kalniete, Karas, Kariņš, Kastler, Kelam, Kelly, Klaß, Koch, Kovatchev, Kozłowski, Kuhn, Kukan, Köstinger, La Via, Lamassoure, Langen, Le Brun, Le Grip, Lehne, Liese, Lisek, Luhan, Lulling, Macovei, Malinov, Mann, Marcinkiewicz, Marinescu, Matera, Mato Adrover, Matula, Mayer, Mazzoni, McGuinness, Melo, Metsola, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Morin-Chartier, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Neynsky, Niculescu, Nitras, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ortiz Vilella, Pack, Panayotova, Papanikolaou, Patrão Neves, Peterle, Pieper, Pirker, Ponga, Posselt, Preda, Protasiewicz, Proust, Pöttering, Rangel, Reul, Riquet, Roithová, Rübig, Sanchez-Schmid, Sarvamaa, Saudargas, Saïfi, Schnellhardt, Schwab, Schöpflin, Sedó i Alabart, Seeber, Siekierski, Silvestris, Sommer, Sonik, Stolojan, Striffler, Surján, Svensson, Sógor, Teixeira, Thun und Hohenstein, Thyssen, Trzaskowski, Ulmer, Ungureanu, Urutchev, Vaidere, Verheyen, Vidal-Quadras, Wałęsa, Weber Manfred, Zalewski, Zanicchi, Zasada, Zeller, Zwiefka, Záborská, de Grandes Pascual, de Lange, del Castillo Vera, van Nistelrooij, van de Camp, Łukacijewska, Őry, Šadurskis, Šťastný S&D: Abela Baldacchino, Alves, Andrés Barea, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Balčytis, Berlinguer, Berman, Berès, Blinkevičiūtė, Bozkurt, Boștinaru, Brzobohatá, Cashman, Cercas, Christensen, Cliveti, Cofferati, Correia de Campos, Costa, Costello, Cozzolino, Crețu, Cuschieri, Cutaș, Daerden, De Angelis, De Castro, Droutsas, Dušek, Dăncilă, Enciu, Ertug, Fajon, Falbr, Ferreira Elisa, Flašíková Beňová, Garcés Ramón, García-Hierro Caraballo, Gardiazábal Rubial, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gomes, Gualtieri, Guillaume, Gutiérrez Prieto, Göncz, Haug, Herczog, Hughes, Irigoyen Pérez, Ivan, Jaakonsaari, Kadenbach, Kalfin, Lange, Leichtfried, Liberadzki, Ludvigsson, Martin David, Martínez Martínez, Maňka, McAvan, Menéndez del Valle, Mizzi, Moreira, Muñiz De Urquiza, Neuser, Nilsson, Obiols, Olejniczak, Padar, Panzeri, Pargneaux, Pașcu, Perelló Rodríguez, Poc, Prendergast, Prodi, Regner, Repo, Romero López, Rouček, Schaldemose, Sehnalová, Senyszyn, Simon, Simpson, Skinner, Smolková, Stihler, Sánchez Presedo, Sârbu, Tarabella, Thomas, Thomsen, Toia, Trautmann, Turunen, Tănăsescu, Ulvskog, Vergnaud, Weber Henri, Weiler, Willmott, Zemke Verts/ALE: Albrecht, Alfonsi, Benarab-Attou, Besset, Brantner, Bélier, Bütikofer, Cohn-Bendit, Cornelissen, Cronberg, Delli, Demesmaeker, Durant, Eickhout, Engström, Evans, Giegold, Hassi, Häfner, Häusling, Jadot, Joly, Keller, Lambert, Lichtenberger, Lochbihler, Lunacek, Lövin, Miranda, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter, Schroedter, Smith, Staes, Tarand, Tavares, Ždanoka Imod: 1 PPE: Winkler Hverken eller: 13 ECR: Strejček EFD: Bizzotto, Fontana, Morganti, Nattrass, Provera, Rossi, Speroni NI: Claeys, Hartong, Stassen, Zijlstra, van der Kammen Stemmerettelser og -intentioner For : Françoise Grossetête, Dan Jørgensen, Nicole Kiil-Nielsen, Angelika Werthmann 39. B7-0221/2013 - Guantanamo - Anmodning om afstemning uden forhandling For: 25 ALDE: Bennion, Donskis ECR: Czarnecki, Migalski PPE: Bauer, Bertot, Březina, Caspary, Deß, Essayah, Hibner, Ibrisagic, Jeggle, Kaczmarek, Koch, Korhola, Lisek, Luhan, Macovei, McGuinness, Morkūnaitė-Mikulėnienė, Ponga, Preda, Sarvamaa, Zasada Imod: 19 EFD: Paška GUE/NGL: Vergiat NI: Morvai PPE: Posselt S&D: Balčytis, Crețu, Geringer de Oedenberg, Jaakonsaari, Repo, Senyszyn, Tarabella Verts/ALE: Cornelissen, Delli, Häfner, Kiil-Nielsen, Lambert, Lochbihler, Romeva i Rueda, Sargentini Hverken eller: 0 40. RC-B7-0243/2013 - Beslutning For: 45 ECR: Ashworth, Chichester, Harbour, Migalski, Vlasák EFD: Cymański, Paška GUE/NGL: Vergiat NI: Martin PPE: Arias Echeverría, Bauer, Collin-Langen, Daul, Deß, Essayah, Gauzès, Hibner, Jeggle, Kaczmarek, Korhola, Lisek, Macovei, Marinescu, Matula, Mayer, Morin-Chartier, Ponga, Posselt, Preda, Schwab, Thun und Hohenstein, Wieland, Záborská S&D: Crețu, Geringer de Oedenberg, Senyszyn, Stihler, Tarabella, Trautmann Verts/ALE: Häfner, Kiil-Nielsen, Lochbihler, Romeva i Rueda, Sargentini, Schlyter Imod: 3 ALDE: Bennion, Donskis, Thein Hverken eller: 3 EFD: Kurski, Ziobro NI: Morvai |
Meddelelse fra Kommissionen i henhold til artikel 2, stk. 3, i ordningen mellem Den Europæiske Union og Republikken Island, Fyrstendømmet Liechtenstein, Kongeriget Norge og Det Schweiziske Forbund om disse staters deltagelse i arbejdet i de udvalg, der bistår Europa-Kommissionen i udøvelsen af dens gennemførelsesbeføjelser, hvad angår gennemførelsen, anvendelsen og udviklingen af Schengenreglerne | 2014-11-28 | [
"EFTA countries",
"Schengen Agreement",
"application of EU law",
"comitology",
"power of implementation"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/cac02ba8-76d9-11e4-b593-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2014427DA. 01000401. xml 28. 11. 2014 DA Den Europæiske Unions Tidende C 427/4 Meddelelse fra Kommissionen i henhold til artikel 2, stk. 3, i ordningen mellem Den Europæiske Union og Republikken Island, Fyrstendømmet Liechtenstein, Kongeriget Norge og Det Schweiziske Forbund om disse staters deltagelse i arbejdet i de udvalg, der bistår Europa-Kommissionen i udøvelsen af dens gennemførelsesbeføjelser, hvad angår gennemførelsen, anvendelsen og udviklingen af Schengenreglerne (2014/C 427/05) I overensstemmelse med artikel 2, stk. 3, i ordningen mellem Den Europæiske Union og Republikken Island, Fyrstendømmet Liechtenstein, Kongeriget Norge og Det Schweiziske Forbund om disse staters deltagelse i arbejdet i de udvalg, der bistår Europa-Kommissionen i udøvelsen af dens gennemførelsesbeføjelser, hvad angår gennemførelsen, anvendelsen og udviklingen af Schengenreglerne (1), opdateres listen over udvalg, der er knyttet som bilag til denne aftale, som anført nedenfor: Liste over eksisterende udvalg, der bistår Europa-Kommissionen i udøvelsen af dens gennemførelsesbeføjelser, hvad angår gennemførelsen, anvendelsen og udviklingen af Schengenreglerne: — udvalget nedsat ved Rådets forordning (EF) nr. 1683/95 af 29. maj 1995 om ensartet udformning af visa (2) — udvalget nedsat ved Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1987/2006 af 20. december 2006 om oprettelse, drift og brug af anden generation af Schengeninformationssystemet (SIS II) (3) og ved Rådets afgørelse 2007/533/RIA af 12. juni 2007 om oprettelse, drift og brug af anden generation af Schengeninformationssystemet (SIS II) (4); dette udvalg bistår også Europa-Kommissionen i anvendelsen af følgende retsakter: — Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 767/2008 af 9. juli 2008 om visuminformationssystemet (VIS) og udveksling af oplysninger mellem medlemsstaterne om visa til kortvarigt ophold (VIS-forordningen) (5) — Rådets forordning (EF) nr. 1104/2008 af 24. oktober 2008 om overgang fra Schengeninformationssystemet (SIS 1+) til anden generation af Schengeninformationssystemet (SIS II) (6) — Rådets afgørelse 2008/839/RIA af 24. oktober 2008 om overgang fra Schengeninformationssystemet (SIS 1+) til anden generation af Schengeninformationssystemet (SIS II) (7) — udvalget nedsat ved Rådets afgørelse 2004/201/RIA af 19. februar 2004 om proceduren for ændring af Sirene-Håndbogen (8) og ved Rådets forordning (EF) nr. 378/2004 af 19. februar 2004 om proceduren for ændring af Sirene-Håndbogen (9) — for at bistå Europa-Kommissionen med at ændre Sirene-Håndbogen — udvalget nedsat ved Rådets beslutning 2005/267/EF af 16. marts 2005 om oprettelse af et sikkert, webbaseret informations- og koordineringsnet for medlemsstaternes indvandringsmyndigheder (10) — udvalget nedsat ved Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 562/2006 af 15. marts 2006 om indførelse af en fællesskabskodeks for personers grænsepassage (Schengengrænsekodeks) (11) — for at bistå Europa-Kommissionen på området ydre grænser — udvalget nedsat ved Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 810/2009 af 13. juli 2009 om en fællesskabskodeks for visa (visumkodeks) (12) — »Visumudvalget« — udvalget nedsat ved artikel 8 i Europa-Parlamentets og Rådets afgørelse nr. 1105/2011/EU af 25. oktober 2011 om listen over rejsedokumenter, der giver indehaveren ret til at passere de ydre grænser, og som kan forsynes med et visum, og om oprettelse af en mekanisme til at opstille denne liste (13) — udvalget nedsat ved Rådets forordning (EU) nr. 1053/2013 af 7. oktober 2013 om indførelse af en evaluerings- og overvågningsmekanisme til kontrol af anvendelsen af Schengenreglerne og om ophævelse af Eksekutivkomitéens afgørelse af 16. september 1998 om nedsættelse af et stående udvalg for evaluering og anvendelse af Schengenreglerne (14) — udvalget nedsat ved Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 1289/2013 af 11. december 2013 om ændring af Rådets forordning (EF) nr. 539/2001 om fastlæggelse af listen over de tredjelande, hvis statsborgere skal være i besiddelse af visum ved passage af de ydre grænser, og listen over de tredjelande, hvis statsborgere er fritaget for dette krav (15) — udvalget nedsat ved Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 514/2014 af 16. april 2014 om almindelige bestemmelser om Asyl-, Migrations- og Integrationsfonden og om instrumentet for finansiel støtte til politisamarbejde, forebyggelse og bekæmpelse af kriminalitet samt krisestyring (16), for så vidt den vedrører spørgsmål, som er nødvendige for gennemførelsen af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 515/2014 af 16. april 2014 om oprettelse af et instrument for finansiel støtte til forvaltning af de ydre grænser og den fælles visumpolitik som en del af Fonden for Intern Sikkerhed og om ophævelse af beslutning nr. 574/2007/EF (17). (1) EUT L 103 af 13. 4. 2012, s. 4. (2) EFT L 164 af 14. 7. 1995, s. 1. (3) EUT L 381 af 28. 12. 2006, s. 4. (4) EUT L 205 af 7. 8. 2007, s. 63. (5) EUT L 218 af 13. 8. 2008, s. 60. (6) EUT L 299 af 8. 11. 2008, s. 1. (7) EUT L 299 af 8. 11. 2008, s. 43. (8) EUT L 64 af 2. 3. 2004, s. 45. (9) EUT L 64 af 2. 3. 2004, s. 5. (10) EUT L 83 af 1. 4. 2005, s. 48. (11) EUT L 105 af 13. 4. 2006, s. 1. (12) EUT L 243 af 15. 9. 2009, s. 23. (13) EUT L 287 af 4. 11. 2011, s. 9. (14) EUT L 295 af 6. 11. 2013, s. 27. (15) EUT L 347 af 20. 12. 2013, s. 74. (16) EUT L 150 af 20. 5. 2014, s. 112. (17) EUT L 150 af 20. 5. 2014, s. 143 |
mål C-69/06: Talan mot Republiken Slovakien väckt den 6 februari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission | 2006-03-25 | [
"European Commission",
"Slovakia",
"action for failure to fulfil an obligation",
"national implementing measure",
"road transport",
"vocational training"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ddfbffa5-94b9-47ed-8949-8f40e9cd48dd | swe | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | C 74/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 25. 3. 2006 Talan mot Republiken Slovakien väckt den 6 februari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission (mål C-69/06) (2006/C 74/22) för bekämpning av mul- och klövsjuka, om såtgärder av direktiv 85/511/EEG (2) och besluten upphävande 89/531/EEG (3) och 91/665/EEG (4) samt om ändring av direktiv 92/46/EEG (5) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv- et, eller, under alla omständigheter, genom att inte under- rätta kommissionen om dessa bestämmelser, och (Rättegångsspråk: slovakiska) 2) förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostna- derna. Europeiska gemenskapernas kommission har den 6 februari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Slovakien. Sökanden företräds av N. Yerrellová och Tomáš Kukal, med delgivningsadress i Luxemburg. Sökanden yrkar att domstolen skall 1) förklara att Republiken Slovakien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 76/914/EEG (1) av den 16 december 1976 om minimikrav på utbildning av vissa förare av vägfordon genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv- et, eller, under alla omständigheter, genom att inte under- rätta kommissionen om dessa bestämmelser, och 2) förplikta Republiken Slovakien att ersätta rättegångskostna- derna. Grunder och huvudargument Fristen för att införliva direktivet löpte ut den 1 maj 2004. (1) EGT L 357, s. 36 (svensk specialutgåva, område 16, volym 1, s. 27). Talan mot Republiken Italien väckt den 7 februari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission Grunder och huvudargument Fristen för att införliva direktivet löpte ut den 30 juni 2004. (1) EUT L 306, s. 1. (2) EGT L 315, s. 11 (svensk specialutgåva, område 3, volym 19, s. 209). (3) EGT L 279, s. 32. (svensk specialutgåva, område 3, volym 30, s. 144). (4) EGT L 368, s. 19 (svensk specialutgåva, område 3, volym 39, s. 260). (5) EGT L 268, s. 1 (svensk specialutgåva, område 3, volym 45, s. 3). Talan mot Republiken Grekland väckt den 7 februari 2006 av Europeiska gemenskapernas kommission (mål C-72/06) (2006/C 74/24) (Rättegångsspråk: grekiska) (mål C-71/06) (2006/C 74/23) (Rättegångsspråk: italienska) Europeiska gemenskapernas kommission har den 7 februari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Grekland. Sökanden företräds av Maria Kontoú Durande och Carmel O'Reilly, juridiska rådgivare vid rätts- tjänsten, med delgivningsadress i Luxemburg. Sökanden yrkar att domstolen skall Europeiska gemenskapernas kommission har den 7 februari 2006 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien. Sökanden företräds av L. Visaggio. Sökanden yrkar att domstolen skall 1) fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter rådets direktiv enligt artikel 93. 1 i 2003/85/EG (1) av den 29 september 2003 om gemenskap- enligt skyldigheter artikel 26 i 1) förklara att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (1) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvän- diga för att följa direktivet, eller, under alla omständigheter, genom att inte underrätta kommissionen om dessa bestäm- melser, och |
Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag M.9423 — Strategic Value Partners/Pfleiderer) — Behandles eventuelt efter den forenklede procedure (EØS-relevant tekst.) | 2019-07-23 | [
"building materials",
"economic concentration",
"investment company",
"merger control",
"wood industry"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/0642e111-ad17-11e9-9d01-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2019247DA. 01003001. xml 23. 7. 2019 DA Den Europæiske Unions Tidende C 247/30 Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag M. 9423 — Strategic Value Partners/Pfleiderer) Behandles eventuelt efter den forenklede procedure (EØS-relevant tekst) (2019/C 247/10) 1. Den 16. juli 2019 modtog Kommissionen i overensstemmelse med artikel 4 i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1) anmeldelse af en planlagt fusion. Anmeldelsen vedrører følgende virksomheder: — Strategic Value Partners, LLC (»Strategic Value Partners«, USA), — Pfleiderer Group S. A. (»Pfleiderer«, Polen). Strategic Value Partners erhverver enekontrol, jf. fusionsforordningens artikel 3, stk. 1, litra b), over hele Pfleiderer. Den planlagte fusion gennemføres gennem et offentligt overtagelsestilbud fremsat den 11. juli 2019. 2. De deltagende virksomheder er aktive på følgende områder: — Strategic Value Partners: forvalter som et privatejet investeringsselskab et hedgefondsinstrument og hybride private equity-fonde, der investerer i offentlige og private aktiemarkeder, gældsmarkeder og andre alternative investeringsmarkeder i hele verden — Pfleiderer: fremstilling af produkter af forarbejdet og overfladebehandlet træ, herunder spånplader, fiberplader og laminater til mange forskellige formål, herunder fremstilling af bordplader/arbejdsflader, møbler, indvendige elementer, produkter til forskellige byggeformål og gulvbelægning. 3. Efter en foreløbig gennemgang af sagen finder Kommissionen, at den anmeldte fusion muligvis er omfattet af fusionsforordningen. Den har dog endnu ikke taget endelig stilling hertil. Det bemærkes, at denne sag eventuelt vil blive behandlet efter den forenklede procedure i overensstemmelse med meddelelse fra Kommissionen om en forenklet procedure for behandling af bestemte fusioner efter Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (2). 4. Kommissionen opfordrer alle interesserede tredjeparter til at fremsætte eventuelle bemærkninger til den planlagte fusion. Alle bemærkninger skal være Kommissionen i hænde senest 10 dage efter offentliggørelsen af denne meddelelse. Angiv altid referencen: M. 9423 — Strategic Value Partners/Pfleiderer Bemærkningerne kan sendes til Kommissionen pr. e-mail, fax eller brev. Benyt venligst følgende kontaktoplysninger: E-mail: COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu Fax +32 22964301 Postadresse: Europa-Kommissionen Generaldirektoratet for Konkurrence Registreringskontoret for fusioner 1049 Bruxelles/Brussel BELGIEN (1) EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1 (»fusionsforordningen«). (2) EUT C 366 af 14. 12. 2013, s. 5 |
Sag C-151/21: Domstolens kendelse (Ottende Afdeling) af 13. december 2021 — Servicio de Salud de Castilla-La Mancha (SESCAM) mod BF (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Tribunal Superior de Justicia de Castilla-La Mancha — Spanien) (Rammeaftalen vedrørende tidsbegrænset ansættelse, der er indgået af EFS, UNICE og CEEP – § 4 – princippet om ikke-diskrimination – området for folkesundhed – beregning af anciennitetstillæg – national lovgivning, hvorefter der ved beregningen af anciennitetstillæg til vedtægtsmæssigt fastansat personale ikke tages hensyn til de perioder, hvori der midlertidigt er udøvet tjeneste i en højere stillingsgruppe) | 2021-12-13 | [
"bonus payment",
"civil servant",
"equal treatment",
"full-time employment",
"labour law",
"public health",
"seniority"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ba7ef558-a37b-11ec-83e1-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2022119DA. 01001401. xml 14. 3. 2022 DA Den Europæiske Unions Tidende C 119/14 Domstolens kendelse (Ottende Afdeling) af 13. december 2021 — Servicio de Salud de Castilla-La Mancha (SESCAM) mod BF (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Tribunal Superior de Justicia de Castilla-La Mancha — Spanien) (Sag C-151/21) (1) (Rammeaftalen vedrørende tidsbegrænset ansættelse, der er indgået af EFS, UNICE og CEEP - § 4 - princippet om ikke-diskrimination - området for folkesundhed - beregning af anciennitetstillæg - national lovgivning, hvorefter der ved beregningen af anciennitetstillæg til vedtægtsmæssigt fastansat personale ikke tages hensyn til de perioder, hvori der midlertidigt er udøvet tjeneste i en højere stillingsgruppe) (2022/C 119/18) Processprog: spansk Den forelæggende ret Tribunal Superior de Justicia de Castilla-La Mancha Parter i hovedsagen Sagsøger: Servicio de Salud de Castilla-La Mancha (SESCAM) Sagsøgt: BF Konklusion § 4 i rammeaftalen vedrørende tidsbegrænset ansættelse, som blev indgået den 18. marts 1999, og som fremgår som bilag til Rådets direktiv 1999/70/EF af 28. juni 1999 om rammeaftalen vedrørende tidsbegrænset ansættelse, der er indgået af EFS, UNICE og CEEP, skal fortolkes således, at denne bestemmelse ikke er til hinder for en national lovgivning, der for så vidt angår en fastansat, der midlertidigt varetager funktioner i en højere stillingsgruppe end den, som den pågældende henhører under, fastsætter, at de treårige anciennitetstillæg, som den pågældende har ret til, svarer til dem, der tildeles i sidstnævnte stillingsgruppe, selv om de treårige anciennitetstillæg, som en arbejdstager med en tidsbegrænset ansættelse, der befinder sig i samme situation, har ret til, svarer til de tillæg, der tildeles i den stillingsgruppe, hvorunder funktionerne faktisk udføres. (1) Dato for indlevering: 9. 3. 2021 |
2009/140/EF: Kommissionens beslutning af 10. februar 2009 om ikke at offentliggøre referencen til standard EN 3-9:2006 Håndildslukkere — Del 9: Yderligere krav til EN 3-7 for CO2-ildslukkeres modstandsdygtighed over for tryk i overensstemmelse med direktiv 97/23/EF om trykbærende udstyr (meddelt under nummer K(2009) 666) (EØS-relevant tekst) | 2009-02-10 | [
"Community certification",
"Sweden",
"approximation of laws",
"environmental risk prevention",
"fire protection",
"pressure equipment",
"technical regulations"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/3b0f7e78-00d7-427f-9ee0-bef5b7901b60 | dan | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | 19. 2. 2009 DA Den Europæiske Unions Tidende L 48/13 (Retsakter vedtaget i henhold til traktaterne om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab/Euratom, hvis offentliggørelse ikke er obligatorisk) II AFGØRELSER OG BESLUTNINGER KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUTNING af 10. februar 2009 om ikke at offentliggøre referencen til standard EN 3-9:2006 »Håndildslukkere — Del 9: Yderligere krav til EN 3-7 for CO2-ildslukkeres modstandsdygtighed over for tryk« i overensstemmelse med direktiv 97/23/EF om trykbærende udstyr (meddelt under nummer K(2009) 666) (EØS-relevant tekst) (2009/140/EF) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (2) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 97/23/EF af 29. maj 1997 om indbyrdes tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om trykbærende udstyr (1), særlig artikel 6, under henvisning til udtalelse fra det stående udvalg, der er nedsat i henhold til artikel 5 i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 98/34/EF af 22. juni 1998 om en informationspro cedure med hensyn til tekniske standarder og forskrifter samt forskrifter for informationssamfundets tjenester (2), og ud fra følgende betragtninger: (1) Det fastsættes i direktiv 97/23/EF, at trykbærende udstyr og enheder kun må bringes i omsætning og tages i brug, såfremt de ved korrekt installering og vedligeholdelse og ved anvendelse i overensstemmelse med deres formål ikke frembyder nogen risiko for menneskers sikkerhed i givet fald, for husdyr eller ejendom. og sundhed og, (1) EFT L 181 af 9. 7. 1997, s. 1. (2) EFT L 204 af 21. 7. 1998, s. 37. (3) (4) (5) Trykbærende udstyr og enheder formodes at opfylde de væsentlige krav i bilag I til direktiv 97/23/EF, hvis de er i overensstemmelse med de nationale standarder, der er vedtaget til gennemførelse af de harmoniserede stan darder, hvis referencer er offentliggjort i Den Europæiske Unions Tidende. I medfør af artikel 6 i direktiv 97/23/EF har Sverige indsigelse vedrørende standard EN fremsat en formel 3-9:2006 vedtaget af Den Europæiske Standardiserings organisation (CEN) den 2. november 2006, hvis refe rencer endnu ikke er offentliggjort i Den Europæiske Unions Tidende. Sverige mener, at afsnit 4, 5. 1, 5. 2, 5. 4, 6 og 8 i standard EN 3-9:2006 ikke opfylder de væsentlige krav i direktiv 97/23/EF. ikke er muligt at Med hensyn til afsnit 4 (materialer) i EN 3-9:2006 mener Sverige, at der kun gives generelle oplysninger, og at det derfor fastsætte bestemmelser om tekniske løsninger for så vidt angår materialekravene i punkt 4 i bilag I til direktiv 97/23/EF. Det nøjagtige valg af materialer er i denne sammenhæng en væsentlig faktor til opfyldelse af en række af de væsentlige sikker hedskrav til trykbærende udstyr, jf. den relevante bestem melse i mandat M/071 til CEN. L 48/14 DA Den Europæiske Unions Tidende 19. 2. 2009 (6) (7) (8) Det er i afsnit 4 i standard EN 3-9:2006 ikke specificeret, hvilke typer materialer der må anvendes. Standarden udelukker kun anvendelse af ikke-metalliske materialer til selve driftsmekanismebeholderen, og det fastsættes, at materialerne, der anvendes til de dele, som måtte komme i berøring med indholdet, skal være forenelige med både indholdet og de materialer, som andre dele er fremstillet af. Da der ikke gives konkrete tekniske speci fikationer, kan afsnit 4 i EN 3-9:2006 derfor ikke give formodning om overensstemmelse med bestemmelserne i punkt 4 i bilag I til direktiv 97/23/EF. Med hensyn til afsnit 5 (konstruktion) i standard EN 3-9:2006, særlig afsnit 5. 1 og 5. 2, er det Sveriges opfat telse, at bestemmelserne ikke indeholder tekniske bestem melser om konstruktion af CO2-beholdere med tilstræk kelig styrke for så vidt angår trykindeslutningen. Sverige mener, at disse bestemmelser ikke opfylder punkt 2. 3 og 2. 9 i bilag I til direktiv 97/23/EF. Afsnit 5. 1 og 5. 2 i standard EN 3-9:2006 indeholder hverken specifikke bestemmelser om konstruktionen af cylinderen og driftsmekanismen eller detaljerede tekniske løsninger til sikring af sikker påfyldning og tømning. Derfor er bestemmelserne ikke tilstrækkelige til at give formodning om overensstemmelse med bestemmelserne om sikker håndtering og drift i punkt 2. 3 og om sikker påfyldning og tømning i punkt 2. 9 i bilag I til direktiv 97/23/EF. (11) Efter Sveriges mening er formålet med afsnit 6 i standard EN 3-9:2006 (fremstilling af den samlede ildslukker) ifølge bilag ZA at sikre overensstemmelse med bestem i bilag I melserne i punkt 2. 8 (enheder) til direktiv til direktiv 97/23/EF 97/23/EF. Punkt 2. 8 i bilag I omhandler snarere konstruktionen end fremstilling af den samlede ildslukker. (12) Punkt 2. 8 i bilag I til direktiv 97/23/EF indeholder bestemmelser om enheder med henblik på at sikre de forskellige deles egnethed, deres hensigtsmæssige integra tion og hensigtsmæssige sammenføjning i en integreret og funktionsdygtig enhed. Punkt 3 i bilag I til direktivet indeholder nærmere bestemmelser om fremstilling. (13) Afsnit 6 i standard EN 3-9:2006 indeholder ikke speci fikke bestemmelser om konstruktion. Det indeholder snarere generelle oplysninger om både konstruktion og fremstilling, uden at de dog er tilstrækkelige til at give formodning om overensstemmelse med bestemmelserne i punkt 2. 8 i bilag I til direktiv 97/23/EF. Da indholdet i dette afsnit endvidere ikke svarer til de relevante bestem melser i direktivet, kan der opstå forvirring. (9) Desuden mener Sverige, at afsnit 5. 4 i standard EN 3-9:2006 ikke er i overensstemmelse med punkt 2. 11. 2 i bilag I til direktiv 97/23/EF. (14) Endelig mener Sverige, at afsnit 8 i standard EN 3-9:2006 ikke er i overensstemmelse med bestemmel serne i punkt 3. 3 i bilag I til direktiv 97/23/EF, da to af de vigtigste parametre, nemlig det tilladte maksimal tryk PS og den tilladte maksimaltemperatur (TSmax), er udeladt. PS og prøvningstrykket (10) Det er i afsnit 5. 4 i standard EN 3-9:2006 anført, at sikkerhedsudstyret i form af sprængskiver på ildslukkeren skal aktiveres, når trykket er mellem 10 % højere end det tilladte maksimaltryk PT. Sprængskiven er i standarden klassificeret som sikker hedstilbehør. Sprængskiven er imidlertid ikke en typisk trykbegrænsende anordning, men snarere en beskyttelses anordning, da hensigten er at begrænse skaden i tilfælde af overfyldning eller overophedning. Desuden er det i punkt 2. 11. 2 om trykbegrænsende anordninger i bilag I til direktiv 97/23/EF fastsat, at disse anordninger skal være konstrueret således, at trykket ikke permanent over stiger det tilladte maksimaltryk PS, og at kun et kort varigt overtryk må overskride PS og selv da kun med 10 %. Derfor kan dette afsnit ikke give formodning om overensstemmelse med direktiv 97/23/EF. bestemmelserne i (15) Der fastsættes i punkt 3. 3 i bilag I til direktiv 97/23/EF nærmere bestemmelser om mærkning af trykbærende udstyr. Det drejer sig om oplysninger om væsentlige tilladte øvre og nedre grænser for alt trykbærende udstyr. (16) Afsnit 8 i standard EN 3-9:2006 indeholder bestem melser om mærkning vedrørende det tilladte maksimal tryk PS, men ikke vedrørende den tilladte minimal- og maksimaltemperatur (TSmin/TSmax). Det er derfor ikke til at give formodning om overensstem tilstrækkeligt melse med bestemmelserne i punkt 3. 3 i bilag I til direktiv 97/23/EF. 19. 2. 2009 DA Den Europæiske Unions Tidende L 48/15 (17) Ved en samlet vurdering af opbygningen af og indholdet i standard EN 3-9:2006 er det derudover ikke klart, om standarden kun omhandler konstruktionskravene til enheden (håndildslukker), eller om den også omfatter konstruktionen af enhedens dele og fremstillingsfasen. Det kan give anledning til forvirring om standardens anvendelsesområde og forholdet mellem standardens bestemmelser og de væsentlige bestemmelser i direktiv 97/23/EF. VEDTAGET FØLGENDE BESLUTNING: Artikel 1 Referencen til standard EN 3-9:2006 »Håndildslukkere — Del 9: Yderligere krav til EN 3-7 for CO2-ildslukkeres modstandsdyg tighed over for tryk« offentliggøres ikke i listen over standarder, der offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidende. (18) Med udgangspunkt i EN 3-9:2006 og på grundlag af de oplysninger, der er fremkommet under høring af de na tionale myndigheder, CEN og erhvervslivet, samt den efterfølgende vurdering af alle relevante aspekter kan det derfor konkluderes, at den harmoniserede standard EN 3-9:2006 ikke opfylder de tilsvarende væsentlige krav i direktiv 97/23/EF. Denne beslutning er rettet til medlemsstaterne. Artikel 2 Udfærdiget i Bruxelles, den 10. februar 2009. (19) Referencerne til standard EN 3-9:2006 bør derfor ikke offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidende — På Kommissionens vegne Günter VERHEUGEN Næstformand |
Meddelande från kommissionen till Rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén - Mot en inre marknad utan skattehinder - En strategi för fastställande av en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU | 2001-10-23 | [
"basis of tax assessment",
"corporation tax",
"tax system"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/8db2e9a1-c4f5-4e7c-a06f-048b264ed94a | swe | [
"pdf"
] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 23. 10. 2001 KOM(2001) 582 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Mot en inre marknad utan skattehinder En strategi för fastställande av en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. 2. 3. 4. 5. 6. Inledning. 3 Behovet att anpassa företagsbeskattningen i EU till nya förutsättningar. 4 Verkningarna av skillnader i effektiv företagsbeskattning på incitamenten att investera på den inre marknaden. 6 Undanröjande av skattehinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. 10 En konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU. 16 Framtida utveckling och sammanfattning. 21 Bilaga : Sammanfattning av kommissionens undersökning rörande "Företagsbeskattning på den inre marknaden" [SEC(2001)1681] 2 1. INLEDNING En reformering av företags- beskattningen i EU är av avgörande betydelse för att nå målen från Europeiska rådets möte i Lissabon. Europeiska unionen har satt som strategiskt mål "att … bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen…". Detta mål fastställdes först vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 och upprepades vid Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon efterlystes även generellt uppbyggnaden av en allmän ram till stöd för ekonomisk verksamhet i EU. Företagsbeskattningen kan spela en viktig roll för att nå detta mål och för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för företagen i EU. Medan viktiga steg har tagits inom andra politikområden har dock inte mycket hänt på det här området och medlemsstaterna använder i stort sett samma bolagsskattesystem som de gjorde innan den inre marknaden upprättades. Denna skevhet när det gäller utvecklingen behöver nu åtgärdas och den nära förestående utvidgningen av EU gör saken ännu mera brådskande. Kommissionen har genomfört en omfattande undersökning av detta ämne. I ett meddelande från maj 2001 om "Skattepolitiken i Europeiska unionen" [KOM(2001)260] fastställs både allmänna mål och flera särskilda prioriteringar när det gäller direkt och indirekt beskattning. Med det här meddelandet går processen ett steg längre genom att den mer detaljerade frågan om direkt beskattning av företagen i Europeiska unionen tas upp i meddelandet. I enlighet med ett särskilt mandat från rådet förklarar kommissionen sin strategi när det gäller företags- beskattning i EU under de närmaste åren. I undersökningen "Företagsbeskattning på den inre marknaden", av vilken en sammanfattning återfinns som bilaga till detta meddelande, granskades huruvida den nuvarande företagsbeskattningen på den inre marknaden skapar ineffektivitet och hindrar aktörerna från att till fullo utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Detta skulle innebära en välfärdsförlust i EU, undergräva EU-företagens konkurrenskraft och därmed strida mot målen från Europeiska rådets möte i Lissabon. Detta meddelande kompletterar och bygger på ovannämnda undersökning. I meddelandet redogörs för kommissionens synpunkter på vad som behöver göras och vad som realistiskt kan göras på företagsbeskattningsområdet i EU under de närmaste åren i syfte att anpassa företagsbeskattningen i EU till den nya ekonomiska ramen och åstadkomma en mer effektiv inre skattehinder. I detta syfte läggs flera konkreta initiativ fram i slutet av det här meddelandet. inre marknad utan Båda dokumenten utgör tillsammans svaret på det mandat som ministerrådet i juli 1999 gav kommissionen att undersöka verkningarna av skillnader i den effektiva företagsbeskattningen i medlemsstaterna på den geografiska placeringen av ekonomisk verksamhet och investeringar, och av skatteregler som utgör hinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden, samt åtgärder för att komma till rätta med dessa förhållanden. 3 Tidigare initiativ rörande företagsbeskattning på EU-nivå Alltsedan upprättandet av Europeiska gemenskaperna har företagsbeskattningen tilldragit sig särskild uppmärksamhet som en viktig faktor först för upprättandet och senare för fullbordandet av den inre marknaden. Flera undersökningar såsom Neumark-rapporten 1962 och Tempel-rapporten 1970 har lagts fram och flera initiativ tagits, vilka var avsedda att uppnå en begränsad harmonisering av bolagsskattesystemet, skattebasen och även skattesatserna. Kommissionen lade fram förslag till direktiv 1975 samt, med en starkare inriktning på förlustutjämning, 1984 och 1985. Dessa återtogs sedan. Ett utkast från 1988 till en harmonisering av företagens skattebas lades aldrig fram på grund av motståndet från flertalet medlemsstater. Samtidigt som den bristande framgången i samband med ovanstående initiativ erkändes, föreslogs det i kommissionens meddelande om företagsbeskattning från 1990 [SEC(90)601] att med förbehåll för subsidiaritetsprincipen borde alla initiativ fastställas genom en process som grundar sig på samråd med medlemsstaterna. På den grundvalen, och mot bakgrund av förslag från kommissionen från slutet av sextiotalet, antogs slutligen tre åtgärder - två direktiv och en konvention - i juli 1990 (cid:1)fusionsdirektivet och skiljedomskonventionen 90/436/EEG]. Ett förslag rörande gränsöverskridande förlustutjämning behandlas fortfarande av rådet [KOM(90)595]. Kommissionen återtog 1994 ett första förslag som syftade till att avskaffa källskatt på gränsöverskridande ränte- och royaltybetalningar mellan bolag i skilda medlemsstater. Ett nytt förslag lades emellertid fram 1998 [KOM(1998)67]. moder/dotterbolagsdirektivet 90/434/EEG, 90/435/EEG Angreppssättet från 1990 utvecklades ytterligare 1996/1997 i ett meddelande från kommissionen [KOM(97)495]. Genom "skattepaketet" och särskilt uppförandekodexen rörande företagsbeskattning har en ny dimension tillförts diskussionen. Det angreppssätt som grundade sig på den inre marknaden kompletterades med målen att stabilisera medlemsstaternas inkomster och främja sysselsättningen. Dessa mål tas nu upp och utvärderas på nytt i ovannämnda meddelande om prioriteringarna för skattepolitiken i EU. För att komplettera det pågående arbetet med det "skattepaket" som finansministrarna i EU kom överens om i december 1997 begärde rådet 1999/2000 att en omfattande undersökning rörande företagsbeskattningen skulle genomföras av kommissionen. 2. BEHOVET ATT ANPASSA FÖRETAGSBESKATTNINGEN I EU TILL NYA FÖRUTSÄTTNINGAR Ruding-rapporten från 1992 hade ingen större inverkan. Den senaste omfattande undersökningen rörande företagsbeskattning i Europeiska gemenskapen var "Rapport från kommittén av oberoende experter på företagsbeskattning 1992", allmänt känd som Ruding- rapporten. Som svar på kommissionens begäran undersöktes i rapporten förhållandet mellan bolagsskattesystemen och den kommande inre marknadens funktion. De detaljerade och värdefulla resultaten samt rekommendationerna i rapporten fick dock begränsat stöd och ledde inte till några större framsteg. Den inre marknaden och globaliseringen har förändrat ramen för företags- beskattningen i EU. Mot bakgrund av den allmänna utvecklingen krävs det idag en förnyad bedömning av EU:s strategi på företagsbeskattningens område. Den övergripande ekonomiska ramen har förändrats sedan början av nittiotalet: (cid:1) EU har upplevt en våg av internationella fusioner och förvärv. (cid:1) Framväxten av elektronisk handel och produktionsfaktorernas ökade rörlighet gör det svårare att fastställa och bevara bolagsskattebasen. 4 (cid:1) Den ekonomiska integrationen på den inre marknaden och i den ekonomiska och monetära unionen fortskrider, och ej skatterelaterade ekonomiska, tekniska och institutionella hinder för handeln över gränserna fortsätter att avskaffas. (cid:1) Stora företag i EU ser nu hela EU som sin "hemmamarknad" och försöker i enlighet därmed att upprätta effektiva alleuropeiska företagsstrukturer. Detta leder till omorganisationer över hela EU och centralisering av affärsfunktioner inom koncerner. (cid:1) Skattebetalarnas oro, antingen det rör sig om företag eller om enskilda personer, får nu större uppmärksamhet. (cid:1) Genom uppförandekodexen liknande för stödinsatser på OECD-nivå och även genomförandet av reglerna om statligt stöd i EU finns det nu en verklig möjlighet att undanröja skadliga system med skatteförmåner på den inre marknaden. företagsbeskattning, Alla delar av bolagsskatte- systemen i EU ökar i betydelse. Mot bakgrund av den utvecklingen ökar betydelsen av alla aspekter av bolagskattesystemen nästan att medlemsstaterna konkurrerar med alla delar av sina skattesystem, både specifika och strukturella, investeringar och ekonomisk för att verksamhet skall förläggas till deras territorium. automatiskt. Detta beror på Utvidgningen kommer att framhäva den utvecklingen. Många av dessa utvecklingssteg, som både ger upphov till nya problem och framhäver befintliga problem med beskattningen av företag och deras verksamhet i hela EU, kommer att påskyndas genom utvidgningen. Det finns följaktligen ett tydligt behov att anpassa företagsbeskattningen i EU till dessa nya förhållanden. Olika krav avgör bolagsskatte- systemets effektivitet i EU och EU-företagens konkurrenskraft. Men de sammanlagda välfärdseffekterna kan endast fastställas genom en bredare ekonomisk bedömning. För att bedöma den sammantagna betydelsen av dessa problem och möjliga lösningar är det nödvändigt att ta hänsyn till ekonomisk effektivitet. Från ekonomisk synpunkt måste företagsbeskattningen på den inre marknaden för att vara både effektiv och fördelaktig för EU- företagens konkurrenskraft (cid:1) bidra till den internationella konkurrenskraften hos EU-företagen i enlighet med det strategiska mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon. (cid:1) (cid:1) säkerställa att skattehänsyn i minsta möjliga utsträckning snedvrider aktörernas ekonomiska beslut, förhindra onödiga eller otillbörligt höga fullgörandekostnader och skattehinder för ekonomisk verksamhet över gränserna, (cid:1) undvika att hindra möjligheten till allmän skattekonkurrens samtidigt som alla skadliga eller ekonomiskt ej önskvärda former av skattekonkurrens åtgärdas. Ett system för företagsbeskattning som uppfyller dessa mål kommer antagligen att öka välfärden. För att bedöma den sammanlagda till finansiering och välfärdsnivån måste dock hänsyn även tillhandahållande av offentliga varor och tjänster, deras sammansatta tas 5 förhållande till skatteinkomsterna samt den offentliga förvaltningens effektivitet. Som konstateras i ovannämnda meddelande om "Skattepolitiken i Europeiska unionen"[KOM(01)260] måste gemenskapens skattepolitik dessutom stödja och förstärka andra politiska mål inom EU. Detta gäller även för politiken på företagsbeskattningsområdet. 3. EFFEKTIV VERKNINGARNA FÖRETAGSBESKATTNING PÅ INCITAMENTEN ATT INVESTERA PÅ DEN INRE MARKNADEN SKILLNADER AV I Syftet med analysen Marginal- skattesatserna och de genomsnittliga effektiva bolagsskatte- satserna beskrivs. I kommissionens undersökning av företagsbeskattning redogörs för uppskattningar av de effektiva bolagsskattesatserna (marginalskattesatser och genomsnittliga skattesatser) för inhemska och gränsöverskridande investeringar i de femton EU-länderna (samt i vissa fall i Förenta staterna och Kanada), samtidigt som hänsyn tas till olika former av investeringar i tillverkningssektorn samt till olika finansieringskällor. Metod för att beräkna effektiva skattesatser De oftast använda indikatorerna vid analys av beskattningens inverkan på investeringsbeteendet grundar sig på en framåtblickande analys och inbegriper en beräkning och jämförelse av det effektiva skattetrycket för hypotetiska framtida investeringsprojekt, eller alternativt av det effektiva skattetrycket för hypotetiska framtida modellföretags beteende, på grundval av de lagstadgade delarna av skattesystemen. Dessa angreppssätt möjliggör internationella jämförelser och är särskilt avpassade för att ge en indikation på det allmänna mönster för incitament till investeringar som beror på olika nationella skattelagstiftningar samt det internationella skattesystemets funktion. Andra metodmässiga angreppssätt som grundar sig på historiska uppgifter kan även användas för att beräkna det effektiva bolagsskattetrycket. Dessa är inriktade på andra frågor än de som tas upp i den aktuella undersökningen och kan leda till andra resultat. I kommissionens undersökning bygger huvuddelen av beräkningen på en metod som inbegriper en beräkning av det effektiva skattetrycket i tillverkningssektorn. Rent tekniskt grundar sig analysen på en reviderad och utökad användning av den så kallade King & Fullerton-metoden, som beskrivits av Devereux och Griffith (1998). Den beräkningen är kompletterad med uppgifter från "European Tax Analyzer"-modellen, i vilken den metod med typföretag som utvecklats av universitetet i Mannheim används. investeringsprojekt för hypotetiska framtida Effektiva skattesatser kan beräknas för en så kallad "marginalinvestering" (där avkastningen efter skatt endast är lika med den alternativa marknadsräntan), eller för "infra-marginal"-investeringar eller "genomsnittliga" investeringar (dvs. investeringar som ger upphov till en extra vinst). Det är värt att notera att de siffermässiga resultaten i stor utsträckning är avhängiga av de antaganden som ligger till grund både för den hypotetiska investeringen och för det framtida företagets beteende liksom av den ekonomiska ramen. Dessa angreppssätt medger inte heller att alla relevanta delar av skattesystemen beaktas vid beräkningen. De viktigaste aspekterna av skattesystemen, såsom skattesatserna och skattebasernas huvudbeståndsdelar samt själva skattesystemet är dock inbegripna. 6 Den ekonomiska metoden möjliggör värdefulla allmänna slutsatser, men några varningsord är nödvändiga. Syftet med den stora mängd data som beräknats är inte att lägga fram "allmänt gällande värden" beträffande det effektiva skattetrycket i olika länder, utan snarare att ge inbördes förhållanden i en rad relevanta situationer. De effektiva skattesatserna i en enskild medlemsstat beror i själva verket på det specifika investeringsprojektets egenskaper och den metod som använts. indikatorer, eller belysa Flera allmänna slutsatser kan dock dras på grundval av resultaten. Dessa kan bidra till att förklara hur medlemsstaternas skattesystem skapar incitament för fördelning av resurser. Ett slående inslag i den kvantitativa analysen är att de relevanta slutsatserna och tolkningarna förblir relativt oförändrade i de olika situationerna. Med hänsyn till att de kvantitativa resultaten i stor utsträckning är avhängiga av de bakomliggande antagandena och att de metoder som tillämpats inte medger att hänsyn tas till alla relevanta aspekter av beskattningen, bör de siffermässiga resultaten förstås som en summering och kvantifiering av skattesystemets viktigaste grunddrag, vilket gäller för alla beräkningar som grundar sig på framåtblickande metoder. Beskattning är endast en av de avgörande faktorerna vid investerings- och finansieringsbeslut. på faktiska ekonomiska Analysen som sådan ger inte något empiriskt stöd för beskattningens inverkan empiriska undersökningar visar att det finns ett samband mellan beskattning och beslut om geografisk placering, ansågs det mot bakgrund av svagheterna i de befintliga metoderna och deras begränsningar till följd av bristen på data att inget av de befintliga angreppssätten på ett meningsfullt vis kunde ha använts vid den aktuella undersökningen utan att arbetets omfattning skulle ha utökats väsentligt. beslut. Fastän Beskattning är naturligtvis endast en av de avgörande faktorerna vid investerings- och finansieringsbeslut. En rad andra strukturella och ekonomiska villkor är viktiga faktorer för investeringsbeteendet. Vilka av dessa faktorer som relativt sett är de viktigaste beror mycket på slaget av investeringsbeslut i det enskilda fallet. Neutralitet och snedvridande verkningar Skillnaderna i de effektiva skattesatserna är stora inom EU. Även med hänsyn till ovanstående faktorer är resultaten av den kvantitativa analysen för 1999 ganska upplysande. Det finns en stor variation i det effektiva skattetryck som investerare hemmahörande i olika medlemsstater i EU drabbas av, samt i det sätt på vilket varje land behandlar investeringar i eller från andra länder (se tabellerna i slutet av detta meddelande). Skillnaderna i de inhemska effektiva bolagsskattesatserna är omkring 37 procentenheter när det gäller marginalinvesteringar (mellan -4,1 % och 33,2 %) och omkring 30 procentenheter när det gäller mer lönsamma investeringar (mellan 10,5 % och 39,7 %). I den internationella analysen kan skillnaderna i de effektiva 7 skattesatserna för dotterbolag belägna i olika värdländer även överstiga 30 procentenheter. Likaså kan skillnaderna i de effektiva skattesatserna för dotterbolag som är verksamma i ett visst land överstiga 30 procentenheter beroende på var deras moderbolag är beläget. I varje medlemsstat har skattesystemen en tendens att gynna investeringar i immateriella tillgångar och maskiner och från skattesynpunkt är främmande kapital den mest effektiva finansieringskällan. en Över hela skalan av inhemska och gränsöverskridande indikatorer finns det gäller medlemsstaternas relativa ställning, särskilt i den övre och undre delen av intervallet. överensstämmelse anmärkningsvärd när det När den till inhemska analysen uppdateras så att hänsyn skattesystemen 2001, är den övergripande bilden i stort sett oförändrad jämfört med 1999. Som en följd av ett mönster med allmänt sjunkande lagstadgade skattesatser (fastän med relativt små sänkningar, bortsett från Tyskland) gynnades dock mer lönsamma investeringar av sänkningar av de effektiva skattesatserna i ett flertal länder. Till följd härav minskade skillnaderna i de inhemska effektiva skattesatserna för en mer lönsam investering från 30 till 26 procentenheter. tas stora påverka skillnader kan för EU-företag den som är belägna internationella Dessa konkurrenskraften i olika medlemsstater och utgör incitament för företagen att välja den från skattesynpunkt mest gynnsamma geografiska placeringen för sina investeringar, vilket kanske inte är den mest effektiva geografiska placeringen om man bortser från skatterna. Om detta är fallet kan skillnader i företagsbeskattningens effektiva nivåer tyda på en ineffektiv fördelning av resurser och därmed välfärdskostnader. I den här undersökningen har det inte gjorts några försök att kvantifiera storleken på den eventuella effektivitetsförlust eller välfärdskostnad som kan hänga samman med de befintliga skillnaderna i de effektiva bolagsskattesatserna skatteskillnaderna och i Europeiska unionen. Storleken på skattevariationerna förtjänar likväl att uppmärksammas även om en del yttre faktorer liksom olika legitima mål för skattepolitiken kan berättiga en viss avvikelse från målet att uppnå en neutral beskattning. Den sammanlagda nationella nominella skattesatsen är den skattefaktor som är mest relevant för konkurrenskraft, incitament till geografisk placering och finansieringsbeslut. förklara Skillnaderna i EU kan inte förklaras av något enskilt inslag i de nationella skattesystemen. Analysen av de allmänna systemen visar emellertid att om man bortser från system med skatteförmåner kan olika nationella nominella skattesatser (lagstadgade skattesatser, tilläggsavgifter och lokala skatter) i de effektiva bolagsskattesatserna mellan länderna både i den inhemska och den gränsöverskridande analysen. Skillnaderna i skattesatserna mer än kompenserar för skillnaderna i skattebaserna. Hänsyn måste tas till dessa slutsatser i diskussionerna om de kompenserande verkningarna på det effektiva skattetrycket av en bred skattebas jämfört med en relativt låg skattesats. Skattesatsernas relativa vikt vid fastställandet av företagens effektiva skattetryck ökar när investeringens lönsamhet ökar. Följaktligen flertalet av skillnaderna 8 I den mån som beskattningen har någon betydelse skulle införandet av en gemensam skattesats i EU sannolikt medverka till att minska ineffektiviteten med avseende på geografisk placering. Det är medlemsstaternas sak att besluta om skattenivåerna. tenderar eventuella kompenserande verkningar av en smalare försvinna när skattebas på de effektiva skattesatserna att lönsamheten ökar. En isolerad simulering av verkningarna av en hypotetisk harmonisering av särskilda aspekter av skattesystemen visar följande: (cid:1) Införandet av en enhetlig lagstadgad skattesats i EU skulle få en betydande inverkan genom att minska variationen - både mellan moderbolag och mellan dotterbolag - i marginalskattesatserna och de genomsnittliga effektiva skattesatserna i EU-länderna. Inget annat politiskt scenario har en sådan betydande inverkan på variationen i de effektiva skattesatserna. (cid:1) Scenarier med en gemensam skattebas eller ett system som består i att tillämpa definitionen av "home country tax base" ("skattebasen i en koncerns hemland") på ett multinationellt företags vinster i EU tenderar at öka variationen i de effektiva skattesatserna om de sammanlagda nominella skattesatserna hålls konstanta. Det bör emellertid noteras att dessa slutsatser är resultatet av en statisk analys. Ingen bedömning görs därför av de dynamiska effekter och möjliga reaktioner som en harmonisering av särskilda aspekter av beskattningen för med sig. I ett dynamiskt sammanhang är det möjligt att den öppenhet som sammanhänger med harmoniseringen av skattebasen skulle medföra en konvergens mellan de lagstadgade bolagsskattesatserna och således leda till en minskning i variationen i de effektiva skattesatserna. Den kvantitativa analysen i kommissionens undersökning ger med utgångspunkt från en gedigen och internationellt känd teoretisk ram en bild av skillnaderna i bolagsskattesatserna i EU och skälen till dessa skillnader. Kommissionen önskar dra uppmärksamhet till de viktigaste resultaten av den här bilden. Skillnaderna i de effektiva skattesatserna är höga i EU och den sammanlagda nationella skattesatsen är den viktigaste faktorn från skattesynpunkt när det gäller dessa skillnader. När skadliga system med skatteförmåner avskaffas i EU kommer skillnaderna i de nominella skattesatserna att erbjuda alternativa möjligheter till skatteplanering. I samband med den nära förestående utvidgningen kan den här trenden komma att förstärkas. I kommissionens undersökning analyseras inte utvecklingen av de effektiva skattesatserna över tiden och effekterna av skattekonkurrens. Som nämns ovan görs det inte heller i kommissionens undersökning någon bedömning av storleken på eventuella välfärdsförluster i samband med de befintliga skillnaderna i effektiva bolagsskattesatser i EU:s medlemsstater. I nuläget finns det inte någon övertygande bevisning som föranleder kommissionen att rekommendera specifika åtgärder rörande tillnärmningen av de nationella bolagsskattesatserna eller fastställandet av en lägsta bolagsskattesats. 9 Skatteneutralitetsmålet är uppenbarligen inte det enda legitima målet för skattepolitiken och beskattningen utgör till sist ett politiskt val och en avvägning mellan ren ekonomisk effektivitet och andra legitima politiska mål. I vilken utsträckning eventuell ineffektivitet kan godtas på den inre marknaden på grund av skillnader i nationell praxis vad gäller företagsbeskattning är till sist en fråga om ett politiskt val. I det här sammanhanget är det värt att erinra om att "i enlighet med subsidiaritetsprincipen ankommer det på medlemsstaterna att besluta om nivån på skatterna på detta område", såsom det nyligen konstaterades i meddelandet om skattepolitiken i Europeiska unionen [KOM(2001)260]. Kommissionen kommer emellertid att noggrant övervaka utvecklingen av de effektiva bolagsskattenivåerna i EU:s medlemsstater i syfte att bedöma de dynamiska effekterna av pågående reformer. 4. UNDANRÖJANDE AV SKATTEHINDER FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE EKONOMISK VERKSAMHET PÅ DEN INRE MARKNADEN Avskaffande av hindren Det finns fortfarande betydande bolagsskattehinder för gräns- överskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. I kommissionens undersökning konstateras det att det finns ett antal områden där bolagsskattesystemen innehåller eller leder till hinder för gränsöverskridande handel, etableringar och investeringar eller hindrar gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. De ytterligare skatte- eller fullgörandekostnader som sammanhänger med affärsverksamhet i mer än en medlemsstat och som förorsakas av dessa hinder undergräver de europeiska internationella konkurrenskraft och innebär ett slöseri med resurser. De olika hindren analyseras i bifogade sammanfattning återfinns en översikt över de viktigaste frågorna, i synnerhet följande: (cid:1) Vinster måste fördelas på grundval av marknadspriser (den s. k. armslängdsprincipen) genom separat redovisning, dvs. transaktion för transaktion. Detta ger bland annat upphov till ett antal problem rörande den skattemässiga behandlingen av transferprissättning inom koncerner, särskilt i form av höga fullgörandekostnader och potentiell dubbelbeskattning. i undersökningen och företagens i detalj (cid:1) Gränsöverskridande i god inkomstflöden mellan närstående bolag omfattas ofta av ytterligare beskattning. I synnerhet medför källskatt på betalningar av utdelning, räntor och royalty inom koncerner, vilka för dubbelbeskattning och den gjorts inre marknaden. överensstämmer Räckvidden för (90/435) är begränsad och genomförandet av det direktivet varierar i hög grad mellan medlemsstaterna, vilket minskar dess effektivitet. tanken med den för moder/dotterbolagsdirektivet tro, en inte med risk (cid:1) Det finns betydande begränsningar för gränsöverskridande 10 förlustavdrag, vilket kan leda till (ekonomisk) dubbelbeskattning. Förluster i dotterbolag har i allmänhet inte någon inverkan på beskattningen av moderbolag i EU, och förluster i fasta driftsställen kan endast kvittas mot huvudkontorets vinster under särskilda omständigheter. (cid:1) Omstruktureringar över gränserna ger upphov till betydande skatteuttag. Enligt fusionsdirektivet (90/434) medges uppskov med bolagsskatt vid sådana omstruktureringar, men direktivets räckvidd är för begränsad och genomförandet av det varierar i hög grad mellan medlemsstaterna, vilket minskar dess verkan. Skatterna på realisationsvinster och överlåtelseskatterna vid gränsöverskridande omstruktureringar är ofta oöverstigligt höga, vilket gör att företagen tvingas bibehålla organisationsstrukturer som inte är ekonomiskt optimala. (cid:1) Till följd av motstridiga beskattningsrätter föreligger det en avsevärd risk för dubbelbeskattning. Detta gäller alla frågor som har konstaterats utgöra hinder. De särskilda problem som hänför sig till dubbelbeskattningsavtal i EU ökar svårigheterna. (cid:1) Vissa skattesystem gynnar inhemska investeringar. Detta gäller t. ex. de avräkningssystem flera medlemsstater fortfarande använder, enligt vilka enbart inhemska aktieägare beviljas särskilda skattelättnader. (imputation systems) som 15 skatteområden på den inre marknaden är orsaken till hindren. (cid:1) De flesta av dessa problem härrör från det faktum att företagen i EU måste rätta sig efter upp till femton olika uppsättningar av i ökande bestämmelser. Med hänsyn utsträckning betraktar EU som en marknad, strider detta mot ekonomiskt effektiva affärsplaner och affärsstrukturer. Mångfalden vad gäller skattelagstiftning, avtal och praxis medför betydande fullgörandekostnader och utgör i sig ett hinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet. till att dessa företag Både riktade och övergripande lösningar är nödvändiga för att övervinna dessa hinder. Det finns två slag av lösningar för att undanröja bolagsskattehindren på den inre marknaden, nämligen sådana som är inriktade på särskilda hinder och sådana som på ett övergripande sätt avskaffar samtliga eller flertalet hinder "i ett slag". Syftet med samtliga lösningar är att undanröja skatt på gränsöverskridande risken omstruktureringar och att minska fullgörandekostnaderna och den rättsliga osäkerheten. Samtliga medför specifika fördelar och nackdelar. för dubbelbeskattning och Enligt kommissionens mening är det endast med en tvådelad strategi som det finns någon realistisk möjlighet att undanröja hindren och således säkerställa att den inre marknadens hela potential förverkligas och att målen från mötet i Lissabon uppnås. (cid:1) Riktade åtgärder kommer att bidra till att lösa de mest brådskande problemen på kort- och medellång sikt. 11 (cid:1) En övergripande lösning som innebär att företagen kan använda en konsoliderad bolagsskattebas för sin verksamhet inom EU kommer att utgöra en systematisk och mera långsiktig lösning. för att fortfarande mer förbättra den befintliga EU-lagstiftningen En övergripande lösning är ett bättre och mer definitivt svar på de nuvarande problemen men det krävs tekniskt förberedelsearbete innan särskilda förslag kan läggas fram. De riktade korrigeringsåtgärderna är under alla omständigheter nödvändiga på kort rörande sikt företagsbeskattning och för att genom lämpliga initiativ avseende icke- bindande regler och samarbete med alla berörda parter säkerställa att dessa korrigeringsåtgärder tillämpas på ett samordnat sätt. Några riktade åtgärder, exempelvis vad gäller problem med dubbelbeskattningsavtal, kan samtidigt tjäna som förberedelser inför en övergripande ordning, medan andra kommer att fortsätta att vara nödvändiga (t. ex. sådana som är inriktade på gränsöverskridande omstrukturering). Under den närmaste framtiden kommer tyngdpunkten således att ligga på en förbättring av de nuvarande reglerna och tillämpningen av dem. Riktade åtgärder och bolagsskatteregler I undersökningen konstateras ett behov av att utveckla en mer allmän förståelse för den inverkan som viktiga domar från EG-domstolen har på dubbelbeskattningsavtal. medlemsstaternas Kommissionen anser att offentliggörandet av riktlinjer på det här området skulle vara till hjälp inte bara för medlemsstaterna utan även för företag och nationella domstolar. Sådana riktlinjer skulle underlätta efterlevnaden av bestämmelserna i fördraget och väsentligt bidra till att skattehindren undanröjs på den inre marknaden. Europaparlamentet bör i största möjliga utsträckning vara involverat i detta genom befintliga mekanismer för samråd med parlamentet. Riktade åtgärder på specifika områden är nödvändiga som ett första steg. I samförstånd med medlemsstaterna kommer kommissionen att utarbeta vägledning rörande verkningarna av EG-domstolens rättspraxis. → Kommissionen föreslår att vägledning rörande viktiga domar från EG-domstolen utarbetas och att genomförandet av dessa utfärdar riktlinjer meddelanden. Kommissionen kommer därför att fortsätta och utöka det program med möten med medlemsstaterna som inleddes 2001. kommissionen samordnas genom att Kommissionen kommer att föreslå en utökning och förbättring av gällande direktiv om direkt beskattning. Kommissionen kommer att utfärda vägledning Moder/dotterbolagsdirektivet och fusionsdirektivet anses allmänt ha haft stor betydelse för avskaffandet av skattehinder för koncerner i EU. Kommissionen lade 1993 fram förslag till ändringar av direktiven [KOM(93)293]. Undersökningen visar att direktiven skulle kunna utökas och förbättras på olika sätt för att täcka ett bredare spektrum av företag, skatter och transaktioner. I synnerhet bör direktivens räckvidd inbegripa alla enheter som omfattas av bolagsskatt och särskilt de företag som i framtiden kommer att drivas enligt Europabolagsordningen (Societas Europeae - SE). Moder/dotterbolagsdirektivet behöver ändras så att det täcker både direkt och indirekt aktieinnehav. Alternativt skulle ett lägre minimitröskelvärde 12 rörande de viktigaste frågorna om genomförande. för innehav ha en liknande korrigerande inverkan. Där fusionsdirektivet tillämpligt bör särskild överlåtelseskatt vid gränsöverskridande är omstruktureringar (särskilt för fast egendom) innefattas i direktivet rörande skatt på kapitaltillskott [69/335/EEG och 85/303/EEG]. Vidare behöver räckvidden för dessa direktiv och vissa viktiga gällande bestämmelser i direktiven klarläggas ytterligare. En innovativ lösning krävs beträffande kvittning av förluster över gränserna. Kommissionen kommer under alla omständigheter att dra tillbaka sitt nuvarande förslag till direktiv på det här området. → Efter tekniska samråd med medlemsstaterna under 2002 kommer framläggandet av nödvändiga kommissionen att prioritera ändringar av de befintliga förslagen till en utökning av räckvidden för fusionsdirektivet och moder/dotterbolagsdirektivet 2003. → Samtidigt kommer kommissionen att utfärda en detaljerad vägledning för hur den anser att dessa bestämmelser, särskilt sådana som rör skatteflykt och missbruk, bör genomföras. Problemet med kvittning av förluster över gränserna är en av de viktigaste frågorna för industrin och samtidigt den svåraste att komma till rätta med genom särskilda åtgärder. I undersökningen har två ganska olika riktade åtgärder studerats, vilka skulle ge följande alternativa resultat: (cid:1) En ändrad version av kommissionens befintliga förslag [KOM(90)595] på det här området. Den skulle göra det möjligt för moderbolag att ta hänsyn till förluster både i fasta driftsställen och i dotterbolag som är belägna i en annan medlemsstat. (cid:1) En mer komplett ordning för konsolidering av koncernintäkter enligt det danska sambeskattningssystemet, vilket i vissa fall gör det möjligt för danska moderbolag samt deras filialer och även deras utländska dotterbolag att sambeskattas i Danmark. Härigenom kan moderbolaget ta hänsyn till förluster i utländska dotterbolag (och filialer). Detta skulle vara ett försök att uppnå en större symmetri mellan beskattning av vinst och kvittning av förlust. Mot bakgrund av att medlemsstaterna har varit motvilliga att överväga några EU-initiativ på det här området krävs det en ny omgång med tekniska förberedande möten innan någon åtgärd rimligen kan vidtas. Vid diskussionerna måste beaktas att frågan om förlustutjämning och eventuell koncernkonsolidering nära sammanhänger med de övergripande lösningar som diskuteras nedan. → Kommissionen kommer att dra tillbaka sitt tidigare förslag till direktiv rörande gränsöverskridande kvittning av förluster och, med början 2002, hålla rådgivande möten med medlemsstaterna om de tekniska möjligheterna att föra den här frågan framåt. Samtidigt med utvecklingen av mer övergripande lösningar kommer kommissionen särskilt att undersöka den danska modellen och lägga fram en rapport om sina avsikter vad gäller lagstiftning på det här området före utgången av 2003. 13 Det finns verkningsfulla metoder för att förhindra eller undanröja dubbelbeskattning i samband med transfer- prissättning. "Förhandspris- överenskommelser" (Advance Pricing Agreements) och samordning mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och företagen bör uppmuntras. Skiljedoms- konventionen måste förbättras och omvandlas till ett instrument inom ramen för gemenskaps- lagstiftningen. De hinder och problem som konstaterats rörande beskattningen av transaktioner inom koncerner (transferprissättning) är av varierande slag, men samtliga blir allt viktigare och brådskande åtgärder är nödvändiga. Kommissionen anser det viktigt att ta hänsyn till skatteförvaltningarnas och företagens berättigade oro och utveckla en allmänt godtagbar praxis på det här området. Detta kan uppnås genom en dialog på EU- nivå. utöka bilaterala eller multilaterala Kommissionen önskar till exempel uppmuntra medlemsstaterna att införa eller rörande "förhandsprisöverenskommelser" (Advance Pricing Agreement). samordning mellan Kommissionen medlemsstaterna när det gäller kraven på dokumentation och tillämpningen av de olika metoderna. En sådan samordning bör bygga på och komplettera OECD:s verksamhet på det här området. Allt detta skulle minska fullgörandekostnaderna och osäkerheten i samband med transferprissättning. en bättre program föreslår även av av krävs andra områden en mer traditionell omfattningen lösning. På Skiljedomskonventionen (vars förlängning fortfarande inte har ratificerats i samtliga medlemsstater) har varit i kraft under många år, men tillämpningen av den ger fortfarande upphov till många problem. Mot och bakgrund skiljedomskonventionens unika karaktär, betraktar kommissionen förbättringen av den som en prioriterad fråga. Konventionens brister måste undanröjas och bestämmelserna i den bör omfattas av EG- domstolens tolkning, helst genom att konventionen omvandlas till ett instrument inom ramen för gemenskapslagstiftningen. Förutsatt att det finns skyddsåtgärder för att förhindra aggressiv skatteplanering, bör förhandsöverenskommelse mellan berörda ramar skatteförvaltningar eller åtminstone samråd innan skatteförvaltningarna gör ändringar av transferpriser. fastställas problem dessa för → Under första halvåret 2002 kommer kommissionen att sammankalla ett stående "Gemensamt forum för transferprissättning" med deltagande av medlemsstaterna och företrädare för företagen för att - undersöka vilka frågor utan lagstiftningsinitiativ, t. ex. utarbetande och utbyte av bästa metoder för "förhandsprisöverenskommelser" (Advance Pricing Agreements) och dokumentationskrav, åtgärdas som kan - undersöka utrymmet för att förbättra och göra metoderna för transferprissättning mer enhetliga inom ramen för OECD:s riktlinjer, - undersöka nödvändiga förbättringar av skiljedomskonventionen i syfte att lägga fram ett formellt förslag till direktiv 2003, vilket innebär att den skulle omvandlas till ett instrument inom ramen för gemenskapslagstiftningen. 14 Ett gemensamt angreppssätt vad gäller frågor om dubbel- beskattningsavtal kommer att bidra till att de nuvarande problemen övervinns. Kommissionen tror på möjligheten av en EU-version av OECD:s modellavtal. → Kommissionen kommer att fastställa arten av ytterligare initiativ mot bakgrund av disskussionerna i forumet, bland annat med beaktande av att den nuvarande skiljedomskonventionen löper ut 2005. Även om berörda medlemsstater naturligtvis måste fullborda sitt nät av dubbelbeskattningsavtal med övriga medlemsstater, finns det inte någon annan specifik åtgärd som framstår som en "uppenbar" lösning på de komplicerade problemen i samband med dubbelbeskattningsavtalen i EU. Kommissionen anser emellertid att medlemsstaternas nuvarande beskattningsavtal bör förbättras så att de bättre överensstämmer med principerna för den inre marknaden i EG-fördraget, och att en bättre samordning av avtalspolicyn i förhållande till trejdeländer är nödvändig. Vidare finns det ett stort behov av ett bindande skiljedomsförfarande när konflikter uppstår mellan avtalsparterna tolkningen och tillämpningen av ett avtal, vilka kan leda till dubbelbeskattning eller utebliven beskattning. om Enligt kommissionens mening är den mest lovande vägen mot ett sammanhängande förverkligande av dessa mål på lång sikt att enas om en EU-version av OECD:s modellavtal med kommentarer (eller av vissa artiklar), som uppfyller de särskilda krav som sammanhänger med EU- medlemsskapet. Detta skulle lämna det befintliga bilaterala systemet oförändrat. För en sådan uppgift krävs naturligtvis ett noggrant förberedande tekniskt arbete tillsammans med medlemsstaterna. → Efter att tekniska diskussioner med medlemsstaterna har kommissionen för avsikt att 2004 lägga fram ett meddelande om behovet de vissa dubbelbeskattningsavtal som grundar sig på OECD:s modell för att de skall stämma överens med principerna i fördraget. Detta kommer att utgöra ett första steg mot ett eventuellt utarbetande av ett modellavtal för EU. bestämmelser anpassa i Hänsyn måste tas till små och medelstora företag. Gemenskapen och dess medlemsstater bör naturligtvis samtidigt fortsätta att stödja OECD:s arbete både vad gäller transferprissättning och dubbelbeskattningsavtal. Det bör noteras att ingen av dessa möjliga korrigeringsåtgärder är särskilt inriktad på stora eller små och medelstora företag. På grund av problemens art och deras verkningar kommer emellertid internationellt verksamma små och medelstora företag också att dra fördel av undanröjandet av skattehindren. I allmänhet finns det goda skäl att bevilja små och medelstora förenklings- och standardiseringsarrangemang för att minska deras fullgörandekostnader vad gäller skatt. Beroende på slag av åtgärd bör sådana initiativ antingen tas på nationell nivå eller, såsom för närvarande är fallet när det gäller mervärdesskatt, uttryckligen stödjas på EU-nivå. företag proportionerliga 15 5. EN KONSOLIDERAD BOLAGSSKATTEBAS FÖR FÖRETAGENS VERKSAMHET I EU Behovet av ett övergripande angrepssätt Endast en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU kan slutligen lösa de problem som bolagsskatte- systemen i EU står inför idag. Ovannämnda riktade åtgärder skulle i viss utsträckning undanröja skattehindren. Även om samtliga åtgärder genomfördes skulle dock inte det bakomliggande problemet med upp till femton olika skattesystem avhjälpas. Endast genom en konsoliderad bolagsskattebas för de multinationella företagens verksamhet i EU med hjälp av en enhetlig ram för företagsbeskattning kommer merparten av skattehindren för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden att hanteras på ett systematiskt sätt. Företag med gränsöverskridande och internationell verksamhet inom EU bör i framtiden tillåtas att (cid:1) beräkna en koncerns intäkter med användning av en enda uppsättning regler, (cid:1) upprätta konsoliderade räkenskaper för därigenom undanröja eventuella skatteeffekter av rent transaktioner inom koncerner). skatteändamål (och interna Det är viktigt att notera att detta angreppssätt inte strider mot medlemsstaternas behörighet att fastställa bolagsskattesatser. De skulle tillämpa sin nationella skattesats på sin specifika andel av den sammantagna skattebasen såsom den beräknas i enlighet med en gemensamt överenskommen mekanism. En konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU är det enda medlet att (cid:2) väsentligt minska fullgörandekostnaderna till följd av behovet att hantera femton skattesystem på den inre marknaden, inom EU undanröja problemen med transferprissättning, (cid:2) (cid:2) möjliggöra kvittning och övergripande konsolidering av vinst och förlust på EU-nivå, (cid:2) (cid:2) utan att komma in på personbeskattningsområdet minska något av den komplexitet som beror på den samtidiga förekomsten av det klassiska systemet och avräkningssystemet när det gäller internationell beskattning, förenkla många internationella omstruktureringar, förhindra många situationer med dubbelbeskattning, och (cid:2) (cid:2) undanröja många diskriminerande situationer och begränsningar. En konsoliderad bolagsskattebas kommer att förbättra systemen för bolagsskatt i EU i ekonomiskt avseende. En konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU skulle bidra till större effektivitet, verkningsförmåga, enkelhet och öppenhet i bolagsskattesystemen och undanröja de luckor som finns mellan de nationella systemen och som utgör en fruktbar grund för skatteflykt och skattefusk. Den skulle leda till minskade fullgörandekostnader, göra det möjligt för EU att dra full nytta av den inre marknaden och därigenom öka EU-företagens konkurrenskraft och till förverkligandet av de mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon. lägga grunderna 16 Kommissionen anser därför att det endast är logiskt att dess politik rörande företagsbeskattning inriktas på en övergripande lösning på problemet med de befintliga gränsöverskridande skattehindren på den inre marknaden. Det framtida arbetet bör inriktas på hur målet med en konsoliderad bolagsskattebas med gränsöverskridande förlustavdrag skall kunna uppnås, och på hur man på bästa sätt kan utforma och enas om den nödvändiga fördelningsmekanismen. → Kommissionen anser att det är nödvändigt att - säkerställa en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU, - utveckla en lämplig fördelningsmekanism som kan godtas av alla deltagare, - medlemsstaterna beslutar om de nationella bolagskattesatser som skall tillämpas. Möjliga övergripande angreppssätt och tekniker I kommissionens undersökning kartläggs olika tekniska möjligheter för att förse företagen med den nödvändiga konsoliderade skattebasen för deras verksamhet i EU ("Home State Taxation" ("hemstatsbeskattning"), "Common (Consolidated) Base Taxation" ("beskattning på grundval av gemensam (konsoliderad) skattebas"), "European Corporate Income Tax" ("gemensam europeisk bolagsskatt") och "harmonised single tax base in the EU" ("harmoniserad enhetlig skattebas i EU"). Angreppssätten skiljer sig huvudsakligen åt vad gäller ambitionsgraden för en harmonisering av skattebasen i EU, omfattningen av de förändringar som krävs för genomförandet och de politiska omständigheterna i samband med det eventuella införandet av dem. Angreppssätten beskrivs kortfattat i bifogade sammanfattning. Samtliga angreppssätt (cid:1) har särskilda fördelar och nackdelar, (cid:1) skulle skattemässig Europabolagsordningen (Societas Europeae - SE), innebära lösning rörande kunna en Det finns olika tekniska möjligheter att uppnå en konsoliderad bolagsskattebas. (cid:1) ger fortfarande upphov till tekniska svårigheter, särskilt när det gäller tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal, (cid:1) kräver att en avtalad mekanism utvecklas för fördelning av den konsoliderade bolagsskattebasen mellan de olika medlemsstaterna, (cid:1) i korthet: medför krav på ytterligare analys. Som undersökningen visar är det inte möjligt att nu lägga fram och genomföra en viss teknisk lösning. Konsolidering på EU-nivå är den viktigaste aspekten. Definitionsmässigt är koncernkonsolidering på EU-nivå ett viktigt inslag i samtliga lösningar. För närvarande tillämpar inte alla medlemsstater den principen ens på inhemsk nivå, och endast två medlemsstater tillämpar den på internationell nivå, på relativt restriktiva villkor. Enligt alla dessa 17 Medlemsstaterna beslutar om de tillämpliga bolagsskatte- satserna. Närmare samarbete kan bidra till framsteg. Skatte- förvaltningarna kommer också att få betydande fördelar. i inslag rätten att angreppssätt skulle medlemsstaterna behålla fastställa bolagsskattesatserna, vilket enligt den kvantitativa analysen är den viktigaste faktorn för fastställandet av den effektiva skattesatsen. Detta viktiga på företagsbeskattningsområdet skulle - avsiktligt - förbli oförändrat och medlemsstaterna skulle ha självbestämmanderätt vad gäller ändringar av den viktigaste faktorn för skatteinkomsterna. Införandet av en enhetlig eller gemensam skattebas skulle kunna leda till att några medlemsstater anpassar sina skattesatser för att återspegla förändringar av skattebasen, men det skulle vara varje medlemsstats sak att besluta om detta. behörigheten nationella den Goda utsikter för praktiska framsteg I teorin skulle samtliga övergripande angreppssätt kunna utformas så att det inte är nödvändigt att alla medlemsstater deltar. Det är viktigt att notera att i Nice-fördraget betonades möjligheten till närmare samarbete mellan en grupp av medlemsstater då det är omöjligt att nå enighet mellan alla femton medlemsstaterna, även om alla fördelarna med ett övergripande angreppsssätt bara kan uppnås om samtliga medlemsstater deltar. Inte desto mindre kan detta vara särskilt lämpligt i samband med "Home State Taxation", som förutsätter att endast medlemsstater med en ganska enhetlig skattebas deltar. En grupp av medlemsstater skulle dock på motsvarande sätt kunna dra fördel av den mekanism som anges i fördraget för att införa något av de andra övergripande angreppssätten. I linje med de principer som överenskoms vid Europeiska rådets möte i Nice får användningen av det här instrumentet emellertid exempelvis inte undergräva den inre marknaden, utgöra ett hinder för eller en diskriminering av handeln, leda till en snedvridning av konkurrensen eller påverka de icke deltagande medlemsstaternas befogenheter, rättigheter och skyldigheter. Det bör noteras att det inte bara är företag som drabbas av alltför höga fullgörandekostnader. Även skatteförvaltningarna drabbas av höga kostnader. Transferprissättningen är ett sådant område. Den samtidiga förekomsten av femton olika bolagsskattesystem på en och samma inre marknad skapar avsevärt utrymme för skattefusk och skatteflykt. Följaktligen kommer eventuella korrigeringsåtgärder att i viss utsträckning vara till gagn för skatteförvaltningarnas effektivitet och verkningsförmåga. Eftersom alla korrigeringsåtgärder , riktade eller övergripande, ställer krav på mer ömsesidigt bistånd och administrativt samarbete mellan medlemsstaterna kommer detta att säkerställa att skatterevisionen fortsätter och faktiskt bör bli mer effektiv. Detta kommer även att bidra till att säkra att ingen av de korrigeringsåtgärder som övervägs leder till skattefusk. I viss utsträckning kan IAS tjäna som utgångspunkt för utvecklingen av en gemensam skattebas. Det är vidare värt att notera att när Europaparlamentet och rådet väl har antagit kommissionens förslag till förordning [KOM(2001)80], kommer börsnoterade företag i EU från och med 2005 att vara skyldiga att utarbeta sina konsoliderade räkenskaper i enlighet med internationellt accepterade redovisningsnormer (IAS). Den tilltagande integrationen av de finansiella marknaderna och skapandet av alleuropeiska fondbörser 18 En konsoliderad bolagsskattebas är mycket lovande för Europabolags- ordningen. kan förväntas ytterligare påskynda harmoniseringen av redovisningen. inte direkt sammanhänger med Även om den här utvecklingen beskattningen, kan den allmänt sett bidra till den framtida utvecklingen av en gemensam bolagsskattebas och i viss utsträckning kan IAS fungera som en användbar referenspunkt. Europabolagsordningen (Societas Europeae - SE) rådets förordning I överenskommelsen om Europabolagsordningen vid Europeiska rådets möte i Nice i december 2000 betonas det att situationen är brådskande. Efter det formella antagandet av rättsakterna (dvs. de ändrade förslagen till rörande Europabolagsordningen [KOM(91)174] och till ett direktiv [KOM(91)174] rörande tillägg till Europabolagsordningen vad gäller arbetstagarnas ställning) kommer den nya juridiska formen att vara tillgänglig för företagen under 2004. Till den tidpunkten måste huvuddelen av den nuvarande och framtida EG- lagstiftningen, t. ex. moder/dotterbolagsdirektivet och fusionsdirektivet, göras tillgänglig för de företag som väljer denna nya juridiska form. (EEG) är att för inte kanske emellertid tillräckligt Detta göra Europabolagsordningen till en attraktiv bolagsform. Samtliga fördelar med inrättandet av ett Europabolag (SE) kan bara uppnås om befintliga företag kan bilda en sådan enhet utan att drabbas av ytterligare skattekostnader vid bildandet, och undgå några av de befintliga skattehindren i samband med verksamhet i mer än en medlemsstat. inget av dessa krav beaktats och framgången med Hittills har Europabolagsordningen Idén med stå därför Europabolagsordningen är nära förknippad med tanken på ett gemensamt system för företagsbeskattning. Det arbete rörande tekniska frågor som är nödvändigt för att företagen skall få en konsoliderad bolagsskattebas för sin verksamhet i EU kommer därför att särskilt gagna framtida SE- företag, och ett lämpligt "försöksprojekt" skulle kunna införas för sådana företag. spel. kan på tillämplig → Kommissionen har för avsikt att se till att huvuddelen av den nuvarande EU-lagstiftningen rörande bolagsskatt kommer att vara helt enligt företag Europabolagsordningen från och med 2004. Samtidigt kommer den - parallellt med det övriga arbetet på det här området - att undersöka de särskilda möjligheterna för en övergripande bolagsskatteordning och en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU, vilka skall gälla för SE-företag. bildas som på 19 Uppmuntran till en bred diskussion Endast ett starkt stöd kommer att göra den konsoliderade bolagsskattebasen till den framgång som är nödvändig för att målen från Europeiska rådets möte i Lissabon skall uppnås. Kommissionens stödjande av den grundläggande tanken med ett gemensamt system för företagsbeskattning i form av en konsoliderad bolagsskattebas för den inre marknaden som den mest lovande vägen för att öka effektiviteten och företagens konkurrenskraft är ett viktigt steg. Trots de möjligheter som skulle öppnas genom ett närmare samarbete, eller införandet av Home State Taxation-systemet av en grupp av medlemsstater, är en förändring av den här storleksordningen en stor uppgift. Det krävs ett starkt stöd från många olika berörda parter och operativa beslut om att eventuellt föra fram ett övergripande angreppssätt kan endast bedömas mot bakgrund av medlemsstaternas reaktioner på det här meddelandet. för företrädare Kommissionen anser därför att det första steget bör vara en strukturerad dialog med deltagande av alla berörda parter: medlemsstaterna och kandidatländerna, företagen och ekonomiska aktörer, erfarna fackmän på skatteområdet och akademiker, samt arbetsmarknadens parter. Dialogen kommer att äga rum i rådet, i Europaparlamentet och i Ekonomiska och sociala kommittén, men eftersom kommissionen inser att det finns ett behov att utvidga den institutionella debatten önskar den involvera andra specifika forum. Syftet är tvåfaldigt. För det första att lägga fram det här meddelandet och öka rörande att företagsbeskattningssystemen kommer den inre marknaden inte att medföra alla de ekonomiska fördelar som den skulle kunna ge upphov till, och att gemenskapen och dess medborgare därför riskerar att gå miste om potentiell tillväxt, sysselsättning och välfärd. För det andra att säkra stöd för en nödvändig ytterligare analys och utveckling av ett eller flera av de beskrivna angreppssätten så att förslag till genomförande formellt kan läggas fram. medvetenheten åtgärder utan om 20 → Kommissionen kommer därför att under första halvåret 2002 i en europeisk samarbete med ordförandeskapet för företrädare konferens rörande bolagsskatt i kandidatländerna, regeringarna företagsledare, på fackmän skatteområdet, arbetsmarknadens parter och akademiker rörande företagsbeskattningens framtid på den inre marknaden. Målen kommer att vara i EU:s medlemsstater och arrangera för höga ekonomiska aktörer, högre - - - att skapa ett forum för att lägga fram olika övergripande angreppssätt, att främja diskussioner mellan berörda parter, att bistå kommissionen med att fastställa hur projektet på bästa sätt kan föras vidare. Efter konferensen och den följande bredare diskussionen i EU har kommissionen för avsikt att till 2003 framlägga en rapport om sina slutsatser vad gäller den följande strategin. 6. FRAMTIDA UTVECKLING OCH SAMMANFATTNING Kommissionen föreslår en åtgärdsstrategi för att uppnå en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU. Ett antal specifika och allmänna åtgärder på företagsbeskattningsområdet har kartlagts i det här meddelandet och kommissionen föreslår en tvådelad strategi som samtidigt är inriktad på (cid:1) omedelbar handling när det gäller riktade åtgärder, och (cid:1) inledandet av en bredare diskussion om generella övergripande åtgärder, med målet att (cid:1) säkerställa att företagen i EU får en konsoliderad bolagsskattebas för sin verksamhet i EU. 21 Kommissionen kommer att – – – – – – – – – ge vägledning om och samordna genomförandet av EG-domstolens rättspraxis genom att ge ut meddelanden från kommissionen , öka sina ansträngningar att övervaka medlemsstaternas genomförande av EU:s skattelagstiftning och i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en gemensam vägledning på det här området, ändra sina befintliga förslag om utvidgat tillämpningsområde för fusionsdirektivet och moder/dotterbolagsdirektivet i syfte att utöka räckvidden och täckningen när det gäller såväl enskilda skatter som olika slag av transaktioner, dra tillbaka sitt gamla förslag till direktiv rörande gränsöverskridande förlustavdrag i syfte att ersätta det efter tekniska diskussioner med medlemsstaterna och andra berörda parter, lägga fram ett förslag till direktiv i syfte att förnya och förbättra skiljedomskonventionen, inrätta ett "gemensamt forum för transferprissättning i EU", ett meddelande utarbeta till medlemsstaternas dubbelbeskattningsavtal i syfte att eventuellt sluta ett multilateralt avtal eller träffa en överenskommelse om en EU-modell, anknyter frågor som om kräva att den nuvarande EU-lagstiftningen rörande bolagsskatt kommer att vara helt tillämplig på företag som bildas enligt Europabolagsordningen från och med 2004. Samtidigt kommer den - parallellt med det övriga arbetet på det här området - att undersöka de särskilda möjligheterna för en övergripande bolagsskatteordning och en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU, vilka skall gälla för SE-företag, starta en bred diskussion om företagsbeskattningens framtid på den inre marknaden och behovet av en grundläggande reformering för att uppnå EU:s mål att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, enligt överenskommelsen vid Europeiska rådets möte i Lissabon i juni 1999. I det här sammanhanget kommer kommissionen att åta sig att i samarbete med ordförandeskapet arrangera en europeisk konferens rörande bolagsskatt för höga företrädare för regeringarna i EU:s medlemsstater och i kandidatländerna, företagsledare, ekonomiska aktörer, erfarna rörande fackmän på företagsbeskattningens framtid på den inre marknaden. Målen kommer att vara arbetsmarknadens parter och skatteområdet, akademiker – – – att skapa ett forum för att lägga fram olika övergripande angreppssätt, att främja diskussioner mellan berörda parter, att bistå kommissionen med att fastställa hur projektet på bästa sätt kan föras vidare. – Efter konferensen och den följande bredare diskussionen i EU har kommissionen för avsikt att till 2003 framlägga en rapport om sina slutsatser vad gäller den följande strategin. 22 Tabell 1 and 2001 Kapitalkostnad och effektiv marginalskattesats (EMTR) per land, åren 1999 Tabell 2 Effektiv genomsnittlig skattesats per land, åren 1999 and 2001 Tabell 3 balanserade vinstmedel, år 1999 Effektiv genomsnittlig skattesats (EATR) när dotterbolaget finansieras med Tabell 4 nytt eget kapital, år 1999 Effektiv genomsnittlig skattesats (EATR) när dotterbolaget finansieras med Tabell 5 främmande kapital, år 1999 Effektiv genomsnittlig skattesats (EATR) när dotterbolaget finansieras med 23 Tabell 1 Kapitalkostnad och effektiv marginalskattesats (EMTR) per land, åren 1999 och 2001 -per tillgång, finansieringskälla och sammantaget -endast bolagsskatter - s g a l o B r e s t a s e t t a k s ) 1 ( 34,00 40,17 30,00 29,00 36,43 39,35 37,50 10,00 40,251 37,45 35,00 35,20 35,00 28,00 30,00 Land Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Sverige Förenade kungariket 2001 d a n t s o k l a t i p a K 5,7 6,4 6,4 6,4 7,3 6,8 6,0 5,7 4,3 6,3 6,5 6,3 6,5 5,8 6,7 1999 KAPITALKOSTNAD 1999 EMTR 1999 - s g a l o B r e s t a s e t t a k s ) 1 ( - a K - t s o k l a t i p d a n R T M E - i r t s u d n I r e d a n g g y b r e n i k s a M r a g n å g l l i t. t a m m I a l l e i s n a n i F r a g n å g l l i t r e g a l u r a V e d a r e s n a l a B l e d e m t s n i v t e g e t t y N l a t i p a k e d n a m m ä r F l a t i p a k e d a r e s n a l a B l e d e m t s n i v t e g e t t y N l a t i p a k e d n a m m ä r F l a t i p a k 34,00 40,17 32,00 28,00 40,00 52,35 40,00 10,00 41,252 37,45 35,00 37,40 35,00 28,00 30,00 6,3 6,4 6,4 6,2 7,5 7,3 6,1 5,7 4,8 6,3 6,5 6,5 6,5 5,8 6,6 20,9 22,4 21,9 19,9 33,2 31,0 18,2 11,7 -4,1 20,7 22,6 22,5 22,8 14,3 24,7 5,9 5,2 4,2 6,1 5,2 5,4 6,8 5,3 2,9 5,2 5,1 6,7 6,5 5,0 5,5 6,1 7,0 8,1 6,1 8,5 7,2 5,1 6,8 4,6 6,8 6,9 6,2 6,7 6,0 8,2 5,9 5,3 5,4 5,6 8,4 5,8 6,1 5,2 3,8 5,3 5,9 5,2 5,4 5,0 5,6 7,3 8,0 7,1 6,8 8,0 10,0 5,1 5,5 7,7 7,7 7,4 7,7 7,4 6,6 6,9 6,3 6,7 7,1 6,8 7,4 7,9 7,4 5,5 5,0 6,5 6,9 6,5 6,4 6,6 6,9 7,5 8,0 7,5 7,2 9,0 9,7 7,6 5,9 5,5 7,7 7,7 7,9 7,7 6,7 7,7 7,5 8,0 7,5 7,2 9,0 7,6 7,6 5,9 5,5 7,7 7,7 7,9 7,7 6,7 7,7 4,0 3,5 4,4 4,5 4,6 3,2 3,4 5,2 3,6 3,7 4,1 3,9 4,1 4,3 4,8 33,3 37,5 33,3 30,5 44,4 48,4 34,2 15,2 10,0 35,1 35,1 36,7 35,1 25,4 35,1 33,3 37,5 33,3 30,5 44,4 35,5 34,2 15,2 10,0 35,1 35,1 36,7 35,1 25,4 35,1 -25,0 -42,9 -13,6 -11,1 -8,7 -56,2 -47,1 3,8 -38,9 -35,1 -21,9 -28,2 -21,9 -39,5 -25,0 R T M E 12,6 22,4 21,6 21,3 31,8 26,1 16,9 11,7 -15,9 20,7 22,7 21,0 22,8 14,3 24,8 Anmärkning: Varje tillgångskolumn motsvarar ett genomsnitt för alla tre finansieringsslagen, sammanvägt med 55 % för balanserade vinstmedel, 10 % för nytt eget kapital och 35 % för främmande kapital. Varje finansieringskolumn visar ett icke vägt genomsnitt för alla fem tillgångsslagen. Det sammanlagda genomsnittet är ett genomsnitt för alla femton slagen av investeringar, med samma vikter. (1) Inklusive tilläggsavgifter och lokala skatter. (2) Enligt det italienska systemet med "dubbla intäkter" sänks den lagstadgade bolagsskattesatsen på 36 % 2001 och 37 % 1999 (exklusive tilläggsavgifter och lokala skatter) till 19 % i vissa fall. I ovanstående marginalskattefall gäller denna lägre skattesats, med undantag för främmande kapital där den högre skattesatsen är tillämplig. 24 Tabell 2 Effektiv genomsnittlig skattesats per land, åren 1999 och 2001 - per tillgång, finansieringskälla och sammantaget - endast bolagsskatter EFFEKTIVA GENOMSNITTLIGA SKATTESATSER Land r e s t a s e t t a k s s g a l o B ) 1 ( 1 0 0 2 t l a t o T t t i n s m o n e g 1 0 0 2 r e s t a s e t t a k s s g a l o B 9 9 9 1 ) 1 ( t l a t o T t t i n s m o n e g 9 9 9 1 1999 1999 - i r t s u d n I r e d a n g g y b r e n i k s a M r a g n å g l l i t. t a m m I a l l e i s n a n i F r a g n å g l l i t r e g a l u r a V e d a r e s n a l a B l e d e m t s n i v t e g e t t y N l a t i p a k e d n a m m ä r F l a t i p a k Österrike 34,00 27,9 34,00 29,8 28,6 29,2 28,4 33,2 29,9 33,9 33,9 22,3 Belgien 40,17 34,5 40,17 34,5 30,7 36,1 31,0 39,2 35,3 39,1 39,1 25,8 Danmark 30,00 27,3 32,00 28,8 21,3 34,7 25,3 31,2 31,2 32,3 32,3 22,1 Finland 29,00 26,6 28,00 25,5 24,8 24,8 23,1 27,3 27,3 28,8 28,8 19,3 Frankrike 36,43 34,7 40,00 37,5 30,6 40,6 40,1 39,0 37,1 42,1 42,1 28,8 Tyskland 39,35 34,9 52,35 39,1 33,9 39,0 34,9 46,8 40,8 46,1 40,1 27,7 Grekland 37,50 28,0 40,00 29,6 35,5 30,4 33,4 11,6 37,1 34,4 34,4 20,8 Irland Italien 10,00 10,5 10,00 10,5 8,9 15,8 8,2 9,8 9,8 11,7 11,7 8,2 40,25 27,6 41,25 29,8 24,9 29,8 27,4 36,1 31,1 31,8 31,8 26,1 Luxemburg 37,45 32,2 37,45 32,2 28,6 33,7 29,2 36,6 32,9 36,6 36,6 24,0 Nederländerna 35,00 31,0 35,00 31,0 26,7 32,4 29,2 34,2 32,5 35,1 35,1 23,3 Portugal 35,20 37,0 37,40 32,6 33,2 31,8 28,6 36,5 32,8 37,0 37,0 24,5 Spanien 35,00 31,0 35,00 31,0 31,1 31,8 27,4 34,2 30,7 35,2 35,2 23,3 Sverige 28,00 22,9 28,00 22,9 19,6 23,4 19,7 25,7 25,7 26,0 26,0 17,1 Förenade kungariket 30,00 28,3 30,00 28,2 24,2 33,7 24,7 29,3 29,3 31,8 31,8 21,6 Anmärkning: Varje tillgångskolumn motsvarar ett genomsnitt för alla tre finansieringsslagen, sammanvägt med 55 % för balanserad vinst, 10 % för nytt eget kapital och 35% för främmande kapital. Varje finansieringskolumn visar ett icke vägt genomsnitt för alla fem tillgångsslagen. Det sammanlagda genomsnittet är ett genomsnitt för alla femton slagen av investeringar, med samma vikter. (1) Inklusive tilläggsavgifter och lokala skatter. 25 Tabell 3 Effektiv genomsnittlig skattesats (EATR) när dotterbolaget finansieras med balanserade vinstmedel, år 1999 - endast bolagsskatter; vägt genomsnitt av finansiering från moderbolaget EATR % l l i t e k i r r e t s Ö n e i g l e B k r a m n a D d n a l n i F e k i r k n a r F d n a l k s y T d n a l k e r G d n a l r I n e i l a t I från: Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Sverige Förenade ik t k Kanada Förenta staterna Genomsnittligt (33,9) * 39,1 29,9 30,1 30,6 29,5 20,1 32,9 32,7 30,3 29,4 33,9 30,2 29,7 30,8 30,3 40,1 31,8 30,0 (39,1) 35,4 35,9 34,8 26,4 34,5 38,0 35,5 34,8 39,1 35,5 35,1 36,1 35,6 44,5 36,9 35,4 32,3 28,7 (32,3) 29,2 28,3 18,8 32,9 31,2 29,0 28,2 32,3 29,0 28,4 29,4 29,0 32,3 30,3 29,0 28,8 25,0 25,0 (28,8) 24,5 14,3 31,8 27,6 25,3 24,4 28,8 25,2 24,6 25,7 26,5 33,4 29,1 25,5 42,1 38,1 38,4 38,9 (42,1) 29,8 37,5 41,0 38,4 37,8 42,1 38,4 38,1 39,1 38,6 43,8 39,7 38,4 46,1 42,1 42,4 42,9 41,8 (46,1) 41,5 45,0 42,4 41,8 46,1 42,3 42,1 43,1 42,7 50,4 43,5 43,0 34,4 30,4 30,6 31,0 30,0 25,4 (34,4) 33,2 30,7 29,9 34,4 30,7 30,2 31,2 32,9 34,4 33,0 31,1 11,7 8,1 7,8 8,3 7,5 -5,7 27,9 (11,7) 8,4 7,1 11,7 8,3 7,4 8,5 22,1 11,7 25,0 9,9 31,8 28,0 28,1 28,6 27,6 17,9 27,5 30,7 (31,8) 27,5 31,8 28,3 27,8 28,8 28,3 38,3 29,9 28,0 * Uppgifterna inom parentes visar motsvarande inhemska effektiva genomsnittliga skattesatser g r u b m e x u L 36,6 32,6 32,8 33,3 32,3 23,4 33,4 35,4 32,9 (36,6) 36,6 32,9 32,5 33,5 33,1 38,5 34,4 32,9 n r e d n ä l r e d e N a 35,1 31,2 31,3 31,8 30,8 21,6 33,5 34,0 31,5 30,7 (35,1) 31,4 31,0 32,0 31,6 37,1 33,0 31,2 l a g u t r o P 37,0 33,0 33,2 33,7 32,7 23,8 33,9 35,8 33,3 32,6 37,0 (37,0) 32,9 33,9 33,5 48,4 38,6 33,3 n e i n a p S 35,2 31,2 31,4 31,9 30,8 21,7 33,5 34,0 31,5 30,7 35,2 31,5 (35,2) 32,1 31,6 41,2 35,0 31,6 e g i r e v S 26,0 22,2 22,2 22,7 21,7 11,0 30,3 24,8 22,5 21,6 26,0 22,5 21,8 (26,0) 24,8 28,4 27,6 22,9 e d a n e r ö F t e k i r a g n u k 31,8 27,9 28,0 28,5 27,5 17,7 33,2 30,6 28,2 27,3 31,8 28,2 27,6 28,7 (31,8) 31,8 30,7 28,4 t t i n s m o n e G 33,4 29,2 29,8 30,5 28,6 19,0 33,2 33,8 30,0 28,8 33,3 29,6 29,2 30,9 31,5 37,0 33,2 30,1 26 Tabell 4 Effektiv genomsnittlig skattesats (EATR) när dotterbolaget finansieras med nytt eget kapital, år 1999 - endast bolagsskatter; vägt genomsnitt av finansiering från moderbolaget EATR % från: Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Sverige Förenade Kanada Förenta staterna Genomsnitt l l i t e k i r r e t s Ö n e i g l e B k r a m n a D d n a l n i F e k i r k n a r F d n a l k s y T d n a l k e r G d n a l r I n e i l a t I (33. 9)** 39. 1 30. 6 30. 1 30. 6 29. 9 21. 0 36. 0 32. 7 30. 9 33. 9 33. 9 30. 8 29. 7 30. 8 30. 3 45. 2 33. 5 30. 8 (39. 1) 35. 4 35. 9 35. 2 27. 2 34. 5 38. 0 36. 1 39. 1 39. 1 36. 1 35. 1 36. 1 35. 6 49. 5 38. 5 35. 9 32. 3 29. 3 (32. 3) 29. 2 28. 6 19. 6 36. 6 31. 2 29. 6 32. 3 32. 3 29. 6 28. 4 29. 4 29. 0 32. 3 31. 7 29. 8 28. 8 25. 6 25. 0 (28. 8) 24. 9 15. 1 37. 4 27. 6 25. 9 28. 8 28. 8 25. 9 24. 6 25. 7 27. 5 36. 8 32. 4 26. 5 42. 1 38. 8 38. 4 38. 9 (42. 1) 30. 7 37. 5 41. 0 39. 0 42. 1 42. 1 39. 0 38. 1 39. 1 38. 6 45. 4 41. 4 39. 0 40. 1 36. 9 36. 4 36. 9 36. 2 (40. 1) 35. 5 39. 0 37. 1 40. 1 40. 1 37. 1 36. 1 37. 1 36. 7 50. 3 39. 5 37. 5 34. 4 31. 1 30. 6 31. 0 30. 4 29. 2 (34. 4) 33. 2 31. 4 34. 4 34. 4 31. 3 30. 2 31. 2 34. 1 34. 4 34. 6 31. 9 11. 7 8. 8 7. 8 8. 3 7. 8 -4. 8 39. 5 (11. 7) 9. 0 11. 7 11. 7 9. 0 7. 4 8. 5 29. 8 11. 7 34. 7 11. 9 31. 8 28. 7 28. 1 28. 6 27. 9 18. 7 27. 8 30. 7 (31. 8) 31. 8 31. 8 28. 9 27. 8 28. 8 28. 3 43. 3 31. 6 28. 6 * Uppgifterna inom parentes visar motsvarande inhemska effektiva genomsnittliga skattesatser g r u b m e x u L 36. 6 33. 3 32. 8 33. 3 32. 6 24. 2 34. 8 35. 4 33. 6 (36. 6) 36. 6 33. 5 32. 5 33. 5 33. 1 40. 2 36. 1 33. 3 n r e d n ä l r e d e N a 35. 1 31. 9 31. 3 31. 8 31. 1 22. 4 36. 1 34. 0 32. 1 35. 1 (35. 1) 32. 1 31. 0 32. 0 31. 6 38. 8 34. 7 32. 0 l a g u t r o P 37. 0 33. 7 33. 2 33. 7 33. 0 24. 7 35. 3 35. 8 34. 0 37. 0 37. 0 (37. 0) 32. 9 33. 9 33. 5 58. 4 43. 6 33. 9 n e i n a p S 35. 2 31. 9 31. 4 31. 9 31. 2 22. 5 36. 1 34. 0 32. 2 35. 2 35. 2 32. 1 (35. 2) 32. 1 31. 6 46. 2 38. 4 32. 3 e g i r e v S 26. 0 22. 9 22. 2 22. 7 22. 1 11. 9 36. 6 24. 8 23. 1 26. 0 26. 0 23. 1 21. 8 (26. 0) 26. 5 30. 1 31. 5 24. 0 e d a n e r ö F t e k i r a g n u k 31. 8 28. 6 28. 0 28. 5 27. 8 18. 6 38. 0 30. 6 28. 8 31. 8 31. 8 28. 8 27. 6 28. 7 (31. 8) 31. 8 33. 1 29. 2 t t i n s m o n e G 33. 0 29. 4 29. 3 30. 1 28. 5 20. 1 35. 8 33. 4 30. 2 32. 8 32. 9 29. 8 28. 8 30. 5 31. 9 39. 6 35. 7 30. 4 27 Tabell 5 Effektiv genomsnittlig skattesats (EATR) när dotterbolaget finansieras med främmande kapital, år 1999 - endast bolagsskatter; vägt genomsnitt av finansiering från moderbolaget EATR % l l i t e k i r r e t s Ö från: Österrike Belgien Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Sverige Förenade ik k Kanada Förenta staterna Genomsnitt (22,3) * 32,3 29,4 28,5 31,7 27,8 36,0 24,5 31,5 30,6 30,1 31,6 30,1 28,2 29,0 40,1 32,7 30,1 n e i g l e B 33,1 (25,8) 32,7 31,8 34,9 31,5 34,4 29,6 34,7 33,9 33,3 34,8 33,3 31,5 32,3 42,8 35,8 33,0 k r a m n a D 29,2 31,5 (22,1) 27,9 31,0 26,7 36,6 24,2 30,8 29,9 29,4 30,9 29,4 27,6 28,3 31,4 31,7 29,5 d n a l n i F 26,8 29,3 26,4 (19,3) 28,7 24,3 37,4 21,5 28,5 27,6 27,0 28,6 27,0 25,1 27,5 34,7 32,4 27,5 e k i r k n a r F 36,2 38,4 35,7 34,9 (28,8) 35,0 37,5 31,0 37,7 36,9 36,4 37,8 36,4 34,5 35,3 40,8 38,7 36,0 d n a l k s y T d n a l k e r G d n a l r I n e i l a t I 35,0 37,3 34,6 33,7 36,8 (27,7) 36,3 29,9 36,5 35,7 35,2 36,6 35,2 33,4 34,1 44,4 37,6 35,0 28,3 30,7 27,9 27,0 30,2 31,9 (20,8) 26,4 30,0 29,1 28,5 30,1 28,5 26,6 30,0 30,6 31,9 28,9 15,9 18,6 15,4 14,5 17,9 11,7 39,5 (8,2) 17,8 16,7 16,1 17,9 16,1 14,2 29,8 18,3 34,7 18,7 33,5 35,8 33,1 32,2 35,3 31,9 35,2 28,3 (26,1) 34,2 33,7 35,1 33,7 31,8 32,6 43,1 36,2 33,3 g r u b m e x u L 31,4 33,8 31,0 30,1 33,2 29,6 34,8 26,2 33,0 (24,0) 31,6 33,1 31,6 29,8 30,6 36,3 34,2 31,4 a n r e d n ä l r e d e N l a g u t r o P n e i n a p S e g i r e v S 30,8 33,2 30,3 29,4 32,6 28,9 36,1 25,5 32,4 31,5 (23,3) 32,5 31,0 29,1 29,9 35,7 33,6 30,9 31,9 34,2 31,4 30,6 33,7 30,1 35,3 28,3 33,4 32,6 32,1 (24,5) 32,1 30,2 31,0 49,3 39,7 31,9 30,8 33,2 30,4 29,5 32,7 28,9 36,1 25,5 32,4 31,6 31,0 32,5 (23,3) 29,1 29,9 40,9 36,2 31,0 24,5 27,0 24,1 23,2 26,4 21,6 36,6 19,3 26,3 25,3 24,7 26,4 24,7 (17,1) 26,5 29,7 31,5 25,5 e d a n e r ö F t e k i r a g n u k 29,1 31,5 28,7 27,8 31,0 26,9 38,0 23,8 30,8 29,9 29,3 30,9 29,3 27,4 (21,6) 31,4 33,1 29,6 * Uppgifterna inom parentes visar motsvarande inhemska effektiva genomsnittliga skattesatser t t i n s m o n e G 29,7 31,9 29,4 28,7 31,1 27,6 36,4 26,0 31,1 30,4 29,9 31,3 29,9 28,5 30,5 36,6 34,7 30,2 28 Bilaga Sammanfattning av kommissionens undersökning rörande FÖRETAGSBESKATTNING PÅ DEN INRE MARKNADEN [SEC(2001)1681] Inledning 1) 2) I slutsatserna från Ecofin-rådets möte i december 1998 ombads kommissionen att genomföra en analytisk undersökning rörande företagsbeskattningen i Europeiska unionen. I undersökningen skulle skillnader i företagsbeskattningens effektiva nivå belysas och de viktigaste skattebestämmelser som kan hindra ekonomisk aktivitet över gränserna på den inre marknaden fastställas. På den grundvalen skulle en bedömning göras av verkningarna på den geografiska placeringen av ekonomisk verksamhet och investeringar. I juli 1999 omformade de ständiga representanternas kommitté (Coreper) denna begäran till ett formellt mandat för kommissionen, vilket inbegrep en begäran om en faktaanalys och en bedömning av olika strategier för företagsbeskattning inom EU. Två särskilt inrättade expertpaneler, en inriktad på metoden för att beräkna de effektiva skattesatserna i medlemsstaterna, och den andra inriktad på de kvarstående skattemässiga hindren för den inre marknadens funktion, har bistått kommissionen. Den första panelen bestod av akademiker med lämplig bakgrund och vetenskapligt anseende när det gäller relevant teoretiskt arbete. Den andra från affärsvärlden och panelen arbetsmarknadens parter. De enskilda medlemmarna i den andra panelen utsågs av sina respektive organisationer. inbegrep experter på gemenskapsnivå Ruding-rapporten och inverkan på den inre marknaden 3) i för företagen skattetryck företagsbeskattning och I denna undersökning tas hänsyn till rapporten från den kommitté av oberoende experter på företagsbeskattning som av kommissionen 1990 ombads fastställa i om olikheter medlemsstaterna ledde till stora snedvridningar som påverkade den inre marknadens funktion, och undersöka alla tänkbara korrigeringsåtgärder (Ruding- kommittén). Den grundläggande analysen i den tidigare undersökningen är i huvudsak fortfarande aktuell. I det sammanhanget skall det noteras att inga större framsteg i fråga om företagsbeskattning har gjorts till följd av undersökningsresultaten och rekommendationerna i den. Bakgrunden för en undersökning av företagsbeskattning i EU har emellertid ändrats på olika sätt sedan dess. Det mandat som rådet gav kommissionen beträffande den nuvarande undersökningen är bredare än det som expertkommittén fick av kommissionen 1990, eftersom mandatet uttryckligen inbegriper en begäran om en analys av skattehinder på den inre marknaden. 4) Den övergripande ekonomiska ramen har ändrats väsentligt sedan början av nittiotalet. En aldrig tidigare skådad våg av internationella företagsfusioner och förvärv, framväxten av elektronisk handel och produktionsfaktorernas ökade 29 5) 6) rörlighet med den tilltagande utvecklingen av "skatteparadis" har tillsammans ändrat förutsättningarna för medlemsstaternas beskattning av företagsvinster. Denna allmänna globala utveckling pågår fortfarande och är särskilt märkbar på den inre marknaden. Viktigast att hålla i minnet är att den inre marknaden ännu inte hade upprättats 1990. Detsamma gäller den ekonomiska och monetära unionen. Den utvecklingen påverkar hur systemen för företagsbeskattning inom EU skall utvärderas. Allt eftersom den ekonomiska integrationen fortskrider på den inre marknaden fortsätter de ekonomiska, tekniska och institutionella hindren för handeln över gränserna att minska. Samtidigt anpassades skattesystemen endast gradvis till denna process. Internationella investeringar kommer därför sannolikt att bli alltmer känsliga för skillnader över gränserna vad gäller bestämmelserna om bolagsskatt, i en miljö som nu kännetecknas av fullständig rörlighet för kapital. Medan avsevärda framsteg har gjorts när det gäller borttagandet av de många hindren för upprättandet av den inre marknaden (inbegripet den nya överenskommelsen om Europabolagsordningen), blir för verksamhet över gränserna på den inre marknaden allt mer betydelsefulla. Dessa aspekter inbegriper viktiga EU-specifika dimensioner av företagsbeskattningen, vilka inte fanns på samma sätt 1990. skattehindren Företagen i EU verkar idag på ett enhetligt ekonomiskt område med femton olika system för företagsbeskattning. Detta leder till förluster i ekonomisk effektivitet och särskilda fullgörandekostnader och bidrar till en bristande öppenhet. Den inre marknaden och den ekonomiska och monetära unionen har även en stor inverkan på det sätt på vilket företag inom EU bedriver affärsverksamhet inom gemenskapen, och utgör ett avsett incitament att skapa effektiva alleuropeiska affärsstrukturer. Orsaken till detta är att företag i EU i ökande grad inte längre definierar en medlemsstat, utan snarare hela EU, som sin "hemmamarknad". De strukturella förändringar som detta ger upphov till leder till EU-omspännande omorganisationer och centralisering av affärsfunktioner inom koncerner, där många av de ingående företagen tidigare fanns i flera eller till och med samtliga medlemsstater. En sådan omorganisation kan uppnås genom interna omgrupperingar, företagsfusioner och förvärv eller genom skapandet av utländska filialer. Dessa tendenser inverkar i sin tur på beskattningen av företagen. Företagen i EU hävdar att deras uppfattning om EU som sin "hemmamarknad" i skattehänseende, i motsats till förhållandena i Förenta staterna när det gäller amerikanska företag. Olika rättsliga och ekonomiska faktorer bildar därför en särskild "EU-dimension" av företagsbeskattningsanalysen. inte motsvarar verkligheten i allmänhet Företagsbeskattningens effektiva nivå i EU 7) I fråga om ekonomisk effektivitet bör skattesystemen helst vara "neutrala" när det gäller ekonomiska val. Inom denna analytiska ram bör valet av en investering, finansieringen av den eller dess geografiska placering i princip inte styras av skattemässiga överväganden. Från den utgångspunkten, och i ett internationellt perspektiv, bör likartade investeringar inte drabbas av mycket olika effektiva skattenivåer enbart på grundval av i vilket land investeringarna sker. Skillnader i företagsbeskattningens effektiva nivå kan i själva verket ge 30 upphov till välfärdskostnader, eftersom ekonomisk verksamhet kanske inte bedrivs på den plats där kostnaderna är lägst (före skatt), av tillverkare med de lägsta kostnaderna. Om skillnader i skattesystemen gynnar en plats framför en annan, eller en tillverkare framför en annan, kan varorna komma att tillverkas till en högre kostnad före skatt. Storleken på dessa skatteskillnader och skattevariationer förtjänar därför att uppmärksammas. En fullständig bedömning av välfärdskostnaderna på grund av skillnader i de effektiva bolagsskattesatserna kräver en bredare analys, där hänsyn tas till andra skatter och andra ekonomiska parametrar, liksom nationella preferenser vad gäller aktiekapital och tillhandahållande av kollektiva nyttigheter. I den förekommer snedvridningar eller redan omfattning som det dessutom imperfektioner i marknadsekonomin (brister i marknadens funktion) kan skatter användas för att överföra dessa externa kostnader (exempelvis för föroreningar) på företagen och därigenom förbättra den ekonomiska effektiviteten. Det är omöjligt att exakt kvantifiera storleken på de skatteskillnader som krävs för att rätta till eller mildra brister i marknadens funktion. Ju större skatteskillnaderna är, desto större måste emellertid bristerna i marknadens funktion vara om inte en effektivitets- och välfärdsförslust skall uppstå. Det bör understrykas att det i denna undersökning inte gjorts några försök att kvantifiera storleken på den effektivitetsförlust eller välfärdskostnad som kan hänga samman med de befintliga skillnaderna i de effektiva bolagsskattesatserna i Europeiska unionen. Under alla omständigheter är beskattningen till sist en fråga om politiska val och där det görs en avvägning mellan ren ekonomisk effektivitet och andra legitima nationella politiska mål och preferenser. När en bedömning görs av skillnaderna i medlemsstaternas effektiva skattesatser måste i gemenskapssammanhang hänsyn dessutom till subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas behörighet på beskattningsområdet. tas Syftet med analysen av skillnaderna i den effektiva företagsbeskattningen i EU är dubbelt. För det första ger den en översikt över det övergripande relativa incitament (eller brist på incitament) som följer av varje lands skattelagstiftning när det gäller olika typer av investeringar i hemlandet eller i en annan medlemsstat i EU. För det andra fastställs i analysen de viktigaste faktorer i skattehänseende som påverkar det effektiva skattetrycket, dvs. betydelsen av var och en av de viktigaste delarna i skattesystemen för det effektiva skattetrycket. Analysen innefattar inte någon bevisning vad gäller beskattningens inverkan på konkreta ekonomiska beslut. Fastän empiriska undersökningar visar att det finns ett samband mellan beskattning och beslut om geografisk placering, ansågs det mot bakgrund av svagheterna i de befintliga metoderna och deras begränsningar till följd av bristen på data att inget av de befintliga angreppssätten på ett meningsfullt sätt kunde ha använts vid den aktuella undersökningen utan att arbetet skulle ha ökat väsentligt i omfattning. Beskattning är naturligtvis endast en av de faktorer som är avgörande för investerings- och finansieringsbesluten. Förekomsten av och kvaliteten på ekonomisk infrastruktur, tillgången på kvalificerad arbetskraft, liksom de kort- och medelfristiga framtidsutsikterna på olika marknader och i olika länder är 31 8) 9) 10) 11) 12) 13) 14) 15) bland de övriga avgörande faktorerna när det gäller investeringar. Marknadernas geografiska tillgänglighet, transportkostnader, miljönormer, lönenivåer, sociala trygghetssystem och myndigheternas allmänna inställning spelar även en viktig roll. Vilka av dessa faktorer som relativt sett är de viktigaste beror mycket på slaget av investeringsbeslut i det enskilda fallet. Allt eftersom den ekonomiska integrationen inom EU fortskrider inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen och den inre marknaden, i en miljö där kapitalet är helt rörligt, kommer mönstret för internationella investeringar sannolikt att alltmer påverkas av skillnader över gränserna när det gäller bestämmelser om företagsbeskattning. av de för redogörs uppskattningar undersökningen I effektiva bolagsskattesatserna för inhemska och gränsöverskridande investeringar i de femton EU-länderna (samt i vissa fall i Förenta staterna och Kanada) med utgångspunkt från de skattesystem som var i kraft 1999. Dessutom redogörs för uppskattningar av effektiva bolagsskattesatser för inhemska investeringar för EU:s medlemsstater 2001. Med hänsyn till omfattningen av och strukturen på den tyska skattereform som godkändes 2000, analyseras separat verkningarna av den reformen från och med den 1 januari 2001. Beräkningarna avser primärt bolagsskatten i varje land, men innefattar även effekterna av skatt på privatinkomster från utdelning, ränta och realisationsvinster. De oftast använda indikatorerna vid analys av beskattningens inverkan på investeringsbeteenden grundar sig på framåtblickande angreppssätt som möjliggör internationella jämförelser, och som är särskilt avpassade för att ge en indikation på det allmänna mönster för investeringsincitament som är avhängigt av olika nationella skattelagar, samt på de mest relevanta faktorer i I den här skattehänseende som påverkar det effektiva skattetrycket. undersökningen bygger huvuddelen av beräkningen av det effektiva bolagsskattetrycket på en metod som innebär att det effektiva skattetrycket beräknas för ett hypotetiskt framtida investeringsprojekt i tillverkningssektorn. Rent tekniskt grundar sig analysen på en reviderad och utökad användning av den så kallade King & Fullerton-metoden, som beskrivits av Devereux och Griffith (1998). Den beräkningen är kompletterad med uppgifter från "European Tax Analyzer"-modellen, i vilken den metod med typföretag som utvecklats av universitetet i Mannheim och ZEW används (1999). Eftersom varje metod grundar sig på olika hypoteser och begränsningar, gör en jämförelse av resultaten av dessa metoder det möjligt att testa, och eventuellt att bekräfta, de allmänna utvecklingstendenser som beräkningarna ger vid handen. Resultaten av en tillämpning av dessa angreppssätt är starkt beroende av de antaganden som ligger till grund både för definitionen av den hypotetiska investeringen vad gäller tillgångar och finansiering, eller av företagets framtida beteende vad gäller sammanlagda kassainbetalningar och utgifter, tillgångar och skulder över tiden, samt av den ekonomiska ramen. När det gäller den ekonomiska ramen är realräntans storlek av avgörande betydelse. De befintliga undersökningar som grundar sig på de nämnda angreppssätten förutsätter olika hypoteser rörande den ekonomiska ramen och definitionen av investeringen. I den här undersökningen, liksom i Ruding-rapporten, beräknas de effektiva 32 skattesatserna vid en given avkastning efter skatt, medan den effektiva skattesatsen i andra undersökningar1 beräknas på en given avkastning före skatt. Skillnader i de antaganden som ligger till grund för den hypotetiska investeringen och den ekonomiska ramen kan ge upphov till något olika siffermässiga resultat. Av metodmässiga skäl medger inte dessa angreppssätt att alla relevanta inslag i olika skattesystem och deras funktion beaktas vid beräkningen. Effekterna av att konsolidera vinster och förluster inom hela EU är exempelvis inte inbegripna, eftersom det i modellen antas att alla investeringar är lönsamma. Det är inte heller möjligt att kvantifiera eller ta med fullgörandekostnader. De viktigaste i skattesystemen, såsom skattesatserna och skattebasernas och inslagen skattesystemens viktigaste beståndsdelar är dock inbegripna. Resultaten bör därför förstås som en sammanfattning och kvantifiering av de viktigaste inslagen i skattesystemen. Effektiva skattesatser kan beräknas för en så kallad "marginalinvestering" (där avkastningen efter skatt endast är lika med den alternativa marknadsräntan), eller för "infra-marginal"-investeringar (dvs. investeringar som ger upphov till en extra vinst). I undersökningen har indikatorer på (genomsnittlig) effektiv bolagsskatt både vid "marginalinvesteringar" och "infra-marginal"-investeringar undersökts. Dessa återspeglar olika hypoteser som hänger samman med den bakomliggande metoden, liksom med den inhemska eller internationella geografiska placeringen av investeringen, eller investeringens eller det aktuella företagets lönsamhet och företagens storlek och beteende. Beräkningarna har kompletterats med en "känslighetsanalys" som testar olika hypotesers inverkan på resultaten. Syftet med den stora mängd data som beräknats är inte att lägga fram "allmänt gällande värden" beträffande det effektiva skattetrycket i olika länder, utan snarare att ge indikationer eller belysa inbördes förhållanden i olika relevanta situationer. De effektiva skattesatserna i en enskild medlemsstat beror i själva verket på det specifika investeringsprojektets egenskaper och den metod som använts. Ett antal allmänna slutsatser beträffande skillnaderna i effektivt skattetryck och identifieringen av de mest relevanta faktorer i skattehänseende som påverkar detta skattetryck kan ändå formuleras med utgångspunkt från resultaten. Det kan därigenom förklaras hur medlemsstaternas skattesystem skapar incitament till fördelning av resurser. Ett slående inslag i den kvantitativa analysen är att de relevanta slutsatserna och tolkningarna förblir relativt konstanta i olika situationer. När det gäller inhemska investeringar tyder analysen avseende 1999 på att det effektiva skattetrycket för investerare hemmahörande i de olika medlemsstaterna i EU varierar avsevärt, beroende på slaget av investering och finansieringen av Se t. ex. Baker & McKenzie, Survey of the Effective Tax Burden in the EU, Amsterdam, 1999 och 2001. 33 16) 17) 18) 19) 20) 1 är inte procentenheter den. Medlemsstaternas skattelagstiftning tenderar dock att gynna samma investeringsformer vad gäller tillgångar och finansieringskällor. Skillnaderna i till de nationella effektiva bolagsskattesatserna, när hänsyn personbeskattning, gäller 37 omkring marginalinvesteringar (mellan -4,1 % och 33,2 %), och omkring 30 procentenheter när det gäller mer lönsamma investeringar (mellan 10,5 % och 39,1 % när den hypotetiska investeringsmetoden tillämpas och mellan 8,3 % och 39,7 % när "Tax Analyser"-modellen används). När hänsyn tas också till personbeskattning ökar det effektiva skattetrycket och de observerade skillnaderna väsentligt. Vidare visar analysen att i praktiskt taget varje situation som analyserats tenderar skattesystemen att gynna investeringar i immateriella tillgångar och maskiner, och från skattesynpunkt är främmande kapital den mest effektiva finansieringskällan. när det tas 21) En undersökning som Baker and McKenzie nyligen genomfört med utgångspunkt från olika hypoteser om den ekonomiska bakgrunden och tillämpliga skattesystem, visar att i den ekonomiska situation som mest liknar den som man utgått ifrån i den här undersökningen (avkastning på 6 % före skatt jämfört med en avkastning på 5 % efter skatt i kommissionens undersökning), är variationen 32 procentenheter för en marginalinvestering (från 4,9 % till 36,8 %). När avkastningen före skatt fastställs till 10 % (utgångspunkten i Bakers och McKenzies beräkning) är variationen 23 procentenheter (från 6,8 till 30,1). I den här undersökningen visas även att främmande kapital är den mest effektiva finansieringsmetoden från skattesynpunkt, och att skattesystemen tenderar att gynna investeringar i immateriella tillgångar och maskiner. internationella konkurrenskraft. Två olika Skillnaderna i effektivt skattetryck mellan EU:s medlemsstater kan vara viktiga av två skäl. För det första kan skillnader i de effektiva skattesatserna för företag som är hemmahörande i olika länder, men konkurrerar på samma marknad, företag som påverka deras konkurrerar på samma marknad kan omfattas av två olika skattesatser. För det andra, när multinationella företag endast omfattas av skattesatsen i det land där verksamheten äger rum, kan skillnader i den effektiva skattesatsen mellan länder även påverka valet av geografisk placering av enskilda verksamheter. Detta kan inträffa antingen internationell skattelagstiftning, exempelvis när hemsändning av vinst genom utdelning från ett dotterbolag till ett moderbolag inte leder till någon ytterligare beskattning eftersom utdelningen är befriad från skatt, eller som ett resultat av skatteplanering. Ett multinationellt företag kan därför omfattas av olika skattesatser, beroende på var dess verksamheter är belägna. Som nämnts är detta ekonomiska resonemang grundat på rent skattemässiga överväganden och kan inte i sig förklara företagens faktiska beteende. resultat av bestämmelser som ett i 22) Skillnaderna i EU kan inte förklaras av något enskilt inslag i de nationella skattesystemen. Analysen av de allmänna systemen visar att, om man bortser från system med skatteförmåner, olika nationella nominella skattesatser på vinster (lagstadgade skattesatser, tilläggsavgifter och lokala skatter) kan förklara många av skillnaderna i de effektiva bolagsskattesatserna mellan länderna. Fastän skattesystemen är utformade som mer eller mindre integrerade system (i allmänhet verkar det finnas ett samband mellan höga skattesatser för vinster och 34 en smalare skattebas och tvärtom), tenderar skillnader i skattesatser att uppväga skillnaderna i skattebaserna. Den kvantitativa analysen visar även att skattesatsernas relativa betydelse för företagens effektiva skattebörda ökar när investeringens lönsamhet ökar, och att kompenserande effekter av en smalare skattebas på de effektiva skattesatserna följaktligen tenderar att försvinna när lönsamheten ökar. I den undersökning som gjorts av Baker och McKenzie fastställdes det att skattebasens sammansättning i allmänhet inte har någon större inverkan på det effektiva skattetrycket och att skattesatsens nivå är den absolut viktigaste faktorn när det gäller skillnader i skattetryck. Vad gäller investeringar över gränserna visar resultaten för 1999 skillnader i det sätt på vilket varje land behandlar investeringar i och från andra länder. Det effektiva skattetrycket för ett dotterbolag som har sitt moderbolag i ett visst land beror ytterst på var detta dotterbolag är beläget. På grundval av antagandena i den här undersökningen kan skillnaderna i det effektiva skattetrycket för dotterbolag i olika värdländer överstiga 30 procentenheter, oberoende av metoden för finansiering av dotterbolaget. Detta utgör ett incitament för företag att välja den från skattesynpunkt mest gynnsamma geografiska placeringen för sin investering, vilket kanske inte är den mest gynnsamma geografiska placeringen om man bortser från skatten. Dotterbolag som är verksamma i ett visst land drabbas av ett effektivt skattetryck som varierar beroende på var deras moderbolag är beläget. Även i detta fall kan skillnaden överstiga 30 procentenheter. Analysen av det effektiva skattetrycket för investeringar över gränserna ger även en antydan om den internationella beskattningens fördelningseffekter genom att visa i vilken utsträckning den skattemässiga behandlingen av investeringar över gränserna utgör incitament till gränsöverskridande i stället för inhemska investeringar. Uppgifterna visar att i EU beskattas utgående och ingående investeringar i genomsnitt hårdare än i övrigt identiska inhemska investeringar, och att de ytterligare inslag som hänger samman med det gränsöverskridande systemet följaktligen i viss mån höjer den effektiva skattesatsen för investeringar. 23) 24) 35 Bolagsskattesatser 1999 - lagstadgade (statutory rate) och effektiva genomsnittliga bolagsskattesatser vid vinst före skatt (EATR) på 20 % och 40 % EATR @ 20% EATR @ 40% Statutory Rate 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Irland Finland F ör. kungariket S verige D an m ark N ederländerna Ö sterrike S panien P ortugal Luxe m burg Frankrike Grekland B elgien Italien Tyskland 25) 26) 27) I den utsträckning som företag fritt kan välja den från skattesynpunkt mest fördelaktiga investeringsformen fungerar det internationella skattesystemet emellertid så att utländska multinationella företag som är verksamma i ett värdland sannolikt har ett lägre effektivt skattetryck än inhemska företag. Detta förefaller att gälla även när behandlingen av multinationella företag jämförs med den mer gynnsamma inhemska behandlingen av små och medelstora företag. Den variation i de effektiva skattesatserna som konstaterats i den internationella analysen är resultatet av ett komplicerat samspel mellan olika skattesystem. Variationen kan inte förklaras enbart av ett inslag i beskattningen. Analysen visar dock att, liksom vid inhemska investeringar, den övergripande nominella skattesatsen är den mest relevanta skatteaspekt som skapar incitament till till att välja en särskild gränsöverskridande geografisk placering och finansieringsform. Den är i allmänhet en viktig faktor i skattehänseende när skatteincitamenten att använda olika finansieringskällor och välja en viss geografisk placering bedöms. Skattebasen har emellertid en större inverkan i särskilda situationer när ett land exempelvis tillämpar särskilt fördelaktiga avskrivningsordningar. Det är värt att notera att över hela skalan av inhemska och gränsöverskridande indikatorer på det effektiva skattetrycket på företagsnivå finns det en anmärkningsvärd överensstämmelse när det gäller medlemsstaternas relativa ställning, särskilt i den övre och nedre delen av intervallet. Tyskland och Frankrike har i allmänhet det högsta skattetrycket medan Irland, Sverige och Finland befinner sig i den nedre delen av intervallet. Endast Italiens ställning 36 28) 29) ändras väsentligt när investeringens lönsamhet förändras. På grund av det tvådelade intäktssystemet subventioneras i själva verket marginalinvesteringar, medan mer lönsamma investeringar drabbas av ett effektivt skattetryck som ligger i mitten av intervallet. När den inhemska analysen uppdateras så att hänsyn tas till skattesystemen 2001, förblir den sammantagna bilden i stort sett oförändrad jämfört med 1999. Till följd av ett mönster med allmänt sjunkande lagstadgade skattesatser (fastän med relativt små sänkningar bortsett från Tyskland) gynnades emellertid mer lönsamma investeringar av sänkningar av de effektiva skattesatserna i flera länder. Som ett resultat av detta minskade skillnaderna vad gäller inhemska till 26 lönsamma effektiva skattesatser för mer procentenheter. investeringar från 30 Den tyska skattereform som trädde i kraft den 1 januari 2001 är en betydelsefull innebär en avsevärd sänkning av bolagsskattesatsen och reform som finansieras delvis genom en breddning av inkomstskattesatserna. Den skattebasen, och avräkningssystemet. Trots dessa förändringar har den tyska skattereformen endast en mindre inverkan på Tysklands relativa ställning vid en jämförelse av EU-länderna. Både den övergripande nationella bolagskattesatsen och det effektiva skattetrycket är fortfarande bland de högsta i EU. rate"-systemet avskaffandet inbegripet "split av 30) En simulering av verkningarna på de effektiva skattesatserna av en hypotetisk harmonisering av särskilda aspekter av skattesystemen visar följande: Införandet av en enhetlig lagstadgad skattesats i EU skulle få en betydande inverkan genom att minska variationen - både mellan moderbolag och mellan dotterbolag - i marginalskattesatserna och de genomsnittliga effektiva skattesatserna i EU-länderna. I den mån som beskattningen spelar någon roll, skulle ett sådant scenario sannolikt i viss utsträckning minska ineffektiviteten när det gäller geografisk placering i EU. Inget annat scenario skulle ha en liknande inverkan. Införandet av en gemensam skattebas, eller ett system där definitionen av "home country tax base" (skattebasen i en koncerns hemland) tillämpas på multinationella företags vinster i hela EU, tenderar exempelvis att öka variationen i de effektiva skattesatserna om de övergripande nominella skattesatserna hålls konstanta. Vidare måste två anmärkningar göras till dessa resultat beträffande en gemensam skattebas. För det första medger inte de metoder som tillämpats att hänsyn tas till skattebasernas alla delar. I "Tax Analyzer"-modellen, vars resultat liknar resultaten från simuleringarna av hypotetiska investeringar, tas det dock hänsyn till fler inslag i skattebaserna. För det andra är det inte möjligt att på grundval av den metod som använts i den här rapporten utarbeta någon modell över de fördelar som en gemensam konsoliderad skattebas eller "home country tax base" skulle ge upphov till, såsom förlustutjämning och förenklad transferprissättning. 37 31) Det är värt att betona att dessa resultat grundar sig på en statisk analys och inte kan återge de dynamiska effekter och reaktioner som uppkommer genom en harmonisering av särskilda aspekter av beskattningen. Den potentiella snedvridning i fördelningen av resurser som beskrivs i analysen av investeringar över gränserna tyder på att det kan finnas incitament för företag att ändra sitt beteende för att minimera sin sammanlagda skattebörda. I studien ingår därför några typexempel på företags skatteoptimeringsstrategier via finansföretag som fungerar som mellanhand, med tonvikten lagd vid de skattereducerande sannolika verkningarna avskaffandet finansieringsstrukturer. en till optimiseringsstrategi kommer dock inte i sig att bidra till att lösa problemet med felallokering av resurser på grund av skatter. Eftersom den viktigaste faktor i skattehänseende som påverkar faktiska skillnader i skattesatserna är den totala nationella skattesatsen, kommer i "högskatteländer" att kunna företag kompensera för borttagandet av finansiella mellanhänder genom att i större utsträckning utnyttja skillnader i de generella skattesatserna och strukturera sina investeringar för att dra fördel av lägre skattesatser. av Borttagandet möjligheterna av dessa av Skattehinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den marknaden inre 32) "de viktigaste I rådets mandat begärs även en "belysning av återstående skattehinder för gränsöverskridande ekonomisk aktivitet på den inre marknaden" och ett klarläggande av som kan hindra gränsöverskridande ekonomisk aktivitet på den inre marknaden". Därför är den inriktad på de ytterligare skattebördor eller aktuella undersökningen fullgörandekostnader som företagen drabbas av när de gör affärer i mer än en medlemsstat och som därför utgör ett hinder för handel, etableringar och investeringar över gränserna. skattebestämmelser 33) Den bakomliggande orsaken skattebördor och fullgörandekostnader är att det finns femton olika skattesystem på den inre marknaden. Effekterna av att varje medlemsstat utgör ett särskilt skatteområde är bl. a. följande: till dessa ytterligare (cid:1) (cid:1) (cid:1) (cid:1) Företagen måste genom separat redovisning, dvs. transaktion för transaktion, fördela vinsterna på varje skatteområde på grundval av marknadspriser. Medlemsstaterna är ovilliga att bevilja lättnader för förluster i närstående bolag vars vinster inte omfattas av deras beskattningsrätt. Omorganisationer över gränserna, som medför att en medlemsstat till kan förlorar realisationsvinstbeskattning och andra avgifter. beskattningsrätt, upphov sin ge Dubbelbeskattning kan förekomma på grund av beskattningsrätter som står i strid med varandra. 38 34) 35) 36) 37) 38) Varje medlemsstat har dessutom sina egna regler, i synnerhet lagar och konventioner om affärsbokföring, regler för fastställande av beskattningsbar vinst, förfaranden för uttag och förvaltning av skatt, och sitt eget nät av skatteavtal. Nödvändigheten att följa en mängd olika bestämmelser leder till avsevärda fullgörandekostnader och utgör i sig ett betydande hinder för ekonomisk verksamhet över gränserna. Kostnaderna för och riskerna med att behöva rätta sig efter mer än ett system kan i synnerhet avhålla små och medelstora företag från att ägna sig åt verksamhet över gränserna. Dessa grundläggande problem hindrar gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden och påverkar de europeiska företagens konkurrenskraft negativt. I ekonomiska termer leder de till en potentiell välfärdsförlust för EU. Den nära förestående utvidgningen av EU gör det ännu mer brådskande att hitta lämpliga lösningar. lagt grunden I viss utsträckning återspeglar de problem som EU står inför allmänna svårigheter när det gäller beskattning av internationell verksamhet. OECD:s och dess föregångares arbete har till ett omfattande nät av huvudsakligen bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan medlemsstaterna. OECD har även offentliggjort riktlinjer i olika internationella skattefrågor, i synnerhet avseende tillämpningen av metoder för transferprissättning och kraven på dokumentation. Dessutom har EU tagit flera initiativ i syfte att undanröja skattehinder för gränsöverskridande samarbete och verksamhet: direktiv 90/434 ("fusionsdirektivet”) vad gäller uppskjutandet av beskattning vid omorganisation över gränserna, direktiv 90/435 ("moder/dotterbolagsdirektivet”) vad gäller förhindrandet av dubbelbeskattning av gränsöverskridande utbetalning av utdelning mellan moderbolag och dotterbolag, samt skiljedomskonventionen (90/436) rörande ett skiljedomsförfarande på transferprissättningsområdet. Även om dessa direktiv är ett steg på vägen mot att undanröja hindren för verksamhet över gränserna, utgör de inte någon lösning som håller jämna steg med den tilltagande integrationen på den inre marknaden. Ett grundläggande önskemål bland företag som är verksamma på den inre inkomstflöden mellan marknaden är undanröjandet av skattehinder för närstående företag. Genom moder/dotterbolagsdirektivet avskaffas källskatt på utdelning mellan närstående företag i olika medlemsstater. Direktivets verkan minskas emellertid genom att det inte omfattar alla företag som är skyldiga att betala bolagsskatt och endast är tillämpligt på direkta innehav på minst 25 %. Oberoende av direktivet är det dessutom ett problem att vissa system för företagsbeskattning automatiskt gynnar inhemska investeringar. Enligt de avräkningssystem som tillämpas i flera medlemsstater beviljas exempelvis inhemska aktieägare (enskilda eller företag) en skattelättnad för den skatt som betalats på företagsnivå. Den skattelättnaden är normalt inte tillgänglig för utländska aktieägare och beviljas vanligtvis inte för utdelning från utlandet. Det finns för företagssammanslagningar över gränserna i EU, och att de kan påverka affärsbeslut i samband med dessa (t. ex. rörande den geografiska placeringen av ett företags säte). tecken på att sådana system utgör ett allvarligt hinder 39 39) 40) Vid betalning av ränta och royalty mellan närstående företag i skilda medlemsstater måste källskatt fortfarande ofta betalas, vilket i själva verket skapar situationer med dubbelbeskattning. Kommissionen har redan lagt fram ett förslag till direktiv i denna fråga (cid:2)KOM(1998)67(cid:3), och förslaget förväntas bli antaget i samband med "skattepaketet". engångskostnader som mer direkt sammanhänger med Utöver hinder för inkomstflöden kan omstrukturering av företag även påverkas själva av omstruktureringen. Den skattekostnad som uppstår vid företagsfusioner över gränserna, förvärv och intern omorganisation i form av realisationsvinstskatt och olika överlåtelseskatter är ofta oöverstigligt hög och tvingar företagen att välja organisationsstrukturer som ur ekonomisk synvinkel inte är optimala. Sådana hinder medför en nackdel för befintliga företag i EU, eftersom företag utanför EU i egenskap av nya aktörer i allmänhet lättare kan bygga upp den lämpligaste organisationsstrukturen. 41) I fusionsdirektivet föreskrivs att realisationsvinstbeskattningen får skjutas upp i flera olika situationer. Ett antal problem återstår emellertid: (cid:1) (cid:1) (cid:1) För det första omfattar direktivet inte samtliga situationer. Liksom moder/dotterbolagsdirektivet omfattar det inte alla företag som är skyldiga att betala bolagsskatt. Det omfattar inte alla slag av skattekostnader (t. ex. överlåtelseskatt på värdepapper) som kan uppstå vid en omstrukturering. Vidare omfattar det inte alla typer av verksamheter som kan vara inbegripna i en omstrukturering, t. ex. centralisering av tillverkning eller andra aktiviteter. Omvandlingen av befintliga verksamheter (dotterbolag) till filialer kan äventyra framtida förlustavdrag som ansamlats före en omvandling. För det andra begränsas nyttan med direktivet genom att det för närvarande inte finns någon bolagsrättslig ram i EU för företagsfusioner över gränserna. Företagen tvingas därför använda sig av utbyte av aktier eller överföring av tillgångar. Den nya överenskommelsen om Europabolagsordningen kommer i ett avseende att förändra den situationen genom att företag från och med 2004 får slås samman i en ny juridisk struktur. För det tredje varierar genomförandet av direktivet avsevärt mellan medlemsstaterna. Även om sådana skillnader i viss mån beror på det rättsliga instrumentet "direktiv" i sig, konstateras i undersökningen betydande skillnader som undergräver de övergripande syftena med direktivet. I synnerhet har medlemsstaterna vid genomförandet av direktivet för att förhindra skatteflykt infört skilda villkor för det uppskov med beskattningen som stadgas i direktivet , vilket i några fall att begränsat väsentligt dubbelbeskattningen inte undanröjts. direktivets räckvidd gjort och 42) undersökningen I gäller särskilda gränsöverskridande förlustutjämning, som ur affärssynpunkt utgör ett av de viktigaste hindren för ekonomisk verksamhet över gränserna. De nuvarande svårigheter fastställs när det 40 43) 44) 45) bestämmelserna i medlemsstaterna tillåter i allmänhet endast kvittning av förluster i utländska fasta driftsställen, men inte i dotterbolag som hör till samma koncern men är belägna i olika EU-länder. Om förlustutjämning förekommer, sker den ofta enbart på moderbolagsnivå eller skjuts upp i förhållande till inhemska förluster (vilket ger upphov till betydande räntekostnader). De skillnader som finns i medlemsstaternas inhemska förlustutjämningsförfaranden påverkar även affärsbesluten. nuvarande De för förlustutjämningsförfarandena medför dubbelbeskattning när förluster inte kan absorberas lokalt. Den situationen utgör ett i större incitament medlemsstater. investeringar och investeringar inhemska risk till en När det gäller transferprissättning har skatteproblemen i samband med gränsöverskridande ekonomisk verksamhet på den inre marknaden ökat under de senaste åren, och de ökar fortfarande. Problemen består huvudsakligen i höga fullgörandekostnader och potentiell dubbelbeskattning av transaktioner inom koncerner. Enligt företrädare för företagen är det ett problem att de transferpriser som beräknas av skattemässiga orsaker ofta inte längre från affärssynpunkt har någon förnuftsmässig grund på den inre marknaden. I samband med handeln inom koncerner i EU finns det framför allt en tilltagande benägenhet bland större företag att fastställa standardiserade transferpriser i euro för mellanprodukter, oavsett från vilken produktionsanläggning varorna köps inom koncernen. leder till ökande svårigheter att Det finns även en tendens bland medlemsstaterna, som fruktar en manipulation av transferpriserna, att ställa allt högre krav på dokumentationen rörande transferprissättningen. Tillämpningen av olika metoder för att fastställa det "korrekta" (dvs. "marknadsmässiga") transferpriset för en viss transaktion inom en koncern blir alltmer komplicerad och kostnadskrävande. Ny teknik och nya affärsstrukturer (som bl. a. medför att större vikt läggs vid immateriella tillgångar) jämförbara okontrollerade transaktioner som ofta är nödvändiga för att fastställa ett marknadsmässigt pris. Vidare föreligger det avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller den närmare tillämpningen av metoderna för transferprissättning. Detsamma gäller för medlemsstaternas genomförande av tillämpliga OECD-riktlinjer. Företag i EU drabbas därför av osäkerhet om huruvida deras transferpriser kommer att godtas av skatteförvaltningarna vid en senare revision. Undersökningen tyder på att den kombinerade effekten av dessa svårigheter av väsentlig fullgörandekostnaderna i samband med internationell verksamhet. identifiera de företagen ökning vara kan för en 46) i samband med Dubbelbeskattning transferprissättning uppkommer när skatteförvaltningen i en medlemsstat ensidigt justerar det pris ett företag fastställt för en gränsöverskridande transaktion inom en koncern utan att den justeringen utjämnas genom en motsvarande justering i den eller de andra berörda medlemsstaterna. Även om förfrågningar som kommissionen gjort bland medlemsstaterna tyder på att antalet tvister mellan medlemsstaterna rörande i en översikt över transferprissättning är relativt begränsat, anges det 41 multinationella företag från revisionsföretaget Ernst & Young2 att det förekommer ett stort antal fall av dubbelbeskattning till följd av justeringar av transferprissättningen. Detta överensstämmer med påpekanden från företrädare för företagen, som dessutom klagar över att den kostnad och den tid som hänför sig till de nuvarande tvistlösningsförfarandena ofta är alltför betungande för företagen, vilket innebär att det ofta är mindre kostnadskrävande att godta dubbelbeskattningen. i den aktuella undersökningen att skiljedomskonventionen 90/436/EEG, genom vilken man försökt fastställa ett bindande tvistlösningsförfarande, sällan kommer till användning och att vissa av bestämmelserna i den kan avhålla skattebetalare från att använda sig av den. I det sammanhanget noteras det I korthet konstateras det i undersökningen att även om det finns bevis på aggressiv transferprissättning från företagens sida, finns det även en verklig oro för företag som i god tro försöker följa komplicerade och ofta motstridiga bestämmelser om transferprissättning i olika länder. Denna oro håller på att bli den viktigaste internationella skattefrågan bland företagen. I undersökningen anges även dubbelbeskattningsavtal som en potentiell källa till hinder och snedvridning av gränsöverskridande ekonomisk verksamhet i EU. Även om nätet av dubbelbeskattningsavtal inom EU i stort sett är fullbordat, finns det ändå några luckor. De flesta avtalen inom EU följer OECD-modellen, men det finns betydande skillnader när det gäller de olika avtalen och tolkningen av dem. Det förekommer även att parterna i avtalen tillämpar dem på olika sätt, vilket leder till dubbelbeskattning eller utebliven beskattning. Företrädare för företagen i avtalsbestämmelserna som en orsak till fullgörandekostnader och osäkerhet. Undersökningen visar även att bestämmelser i skatteavtal som grundar sig på OECD-modellen, inte är tillräckliga för att säkerställa att principen i EU-lagstiftningen om likabehandling iakttas. Vidare kan bristen på samordning när det gäller medlemsstaternas avtalspraxis i förhållande till tredjeland, exempelvis beträffande begränsning av förmåner enligt avtalen, ge upphov till snedvridning och uppdelning av den inre marknaden. i synnerhet artiklarna om icke-diskriminering, komplexiteten tilltagande hänvisar också den till ändå kan företagsbeskattningen löneförmåner och aktieoptioner, I undersökningen konstateras även att vissa beskattningsområden som inte ingår till betydande hinder i för leda i EU. Detta gäller särskilt gränsöverskridande ekonomisk verksamhet beskattning av tilläggspensioner samt mervärdesskatt. Det är viktigt att notera att tillsammans med bolagsskattehindren har dessa svårigheter en kumulativ inverkan på de berörda företagen. Beträffande mervärdesskatt gäller detta särskilt för små och medelstora företag. Även om de olika skattehindren för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet i allmänhet är av samma slag, drabbas dessa företag av oproportionerligt - och ibland oöverstigligt - höga fullgörandekostnader för att övervinna hindren. 47) 48) 49) 2 Översikt från Ernst & Young: Transfer pricing 1999 Global Survey: Practices, Perceptions, and Trends for 2000 and beyond. 42 Åtgärder för att undanröja skattehindren på den inre marknaden 50) Det finns i grunden två tänkbara metoder för att undanröja de hinder som företagsbeskattningen orsakar på den inre marknaden: 51) 52) 53) (cid:1) (cid:1) Riktade lösningar för att komma till rätta med enstaka hinder. Mer övergripande lösningar som är inriktade på de bakomliggande orsakerna till hindren. Ett övergripande angreppssätt, som ger företagen i EU en enhetlig gemensam konsoliderad skattebas för sin verksamhet i EU, skulle undanröja de flesta av de skattemässiga hinder för ekonomisk verksamhet över gränserna som har konstaterats. Det är inte sannolikt att detta på ett jämförbart sätt kan uppnås enbart genom punktinsatser. Det bör även noteras att samtliga förslag helt klart ger upphov till ett antal tekniska frågor som måste analyseras mer i detalj. Oavsett vilket grundläggande angreppssätt som väljs för korrigeringsåtgärderna, är det viktigt att notera att i avsaknad av politiska lösningar har skattebetalarna tvingats till rättsprocesser för att övervinna diskriminerande bestämmelser och andra hinder. EG-domstolen har därför utvecklat en omfattande rättspraxis rörande de nationella skattebestämmelsernas förenlighet med fördraget. Likaså ställs nationella domstolar i ökande utsträckning inför uppgiften att avgöra frågor på detta område. Medan EG-domstolen väsentligt har bidragit till undanröjandet av skattehinder för företag, är det inte sannolikt att en tolkning av fördraget är tillräcklig för att undanröja alla skattehinder för gränsöverskridande verksamhet. Dessutom är EG-domstolens avgöranden begränsade till de särskilda fall som hänskjutits till den, och avgörandena hänför sig därför enbart till enskilda aspekter av en mer allmän fråga. Det åligger medlemsstaterna att genomföra EG-domstolens domar, men medlemsstaterna underlåter ofta att dra mer generella slutsatser av dessa avgöranden. Det förefaller därför finnas ett utrymme för att införa en gemenskapsram för utbyte av synpunkter på verkningarna av viktiga avgöranden från EG-domstolen. att gynna inhemska Ett viktigt exempel på den tidigare nämnda principen är problemet med benägenheten vissa företagsbeskattningssystem, särskilt avräkningssystemen, för vilka domstolens praxis har särskild betydelse. Avgöranden som fällts nyligen, exempelvis rörande Safir, Verkooijen och Saint-Gobain, tyder på att skattesystem som utgör ett hinder för gränsöverskridande verksamhet eller investeringar kan strida mot bestämmelserna i fördraget om de grundläggande friheterna. Sådana avgöranden väcker viktiga frågor om utformningen av medlemsstaternas skattesystem, för vilken det vore önskvärt med fler riktlinjer på EU-nivå. investeringar i Riktade korrigeringsåtgärder 54) Olika problem som hänger samman med skillnader i tillämpningen av (både gällande och framtida) EU-direktiv rörande beskattning i medlemsstaterna skulle kunna lösas genom regelbundet utbyte av information om bästa metoder eller någon form av ömsesidig granskning ("peer review"). Detta skulle även vara ett 43 55) 56) 57) 58) tillfälle att utveckla en mer gemensam förståelse i EU för viktiga begrepp när det gäller företagsbeskattning, i synnerhet skatteflykt. Att säkerställa en mer enhetlig tillämpning av skattelagstiftningen i EU är ett viktigt steg för att minska fullgörandekostnaderna och öka företagsbeskattningens effektivitet i EU. Samtidigt skulle nödvändigheten att tillgripa rättstvister minska. Bristerna i fusionsdirektivet och moder/dotterbolagsdirektivet tyder på att det är nödvändigt att ändra dessa direktiv. Kommissionen har redan lagt fram förslag till ändringar av direktiven, som i huvudsak innebär att direktivens räckvidd utökas till andra enheter som omfattas av företagsbeskattning (cid:2)KOM(93)293(cid:3). I syfte att klarlägga räckvidden för vissa viktiga bestämmelser i direktiven, i synnerhet sådana som avser skatteflykt och bedrägeri, skulle ytterligare ändringar av direktiven eller mer detaljerade riktlinjer för hur dessa bestämmelser bör genomföras också kunna vara till nytta. där andra skulle områden ändringar När det gäller fusionsdirektivet konstateras det i undersökningen att det finns vissa underlätta ytterligare omstruktureringar över gränserna. I enlighet med tankegången i det gällande direktivet skulle det för det första kunna undersökas i vilken utsträckning en särskild överlåtelseskatt i samband med omstruktureringar över gränserna (i synnerhet för fast egendom) skulle kunna beaktas. För det andra skulle direktivet kunna förtydligas så att det klarläggs att ekonomisk dubbelbeskattning bör undvikas. Ett exempel på detta skulle kunna vara att föreskriva att realisationsvinsten vid försäljning av aktier som erhållits i utbyte mot aktier eller tillgångar skall beräknas på grundval av marknadsvärdet vid tidpunkten för utbytet, vilket medför att tidigare ackumulerade "dolda reserver" upplöses utan omedelbara skattekonsekvenser. En mer genomgripande förändring av direktivet skulle vara att öka dess räckvidd så att skatteuttaget kan skjutas upp när tillgångar flyttas till en annan medlemsstat, samtidigt som medlemsstaternas skattefordringar bibehålls. Moder/dotterbolagsdirektivet skulle kunna ändras så att både direkt och indirekt aktieinnehav omfattas, eller alternativt så att tröskeln för minsta innehav sänks. kan noteras slutligen om Det Europabolagsordningen kommer att ge en bolagsrättslig ram för företagsfusioner över gränserna. Nyttan med fusionsdirektivet har hittills undergrävts på grund av att en sådan ram saknats. överenskommelsen nya den att När det gäller gränsöverskridande kvittning av förluster lade kommissionen 1990 fram ett förslag till ett direktiv (cid:2)(KOM(90)595(cid:3), enligt vilket moderbolag får ta hänsyn till förluster i fasta driftsställen och dotterbolag i en annan medlemsstat. Rådet antog inte förslaget och har slutat att diskutera det. En översyn av förslaget som genomfördes som en del av den aktuella undersökningen visar att flera tekniska ändringar av förslaget skulle kunna i enlighet med skulle exempelvis kunna beräknas göras. Förluster bestämmelserna i den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande, i stället för som enligt förslaget i den medlemsstat där dotterbolaget är hemmahörande. 59) Som ett alternativ skulle ett liknande resultat ur företagets synvinkel kunna liknar det danska systemet med uppnås genom att en ordning som 44 60) 61) 62) "sambeskattning" införs. Enligt det danska förfarandet beskattas en koncern med ett danskt moderbolag som om den vore organiserad enligt en filialstruktur, vilket innebär att Danmark beskattar koncernens konsoliderade resultat. Fördelen med denna metod jämfört med kommissionens förslag är den större symmetrin mellan beskattningen av vinst och kvittningen av förluster. skulle kunna tvekan Det finns ett antal åtgärder som skulle kunna bidra till att avhjälpa de olika tillämpningen av transferprissättning. Den praktiska problemen med skiljedomskonventionen och utan bestämmelserna i den skulle kunna underkastas domstolens tolkning. Vidare skulle medlemsstaterna kunna uppmuntras att införa eller utvidga bilaterala eller multilaterala program för "förhandsprisöverenskommelser" ("Advance Price Agreement"). Även om sådana instrument är kostnadskrävande, utgör de ett effektivt medel för att hantera osäkerhet i samband med transferprissättning. Förutsatt att det finns skyddsåtgärder för att förhindra aggressiv skatteplanering, för övervägas skulle förhandsöverenskommelse eller samråd innan skatteförvaltningarna gör ändringar av transferpriser. förbättras, fastställs kunna ramar även det att Fullgörandekostnaderna och osäkerheten skulle kunna minskas genom en bättre samordning mellan medlemsstaterna av kraven på dokumentation och tillämpningen av de olika metoderna, exempelvis genom att utveckla bästa metoder. En sådan samordning skulle kunna äga rum i en EU-arbetsgrupp och den bör bygga på och komplettera OECD:s verksamhet på detta område. Det skulle vara möjligt att utveckla den processen ytterligare så att även företagens önskemål beaktas. Om kommissionen inrättar ett gemensamt forum för transferprissättning, bestående av företrädare för skattemyndigheter och företag, skulle det kunna leda till att de båda sidornas olika synsätt kan jämkas samman. Medan skatteförvaltningarna ser transferprissättning som en vanlig metod för skatteflykt eller skattefusk bland företagen och som en orsak till skadlig skattekonkurrens mellan att skattemyndigheterna åsamkar dem oproportionerligt höga fullgörandekostnader. I undersökningen konstateras att båda sidorna har befogade önskemål som det är nödvändigt att försöka tillmötesgå på ett balanserat sätt genom en dialog på EU- nivå. Ett mer enhetligt tillvägagångssätt bland EU:s medlemsstater skulle också bidra till en starkare ställning i förhållande till tredjeländer. medlemsstaterna, företagen anser Det skulle vara till hjälp om de få återstående hålen i det befintliga nätet av dubbelbeskattningsavtal inom EU täpptes till. Medlemsstaternas nuvarande beskattningsavtal skulle kunna förbättras så att principerna för den inre marknaden iakttas, i synnerhet när det gäller förmåner enligt dessa avtal. En bättre samordning av avtalspolitiken i förhållande till tredjeländer skulle också vara till gagn. Vidare konstateras det i undersökningen att det eventuellt finns ett behov av bindande skiljedomsförfarande när konflikter uppstår mellan parter i till avtalen vid dubbelbeskattning eller utebliven beskattning. Den mest fullständiga lösningen på dessa problem skulle vara att ett multilateralt skatteavtal, som ger domstolen tolkningsbehörighet och ingås mellan medlemsstaterna enligt artikel 293 i fördraget. En annan möjlighet, vilken inte ändrar det befintliga bilaterala systemet, skulle vara att utarbeta en EU-version av OECD:s modellavtal med tillämpning av avtal, vilka kan tolkning och leda 45 kommentarer (eller av vissa artiklar), vilken uppfyller de särskilda krav som sammanhänger med EU-medlemsskapet. 63) Även om fullgörandekostnaderna minskar proportionellt med företagets storlek, konstateras det i undersökningen att hindren i huvudsak är av samma slag för samtliga företag. Särskilda initiativ i skattehänseende för små och medelstora företag förefaller därför inte motiverade. Det finns emellertid undantag från detta grundläggande synsätt vilka i huvudsak med fördel skulle kunna åtgärdas på medlemsstatsnivå. Exempelvis bör de administrativa skatteformaliteterna, redovisningskraven etc. för små och medelstora företag vara mindre omfattande än för större företag, även när det gäller verksamhet över gränserna. Svårigheter med gränsöverskridande kvittning av förluster drabbar dessutom små och medelstora företag särskilt hårt, och särskilda korrigeringsåtgärder förefaller därför krävas på detta område. Övergripande metoder för företagsbeskattning i EU 64) I undersökningen behandlas även mer generella korrigeringsåtgärder som syftar till att minimera eller undanröja hindren på ett mer övergripande sätt, och flera övergripande metoder som lagts fram för kommissionen analyseras. Samtliga metoder syftar till att undanröja de olika skattehindren genom att ge multinationella företag en gemensam konsoliderad skattebas för deras verksamheter i hela EU: (cid:1) (cid:1) (cid:1) Enligt metoden med ömsesidigt erkännande inom ramen för "Home State Taxation" (hemstatsbeskattning) skulle skattebasen beräknas i enlighet med skattelagstiftningen i företagets hemstat (dvs. där huvudkontoret är beläget), och följaktligen bygga på befintliga skattesystem samt erfarenheter och kunskaper i samband därmed. Detta tillvägagångssätt är tänkt som ett alternativt system för företag i medlemsstater med tillräckligt likartade skattebaser. En ytterligare möjlighet skulle vara att utforma helt nya harmoniserade bestämmelser inom EU om fastställande av en gemensam skattebas på europeisk nivå. Även detta skulle vara ett alternativt system för företagen och det skulle fungera som ett parallellt system vid sidan av nuvarande nationella bestämmelser. Detta system, som i allmänhet går (Consolidated) Base Taxation" under beteckningen (beskattning på grundval av gemensam skattebas), förespråkas i synnerhet av vissa företrädare för företagen. "Common En ytterligare modell som föreslås i en del litteratur på området är "European Corporate Income Tax" (gemensam europeisk bolagsskatt). Fastän den ursprungligen utvecklades som en obligatorisk ordning för stora multinationella företag, skulle den också kunna utgöra ett alternativt tillsammans med nationella bestämmelser. Enligt den här modellen skulle skatten kunna tas ut på europeisk nivå och en del av intäkterna eller samtliga intäkter gå direkt till EU. fungerar system som 46 (cid:1) tillvägagångssättet vara att traditionella Slutligen skulle det mer harmonisera nationella bestämmelser om företagsbeskattning genom att utforma en gemensam skattebas och ett skattesystem för företag i EU, som ersätter de befintliga nationella systemen. 65) De viktigaste grundläggande fördelarna med att företagen i EU får en enhetlig konsoliderad skattebas för sina verksamheter i hela EU, oavsett formen för dem, är följande: (cid:1) (cid:1) (cid:1) (cid:1) Fullgörandekostnaderna till följd av att det är nödvändigt att rätta sig efter femton skattesystem på den inre marknaden skulle minska väsentligt. Problemen med transferprissättning inom koncerner skulle försvinna, åtminstone inom EU. Vinst och förlust skulle i princip automatiskt konsolideras på EU-nivå. Många internationella omstruktureringar skattehänseende och mindre utgiftskrävande. skulle bli enklare i 66) 67) 68) 69) Företagens företrädare i den expertpanel som bistått kommissionen betonade dessa grundläggande punkter. Inom ramen för en övergripande metod skulle, oavsett fullgörandekostnaderna minska, dubbelbeskattning i många fall förhindras, och många situationer som kännetecknas av diskriminering och restriktioner undanröjas. utformningen, exakta den Definitionsmässigt är koncernkonsolidering på EU-nivå ett viktigt inslag i samtliga lösningar. Alla medlemsstater tillämpar för närvarande inte den principen ens på inhemsk nivå, och endast två medlemsstater tillämpar den på internationell nivå. Enligt samtliga metoder (eventuellt med undantag för "European Corporate Income Tax"), skulle medlemsstaterna bibehålla rätten att fastställa bolagsskattesatserna. I varierande grad skulle samtliga övergripande metoder kunna utformas så att det inte är nödvändigt att alla medlemsstater deltar. I det sammanhanget är det viktigt att notera att i Nice-fördraget utökades möjligheten till närmare samarbete mellan en grupp av medlemsstater när det är omöjligt att nå enighet mellan alla femton medlemsstater. Detta kan vara särskilt lämpligt i samband med "Home State Taxation", som förutsätter att endast medlemsstater med en ganska enhetlig skattebas deltar. En grupp av medlemsstater skulle dock även kunna utnyttja den mekanismen för att införa någon av de andra metoderna. En ytterligare viktig aspekt när det gäller samtliga övergripande system är mekanismen för fördelning av den gemensamma konsoliderade skattebasen till de olika medlemsstaterna. För det ändamålet använder Förenta staterna och Kanada ett fördelningssystem som innebär att skattebasen fördelas enligt en nyckel bestående av faktorer som lönekostnader, fast egendom eller omsättning. En annan möjlig lösning för EU skulle vara att fördela skattebasen enligt den (justerade) mervärdesskattebasen för de berörda företagen. Inom ramen för 47 70) 71) 72) samtliga dessa system skulle medlemsstaterna tilldelas en specifik andel av den övergripande skattebasen i enlighet med fördelningsnycklar och tillämpa sin nationella skattesats på den andelen. Samtliga nämnda modeller skulle lösa problemen i så måtto att kravet att rätta sig efter upp till femton olika skattesystem försvinner, de problem med transferprissättning som uppstår genom separat redovisning i stort sett undanröjs och möjlighet faktiskt ges till förlustutjämning över gränserna. Modellerna innebär även en skattemässig lösning för Europabolagen. Vid en utvärdering av de olika modellerna bör hänsyn tas till deras respektive egenskaper. En viktig punkt att notera är att "Home State Taxation" inte innebär att medlemsstaterna måste enas om en ny gemensam skattebas för EU, eftersom systemet grundar sig på principen om medlemsstaternas ömsesidiga erkännande innebär att en av varandras skattelagstiftning. De övriga metoderna överenskommelse måste nås om en helt ny skattelagstiftning. Till skillnad mot en obligatorisk harmoniserad skattebas fungerar "Home State Taxation", "Common (Consolidated) Base Taxation" och "European Corporate Income Tax" parallellt med och ersätter inte helt de befintliga nationella systemen. Under vissa omständigheter kan detta emellertid innebära en nackdel genom att konkurrerande företag i olika medlemsstater omfattas av skilda skatteregler. Exempelvis skulle enligt "Home State Taxation"-systemet tre konkurrerande detaljhandlare i Tyskland beräkna sina skattebaser enligt belgiska, franska eller tyska regler beroende på om den koncern som de ingår i har Belgien, Frankrike eller Tyskland som hemstat. Eftersom ett av antagandena bakom "Home State Taxation" är att deltagande medlemsstater skall ha likartade skattebaser kan skillnaderna emellertid vara ganska små. Enligt "Common (Consolidated) Base Taxation" eller "European Corporate Income Tax" kan lokala bestämmelser eller konkurrerande företag antingen omfattas av bestämmelser (Consolidated) Base Taxation"/"European Corporate Income Tax", som väsentligt kan skilja sig från varandra. Det skulle dock kunna vara möjligt att tillåta lokala bolag att välja att använda de senare systemen, exempelvis om det finns anledning till det från konkurrenssynpunkt. "Common ramen inom för 73) De lösningar som grundar sig på ett parallellt snarare än på ett enhetligt obligatoriskt system ger dessutom upphov till flera tekniska frågor som kräver ytterligare undersökning. Bland de viktigaste frågorna är de som hänför sig till omstrukturering, inkomster från utlandet och dubbelbeskattningsavtal, samt minoritetsintressen. (cid:1) När det gäller omstrukturering skulle för det första den metod enligt vilken ett företag beräknar sin skattebas kunna ändras varje gång företaget byter ägare och dess aktier säljs, eftersom ett företags skattebas inom ramen för "Home State Taxation" fastställs enligt bestämmelserna i moderbolagets hemstat. Detta är enligt gängse terminologi likställt med ett potentiellt byte av hemvist och kan vara mycket kostnadskrävande. Ett belgiskt dotterbolag som säljs av sitt tyska moderbolag, vilket 48 omfattas av "Home State Taxation"-systemet, till ett franskt moderbolag skulle kunna hamna i den situationen att dess skattebas ändras från tyska till franska förhållanden eller, om Frankrike inte omfattas av "Home State Taxation", tillbaka till en belgisk skattebas. Eftersom det inom ramen för "Common (Consolidated) Base Taxation" endast skall finnas en skattebas, skulle däremot en sådan försäljning inom ett område som omfattas av "Common (Consolidated) Base Taxation" inte medföra någon sådan förändring. Även om ett företag säljs till ett nytt moderbolag inte omfattas av "Common (Consolidated) Base Taxation", skulle det kanske ändå kunna behandlas i enlighet med det systemet. i en medlemsstat som För det andra kompliceras behandlingen av inkomster från utlandet inom ramen för "Home State Taxation", "Common (Consolidated) Base Taxation" och "European Corporate Income Tax" av den nuvarande situationen med bilaterala dubbelbeskattningsavtal, den samtidiga förekomsten av "exemption"- och avräkningssystem och behovet av ett fördelningssystem. Ett dotterbolag i en stat som använder sig av tredjeland, kan enligt sitt avräkningssystemet, med en filial dubbelbeskattningsavtal vara berättigat till avräkning av den utländska skatt som betalats av filialen. Detta kan ge upphov till krav enligt dubbelbeskattningsavtalet på avräkning av utländsk skatt även om inkomsterna från utlandet är befriade från skatt enligt bestämmelserna för "Home State Taxation". i För det tredje kan minoritetsaktieägare komma att erhålla utdelning enligt ett beskattningssystem som är oförenligt med det gällande lokala systemet för personbeskattning. Exempelvis kan en minoritetsaktieägare erhålla utdelning som utbetalats enligt "Common (Consolidated) Base Taxation" eller "European Corporate Income Tax", under det att utdelningen tidigare betalades ut enligt det lokala traditionella systemet. Detta kan endast undvikas om betalning av utdelning från dotterbolag till minoritetsaktieägare även i fortsättningen omfattas av den lokala skattelagstiftningen, vilket är den metod som förutses inom ramen för "Home State Taxation". Detta skulle medföra utökade redovisningskrav. (cid:1) (cid:1) 74) ett lösningen med system enhetligt harmoniserat en gemensam konsoliderad bas med Dessa frågor skulle inte uppstå om medlemsstaterna enades om den mer för traditionella företagsbeskattning, dvs. ett överenskommet fördelningssystem och en metod för fördelning av utdelning. Trots sina nackdelar uppfyller de övriga lösningarna dock målet att undanröja hinder för verksamhet över gränserna utan att en sådan genomgripande förändring är nödvändig. Allmänt sett skulle samtliga lösningar kunna bidra till större i bolagsskattesystemen i EU och undanröja luckor mellan de nationella systemen, vilka utgör en fruktbar grund för skatteflykt och skattefusk. verkningsförmåga, effektivitet, förenkling öppenhet och 75) Bedömningen av skattehindren på den inre marknaden visar att många av de faktorer som ger upphov till fullgörandekostnader även har en tendens att öka skatteförvaltningarnas administrativa kostnader. Detta är särskilt tydligt när det 49 76) gäller transferprissättning. Förekomsten av femton olika bolagskattesystem på den inre marknaden lämnar dessutom avsevärt utrymme för skattefusk och skatteflykt. Många av korrigeringsåtgärderna kommer därför även i viss utsträckning att vara till gagn för skatteförvaltningarnas effektivitet och verkningsförmåga. Slutligen skulle nästan alla korrigeringsåtgärder, såväl riktade som övergripande, leda till krav på utökat ömsesidigt bistånd och administrativt samarbete mellan medlemsstaterna, vilket är ett pålitligt sätt att säkerställa att skatterevisioner även fortsättningsvis kommer att utföras på lämpligt sätt och att ingen av de korrigeringsåtgärder som övervägs leder till orättmätigt eller olagligt skattefusk. Sammanfattningsvis fastslås det i rapporten att det kan finnas betydande fördelar med att genom en verkligt övergripande lösning förse företagen med en gemensam konsoliderad skattebas för deras verksamhet i hela EU. Rapportens resultat grundar sig emellertid huvudsakligen på forskningens nuvarande stadium, och ytterligare arbete är nödvändigt för att genomföra någon av de övergripande metoderna. Varje lösning i den riktningen måste naturligtvis även ta hänsyn till konkurrensreglerna i EG-fördraget, i synnerhet reglerna rörande statligt stöd. Som redan konstaterats tyder resultaten av den kvantitativa analysen dessutom på att den totala nationella skattesatsen är en viktig faktor vid fastställandet av den effektiva skattesatsen, och det är tydligt att en enhetlig eller gemensam bas utan ytterligare anpassningar i praktiken nästan "automatiskt" skulle framhäva detta. 50 |
2005/590/: Kommissionens beslutning af 30. oktober 2002 om en procedure efter EF-traktatens artikel 81 og EØS-aftalens artikel 53 (Sag COMP/E-2/37.784 — Kunsthuse) (meddelt under nummer K(2002) 4283 endelig samt berigtigelse K(2002) 4283/7 og berigtigelse K(2002) 4283/8) (EØS-relevant tekst) | 2002-10-30 | [
"auction sale",
"cartel",
"fine",
"infringement procedure (EU)",
"unlawful agreement",
"work of art"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/1ace3077-0dce-4295-b0eb-a9416db0d735 | dan | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | L 200/92 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 7. 2005 KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUTNING af 30. oktober 2002 om en procedure efter EF-traktatens artikel 81 og EØS-aftalens artikel 53 (Sag COMP/E-2/37. 784 — Kunsthuse) (meddelt under nummer K(2002) 4283 endelig samt berigtigelse K(2002) 4283/7 og berigtigelse K(2002) 4283/8) (Kun den engelske udgave er autentisk) (EØS-relevant tekst) (2005/590/EF) Den 30. oktober 2002 vedtog Kommissionen en beslutning (K(2002) 4283 endelig) vedrørende en procedure i henhold til EF-traktatens artikel 81 og EØS-aftalens artikel 53. Den 6. november 2002 godkendte Kommissionen ved skriftlig procedure K(2002) 4283/7 en berigtigelse til K(2002) 4283/ 5-versionen af beslutning K(2002) 4283 endelig og ved skriftlig procedure K(2002) 4283/8 en berigtigelse til K(2002) 4283/6-versionen af beslutning K(2002) 4283 endelig. I overensstemmelse med artikel 21 i forordning nr. 17 (1) offentliggør Kommissionen hermed parternes navne og beslut- ningens hovedindhold under hensyn til virksomhedernes berettigede interesse i beskyttelse af deres forret- ningsinteresser. En ikke fortrolig version af beslutningens fulde tekst findes på det autentiske sagssprog og Kommissionens arbejdssprog på GD COMP’s websted http://europa. eu. int/comm/competition/ index_da. html (1) (2) I. RESUMÉ AF OVERTRÆDELSEN 1. Adressater Denne beslutning er rettet og/eller virksomhedssammenslutninger: til følgende virksomheder — Christie’s International plc — Sotheby’s Holdings Inc. 2. Overtrædelsens varighed og art Fra den 30. april 1993 og mindst indtil den 7. februar 2000 deltog Christie’s International plc (»Christie’s«) og Sotheby’s som er verdens to største aktører på markedet for kommissions- (»Sotheby’s«), Holdings Inc. (1) EFT 13 af 21. 2. 1962, s. 204/62. Senest ændret ved forordning (EF) nr. 1216/1999 (EFT L 148 af 15. 6. 1999, s. 5). salg gennem auktioner over såkaldte kunstgenstande, samlerobjekter og memorabilia antikviteter, møbler, (under ét »kunst«), uafbrudt i en af dem indgået vedva- rende aftale og/eller samordnet praksis, der var i strid med traktatens artikel 81, stk. 1, og EØS-aftalens artikel 53 og drejede sig om priser og andre salgsvilkår ved auktioner. (3) Selskaberne aftalte bl. a. at anvende identiske sælgersalær- strukturer, at gå over til faste sælgersalærer (i stedet for de hidtidige salærer, som der kunne forhandles om), at forhøje sælgersalærerne og afstå fra at tilbyde sælgerne særlige vilkår. De fastsatte desuden visse andre forret- ningsvilkår og -betingelser, hvorved de undgik eller begrænsede en indbyrdes konkurrence mellem sig på kunstauktionsområdet. Endvidere indførte de et overvåg- ningssystem for at sikre, at deres aftale og/eller samord- nede praksis blev overholdt. 30. 7. 2005 DA Den Europæiske Unions Tidende L 200/93 (4) (5) (6) (7) (8) 3. Markedet for kunstauktioner (9) Kunstgenstande, antikviteter, møbler, samlerobjekter og memorabilia sættes ofte til salg på auktion. Der er ingen bestemt grænse for, hvilke effekter der kan sælges på auktion, og de skal heller ikke have nogen bestemt mindsteværdi. Auktionerne kan omfatte en bestemt privat samling eller være centreret om et bestemt tema, kategori af effekter, periode eller kunst- form. foregår De vigtigste kunstauktioner for begge huses vedkommende i London og New York. Desuden afholdes der også regelmæssigt auktioner i centre som f. eks. Genève, Zürich, Amsterdam, Rom, Milano, Hongkong og Melbourne. De største kunstauktioner planlægges og afholdes som glamourøse og eksklusive begivenheder, der tiltrækker velhavende mennesker. Auktioner arrangeres i god tid i forvejen og afstemmes efter en international »auktionssæson«. De vigtigste auk- tioner afholdes traditionelt om foråret og om efteråret, og auktionshusene har derfor deres største omsætning og driftsindtægter i årets andet og fjerde kvartal. til (såkaldte salg enkeltvis Ejerne af de genstande, der ønskes solgt, giver dem »i konsignation« til auktionshusene, der stiller deres salgs- ekspertise til rådighed, arrangerer auktionen, udarbejder et katalog og sørger for reklame. Genstandene udbydes normalt »numre«). Selv genstande, der indgår i en samling, splittes normalt op i flere numre. Auktionshusene sælger dem som agenter for konsignanten, solgte genstande og udbetaler pengene til konsignanten efter fradrag af salær, udgifter og afgifter. Den procentvise provision, konsignanten/sælgeren, kaldes normalt for »sælgersalær« og beregnes alminde- ligvis på basis af »hammerslagsprisen«, dvs. den pris, den sidste bydende har købt genstanden til. Også køberne skal betale en procentdel af hammerslagsprisen (det såkaldte købersalær). fakturerer køberen for de opkræves der af Aftalen og/eller den samordnede praksis mellem Christie’s og Sotheby’s følgende elementer: indeholdt nærmere betegnet a) Med hensyn til sælgerne: — aftale om at indføre en ny »glidende skala« for sælgersalærer (1) — aftale om de til skalaen knyttede betingelser, herunder også, at skalaen ligger fast, dvs. at der ikke kan forhandles om den, og at den ikke kan fraviges (medmindre andet er aftalt) — aftale om, hvornår og hvordan skalaen skal indføres — aftale om at overvåge overholdelsen af skalaen ved at udveksle lister over de tilladte undtagelser for derigennem at overvåge aftalens gennemførelse, undgå for mange undtagelser og drøfte alle undta- gelser — aftale om ikke at give sælgerne på auktionerne nogen garanti for en mindstepris — aftale om en formel for at »dele i porten« med sælgeren, hvis salgsprisen overstiger garantiprisen. — aftale om ikke at udbetale forskud til sælgerne for salg af enkeltnumre — aftale om og/eller samordning af vilkårene for forskud ved bestemte auktioner — aftale om mindsterenten på lån — aftale om at fastsætte en nedre grænse for det salær, erhvervsmæssige sælgere/kunsthandlere, og begrænse ydelsen af forsikringsdækning til erhvervsmæssige sælgere betales der af — aftale om at begrænse betaling af introduktions- provision (til 1 % af købersalæret, når der ikke er betalt sælgersalær). 4. Kartellets funktionsmåde b) Med hensyn til køberne: Fra og med april 1993 havde Christie's og Sotheby's en fælles plan gående ud på at begrænse konkurrencen på en række konkurrenceparametre. Der var hovedsagelig tale om de vilkår, man anvendte over for sælgerne, men også vilkårene som andre elementer. De forskellige elementer i planen blev æn dret og justeret på møder på topledelsesniveau i de efter- følgende år og mindst indtil februar 2000. for køberne såvel — aftale om at begrænse kreditter til erhvervsmæs- sige købere til 90 dage. (1) En glidende skala betyder, at den procentdel, der opkræves hos sælger I praksis gælder, at jo højere en pris der opnås for de indleverede genstande, jo højere er den procentdel, sælgeren skal betale. salget, ændres ved bestemte tærskler. i provision af L 200/94 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 7. 2005 c) Andre elementer: — aftale om at begrænse markedsføringsindsatsen (undgå påstande og udtalelser om markedsandele eller påstande om at være de »førende« på kunst- markedet eller en bestemt del af det). inden for EØS og andre steder. Den fælles plan om at øge indtægterne blev implementeret af begge virksom- heder. I betragtning af de deltagende virksomheders store markedsandele og den omstændighed, at aftalen omfattede alt deres salg inden for EØS, havde den faktiske virkninger på EØS-markedet. (10) Som led i gennemførelsen af aftalerne eller i forbindelse med tilpasninger af dem havde parterne endvidere jævn- ligt møder (eller telefonkontakt), hvor de samordnede deres adfærd og udvekslede oplysninger om ethvert spørgsmål (auktioner, sælgere, kunsthandlere, købere), der kunne forårsage eller øge konkurrencen mellem dem eller på anden måde være i konflikt med eller skade deres aftale om ikke at konkurrere med hinanden. Det relevante geografiske markeds størrelse (15) I relation til vurderingen af overtrædelsens grovhed finder Kommissionen derfor, at kartellet havde virkninger i hele Fællesskabet og efter dets oprettelse også hele EØS. (16) Kommissionen fastsætter derfor grundbeløbet for bøden til begge virksomheder til 25,2 mio. EUR. II. BØDER 1. Grundbøde Overtrædelsens grovhed Overtrædelsens varighed (11) Under hensyn til karakteren af denne adfærd, dens faktiske indvirkninger på markedet for kunstauktioner og den omstændighed, at den omfattede hele fællesmar- kedet og efter dets oprettelse også hele EØS-området, finder Kommissionen, at de implicerede virksomheder har begået en meget grov overtrædelse af EF-traktatens artikel 81, stk. 1, og EØS-aftalens artikel 53, stk. 1. (17) Kommissionen finder, at den varighed, der bør lægges til grund, er perioden fra 30. april 1993 og indtil 7. februar 2000. Overtrædelsen havde følgelig en varighed på 6 år og 9 måneder. Overtrædelsen kan derfor betegnes som værende langvarig, hvorfor den bøde, der blev fastsat under hensyn til grovheden, forhøjes med 65 %. Overtrædelsens karakter (12) Kartellet udgjorde en forsætlig overtrædelse af EF-trakta- tens artikel 81, stk. 1, og EØS-aftalens artikel 53, stk. 1. I fuld bevidsthed om, at deres handlinger var ulovlige, gik parterne sammen om en hemmelig og institutionaliseret plan, der havde til formål at undgå konkurrence mellem de to største kunstauktionshuse. Denne overtrædelse bestod navnlig i prisfastsættelse, der per definition er en af de værste former for overtrædelser af EF-traktatens artikel 81, stk. 1, og EØS-aftalens artikel 53, stk. 1. (13) Kartelarrangementerne blev udtænkt, ledet og fremmet på højeste niveau i hvert af de deltagende selskaber. Kartellet var ifølge selve sin natur stærkt konkurrencefordrejende og fungerede udelukkende til gavn for karteldeltagerne og til stor skade for kunderne. (18) På grundlag af det ovenstående fastsætter Kommissionen bøden som følger: — Christie’s: 41,58 mio. EUR — Sotheby’s: 41,58 mio. EUR. 2. Skærpende eller formildende omstændigheder (19) Kommissionen finder ikke, at der er nogen særskilte skærpende eller formildende omstændigheder i denne sag. Overtrædelsens virkninger inden for EØS-området (14) Overtrædelsen blev begået af de to største virksomheder på markedet for kunstauktioner og omfattede deres salg 3. Anvendelse af omsætningsgrænsen på 10 % (20) Eftersom den udmålte bøde for Sotheby’s vedkommende overstiger 10 % af selskabets verdensomsætning i året forud for denne beslutnings vedtagelse, nedsættes bøden til 34,05 mio. EUR, jf. artikel 15, stk. 2, i forord- ning nr. 17. 30. 7. 2005 DA Den Europæiske Unions Tidende L 200/95 beviser, der i væsentlig grad bidrog til at påvise, at der forelå en overtrædelse. Sotheby's bestred heller ikke på noget væsentligt punkt de omstændigheder, hvorpå Kommissionen støttede sine klagepunkter. Sotheby's er- kendte en række af de elementer, som Kommissionen havde beskrevet i sin beslutning. (25) Sotheby’s opfylder derfor betingelsen i afsnit D, første og andet led, i samarbejdsmeddelelsen. Konklusion angående samarbejdsmeddelelsens anvendelse af betingelserne (26) Under hensyn til karakteren af deres samarbejde og i lyset samarbejdsmeddelelsen ind- i rømmer Kommissionen følgelig de virksomheder, denne beslutning er rettet følgende nedsættelse af deres respektive bøder: til, — Christie’s: 100 % — Sotheby’s: 40 %. 5. Beslutning (27) Der pålægges følgende bøder: — Christie’s International plc: 0 mio. EUR — Sotheby’s Holdings Inc. : 20,4 mio. EUR. (28) Det påbydes de i punkt 1 nævnte virksomheder omgående at bringe overtrædelserne til ophør, såfremt dette ikke allerede er sket. De skal herefter afstå fra en gentagelse af enhver handling eller adfærd, som i denne beslutning er fundet at udgøre overtrædelser, og fra at træffe enhver foranstaltning, der måtte have samme eller tilsvarende formål eller virkning. 4. Anvendelse af samarbejdsmeddelelsen fra 1996 (1) (21) Eftersom anmodningen om bødefritagelse eller -nedsæt- telse blev fremsat i 2000, efter den på det tidspunkt gældende samarbejdsmeddelelse, er det samarbejdsmed- delelsen fra 1996, der gælder i denne sag, og ikke den reviderede samarbejdsmeddelelse fra 2002. Bødefritagelse eller meget betydelig bødenedsættelse (»afsnit B«) (22) Christie’s var den første, der underrettede Kommissionen om kartellets eksistens og bidrog med afgørende beviser, uden hvilke kartellet måske ikke var blevet afsløret. På det tidspunkt, hvor disse oplysninger blev givet, havde Kommissionen ikke iværksat nogen undersøgelse og havde heller ikke tilstrækkelige oplysninger til at påvise, at der bestod et kartel. Desuden havde Christie's bragt sin deltagelse af kartellet til ophør, idet Christie's over for Kommissionen bekræftede, at Christie's ikke havde no- gen kontakt med Sotheby’s i relation til kartellet, og få dage efter at have fremlagt beviserne for Kommissionen offentligt bekendtgjorde den nye ordning for sælgersa- lærer. Endvidere har Christie's under hele sagen samar- bejdet med Kommissionen, og det er ikke blevet godt- gjort, at Christie's har tvunget Sotheby's til at deltage i kartellet eller spillede en afgørende rolle i kartellet i forhold til Sotheby's. (23) Kommissionen finder, at Christie’s derfor opfylder de relevante betingelser i afsnit B i samarbejdsmeddelelsen. Betydelig bødenedsættelse (»afsnit D«) (24) Kommissionen bemærker, at Sotheby’s i fuldt omfang samarbejdede med Kommissionen under undersøgelserne. Sotheby's gav desuden Kommissionen oplysninger og (1) Kommissionens meddelelse om bødefritagelse eller bødenedsættelse i kartelsager (EFT C 207 af 18. 7. 1996, s. 4) |
2004/551/GUSP: Rådets gemensamma åtgärd 2004/551/GUSP av den 12 juli 2004 om inrättande av en europeisk försvarsbyrå | 2004-07-12 | [
"European Defence Agency",
"European defence policy",
"operation of the Institutions"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/2f3282ce-75d4-4681-a12b-491534a5ca3f | swe | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | 17. 7. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 245/17 (Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen) RÅDETS GEMENSAMMA ÅTGÄRD 2004/551/GUSP av den 12 juli 2004 om inrättande av en europeisk försvarsbyrå EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA GEMEN- SAMMA ÅTGÄRD med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14 i detta, och (7) (8) av följande skäl: Europeiska rådet gav vid mötet den 19–20 juni 2003 i Thessaloniki ”rådets relevanta organ i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att under 2004 inrätta en mellanstatlig byrå för utveckling av försvarsresurser, forskning, anskaffning och försvarsmateriel”. Byråns struktur bör göra den i stånd att tillgodose Euro- peiska unionens och medlemsstaternas behov och att, när så behövs, fullgöra sina uppgifter och samarbeta med tredjeländer, organisationer och enheter. Byrån bör utveckla nära förbindelser med befintliga ar- t. ex. Av- rangemang, grupperingar och organisationer, siktsförklaring om åtgärder för att underlätta en omstruk- turering av den europeiska försvarsindustrin (LoI), Ge- mensamma organisationen för samarbete om försvarsma- teriel (OCCAR) och Västeuropeiska försvarsmaterielgrup- pen (WEAG), Västeuropeiska försvarsmaterielorganisatio- nen (WEAO). i syfte att när så behövs uppta eller inför- liva relevanta principer och metoder. I den av Europeiska rådet godkända europeiska säkerhets- strategin fastslås att inrättandet av en försvarsbyrå är ett viktigt inslag i utvecklingen mot mer flexibla och effek- tiva europeiska militära resurser. (9) Generalsekreteraren/den höge representanten bör i enlig- het med artikel 26 i Fördraget om Europeiska unionen ha en ledande roll i byråns struktur och utgöra den huvud- sakliga länken mellan byrån och rådet. Syftet med en europeisk försvarsbyrå (nedan kallad ”by- rån”), som bör stå under rådets myndighet och vara öp- pen för deltagande av alla medlemsstater, är att utveckla försvarskapacitet för krishantering, främja och stärka det europeiska försvarsmaterielsamarbetet, stärka det europe- iska försvarets industriella och tekniska bas, skapa en försvarsmaterielmarknad europeisk konkurrenskraftig samt, vid behov i förening med gemenskapens forsk- ningsverksamhet, främja forskning som syftar till en le- dande position inom teknik av strategisk betydelse för framtida kapacitet på försvars- och säkerhetsområdet och därigenom stärka Europas industriella potential på området. i samråd med Politik och strategier på området bör, kommissionen och näringslivet alltefter omständighe- terna, föras framåt för att med hänsyn till resursstyrkan i medlemsstaternas näringsliv på väl avvägt sätt utveckla det europeiska försvarets industriella och tekniska bas. Inrättandet av denna byrå är ämnat att bidra till genom- förandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspo- litiken (GUSP), och framför allt den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). (10) Rådet bör inom ramen för sitt politiska överinseende och beslutsfattande utfärda riktlinjer för byrån. (11) När rådet antar riktlinjer eller beslut avseende byråns verksamhet bör det sammanträda på försvarsminister- nivå. (12) Alla riktlinjer eller beslut som rådet antar med avseende på byråns arbete skall utarbetas i överensstämmelse med artikel 207 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. (13) Befogenheterna för rådets förberedande och rådgivande organ, särskilt de befogenheter som Ständiga representan- ternas kommitté (Coreper) har enligt artikel 207 i För- draget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt befogenheterna för Kommittén för utrikes- och sä- kerhetspolitik (KUSP) och Europeiska unionens militära kommitté (EUMC) skall inte påverkas. (6) En byrå av detta slag planeras också i utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa. (14) De nationella försvarsmaterieldirektörerna bör, på sätt som kommer att anges, tillställas rapporter och i frågor inom sina kompetensområden bidra till utformningen av rådets beslut. (1) (2) (3) (4) (5) L 245/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 17. 7. 2004 (15) Byrån bör vara en juridisk person för att kunna fullgöra sina uppgifter och uppnå sina mål, samtidigt som den upprätthåller nära förbindelser med rådet och fullt ut respekterar Europeiska unionens och dess institutioners ansvarsområden. Byrån skall till stöd för GUSP och ESFP arbeta under 2. rådets myndighet inom Europeiska unionens gemensamma in- stitutionella ram utan att det påverkar ansvarsområdena för EU:s institutioner och rådets organ. Byråns uppgift skall i full efter- inte påverka Europeiska levnad av artikel 47 i EU-fördraget gemenskapens befogenheter. (16) Det bör föreskrivas att de budgetar som förvaltas av byrån i enskilda fall får erhålla bidrag till finansieringen av icke-administrativa kostnader från Europeiska unio- nens allmänna budget, med fullt beaktande av de regler, förfaranden och beslutsprocesser som gäller för denna, däribland artikel 28. 3 i EU-fördraget. 3. Byrån skall vara öppen för deltagande av alla EU:s med- lemsstater som är bundna av denna gemensamma åtgärd. Med- lemsstater som med omedelbar verkan önskar delta i byrån skall när denna gemensamma åtgärd antas anmäla denna avsikt till rådet och underrätta generalsekreteraren/den höge representan- ten. (17) (18) Samtidigt som byrån är öppen för deltagande från alla medlemsstater bör den också lämna utrymme för sär- skilda grupper av medlemsstater som inrättar särskilda projekt eller program. Byrån bör ha sådana beslutsförfaranden att den är i stånd att fullgöra sina uppgifter effektivt samtidigt som den respekterar deltagande medlemsstaters nationella säker- hets- och försvarspolitik. 4. Varje medlemsstat som önskar delta i byrån efter det att denna gemensamma åtgärd har antagits eller önskar utträda ur byrån skall anmäla sin avsikt till rådet och underrätta general- sekreteraren/den höge representanten. Eventuella nödvändiga tekniska och finansiella arrangemang för deltagande eller utträde skall fastställas av styrelsen. 5. Byrån skall ha sitt huvudkontor i Bryssel. (19) Byrån bör fullgöra sina uppgifter i enlighet med artikel 3 i EU-fördraget och i full efterlevnad av artikel 47 i EU- fördraget. (20) Byrån bör verka i full överensstämmelse med EU:s säker- hetsnormer och säkerhetsbestämmelser. (21) I enlighet med artikel 6 i protokollet om Danmarks ställ- ning, fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i utarbetandet och genomförandet av beslut och åtgärder från Europeiska unionens sida som har anknytning till försvarsfrågor. Danmark har således inte deltagit i utarbetandet och antagandet av denna ge- mensamma åtgärd, som inte är bindande för Danmark. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I INRÄTTANDE AV BYRÅN, DESS UPPDRAG OCH ARBETSUPP- GIFTER Artikel 2 Uppdrag Byråns uppdrag är att stödja rådet och medlemsstaterna i 1. deras strävan att ge EU bättre försvarskapacitet på området krishantering samt bistå ESFP i dess nuvarande och framtida form. Byråns uppdrag skall inte påverka medlemsstaternas befo- 2. genheter i försvarsfrågor. Artikel 3 Definitioner I denna gemensamma åtgärd avses med — deltagande medlemsstater: de medlemsstater i Europeiska uni- onen som deltar i byrån, — bidragande medlemsstater: de deltagande medlemsstater i Euro- peiska unionen som bidrar till ett visst projekt eller pro- gram. Artikel 1 Inrättande Artikel 4 Politiskt överinseende och rapportering 1. En byrå för utveckling av försvarskapacitet och för forsk- ning, anskaffning och försvarsmateriel (Europeiska försvarsby- rån), nedan kallad ”byrån”, inrättas härmed. 1. Byrån skall arbeta under rådets myndighet och politiska överinseende och skall regelbundet rapportera till rådet och av rådet regelbundet erhålla riktlinjer. 17. 7. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 245/19 Byrån skall regelbundet rapportera till rådet om sin verk- 2. samhet, och skall särskilt 3. 1. 2 samordna genomförandet av den europeiska hand- lingsplanen för kapaciteter (ECAP) och varje eventuell efterföljande plan, a) i maj varje år förelägga rådet en rapport om byråns verk- samhet under föregående och innevarande år, b) i november varje år förelägga rådet en rapport om byråns verksamhet under innevarande år och lämna information om de preliminära inslagen i byråns arbetsprogram och budgetar för det kommande året. Byrån skall i god tid informera rådet om viktiga ärenden som föreläggs styrelsen för beslut. 3. Rådet skall enhälligt och på inrådan av KUSP eller, när så behövs, andra behöriga rådsorgan årligen utfärda riktlinjer för byråns arbete, särskilt med avseende på dess arbetsprogram. fastställas inom ramen för dessa Byråns arbetsprogram skall riktlinjer. 4. Rådet skall vart tredje år enhälligt godkänna en finansie- ringsram för byrån för de följande tre åren. Det skall i denna finansieringsram anges överenskomna prioriteringar och den skall utgöra ett rättsligt bindande budgettak. Den första finansie- ringsramen skall omfatta tiden 2006-2008. 3. 1. 3 granska, bedöma och utvärdera, med ledning av kri- terier som medlemsstaterna skall fastställa, de kapaci- tetsåtaganden som medlemsstaterna gjort genom ECAP-processen, och använda mekanismen för kapa- citetsutveckling, 3. 1. 4 verka för och samordna harmonisering av militära behov, 3. 1. 5 kartlägga och föreslå samarbetsaktiviteter på det ope- rativa området, 3. 1. 6 göra uppskattningar av ekonomiska prioriteringar för utveckling och anskaffning av kapacitet. 3. 2 Främjande och förstärkning av europeiskt försvarsmateriel- samarbete, särskilt genom att 3. 2. 1 verka för och föreslå nya multilaterala samarbetspro- jekt för att tillgodose ESFP:s kapacitetsbehov nu och i framtiden, 5. Byrån får lämna rekommendationer till rådet och kom- missionen om så är nödvändigt för att den skall kunna genom- föra sitt uppdrag. 3. 2. 2 arbeta för samordning av medlemsstaternas pågående program, Artikel 5 Funktioner och uppgifter 1. När byrån fullgör sina funktioner och uppgifter skall den respektera Europeiska gemenskapens och EU-institutionernas befogenheter. Byråns sätt att fullgöra sina funktioner och uppgifter skall 2. inte påverka medlemsstaternas befogenheter i försvarsfrågor. 3. Byrån skall arbeta på i huvudsak följande områden: 3. 2. 3 på medlemsstaternas begäran ansvara för hanteringen av specifika program (genom OCCAR, eller vid be- hov genom andra arrangemang för hantering av pro- gram), 3. 2. 4 verka för kostnadseffektiv och rationell upphandling genom att kartlägga och ge spridning åt bästa praxis. 3. 3 Insatser för att stärka det europeiska försvarets tekniska och industriella bas och för att inrätta en internationellt kon- kurrenskraftig europeisk försvarsmaterielmarknad, särskilt genom att 3. 1 Utveckling av försvarskapaciteter på området krishantering, särskilt genom att 3. 3. 1 utveckla politik och strategier på området, i samråd med kommissionen och branschen alltefter omstän- digheterna, 3. 1. 1 i samarbete med behöriga rådsorgan och med an- vändning av mekanismen för kapacitetsutveckling fastställa EU:s kommande behov av försvarskapacitet i kvantitativa och kvalitativa termer (både styrkor och utrustning), 3. 3. 2 bedriva utveckling och harmonisering inom hela EU av tillämpliga regler och bestämmelser (särskilt ge- nom en EU-övergripande tillämpning av tillämpliga bestämmelser i ramavtalet LoI). L 245/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 17. 7. 2004 3. 4 Ökad effektivitet i det europeiska försvarets forskning och tekniska utveckling (FoTU), särskilt genom att som rådet utfärdar samt styrelsens beslut genomförs av den verkställande direktören, som skall rapportera till honom/henne. 3. 4. 1 i kontakt med gemenskapens forskningsverksamhet, där så är lämpligt, främja forskning som syftar till att tillgodose framtida behov av försvars- och säkerhets- kapacitet för att därmed stärka Europas industriella och tekniska potential på detta område, 3. 4. 2 främja en effektivare och målinriktad gemensam FoTU på försvarsområdet på grundval av erfarenheter från relevanta delar av WEAG:s och WEAO:s erfaren- heter på relevanta områden, 3. 4. 3 samordna och planera gemensam forskningsverksam- het, 3. 4. 4 påskynda FoTU på försvarsområdet genom studier och projekt, 3. 4. 5 hantera FoTU-kontrakt på försvarsområdet, 3. 4. 6 arbeta tillsammans med kommissionen för att max- imera komplementaritet och synergi mellan försvars- och civil- eller säkerhetsrelaterade forskningsprogram. Artikel 6 Status som juridisk person Byrån skall vara en juridisk person för att kunna utföra sina funktioner och nå sina mål. Medlemsstaterna skall se till att byrån har den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt deras nationella lagstiftning. Byrån får särskilt förvärva eller avyttra lös och fast egendom samt vara part i rättsliga förfaranden. Byrån skall ha kapacitet att ingå avtal med såväl privata som offentliga enheter eller organisatio- ner. KAPITEL II BYRÅNS ORGAN OCH PERSONAL Artikel 7 Byråns chef Byråns chef skall vara generalsekreteraren/den höge repre- 1. sentanten för GUSP. Byråns enhet skall lägga fram byråns rapporter för rådet i 3. enlighet med artikel 4. 2. Byråns chef skall ansvara för förhandlingar om administ- 4. rativa arrangemang med tredjeländer och andra organisationer, grupperingar eller enheter i enlighet med styrelsens direktiv. Inom ramen för sådana arrangemang, som skall godkännas av styrelsen, skall byråns chef ansvara för att det upprättas lämpliga arbetsförbindelser med dessa. Artikel 8 Styrelsen 1. En styrelse med en företrädare för varje deltagande med- lemsstat, som får ingå åtaganden för sin regerings räkning, och en företrädare för kommissionen skall vara byråns beslutsfat- tande organ. Styrelsen skall agera inom ramen för de riktlinjer som rådet har utfärdat. Nivån på styrelsen när den sammanträder skall vara de 2. deltagande medlemsstaternas försvarsministrar eller företrädare för dessa. Styrelsen skall i princip hålla åtminstone två möten varje år på försvarsministernivå. 3. Byråns chef skall sammankalla och leda styrelsens möten. Om en deltagande medlemsstat så begär skall byråns chef sam- mankalla ett möte inom högst en månad. Byråns chef får delegera ordförandeskapet för styrelsemö- 4. ten på nivån företrädare för försvarsministrarna. 5. Styrelsen kan sammanträda i särskilda konstellationer (till exempel nationella direktörer med ansvar för försvarsforskning, försvarsmateriel, försvarsplanering eller försvarspolitik). 6. Följande personer skall delta i styrelsens möten: — Byråns verkställande direktör eller hans/hennes företrädare. — Ordföranden för EUMC och EU-ordförandeskapets natio- nella försvarsmaterieldirektör, eller deras företrädare. Styrelsen får besluta att bjuda in följande personer att 7. delta när det gäller frågor av gemensamt intresse: 2. Byråns chef skall vara ansvarig för byråns övergripande organisation och funktion och skall se till att de riktlinjer — Natos generalsekreterare. 17. 7. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 245/21 — Chefer/ordförande för andra sammanslutningar, organisatio- ner eller grupperingar vilkas verksamhet är relevant för by- rån (till exempel LoI, WEAG/WEAO, OCCAR). 1. 14 sluta avtal om de administrativa arrangemang mellan by- rån och tredje parter som avses i artikel 25. 1, — Vid behov företrädare för andra tredje parter. 1. 15 godkänna årsbokslut och balansräkning, Artikel 9 Styrelsens uppgifter och befogenheter Styrelsen skall, 1. artikel 4. 1 inom ramen för rådets riktlinjer, enligt 1. 1 godkänna de rapporter som skall läggas fram för rådet, 1. 2 senast den 31 december varje år godkänna byråns årliga arbetsprogram för det kommande året på grundval av ett utkast som byråns chef lägger fram, 1. 3 senast den 31 december varje år anta byråns allmänna budget inom byråns finansieringsram som beslutats av rådet, 1. 4 godkänna inrättandet av ad hoc-projekt eller ad hoc-pro- gram inom byrån i enlighet med artikel 20, 1. 5 utse den verkställande direktören och hans/hennes ställ- företrädare, 1. 6 besluta att en eller flera medlemsstater får anförtro byrån den administrativa och finansiella förvaltningen av viss verksamhet inom dess ansvarsområde i enlighet med arti- kel 17, 1. 7 godkänna eventuella rekommendationer till rådet eller kommissionen, 1. 8 anta byråns arbetsordning, 1. 9 kunna ändra de finansiella bestämmelserna för genomfö- randet av byråns allmänna budget, 1. 10 kunna ändra de regler och bestämmelser som gäller kon- traktsanställd personal och nationella utstationerade ex- perter, 1. 11 besluta om de tekniska och finansiella arrangemangen för medlemsstaternas deltagande eller utträde enligt artikel 1. 4, 1. 16 anta samtliga övriga beslut med anknytning till fullföljan- det av byråns uppdrag. Styrelsen skall fatta beslut med kvalificerad majoritet. De 2. deltagande medlemsstaternas röster skall vägas i enlighet med artikel 23. 2 i EU-fördraget. För beslut som styrelsen skall anta med kvalificerad majoritet skall det krävas minst två tredjedelar av de deltagande medlemsstaternas röster. Endast företrädare för de deltagande medlemsstaterna skall delta i omröstningen. 3. Om en företrädare för en deltagande medlemsstat i styrel- sen förklarar att denne av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik avser att motsätta sig antagandet av ett beslut som skall fattas med kvalificerad majoritet, skall omröstning inte ske. Företrädaren får genom byråns chef hänskjuta ärendet till rådet för att i förekommande fall utfärda riktlinjer för sty- relsen. Alternativt får styrelsen med kvalificerad majoritet be- sluta om att hänskjuta frågan till rådet för beslut. Rådet skall besluta med enhällighet. Styrelsen kan på förslag från verkställande direktören eller 4. från en deltagande medlemsstat besluta att inrätta a) kommittéer som utarbetar styrelsens administrativa och bud- getära beslut, bestående av företrädare för de deltagande medlemsstaterna och en företrädare för kommissionen, b) kommittéer som är specialiserade på särskilda frågor inom byråns kompetensområde. Dessa kommittéer skall bestå av delegater från de deltagande medlemsstaterna och, såvida inte styrelsen beslutar annorlunda, en företrädare för kom- missionen. Beslutet att inrätta sådana kommittéer skall innehålla en speci- fikation av deras mandat och varaktighet. Artikel 10 Verkställande direktören 1. 12 anta direktiv för de förhandlingar som chefen för byrån för om administrativa arrangemang, 1. 13 godkänna de ad hoc-arrangemang som avses i artikel 23. 1, 1. Verkställande direktören och hans/hennes ställföreträdare utnämns av styrelsen på förslag av byråns chef på tre år. Sty- relsen får bevilja en förlängning med två år. Verkställande di- rektören och hans/hennes ställföreträdare skall vara underställd byråns chef och arbeta i enlighet med styrelsens beslut. L 245/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 17. 7. 2004 Verkställande direktören skall, med biträde av sin ställföre- 2. trädare, vidta alla erforderliga åtgärder för att upprätthålla byråns effektivitet. Han/hon är ansvarig för överinseendet över och samordningen av de funktionella enheterna så att de arbetar samstämmigt. Han/hon skall vara chef för byråns personal. i rättvisa och öppna uttagningsförfaranden. Verkställande direk- tören skall förväg offentliggöra närmare uppgifter om alla lediga poster och vilka kriterier som är av betydelse för urvals- förfarandet. Rekryteringen skall alltid vara inriktad på att byråns anställda skall ha högsta kompetens och prestationsförmåga. 3. Verkställande direktören har ansvaret för 3. 1 att säkerställa att byråns årliga arbetsprogram genomförs, 2. Chefen för byrån skall på förslag av verkställande direk- tören och efter samråd med styrelsen utse byråns anställda på chefsnivå. 3. 2 att förbereda styrelsens arbete, särskilt utkastet till byråns årliga arbetsprogram, 3. Byråns anställda skall bestå av följande kategorier: 3. 3 att ombesörja ett nära samarbete med och lämna informa- rådets förberedande organ, särskilt KUSP och tion till EUMC, 3. 4 att utarbeta det förslag till årlig allmän budget som skall läggas fram för styrelsen, 3. 5 att utarbeta de rapporter som avses i artikel 4. 2, 3. 6 att utarbeta inkomst- och utgiftsberäkningen och genom- föra byråns allmänna budget och budgetarna för ad hoc- projekt eller ad hoc-program som anförtrotts byrån, 3. 7 byråns dagliga verksamhet, 3. 8 alla säkerhetsaspekter, 3. 9 alla personalfrågor. 3. 1 Personal som rekryteras direkt av byrån med tidsbegränsade kontrakt och som utses bland medborgare från de delta- gande medlemsstaterna. Rådet skall enhälligt godkänna de regler som skall gälla för dessa anställda. Styrelsen skall inom ett år efter antagandet av denna gemensamma åtgärd vid behov se över och ändra dessa bestämmelser. 3. 2 Nationella experter utstationerade av de deltagande med- lemsstaterna för att antingen besätta tjänster inom byråns organisation eller för specifika uppgifter och projekt. Rådet skall enhälligt godkänna de bestämmelser som skall gälla för denna kategori av experter. Styrelsen skall inom ett år efter antagandet av denna gemensamma åtgärd se över och ändra dessa bestämmelser. 3. 3 Gemenskapstjänstemän som efter behov utstationeras till byrån för en bestämd tid och/eller för särskilda uppgifter eller projekt. 4. Inom byråns arbetsprogram och allmänna budget skall verkställande direktören ha befogenhet att ingå avtal och rekry- tera personal. Verkställande direktören skall vara utanordnare för de budgetar som förvaltas av byrån och ansvarig för genom- förandet av dessa budgetar. 5. Verkställande direktören skall vara ansvarig inför styrelsen. Verkställande direktören skall vara byråns rättsliga före- 6. trädare. KAPITEL III BUDGETREGLER OCH FINANSIELLA BESTÄMMELSER Artikel 12 Budgetprinciper Budgetar, som skall upprättas i euro, är de rättsakter där, 1. för varje budgetår, samtliga inkomster och utgifter som förvaltas av byrån skall fastställas och godkännas. Artikel 11 Personal 2. De anslag som tas upp i en budget skall beviljas för ett budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december samma år. Byråns personal, inklusive verkställande direktören, skall 1. bestå av kontraktsanställda och tjänstemän som rekryterats på bredaste möjliga geografiska bas bland kandidater från samtliga medverkande medlemsstater, från EU-institutionerna. Byråns personal skall utses av verkställande direktören på grundval av lämplig kompetens och sakkunskap och genom och För varje budget skall 3. inkomster och utgifter balansera varandra. Alla inkomster och utgifter skall tas upp som brutto- belopp i budgeten utan att justeras mot varandra. 17. 7. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 245/23 I budgeten skall det förekomma såväl differentierade an- 4. slag, i form av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyn- diganden, som icke-differentierade anslag. utföra sina uppgifter, och för specifik verksamhet inom forskning och teknik som är till allmän nytta för de deltagande medlemsstaterna, i synnerhet tekniska fallstu- dier och förberedande genomförbarhetsstudier, 5. Åtagandebemyndiganden skall täcka den totala kostnaden för alla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret i fråga. Åtaganden kan dock göras övergripande eller delas in i årliga räkenskaperna på delåtaganden. Åtaganden skall grundval av de rättsliga åtaganden som gjorts till och med den 31 december. tas upp i 6. Betalningsbemyndiganden skall täcka de betalningar som krävs för att uppfylla rättsliga åtaganden som ingås under det berörda budgetåret och/eller som ingåtts under tidigare budget- år. Betalningarna skall tas upp i räkenskaperna på grundval av de budgetmässiga åtaganden som gjorts till och med den 31 december. b) En beräkning av de inkomster som behövs för att täcka utgifterna. 3. Styrelsen skall sträva efter att se till att de anslag som avses i punkt 2 a ii utgör en väsentlig del av de totala anslag som avses i punkt 2. Dessa anslag skall avspegla de verkliga behoven och ge utrymme för byråns operativa uppgift. Det allmänna budgetförslaget skall åtföljas av en detaljerad 4. tjänsteförteckning och detaljerade motiveringar. Ett budgetårs inkomster skall tas upp i räkenskaperna för 7. det budgetåret på grundval av de belopp som tagits emot under budgetåret. 5. Styrelsen får enhälligt besluta att det allmänna budgetför- slaget dessutom skall täcka ett särskilt projekt eller program, när detta klart är till allmän nytta för samtliga deltagande medlems- staterna. 8. Alla inkomster och utgifter skall medföra att en budget- post tillgodogörs eller belastas, inom ramen för de anslag som förts in där. Anslagen skall delas in i avdelningar och kapitel alltefter i mån av behov, ytterligare 6. utgifternas art eller ändamål och, delas in i artiklar. 9. Anslagen skall användas i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, sparsamhet, effektivitet och ända- målsenlighet. Varje avdelning får innehålla ett kapitel kallat ”preliminära 7. anslag”. Dessa anslag skall införas om det finns en allvarligt grundad osäkerhet om storleken på de anslag som behövs eller om användningsområdet för de införda anslagen. Artikel 13 Allmän budget 8. Inkomsterna skall bestå av 1. Chefen för byrån skall senast den 30 juni varje år lämna styrelsen en samlad beräkning av förslaget till allmän budget för kommande år, med fullt iakttagande av finansieringsramens gränser. a) övriga inkomster, Chefen för byrån skall senast den 30 september varje år ge innehålla följande 2. styrelsen förslag till budget. Budgeten skall information: a) De anslag som anses nödvändiga b) bidrag som inbetalas av de medlemsstater som deltar i byrån, i förhållande till bruttonationalinkomsten (BNI). Det allmänna budgetförslaget skall innehålla rubriker för öron- märkta inkomster och det härför förutsedda beloppet skall om möjligt anges. i) för att täcka kostnaderna för byråns drift och anställda samt kostnader för möten, ii) för anskaffande av extern rådgivning, i synnerhet operativ analys, som är av stor vikt för att byrån skall kunna 9. Styrelsen skall anta det allmänna budgetförslaget senast den 31 december varje år, inom byråns finansieringsram. Vid godkännandet skall styrelsen ledas av byråns chef, eller av en företrädare som utsetts av honom/henne inom rådets general- sekretariat, eller av en styrelseledamot som uppmanats till detta av honom/henne. Verkställande direktören skall förklara att budgeten har antagits och underrätta de deltagande medlems- staterna. L 245/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 17. 7. 2004 Om det allmänna budgetförslaget inte har antagits i bör- 10. jan av ett budgetår, får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av budgetanslagen för det föregående budgetåret an- vändas varje månad för ett kapitel eller annan underavdelning i budgeten. Detta arrangemang skall dock inte få till följd att byrån får förfoga över medel som överstiger en tolftedel av de anslag som anges i det allmänna budgetförslag som är under utarbetande. Styrelsen får genom beslut med kvalificerad majo- ritet på förslag av verkställande direktören ge sitt tillstånd till utgifter som överstiger en tolftedel. Verkställande direktören får begära de bidrag som behövs för att täcka de anslag som be- viljats enligt denna bestämmelse. Dessa bidrag skall betalas inom 30 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts. Artikel 14 Ändringsbudgetar 1. Under oundvikliga, exceptionella eller oförutsedda om- ständigheter får verkställande direktören föreslå en ändringsbud- get inom de gränser som anges i finansieringsramen. 2. Förslaget till ändringsbudget skall utarbetas, föreslås och antas, med därefter följande underrättelse, i enlighet med samma förfarande som det som gäller för den allmänna budgeten, med de i finansieringsramen fastställda gränserna. Styrelsen skall agera med hänsyn till hur brådskande frågan är. Artikel 16 Bidrag och återbetalningar Fastställande av bidrag för vilka BNI-fördelningsnyckeln 1. skall tillämpas. 1. 1 När BNI-fördelningsnyckeln skall tillämpas skall fördel- ningen av bidragen mellan de bidragsgivande medlemssta- terna fastställas enligt den på bruttonationalinkomsten grundade fördelningsnyckeln så som anges i artikel 28. 3 i EU-fördraget beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (1) el- ler varje annat rådsbeslut som kan komma att ersätta detta. enlighet med rådets och i 1. 2 Varje bidrag skall beräknas enligt de uppgifter som fast- ställts i kolumnen ”Egna medel på grundval av BNI” i ta- bellen ”Sammanställning av finansieringen av den allmänna budgeten efter slag av egna medel och per medlemsstat” som bifogas till Europeiska gemenskapernas senast antagna budget. Bidraget från varje bidragsgivande medlemsstat skall vara proportionellt i förhållande till dess andel av de bi- dragsgivande medlemsstaternas totala BNI. 2. Schema för betalning av bidrag 3. Under sådana förhållanden att de gränsvärden som fast- ställts i finansieringsramen skulle befinnas vara otillräckliga på grund av exceptionella eller oförutsedda omständigheter, kom- mer styrelsen att lägga fram en ändringsbudget för enhälligt antagande av rådet och med full hänsyn till de bestämmelser som avses i artikel 13. 2 och 13. 3. 2. 1 De bidrag som är avsedda att finansiera den allmänna bud- geten skall betalas av de deltagande medlemsstaterna i tre lika stora delbetalningar, senast den 15 februari, 15 juni och 15 oktober det berörda budgetåret. Artikel 15 Öronmärkta inkomster 2. 2 När en ändringsbudget antas skall de nödvändiga bidragen betalas av de berörda medlemsstaterna inom 60 dagar efter det att begäran om bidrag avsänts. 1. Byrån får, som öronmärkta inkomster för ett särskilt än- damål, i sin allmänna budget ta emot finansiella bidrag för att täcka andra kostnader än de som avses under artikel 13. 2 a i a) från Europeiska unionens allmänna budget från fall till fall, i full enlighet med de regler, förfaranden och beslutsprocesser som är tillämpliga, b) från medlemsstater, tredje stater eller andra tredje parter. 2. 3 Varje medlemsstat skall erlägga de bankavgifter som avser betalningen av dess egna bidrag. Artikel 17 Byråns förvaltning av utgifter på medlemsstaternas vägnar Styrelsen får på förslag av verkställande direktören eller en 1. medlemsstat besluta att medlemsstaterna på avtalsenlig grund får anförtro byrån den administrativa och finansiella förvalt- ningen av viss verksamhet inom dess ansvarsområde. Öronmärkta inkomster får endast användas för det sär- 2. skilda ändamål som de är avsedda för. (1) EGT L 253, 7. 10. 2000, s. 42. 17. 7. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 245/25 Styrelsen får i sitt beslut bemyndiga byrån att ingå avtal på 2. vissa medlemsstaters vägnar. Den får bemyndiga byrån att från dessa medlemsstater i förväg uppbära de medel som behövs för att kunna infria ingångna avtal. Artikel 18 Budgetgenomförande 1. De finansiella bestämmelser som skall tillämpas på byråns allmänna budget skall enhälligt antas av rådet. Styrelsen skall inom ett år från antagandet av denna gemensamma åtgärd vid behov se över och ändra dessa bestämmelser. 2. Styrelsen skall på förslag från verkställande direktören vid behov anta bestämmelser för genomförande och kontroll av den allmänna budgeten, bland annat när det gäller offentlig upp- handling, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmel- serna i relevant gemenskapslagstiftning. Styrelsen skall särskilt säkerställa att kraven på försörjningstrygghet och skydd både av sekretessen på försvarsområdet och immateriella rättigheter be- aktas på lämpligt sätt. 3. De finansiella bestämmelser och regler som avses i denna artikel är inte tillämpliga på ad hoc-projekt och ad hoc-program enligt artiklarna 20 och 21. Artikel 19 Första budget för 2004 och budget för 2005 Den första allmänna budgeten för budgetåret 2004, som 1. skall överens- inriktats på igångsättandet av verksamheten, läggas fram stämma med den finansieringsöversikt som skall tillsammans med den gemensamma åtgärden. Det första budge- tåret skall börja dagen efter det att denna gemensamma åtgärd träder i kraft. Den första allmänna budgeten skall 2. finansieras genom bidrag från de deltagande medlemsstaterna; dessa bidrag skall betalas så snart som möjligt och i varje fall senast inom 45 dagar efter avsändande av bidragsinfordringar från byråns chef, generalsekreteraren för Europeiska unionens råd. KAPITEL IV AD HOC-PROJEKT, AD HOC-PROGRAM OCH DÄRMED FÖR- BUNDNA BUDGETAR Artikel 20 Godkännande av ad hoc-projekt, ad hoc-program och där- med förbundna budgetar (Kategori A) En eller flera deltagande medlemsstater eller verkställande 1. direktören kan förelägga styrelsen ett ad hoc-projekt eller ad hoc-program inom byråns uppdrag, i vilket man skall förutsätta ett generellt deltagande av de deltagande medlemsstater. Styrel- sen skall informeras om sådana fall där en ad hoc-budget skall knytas till det föreslagna projektet eller programmet samt om eventuella bidrag från tredje part. Alla deltagande medlemsstater skall 2. i princip lämna bi- drag. De skall informera verkställande direktören om sina av- sikter i detta avseende. Styrelsen skall godkänna inrättandet av ad hoc-projektet 3. eller ad hoc-programmet. 4. Styrelsen får på förslag från verkställande direktören eller från en deltagande medlemsstat besluta om att inrätta en kom- mitté för övervakning av förvaltningen och genomförandet av ad hoc projektet eller ad hoc-programmet. Kommittén skall bestå av delegater från varje bidragsgivande medlemsstat och när gemenskapen bidrar till projektet eller programmet, en före- trädare för kommissionen. Styrelsen skall i sitt beslut specificera kommitténs mandat och varaktighet. 5. För ad hoc-projektet eller ad hoc-programmet skall de bidragsgivande medlemsstaterna som sammanträder i styrelsen godkänna a) bestämmelserna för projektets eller programmets förvaltning, b) i förekommande fall, den ad hoc-budget som är knuten till fördelningsnyckeln för bidrag projektet eller programmet, och de nödvändiga tillämpningsbestämmelserna, c) tredje parters deltagande i den kommitté som avses i punkt 4. Deras deltagande skall inte påverka EU:s beslutsautonomi. Den allmänna budgeten för budgetåret 2005 skall antas av 3. styrelsen med rådets enhälliga godkännande. 6. När gemenskapen bidrar till ett ad hoc-projekt eller ad hoc-program, skall kommissionen delta i de beslut som avses i punkt 5, full enlighet med de beslutsprocesser som är tillämpliga för EU:s allmänna budget. i L 245/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 17. 7. 2004 Artikel 21 Godkännande av ad hoc-projekt, ad hoc-program och där- med förbundna budgetar (Kategori B) En eller flera deltagande medlemsstater får meddela styrel- 1. sen att de avser att fastställa ett ad hoc-projekt eller ad hoc- program inom byråns ansvarsområde och vid behov därmed förbundna ad hoc-budgetar. Styrelsen skall informeras om så- dana fall där en ad hoc-budget skall knytas till det föreslagna projektet eller programmet, och, om så är relevant, erhålla när- mare upplysningar om mänskliga resurser till ett sådant projekt eller program, samt potentiella bidrag från tredje parter. 2. För att maximera möjligheterna till samarbete skall alla deltagande medlemsstater informeras om ad hoc-projektet eller ad hoc-programmet, inbegripet på vilken grund deltagandet kan utvidgas, i god tid, så att varje deltagande medlemsstat som så önskar kan framföra sitt intresse att medverka. Vidare kommer initiativtagarna till sådana projekt eller program att sträva efter att göra medlemskapet så omfattande som möjligt. Deltagande skall fastställas från fall till fall av initiativtagarna. Artikel 23 Tredje parters deltagande 1. Tredje parter får bidra till ett särskilt ad hoc-projekt eller ad hoc-program, som inrättats i enlighet med artiklarna 20 och 21, och därmed förbunden budget. Styrelsen skall med kvalifi- cerad majoritet vid behov godkänna ad hoc-arrangemang mel- lan byrån och tredje parter för varje särskilt projekt eller pro- gram. 2. För sådana projekt som inrättats i enlighet med artikel 20 skall de bidragande medlemsstaterna församlade i styrelsen god- känna alla nödvändiga arrangemang med berörda tredje parter avseende deras bidrag. 3. För sådana projekt som inrättats i enlighet med artikel 21 skall de bidragande medlemsstaterna besluta om alla nödvän- diga arrangemang avseende berörda tredje parters bidrag. 3. Ad hoc-projektet eller ad hoc-programmet skall därefter anses vara byråns projekt eller program såvida inte styrelsen beslutar annorlunda inom en månad efter mottagandet av den information som avses i punkt 1. 4. När gemenskapen bidrar till ett ad hoc-projekt eller ad hoc-program skall kommissionen delta i de beslut som avses i punkterna 2 och 3. 4. Varje deltagande medlemsstat som i ett senare skede öns- kar delta i ad hoc-projekt eller ad hoc-program skall meddela de bidragsgivande medlemsstaterna om sina avsikter. De bidragsgi- vande medlemsstaterna skall inom två månader efter mottagan- det av denna anmälan sinsemellan besluta om den berörda medlemsstatens deltagande med vederbörlig hänsyn till den grund som fastställs när deltagande medlemsstater informeras om projektet eller programmet. KAPITEL V FÖRBINDELSERNA MED KOMMISSIONEN Artikel 24 Deltagande i byråns arbete Kommissionen är ledamot av styrelsen utan rösträtt och 1. skall delta fullt ut i byråns arbete. 5. De bidragande medlemsstaterna skall sinsemellan fatta de beslut som krävs för att fastställa och genomföra ad hoc-pro- jektet eller ad hoc-programmet och, i förekommande fall, den därmed förbundna budgeten. När gemenskapen bidrar till ett sådan ad hoc-projekt eller ad hoc-program skall kommissionen delta i det beslut som avses i denna punkt i full enighet med de beslutsprocesser som är tillämpliga för EU:s allmänna budget. De bidragande medlemsstaterna skall i förekommande fall hålla styrelsen underrättad om utvecklingen av sådana projekt eller program. Kommissionen får även, på gemenskapens vägnar, delta i 2. byråns projekt och program. 3. Byrån skall upprätta nödvändiga administrativa arrange- mang och arbetsförbindelser med kommissionen, i synnerhet i syfte att utbyta sakkunskap och rådgivning på de områden där gemenskapens verksamhet står i samband med byråns uppdrag och när byråns verksamhet är av betydelse för gemenskapens verksamhet. Artikel 22 Bidrag från Europeiska unionens budget till ad hoc- budgetar Bidrag från EU:s allmänna budget får lämnas till ad hoc-budge- tar som upprättas för ad hoc-projekt och ad hoc-program enligt artiklarna 20 och 21. 4. Nödvändiga arrangemang för att täcka ett bidrag från fall till fall från EU:s allmänna budget enligt artiklarna 15 och 22 skall i samförstånd fastställas mellan byrån och kommissionen, eller i samförstånd mellan de bidragande medlemsstaterna och kommissionen. 17. 7. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 245/27 KAPITEL VI FÖRBINDELSERNA MED TREDJELÄNDER, ORGANISATIONER OCH ENHETER Artikel 25 Förbindelser med tredjeländer, organisationer och enheter 1. För att kunna fullgöra sina uppdrag får byrån inrätta ad- ministrativa arrangemang med tredjeländer, organisationer och enheter. Sådana arrangemang skall särskilt omfatta skapa ett forum för utbyte av synpunkter och information av gemensamt intresse som faller inom ramen för byråns uppdrag. Verkställande direktören eller hans/hennes företrädare skall vara ordförande för kommittén. I kommittén skall en företrädare från varje deltagande medlemsstat, en företrädare för kommis- sionen samt företrädare för de medlemmar i WEAG som inte är medlemmar i EU ingå, i enlighet med villkor som skall faststäl- las tillsammans med dessa. a) principerna för förbindelserna mellan byrån och den tredje parten, 7. På begäran får även andra europeiska Nato-medlemmar som inte är medlemmar i EU delta i den rådgivande kommitté som avses i punkt 6, i enlighet med villkor som skall fastställas med dessa. b) bestämmelser för samråd om ämnen som rör byråns arbete, c) säkerhetsfrågor. När så sker skall den respektera EU:s gemensamma institutio- nella ram och beslutsautonomi. Varje sådant arrangemang skall ingås av styrelsen efter det att rådet enhälligt samtyckt detta. Byrån skall utveckla nära arbetsförbindelser med berörda 2. inom OCCAR, ramavtalet enligt LoI samt WEAG/- element WEAO för att, i förekommande fall, vid lämplig tidpunkt och i samförstånd införliva dessa element eller assimilera deras prin- ciper och praxis. 3. Inbördes öppenhet och enhetlig utveckling när det gäller kapacitet skall säkerställas genom tillämpning av förfarandena för kapacitetsutveckling. Andra arbetsförbindelser mellan byrån och berörda Nato-organ skall fastställas genom ett administra- tivt arrangemang enligt punkt 1, varvid de etablerade formerna för samarbete och samråd mellan EU och Nato till fullo skall respekteras. 4. I syfte att underlätta ett tänkbart deltagande i projekt och program av andra organisationer och enheter än de som om- nämns i punkterna 2 och 3 skall byrån, inom ramen för de arrangemang som avses i punkt 1, ha rätt att upprätta arbets- förbindelser med dessa. I syfte att underlätta ett tänkbart deltagande i särskilda 5. projekt och program av tredjeländer skall byrån, inom ramen för de arrangemang som avses i punkt 1, ha rätt att upprätta arbetsförbindelser med dessa. 8. Den rådgivande kommitté som anges i punkt 6 får även tjäna som ett forum för dialog med andra tredje parter om särskilda frågor av gemensamt intresse inom byråns uppdrag, och kan även tjäna till att ge dessa parter heltäckande informa- tion om utvecklingen av frågor av gemensamt intresse och om möjligheter till framtida samarbete. KAPITEL VII ÖVRIGA BESTÄMMELSER Artikel 26 Privilegier och immunitet Privilegier och immunitet som behövs för att fullgöra byråns, verkställande direktörens och de anställdas uppgifter skall fast- ställas i ett avtal mellan de deltagande medlemsstaterna. Artikel 27 Översynsklausul Byråns chef skall senast tre år efter det att denna gemensamma åtgärd trätt i kraft eller när Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa träder i kraft, om detta inträffar tidigare, lägga fram en rapport för styrelsen om genomförandet av denna gemensamma åtgärd för eventuell översyn av rådet. Artikel 28 Rättsligt ansvar Byråns avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lag som 1. är tillämplig på det berörda avtalet. De medlemmar av WEAG som inte är medlemmar i EU 6. skall i förekommande fall ges största möjliga insyn i byråns särskilda projekt och program inför deras deltagande däri. Det skall inrättas en rådgivande kommitté i detta avseende för att De anställdas personliga ansvar gentemot byrån skall reg- 2. leras av de föreskrifter som gäller för byrån. L 245/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 17. 7. 2004 Artikel 29 Tillgång till dokument Artikel 32 Övergångsåtgärder På förslag från verkställande direktören skall styrelsen anta be- stämmelser om allmänhetens tillgång till byråns handlingar, med beaktande av de principer och begränsningar som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparla- mentets, rådets och kommissionens handlingar (1). Artikel 30 Säkerhet Byrån skall tillämpa rådets säkerhetsbestämmelser enligt 1. beslut 2001/264/EG (2). Byrån skall se till att kommunikationerna utåt är tillräck- 2. ligt säkra och snabba. Artikel 31 Språkordning Byråns språkordning skall fastställas och enhälligt godkännas av rådet. Generalsekreteraren/den höge representanten skall vidta de åt- gärder som behövs för att byrån skall kunna inleda sin opera- tiva verksamhet. Han/hon får även utöva verkställande direk- törens befogenheter enligt denna gemensamma åtgärd fram till hans/hennes utnämning. Artikel 33 Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas Artikel 34 Denna gemensamma åtgärd skall offentliggöras i Europeiska uni- onens officiella tidning. Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2004. På rådets vägnar B. BOT Ordförande (1) EGT L 145, 31. 5. 2001, s. 43. (2) EGT L 101, 11. 4. 2001, s. 1 |
SKRIFTLIG FRÅGA E-3066/00 från Sergio Berlato (UEN) och Adriana Poli Bortone (UEN) till kommissionen. EU:s sjunde kampanj för att främja konsumtionen av olivolja. | 2000-10-02 | [
"common organisation of markets",
"olive oil",
"sales promotion"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/2871c3d0-0920-42b3-9ed8-24dc0d8b4975 | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | 22. 5. 2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 151 E/53 (2001/C 151 E/066) SKRIFTLIG FR¯GA E-3066/00 fr(cid:229)n Sergio Berlato (UEN) och Adriana Poli Bortone (UEN) till kommissionen (2 oktober 2000) ˜mne: EU:s sjunde kampanj f(cid:246)r att fr(cid:228)mja konsumtionen av olivolja Med beaktande av f(cid:246)ljande: (cid:129) I EU:s sjunde marknadsf(cid:246)ringskampanj (cid:148)Olivoljan: smaken som f(cid:246)renar oss(cid:148) (Olia di oliva: il sapore che ci unisce) har n(cid:228)stan en tredjedel av den totala summan (cid:129) 10,2 miljoner euro av totalt 35 (cid:129) tilldelats Italien och Spanien. (cid:129) Dessa tv(cid:229) medlemsstater utg(cid:246)r de tv(cid:229) fr(cid:228)msta producenterna respektive konsumenterna av olivolja, varf(cid:246)r det verkar (cid:246)verfl(cid:246)digt med en s(cid:229) omfattande investering f(cid:246)r att fr(cid:228)mja konsumtionen av en produkt som i Italien och Spanien redan (cid:228)r s(cid:229) vitt utbredd och k(cid:228)nd. (cid:129) Resultaten av de f(cid:246)reg(cid:229)ende sex marknadsf(cid:246)ringskampanjerna har varit d(cid:229)liga och har i vissa medlemsstater inte lett till n(cid:229)got st(cid:246)rre (cid:246)kning av olivoljekonsumtionen, t. ex. Frankrike, F(cid:246)renade kungariket och Tyskland, d(cid:228)r konsumenterna dock har visat ett m(cid:228)rkbart intresse och en p(cid:229)taglig tendens att g(cid:228)rna konsumera andra produkter fr(cid:229)n det s(cid:229) kallade medelhavsk(cid:246)ket. Med beaktande av ovanst(cid:229)ende st(cid:228)lls h(cid:228)rmed f(cid:246)ljande fr(cid:229)gor: 1. Vilka har anslagen f(cid:246)r att fr(cid:228)mja konsumtionen av olivolja i de andra medlemsstaterna inom unionen varit under den sjunde marknadsf(cid:246)ringskampanjen och under f(cid:246)reg(cid:229)ende kampanjer? 2. F(cid:246)r vilka kommunikationsstrategier och specifika (cid:228)ndam(cid:229)l har dessa anv(cid:228)nts? 3. Till vilka organ och med vilka metoder har marknadsf(cid:246)rings(cid:229)tg(cid:228)rderna i dessa l(cid:228)nder delegerats? 4. Varf(cid:246)r har uppgiften att sprida vetenskaplig kunskap om olivolja hos l(cid:228)kare och h(cid:228)lso- och sjukv(cid:229)rds- personal i de femton medlemsstaterna tilldelats Hill & Knowlton (cid:129) Eurosciences Communication (Storbritannien), i samarbete med institutet f(cid:246)r forskning om arterioskleros vid universitetet i Munster (Tyskland), ist(cid:228)llet f(cid:246)r till ett organ i medelhavsregionen? 5. Hur mycket av anslagen f(cid:246)r dessa medlemsstater har utnyttjats? Har besparingar gjorts och till vad har de medel anv(cid:228)nts som eventuellt anslagits f(cid:246)r att fr(cid:228)mja olivoljekonsumtionen och som inte utnyttjats f(cid:246)r det (cid:228)ndam(cid:229)let? Svar fr(cid:229)n Franz Fischler p(cid:229) kommissionens v(cid:228)gnar (20 november 2000) Kommissionen s(cid:228)nder en tabell med de beg(cid:228)rda uppgifter direkt 1. Europaparlamentets sekretariat. till parlamentsledamoten och 2. De (cid:246)vergripande m(cid:229)ls(cid:228)ttningarna f(cid:246)r den sjunde kampanjen (cid:228)r att bef(cid:228)sta och utveckla konsumtio- nen i de medlemsstater som (cid:228)r de huvudsakliga producenterna (Grekland, Spanien, Italien och Portugal) och att (cid:246)ka konsumtionen i (cid:246)vriga medlemsstater. Den prim(cid:228)ra m(cid:229)lgruppen (cid:228)r konsumenterna. Den sekund(cid:228)ra m(cid:229)lgruppen (cid:228)r mellanh(cid:228)nder mellan producenter och konsumenter, till exempel journalister, f(cid:246)rs(cid:228)ljare, l(cid:228)kare, n(cid:228)ringsfysiologer och kockar. I de producerande medlemsstaterna syftar strategin till att beh(cid:229)lla och uppmuntra lojala konsumenter och att modernisera bilden av olivolja f(cid:246)r att attrahera yngre konsumenter. F(cid:246)r de andra medlemsstaterna (cid:228)r syftet att hitta nya konsumenter som inte har anv(cid:228)nt olivolja tidigare och att (cid:246)ka konsumtionsfrekvensen och anv(cid:228)ndningen av produkten bland de konsumenter som redan anv(cid:228)nder olivolja. B(cid:229)de smak- och h(cid:228)lsoaspekter kommer att framh(cid:229)llas. Med tanke p(cid:229) betydelsen av marknaderna i de producerande medlemsstaterna, och marknaderna i Tyskland, Frankrike, Irland och F(cid:246)renade kungariket, skall marknads- f(cid:246)ringskampanjer genomf(cid:246)ras i alla dessa medlemsstater. C 151 E/54 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 22. 5. 2001 Konsumtionen har (cid:246)kat betydligt sedan 1990/1991, (till exempel Frankrike (+ 181 %), F(cid:246)renade kungariket (+ 329 %) och Tyskland (+ 194 %)): Odlingss(cid:228)song 1990/1991 Odlingss(cid:228)song 1998/1999 (siffror i 1000 ton) Frankrike 28 78,8 F(cid:246)renade kungariket 6,8 29,2 Tyskland 10,3 30,3 3. Marknadsf(cid:246)rings(cid:229)tg(cid:228)rderna och PR-verksamheten, liksom konsumentanalyserna, tilldelades uppdrags- tagare efter ett (cid:246)ppet anbudsf(cid:246)rfarande. En f(cid:246)rteckning (cid:246)ver vilka agenturer som engagerats i den sjunde kampanjen s(cid:228)nds direkt till parlamentsledamoten och Europaparlamentets sekretariat. I f(cid:246)rteckningen anges ocks(cid:229) budgeten f(cid:246)r var och en av dessa och f(cid:246)r de ber(cid:246)rda medlemsstaterna. Samma f(cid:246)rfarande till(cid:228)mpades vid valet av det forskningsinstitut som skall utveckla och uppdatera, 4. samla in och utv(cid:228)rdera vetenskapligt material och unders(cid:246)ka, validera och kontrollera det h(cid:228)lsorelaterade material som framst(cid:228)lls av marknadsf(cid:246)rings- och PR-agenturer. Uppgiften att sprida vetenskaplig kunskap om olivoljans n(cid:228)ringsm(cid:228)ssiga kvaliteter tilldelades uppdragsta- gare p(cid:229) samma s(cid:228)tt. Den sjunde kampanjen g(cid:229)r mycket bra. Det kan d(cid:228)rf(cid:246)r antas att de tillg(cid:228)ngliga finansiella medlen 5. (35,3 miljoner euro) kommer att utnyttjas helt. Det var ocks(cid:229) fallet f(cid:246)r den sj(cid:228)tte kampanjen. Kommissionen f(cid:246)rbereder just nu valet av ett oberoende institut som skall genomf(cid:246)ra utv(cid:228)rderingar f(cid:246)r att (cid:246)vervaka det p(cid:229)g(cid:229)ende programmet. Detta kommer ocks(cid:229) att ske genom ett (cid:246)ppet anbudsf(cid:246)rfarande. (2001/C 151 E/067) SKRIFTLIG FR¯GA P-3067/00 fr(cid:229)n Luciano Caveri (ELDR) till kommissionen (22 september 2000) ˜mne: Internationella bergs(cid:229)ret Med h(cid:228)nsyn till att F(cid:246)renta nationerna har f(cid:246)rklarat (cid:229)r 2002 som (cid:148)Internationella bergs(cid:229)ret(cid:148), att konventionen om skydd f(cid:246)r Alperna h(cid:229)ller p(cid:229) att genomf(cid:246)ras och att det p(cid:229)g(cid:229)r diskussioner om en europeisk stadga f(cid:246)r bergsregionerna, debatteras alltmer begreppet (cid:148)berg(cid:148) inom gemenskapen, inte minst d(cid:229) det i de nationella lagstiftningarna f(cid:246)rekommer m(cid:229)nga olika kriterier f(cid:246)r klassificering av dessa. De p(cid:229)g(cid:229)ende diskussionerna visar inte bara att Europeiska unionen saknar ett eget begrepp om vad som (cid:228)r (cid:148)berg(cid:148) utan (cid:228)ven att det inte f(cid:246)rekommer n(cid:229)gon specifik europeisk politik f(cid:246)r bergsomr(cid:229)den, vilken fr(cid:229)nvaro inte kompenseras av m(cid:246)jligheterna f(cid:246)r bergsomr(cid:229)den att p(cid:229) olika s(cid:228)tt omfattas av g(cid:228)llande regionalpolitik och tillg(cid:228)ngliga fonder, vilket klarg(cid:246)rs i en nyligen utkommen publikation fr(cid:229)n kommis- sionen om bergen i Europa. Kommer det att tas n(cid:229)gra initiativ inf(cid:246)r Internationella bergs(cid:229)ret och anses det vara n(cid:246)dv(cid:228)ndigt att utarbeta en s(cid:228)rskild strategi f(cid:246)r de europeiska bergsomr(cid:229)dena med specifika (cid:229)tg(cid:228)rder, (cid:228)ven efter (cid:229)r 2006, vilka (cid:228)ven skall ha till uppgift att avg(cid:246)ra vilka k(cid:228)nnetecken som utm(cid:228)rker bergsomr(cid:229)den och deras ekonomi? |
Förslag till rådets och kommissionens beslut om ingående av protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan | 2000-05-05 | [
"ECSC Treaty",
"Russia",
"cooperation agreement (EU)",
"enlargement of the Union",
"protocol to an agreement"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/3b75717c-0f9a-4d54-968c-93abecc59a22 | swe | [
"html",
"pdf"
] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 05. 05. 2000 KOM(2000) 118 slutlig Förslag till RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om ingående av protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan (framlagt av kommissionen) MOTIVERING och samarbetsavtalet mellan Europeiska Partnerskaps- deras medlemsstater och Ryssland är ett blandat avtal som undertecknades den 24 juni 1994, dvs. innan Europeiska unionen utvidgades till att även omfatta Finland, Sverige och Österrike. Det blev därför nödvändigt att upprätta ett utvidgningsprotokoll för att införliva de tre nya medlemsstaterna i partnerskaps- och samarbetsavtalet. Detta protokoll undertecknades den 21 maj 1997. gemenskaperna och ratificerades av samtliga medlemsstater När partnerskaps- och samarbetsavtalet som undertecknat det enades man om att det ur politisk synvinkel var önskvärt att inte skjuta upp ikraftträdandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet till dess att samtliga parter, dvs. ratificerat Europeiska gemenskaperna, deras utvidgningsprotokollet, eftersom ratificeringsprocessen skulle ta tid. Parterna kom därför överens om att utvidgningsprotokollet av Europeiska skulle gemenskaperna, Ryssland och samtliga medlemsstater med undantag av Österrike, Sverige, Finland, Danmark och Portugal, vilka av interna konstitutionella skäl skulle ratificera utvidgningsprotokollet. femton medlemsstater och Ryssland, tillämpas provisoriskt Sedan utvidgningsprotokollet ratificerats av de nämnda medlemsstaterna trädde partnerskaps- och samarbetsavtalet i kraft den 1 december 1997, och utvidgningsprotokollet började tillämpas provisoriskt från och med samma datum. Samtliga medlemsstater som undertecknat utvidgningsprotokollet har nu ratificerat det, och beslutet om att ingå protokollet kan följaktligen antas. Europaparlamentet gav den 12 juni 1997 sitt samtycke till att utvidgningsprotokollet ingås. EKSG:s rådgivande kommitté hördes angående protokollet den 27 juni 1996. Rådet föreslås att – – till rådets och kommissionens beslut om att protokollet anta förslaget till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryssland, å andra sidan, skall ingås på Europeiska gemenskapens vägnar, och ge sitt godkännande/samtycke till kommissionens beslut om att protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryssland, å andra sidan, skall ingås på Europeiska atomenergigemenskapens och Europeiska kol- och stålgemenskapens vägnar. 2 Förslag till RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om ingående av protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FÖLJANDE BESLUTAT med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 44. 1, 47. 2 sista meningen, 55, 57. 2, 71, 80. 2, 93, 94, 133 och 308 jämförda med artikel 300. 2 andra meningen och 300. 3 andra stycket i detta, beaktande med stålgemenskapen, särskilt artikel 95 i detta, av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 101 andra stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag med beaktande av Europaparlamentets samtycke, med beaktande av rådets godkännande, givet i enlighet med artikel 101 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, efter samråd med EKSG:s rådgivande kommitté och med rådets samtycke, och av följande skäl: 1. 2. 3. Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Ryssland, vilket är i kraft sedan den 1 december 1997, utgör ett väsentligt inslag i Europeiska gemenskapernas och deras medlemsstaters strategi i förhållande till Ryssland och bidrar därigenom till att förverkliga Europeiska gemenskapernas mål. Eftersom partnerskaps- och samarbetsavtalet undertecknades innan Europeiska unionen utvidgades till att omfatta Finland, Sverige och Österrike, undertecknades den 21 maj 1997 ett utvidgningsprotokoll i syfte att införliva de tre nya medlemsstaterna i partnerskaps- och samarbetsavtalet. Parterna har överenskommit att utvidgningsprotokollet gemenskaperna, Ryssland provisoriskt av Europeiska skall och tillämpas samtliga 3 medlemsstater med undantag av Österrike, Sverige, Finland, Danmark och Portugal, vilka av interna konstitutionella skäl har ratificerat protokollet. 4. Samtliga stater som undertecknat protokollet har nu ratificerat det. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Utvidgningsprotokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryssland, å andra sidan, godkänns och Europeiska stålgemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens vägnar. gemenskapens, Europeiska härmed kol- på Texten till utvidgningsprotokollet bifogas detta beslut. Artikel 2 Rådets ordförande skall på Europeiska gemenskapens vägnar göra den anmälan som föreskrivs i artikel 4 i protokollet. Kommissionens ordförande skall göra samma anmälan Europeiska atomenergigemenskapens vägnar. stålgemenskapens Europeiska kol- och och på Artikel 3 Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den På kommissionens vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande 4 BILAGA PROTOKOLL TILL PARTNERSKAPS- OCH SAMARBETSAVTALET MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPERNA OCH DERAS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH RYSKA FEDERATIONEN, Å ANDRA SIDAN KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, HELLENSKA REPUBLIKEN, KONUNGARIKET SPANIEN, FRANSKA REPUBLIKEN, IRLAND, ITALIENSKA REPUBLIKEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, PORTUGISISKA REPUBLIKEN, REPUBLIKEN FINLAND, KONUNGARIKET SVERIGE FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, 5 avtalsslutande parter till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, nedan kallade "medlemsstaterna", och EUROPEISKA GEMENSKAPEN, EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN OCH EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN, nedan kallade "gemenskapen", RYSKA FEDERATIONEN, å ena sidan, och å andra sidan, SOM BEAKTAR Republiken Finlands, Konungariket Sveriges och Republiken Österrikes anslutning till Europeiska unionen och därmed till gemenskapen den 1 januari 1995, HAR ENATS OM FÖLJANDE: ARTIKEL 1 Republiken Finland, Konungariket Sverige och Republiken Österrike skall vara parter i Partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska Federationen, å andra sidan, som undertecknades på Korfu den 24 juni 1994, nedan kallat "avtalet", och skall på samma sätt som gemenskapens övriga medlemsstater anta och beakta avtalstexten, de gemensamma förklaringar, de skriftväxlingar och de förklaringar av Ryska Federationen som utgör bilagor till den samma dag undertecknade slutakten. ARTIKEL 2 Avtalstexten, slutakten och alla handlingar som utgör bilagor till denna har upprättats på finska och svenska. De utgör bilagor till protokollet och äger lika giltighet som de 6 andra språk på vilka avtalstexten, slutakten och alla handlingar som utgör bilagor till dessa har upprättats. ARTIKEL 3 Detta protokoll är upprättat i två exemplar på danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska, tyska och ryska, vilka samtliga texter är lika giltiga. ARTIKEL 4 Detta protokoll skall godkännas av parterna i enlighet med deras egna förfaranden. Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till varandra anmäler att de förfaranden som avses i första stycket har slutförts. Utfärdat i Bryssel den För KONUNGARIKET BELGIEN, För KONUNGARIKET DANMARK, För FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, För HELLENSKA REPUBLIKEN, För KONUNGARIKET SPANIEN, För FRANSKA REPUBLIKEN, För IRLAND, För ITALIENSKA REPUBLIKEN, För STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, För KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, För REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, För PORTUGISISKA REPUBLIKEN, 7 För REPUBLIKEN FINLAND, För KONUNGARIKET SVERIGE För FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, För GEMENSKAPEN För RYSKA FEDERATIONEN 8 |
Mål T-581/21: Talan väckt den 5 november 2021 – Skryba mot rådet | 2021-11-05 | [
"Belarus",
"EU restrictive measure",
"economic sanctions",
"international sanctions",
"natural person",
"principle of proportionality",
"right to justice"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/6d1c901b-71f4-11ec-9136-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2022011SV. 01003001. xml 10. 1. 2022 SV Europeiska unionens officiella tidning C 11/30 Talan väckt den 5 november 2021 – Skryba mot rådet (Mål T-581/21) (2022/C 11/41) Rättegångsspråk: franska Parter Sökande: Siarheï Skryba (Marialivo, Belarus) (ombud: advokaten D. Litvinski) Svarande: Europeiska unionens råd Yrkanden Sökanden yrkar att tribunalen ska — ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2021/997 av den 21 juni 2021 om genomförande av artikel 8a. 1 i förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (1), såvitt avser sökanden, — ogiltigförklara rådets genomförandebeslut (Gusp) 2021/1002 av den 21 juni 2021 om genomförande av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Vitryssland (2), såvitt avser sökanden, och — förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna. Grunder och huvudargument Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder som i huvudsak är identiska eller jämförliga med dem som åberopats i mål T-556/21, Lyubetskaya/rådet. (1) EUT L 219I, 2021, s. 3. (2) EUT L 219I, 2021, s. 70 |
Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel 2020/C 216/16 | 2020-06-30 | [
"Poland",
"alcoholic beverage",
"consumer information",
"designation of origin",
"honey",
"labelling",
"product designation",
"quality control of agricultural products"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ac6d8002-baac-11ea-811c-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2020216SV. 01003301. xml 30. 6. 2020 SV Europeiska unionens officiella tidning C 216/33 Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50. 2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2020/C 216/16) I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR GARANTERADE TRADITIONELLA SPECIALITETER SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53. 2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 ”DWÓJNIAK STAROPOLSKI TRADYCYJN Y” EU-nr: TSG-PL-0036-AM02 – 11. 1. 2019 1. Ansökande grupp och berättigat intresse Gruppens namn: Związek Pracodawców Polska Rada Winiarstwa Adress : ul. Świętokrzyska 20 00-002 Warszawa POLEN Tfn : +48 222434176 E-post : office@zpprw. pl Związek Pracodawców Polska Rada Winiarstwa är den största organisationen i Polen som företräder vinsektorn. Bland medlemmarna finns producenter av fermenterade produkter, inbegripet mjöd. Den är en oberoende enhet som har inrättats av medlemmarna i Krajowej Rada Winiarstwa i Miodosytnictwa przy Stowarzyszeniu Naukowo – Technicznym Inżynierów i Techników Przemysłu Spożywczego, som har ansökt om att få registrera ifrågavarande beteckning som en GTS. 2. Medlemsstat eller tredjeland Polen 3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringarna ☐ Produktens namn ☒ Produktbeskrivning ☒ Produktionsmetod ☒ Annat. Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär 4. Typ av ändring(ar) ☒ Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53. 2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. 5. Ändringar I punkt 3. 2 ersätts meningen ”Benämningen ’dwójniak’ härstammar från siffran ’2’ (PL: ’dwa’) och är direkt förknippad med den historiska sammansättningen och metoden för framställning av ’dwójniak’ – vörten ska bestå av en del honung och en del vatten. ” med följande: ”Ordet ’dwójniak’ härstammar från siffran ’2’ (PL: ’dwa’) och är direkt förknippat med den historiska sammansättningen och metoden för framställning av ’dwójniak’ – mjödet ska bestå av en del honung och en del vatten. ” Informationen om att ordet ”dwójniak” är förknippat med proportionen mellan honung och vatten i vörten rättas följaktligen till. Formuleringen införs för att ange att det är proportionen mellan vatten och honung i mjödet som är avgörande. Detta är en formell ändring som inte har någon betydelse för produktens särskilda egenskaper. Anledningen är att enligt nationella bestämmelser från 1948 får endast sådant mjöd som framställs av en del naturlig honung och en del vatten kallas ”dwójniak”. Under tillverkningen tillsätts inte honung enbart när vörten bereds, vilket innebär att hänsyn måste tas till andelen honung i förhållande till vatten och/eller fruktsaft i det färdiga mjödet. Produktbeskrivning Meningen ”Smaken på ’dwójniak staropolski tradycyjny’ kan berikas med de kryddor som används. ” ersätts med följande: ”Smaken på ’dwójniak staropolski tradycyjny’ kan berikas med de kryddor, den humle och den fruktsaft som används. ” Detta är en formell ändring. Enligt den ursprungliga produktspecifikationen får fruktsaft tillsättas vid framställning av ”dwójniak staropolski tradycyjny”, vilket gör det nödvändigt att ta hänsyn till saftens påverkan på produktens smak. Det föreslås att humle tas med i avsnittet ”Råvaror”, vilket innebär att humlens påverkan på produktens smak också bör beaktas. Följande mening läggs till: ”Det finns två typer av ’dwójniak staropolski tradycyjny’: på kokt vört och på kall vört, beroende på vilken metod som används för att bereda vörten. ” Det finns två sorters ”dwójniak staropolski tradycyjny”: på kokt vört och på kall vört. I den ursprungliga produktspecifikationen nämns endast den kokta varianten. Syftet med den föreslagna ändringen är att ta med den typ som framställs från kall vört i produktspecifikationen. Det finns historiska källor som motiverar denna ändring. Skriftliga källor från 1800-talet (t. ex. Najdokładniejszy sposób sycenia różnych gatunków miodów, Józef Ambrożewicz, 1891; Miodosytnictwo – czyli nauka przerabiania miodu i owoców na napoje, Teofil Ciesielski, 1892) vittnar om att det fanns två metoder för att framställa drycker av honung: genom kokning eller utan uppvärmning. Även i Mała encyklopedia rolnicza (1964) görs en uppdelning mellan mjöd på kokt vört och mjöd på kall vört. Att framställa mjöd på kall vört är en tradition sedan flera hundra år tillbaka, men det är tekniskt svårt eftersom vörten bereds utan uppvärmning. Metoden övergavs eftersom det finns en stor risk för kontaminering, särskilt under jäsnings- och stabiliseringsfasen. Metoden har dock fått ett uppsving de senaste åren och bör därmed tas med i produktspecifikationen som likvärdig med den metod som används vid framställning av mjöd på kokt vört. Skillnaden i produktionsmetod mellan de båda mjödsorterna har enbart att göra med hur vörten bereds. Vid framställning av mjöd från kall vört sker ingen uppvärmning, medan vörten kokas vid framställning av mjöd på kokt vört. De efterföljande stegen i tillverkningen är desamma för båda typerna. Produktionsmetod I avsnittet ”Råvaror” ersätts strecksatsen ”— Kryddor: Kryddnejlika, kanel, muskot eller ingefära. ” med följande: ”— Kryddor eller humle. ” Syftet med den föreslagna ändringen är att öppna för fler kryddor (utöver de fyra som nämns i den ursprungliga produktspecifikationen) och tillåta tillsats av humle. Detta är motiverat av historiska skäl, eftersom humle och en stor mängd kryddor nämns i publikationer på området från 1800-talet och framåt. Enligt de nationella bestämmelserna från 1948 var det tillåtet att tillsätta en rad ingredienser, vilket är i linje med den föreslagna ändringen. Strecksatsen ”— Etanol av jordbruksursprung (eventuellt). ” ersätts med följande: ”— Etanol av jordbruksursprung eller honungsdestillat (eventuellt). ” Utöver etanol av jordbruksursprung är det även tillåtet att tillsätta honungsdestillat, en högkvalitativ produkt vars användning får positiva effekter för mjödets smak. — Följande strecksats läggs till: ”Vin- eller citronsyra. ” Användning av vin- eller citronsyra bör nämnas av tekniska skäl. Sådan användning är motiverad av historiska skäl, eftersom det var tillåtet redan enligt 1948 års nationella bestämmelser. Formuleringen ”Kokning av vörten i en temperatur av 95–105 °C. ” ersätts med följande meningar: ”Beredning av vörten: För att framställa mjöd på kokt vört värms vörten upp till (eller kokas vid) en temperatur på 95–105 °C. För att framställa mjöd på kall vört löses honungen upp i ljummet vatten med en temperatur på 20–30 °C. ” Syftet med ändringen är att informera om de båda metoderna för att bereda vörten för mjödframställning, beroende på om mjödet är gjort på kokt eller kall vört. Under ”Steg 1” i avsnittet ”Produktionsmetod” ersätts meningen ”Eftersom sockerkoncentrationen är för hög för jäsning tillreds en vört med följande andelar: en del honung och två delar vatten, till vilken kryddor kan tillsättas. ” med följande: ”Eftersom sockerkoncentrationen är för hög för jäsning tillreds en vört med följande andelar: en del honung och två delar vatten, till vilken kryddor eller humle kan tillsättas. ” Möjligheten att tillsätta humle såväl som kryddor har således tagits med. Ändringen görs eftersom listan över tillåtna råvaror utökas. Meningarna ”Strikta krav på att proportionen mellan vatten och honung är korrekt och på att det extrakt som behövs framställs i en vörtpanna försedd med ångmantel. Genom denna bryggmetod hindras sockret från att smälta. ” ersätts med följande: ”När det gäller mjöd på kokt vört används en vörtpanna försedd med ångmantel för att uppfylla strikta krav på att proportionen mellan vatten och honung är korrekt och framställa det extrakt som behövs. Genom denna bryggmetod hindras sockret från att smälta. ” Information har lagts till för att klargöra att detta gäller mjöd på kokt vört. Vörtpannor försedda med en ångmantel behöver inte användas vid framställning av mjöd på kall vört, eftersom sockret inte smälter när vörten bereds vid låga temperaturer. Under ”Steg 2” i avsnittet ”Produktionsmetod” ersätts formuleringen ”Nedkylning av vörten till 20–22 °C, vilket är den optimala temperaturen för jästtillväxt. ” med följande: ”När det gäller mjöd på kokt vört kyls vörten ned till 20–22 °C, vilket är den optimala temperaturen för jästtillväxt. ” Syftet med ändringen är att tydliggöra att vörten kyls ned vid framställning av mjöd på kokt vört. Detta behövs inte för mjöd på kall vört, eftersom vörten tillreds vid en låg temperatur. Under ”Steg 5” i avsnittet ”Produktionsmetod” har formuleringen ”Odciąg odfermentowanego nastawu znad osadu drożdżowego. ” (Omtappning av den jästa vörten. ) rättats till på polska och är numera följande: ”Obciąg odfermentowanego nastawu znad osadu drożdżowego. ” Ordet ”odciąg” har ersatts med det korrekta ordet för processen i fråga: ”obciąg” (omtappning). Under ”Steg 7” i avsnittet ”Produktionsmetod” har formuleringen ändrats så att den innefattar humle, vin- eller citronsyra och honungsdestillat, i linje med tilläggen på listan över tillåtna råvaror. Strecksatsen ”— kryddor” ersätts med ”— kryddor eller humle”. Följande strecksats läggs till: ”— vin- eller citronsyra”. Strecksatsen ”— etanol av jordbruksursprung” ersätts med ”— etanol av jordbruksursprung och/eller honungsdestillat; den mängd alkohol som tillsätts beräknas utifrån konvertering till motsvarande honungsekvivalent”. Uppgiften om konvertering till honungsekvivalenten har hämtats från gällande nationella bestämmelser. Formuleringen bör läggas till, eftersom konverteringsaspekten anges i polska sektorsbestämmelser och eftersom GTS-produkter kan framställas utanför sökandens land. Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär I avsnittet om produktens särskilda egenskaper ersätts meningen ”Särarten hos ’dwójniak staropolski tradycyjny’ bygger framför allt på att den fastställda proportionen en del honung och en del vatten respekteras noggrant i vörten. ” med följande: ”Särarten hos ’dwójniak staropolski tradycyjny’ bygger framför allt på att den fastställda proportionen en del honung och en del vatten respekteras noggrant i mjödet. ” Genom den ändrade ordalydelsen anges därmed att det är proportionerna mellan vatten och honung i mjödet, snarare än i vörten, som är avgörande. Detta överensstämmer med de ändringar som gjorts i punkt 3. 2. Under ”Fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper” i avsnittet om produktens särskilda egenskaper ersätts strecksatsen ”— Reducerande socker efter inversion: mer än 175–230 g/l” med följande: ”— Reducerande socker efter inversion: 175–230 g/l”. Detta är en nödvändig formell rättelse. Efter denna rättelse (borttagandet av de överflödiga orden) överensstämmer värdena med de fysikalisk-kemiska indikatorer som anges som typiska för ”dwójniak staropolski tradycyjny” i produktspecifikationen. Beskrivningen av de faktorer som visar på produktens traditionella karaktär har kompletterats med citat som dokumenterar den traditionella karaktären hos de båda vörtberedningsmetoder som används för framställning av mjöd på kokt respektive kall vört. Rättelser har även gjorts av namnet: ordet ”dwójniak” har, där så är lämpligt, ersatts med produktnamnet, det vill säga ”dwójniak staropolski tradycyjny”. PRODUKTSPECIFIKATION FÖR EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET ”DWÓJNIAK STAROPOLSKI TRADYCYJN Y” EU-nr: TSG-PL-0036-AM02 – 11. 1. 2019 Polen 1. Namn ”Dwójniak staropolski tradycyjny” 2. Produkttyp Klass 1. 8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc. ) 3. Skäl till registreringen 3. 1 Det rör sig om en produkt som ☒ är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga, ☐ är framställd av råvaror och ingredienser som används traditionellt. Mjöd har framställts i Polen i över 1 000 år, vilket många historiska källor bekräftar. De första skriftliga dokumenten härrör från 900-talet, och i publikationer från 1600- och 1700-talen finns information om olika sorters mjöd. Endast mindre förändringar har gjorts av den uråldriga tillverkningsmetoden. ”Dwójniak staropolski tradycyjny” är en av fyra mjödsorter. Mjödet framställs enligt traditionella recept och uppfyller strikta krav på föreskrivna proportioner mellan honung och vatten. 3. 2 Det rör sig om ett namn som ☒ traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten, ☒ avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper. Ordet ”dwójniak” härstammar från siffran ”2” (PL: ”dwa”) och är direkt förknippat med den historiska sammansättningen och metoden för framställning av ”dwójniak” – mjödet ska bestå av en del honung och en del vatten. Benämningen uttrycker således särarten hos produkten. Eftersom benämningen ”dwójniak” enbart används för att beteckna en särskild typ av mjöd bör benämningen också anses ha en särart i sig. 4. Beskrivning 4. 1 Beskrivning av den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet dess huvudsakliga fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper, som visar på produktens särskilda egenskaper (artikel 7. 2 i denna förordning) ”Dwójniak staropolski tradycyjny” är ett mjöd, en klar dryck av jäst vört som kännetecknas av sin karaktäristiska honungsarom och smaken av de råvaror som använts. Smaken på ’dwójniak staropolski tradycyjny’ kan berikas med de kryddor, den humle och den fruktsaft som används. Färgen på ”dwójniak staropolski tradycyjny” varierar från gyllengul till mörkt bärnstensfärgad, beroende på vilken typ av honung som använts vid framställningen. Det finns två sorters ”dwójniak staropolski tradycyjny”: på kokt vört och på kall vört, beroende på vilken metod som används för att bereda vörten. Följande fysikalisk-kemiska indikatorer är typiska för ”dwójniak staropolski tradycyjny”: — Alkoholhalt: 15–18 volymprocent. — Reducerande socker efter inversion: 175–230 g/l. — Total syra uttryckt som äppelsyra: 3,5–8 g/l. — Flyktig syra uttryckt som ättiksyra: högst 1,4 g/l. — Total sockerhalt (g) plus verklig alkoholhalt (volymprocent) multiplicerat med 18: minst 490. — Andra extrakt än socker: inte mindre än — 25 g/l, — 30 g/l för fruktmjöd (melomel). — Aska: minst 1,3 g/l för fruktmjöd. Det är inte tillåtet att använda konserveringsmedel, konsistensgivare eller konstgjorda färg- eller smakämnen vid framställningen av ”dwójniak staropolski tradycyjny”. 4. 2 Beskrivning av den produktionsmetod som producenterna ska använda för att framställa den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet, om det är lämpligt, typ av råvaror och egenskaper hos de råvaror eller ingredienser som används samt den metod som används vid beredningen av produkten (artikel 7. 2 i denna förordning) Råvaror: — Naturlig honung med följande egenskaper: — Vattenhalt: högst 20 % (m/m). — Reducerande socker: minst 70 % (m/m). — Sackaros och melezitos i kombination: högst 5 % (m/m). — Total syra – 1 mol/l NaOH-lösning per 100 g honung: 1–5 ml. — 5-hydroxy-metyl-furfurol (HMF): högst 4,0 mg per 100 g honung. — Särskild mjödjäst för överjäsning, lämplig för att göra koncentrerade extrakt i jäst vört mer lättflytande. — Kryddor eller humle. — Naturlig fruktsaft eller färsk frukt. — Etanol av jordbruksursprung eller honungsdestillat (eventuellt). — Vin- eller citronsyra. Produktionsmetod: Steg 1 Beredning av vörten: För att framställa mjöd på kall vört löses honungen upp i ljummet vatten med en temperatur på 20–30 °C. För att framställa mjöd på kokt vört värms vörten upp till (eller kokas vid) en temperatur på 95–105 °C. Andelarna honung och vatten i ”dwójniak staropolski tradycyjny” är en del honung och en del vatten (eller vatten blandat med fruktsaft) i slutprodukten. Eftersom sockerkoncentrationen är för hög för jäsning tillreds en vört med följande andelar: en del honung och två delar vatten, till vilken kryddor eller humle kan tillsättas. För fruktmjöd ersätts minst 30 % av vattnet med fruktsaft. För att bibehålla de typiska honungs- och vattenandelarna i ”dwójniak staropolski tradycyjny” tillsätts den övriga honungen i jäsningens slutskede eller under lagringen. När det gäller mjöd på kokt vört används en vörtpanna försedd med ångmantel för att uppfylla strikta krav på att proportionen mellan vatten och honung är korrekt och framställa det extrakt som behövs. Genom denna bryggmetod hindras sockret från att smälta. Steg 2 När det gäller mjöd på kokt vört kyls vörten ned till 20–22 °C, vilket är den optimala temperaturen för jästtillväxt. Vörten måste kylas ned under produktionsdagen, och nedkylningstiden beror på kylfunktionens effektivitet. Genom nedkylningen garanteras vörtens mikrobiologiska säkerhet. Steg 3 Jästning – tillsättning av jästlösning till vörten i en jästank. Steg 4 A. Överjäsning – 6–10 dagar. En temperatur på högst 28 °C garanterar att jäsningsprocessen fungerar på rätt sätt. B. Underjäsning – 3–6 veckor. Perioden för underjäsning garanterar att de rätta fysikalisk-kemiska egenskaperna erhålls. I detta skede kan den återstående honungen tillsättas för att uppnå rätt andelar honung och vatten i ”dwójniak”. Steg 5 Omtappning av den jästa vörten. Efter att alkoholhalten uppnått minst 12 volymprocent bör omtappning göras före lagring. Därigenom garanteras att mjödet får de rätta fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaperna. Om jäst vört lämnas med bottensatsen efter perioden för underjäsning påverkas de organoleptiska egenskaperna negativt på grund av jästens autolys. Steg 6 Lagring (mognad) och tappning (dekantering) – dessa moment upprepas efter behov för att oönskade processer inte ska kunna äga rum i bottensatsen (jästens autolys). Under lagringen kan t. ex. pastörisering och filtrering ske. I detta skede kan den återstående honungen tillsättas för att uppnå rätt andelar honung och vatten i ”dwójniak”, om detta inte skett under jäsningens slutskede. Detta steg är avgörande för att produkten ska få de rätta organoleptiska egenskaperna. Den kortaste lagringstiden för ”dwójniak staropolski tradycyjny” är två år. Steg 7 Smakanpassning (sammansättning) – under detta steg skapas slutprodukten, med de fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper som kännetecknar ”dwójniak staropolski tradycyjny”. Med hänsyn till de angivna indikatorerna får de organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaperna justeras genom tillsättning av — honung för att göra mjödet sötare, — kryddor eller humle, — etanol av jordbruksursprung och/eller honungsdestillat; den mängd alkohol som tillsätts beräknas utifrån konvertering till motsvarande honungsekvivalent, — vin- eller citronsyra. Syftet med detta steg är att skapa en produkt med de karaktäristiska egenskaperna för ”dwójniak staropolski tradycyjny”. Steg 8 Fyllning i behållare vid en temperatur på 18–25 °C. Det rekommenderas att ”dwójniak staropolski tradycyjny” erbjuds i traditionell förpackning, t. ex. damejeanne, keramikkärl eller ekfat. 4. 3 Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär (artikel 7. 2 i denna förordning) Särarten hos produkten: Särarten hos ”dwójniak staropolski tradycyjny” beror på — hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner), — lagring och mognad, — dess fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper. Hur vörten bereds (råvarornas sammansättning och proportioner): Särarten hos ’dwójniak staropolski tradycyjny’ bygger framför allt på att den fastställda proportionen en del honung och en del vatten respekteras noggrant i mjödet. Denna proportion är en avgörande faktor i alla senare steg vid framställningen av ”dwójniak staropolski tradycyjny” som ger drycken dess unika egenskaper. Lagring och mognad: Enligt det traditionella gamla polska receptet är produktens karaktär en följd av att den lagras och får mogna under en viss tid. Denna tid är för ”dwójniak staropolski tradycyjny” minst två år. Fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper: Genom att alla de produktionssteg som anges i produktspecifikationen tillämpas ser man till att en produkt med unik smak och arom erhålls. Den unika smaken och doften hos ”dwójniak staropolski tradycyjny” är en följd av ett lämpligt socker- och alkoholinnehåll enligt följande: — Reducerande socker efter inversion: 175–230 g/l. — Total sockerhalt (g) plus verklig alkoholhalt (volymprocent) multiplicerat med 18: minst 490. — Alkoholhalt: 15–18 volymprocent. Tack vare de strikt fastställda proportionerna för ingredienserna vid framställningen av ”dwójniak staropolski tradycyjny” har drycken en karaktäristiskt tjockflytande och rinnande konsistens vilket särskiljer den från andra typer av mjöd. Traditionell produktionsmetod: Mjödtillverkningen i Polen är en tradition som sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden och som kännetecknas av stor mångfald. Utveckling och förbättring av tillverkningsmetoderna har under århundradena gett upphov till många typer av mjöd. Mjödtillverkningens historia sträcker sig tillbaka till Polens första steg som självständig stat. Den spanske diplomaten, handelsmannen och resenären Ibrahim ibn Yaqub skrev år 966 följande: ”Förutom mat, kött och land för plöjning finns i Mieszko den förstes land ett överflöd av mjöd, vilket är vad de slaviska vinerna och rusdryckerna kallas” (Mieszko I var den första historiska härskaren i Polen). Den krönika som författades av Gallus Anonymus, som nedtecknade den polska historien i slutet av 1000-talet och början av 1100-talet, innehåller också många referenser till tillverkningen av mjöd. Det polska verseposet Pan Tadeusz av Adam Mickiewicz, som återspeglar adelssamhällets historia under 1811 och 1812, innehåller mycket information om framställningen, konsumtionen och de olika typerna av mjöd. Mjödet omnämns också i Tomasz Zans poesi (1796–1855) och i Henryk Sienkiewicz trilogi som beskriver händelserna i Polen under 1600-talet (Ogniem i mieczem, publicerad 1884, Potop, publicerad 1886 och Pan Wołodyjowski, publicerad 1887 och 1888). Källmaterial med beskrivningar av polska mattraditioner från 1600- och 1700-talen innehåller inte bara allmänna referenser till mjöd, utan också hänvisningar till olika typer av mjöd. Beroende på tillverkningsmetod kallades dessa för ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” eller ”czwórniak”. Dessa namn avser olika typer av mjöd som framställts med olika proportioner honung och vatten eller fruktsaft, och med olika lång lagringstid. Tillverkningsmetoden för ”dwójniak” har, med smärre modifikationer, använts under århundraden. Traditionell sammansättning: Den traditionella uppdelningen av mjöd i ”półtorak”, ”dwójniak”, ”trójniak” och ”czwórniak” har funnits i Polen under århundraden och finns även i dag i konsumenternas medvetande. Efter andra världskriget gjordes försök att reglera den traditionella uppdelningen av mjöd i fyra kategorier. Uppdelningen fastställdes slutligen i polsk lag 1948 genom lagen om tillverkning av vin, druvmust och mjöd och om handel med sådana produkter (Polens officiella tidning av den 18 november 1948). Denna lag innehåller regler för framställning av mjöd, med specifikationer av proportionerna mellan honung och vatten och de tekniska kraven. Andelen vatten och honung i ”dwójniak” är som följer: Endast sådant mjöd som framställts av en del naturlig honung och en del vatten får kallas ”dwójniak”. Två metoder för beredning av vörten: Vört som används för att framställa traditionellt mjöd kan beredas på två sätt: genom kokning (uppvärmning) eller genom att utelämna detta steg. Åtskillnad har gjorts mellan dessa båda framställningsmetoder i flera skriftliga källor, till exempel — Najdokładniejszy sposób sycenia różnych gatunków miodów, fader Józef Ambrożewicz, Warszawa, 1891. I detta arbete beskrivs två mjödtillverkningsmetoder. ”Vi kan göra mjöd på honung på två olika sätt: 1) Med eld, det vill säga genom kokning. 2) Utan eld, det vill säga utan kokning. ” — Miodosytnictwo – czyli nauka przerabiania miodu i owoców na napoje av Teofil Ciesielski, publicerad i Lviv 1892, där mjöd klassificeras utifrån hur vörten bereds för jäsning: ”Vi kan göra honung till en dryck på två olika sätt: a) Med eld, det vill säga genom kokning. b) Med den kalla metoden. ” — Mała encyklopedia rolnicza, publicerad av Państwowe Wydawnictwa Rolnicze i Leśne, Warszawa, 1964, där en beskrivning ges på sida 410 av uppdelningen av mjöd i kategorier: ”Beroende på vilken metod som används för att bereda vörten finns mjöd på kall vört, som framställs från vört som inte har värmts upp, och mjöd på kokt vört, som framställs från vört som har värmts upp (kokats). ” (1) EUT L 343, 14. 12. 2012, s. 1 |
Sag T-168/22: Sag anlagt den 30. marts 2022 — Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi mod EUIPO — Fontana Food (GRILLOUMI) | 2022-03-30 | [
"EU trade mark",
"catering industry",
"registered trademark",
"trademark law"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/53c39d77-da6a-11ec-a95f-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2022207DA. 01004901. xml 23. 5. 2022 DA Den Europæiske Unions Tidende C 207/49 Sag anlagt den 30. marts 2022 — Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi mod EUIPO — Fontana Food (GRILLOUMI) (Sag T-168/22) (2022/C 207/65) Stævningen er affattet på engelsk Parter Sagsøger: Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi (Nicosia, Cypern) (ved barrister-at-law S. Malynicz og advokat C. Milbradt) Sagsøgt: Den Europæiske Unions Kontor for Intellektuel Ejendomsret (EUIPO) Den anden part i sagen for appelkammeret: Fontana Food AB (Tyresö, Sverige) Oplysninger vedrørende sagen for EUIPO Ansøger af det omtvistede varemærke: Fontana Food AB Det omtvistede varemærke: Ansøgning om EU-ordmærket GRILLOUMI — registreringsansøgning nr. 15 963 291 Sagen for EUIPO: Indsigelsessag Den anfægtede afgørelse: Afgørelse truffet den 3. januar 2022 af Femte Appelkammer ved EUIPO (sag R 1612/2021-5) Påstande — Den anfægtede afgørelse annulleres. — Der gives medhold i sagsøgerens klage. — EUIPO tilpligtes at bære sine egne omkostninger og at betale sagsøgerens omkostninger. Anbringender — Appelkammerets vurdering af særpræget er behæftet med alvorlige mangler. — Appelkammeret begik en fejl ved at undlade at fastslå, der foreligger en risiko for forveksling. — Appelkammeret begik en fejl ved at undlade at sikre sagsøgeren en retfærdig rettergang med hensyn samtlige spørgsmål |
Sag C-363/10: Anmodning om præjudiciel afgørelse indgivet af Tribunal Judicial de Póvoa de Lanhoso (Portugal) den 21. juli 2010 — Maria de Jesus Barbosa Rodrigues mod Companhia de Seguros Zurich SA | 2010-07-21 | [
"freedom of movement",
"insurance company",
"interpretation of the law",
"motor vehicle",
"motor vehicle insurance",
"personal accident insurance",
"right of establishment",
"third-party insurance"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/55b1d839-66f2-452e-b174-471723072fa8 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2010288DA. 01001901. xml 23. 10. 2010 DA Den Europæiske Unions Tidende C 288/19 Anmodning om præjudiciel afgørelse indgivet af Tribunal Judicial de Póvoa de Lanhoso (Portugal) den 21. juli 2010 — Maria de Jesus Barbosa Rodrigues mod Companhia de Seguros Zurich SA (Sag C-363/10) () (2010/C 288/31) Processprog: portugisisk Den forelæggende ret Tribunal Judicial de Póvoa de Lanhoso Parter i hovedsagen Sagsøger: Maria de Jesus Barbosa Rodrigues Sagsøgt: Companhia de Seguros Zurich SA Præjudicielt spørgsmål I tilfælde af et sammenstød mellem køretøjer, som ingen af førerne kan anses for at være skyld i, og som medfører døden for en af førerne, er da den omstændighed, at der kan fastslås en fordeling af ansvaret for risiko (Código Civils artikel 506, stk. 1 og 2), som direkte afspejler sig i den erstatning, der skal tilkendes de personer, der er berettiget hertil — forældrene til offeret — (idet denne fordeling af ansvaret for risiko indebærer en forholdsmæssig nedsættelse af erstatningsbeløbet), i strid med fællesskabsretten, særligt artikel 3, stk. 1, i første direktiv (72/166/EØF) (1), artikel 2, stk. 1, i andet direktiv (84/5/EØF) (2) og artikel 1 i tredje direktiv (90/232/EØF) (3), således som De Europæiske Fællesskabers Domstol har fortolket disse bestemmelser? (1) Rådets direktiv 72/166/EØF af 24. 4. 1972 om indbyrdes tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om ansvarsforsikring for motorkøretøjer og kontrollen med forsikringspligtens overholdelse (EFT 1972 II, s. 345). (2) Rådets andet direktiv 84/5/EØF af 30. 12. 1983 om indbyrdes tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om ansvarsforsikring for motorkøretøjer (EFT 1984 L 8, s. 17). (3) Rådets tredje direktiv 90/232/EØF af 14. 5. 1990 om indbyrdes tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om ansvarsforsikring for motorkøretøjer (EFT L 129, s. 33) |
REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (13076/2017 - C8-0415/2017 - 2017/0193(NLE)) Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet Föredragande: Christofer Fjellner | 2017-11-30 | [
"EU Emissions Trading Scheme",
"EU environmental policy",
"Switzerland",
"agreement (EU)",
"emission allowance",
"environmental cooperation",
"greenhouse gas",
"ratification of an agreement",
"reduction of gas emissions",
"tradeable emission permit"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/d6e00827-75c7-11eb-9ac9-01aa75ed71a1 | swe | [
"URI"
] | null |
Rådets forordning (EF) nr. 780/98 af 7. april 1998 om ændring af forordning (EF) nr. 1488/96 for så vidt angår proceduren for vedtagelse af hensigtsmæssige foranstaltninger i tilfælde, hvor en væsentlig forudsætning for videreførelse af støtten til en Middelhavspartner ikke længere er opfyldt | 1998-04-07 | [
"Mediterranean third countries",
"economic reform",
"financial cooperation",
"financing of aid",
"social change",
"technical cooperation"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/bcb94ce3-d70d-4abf-8394-dc9c869b14d4 | dan | [
"html",
"pdf",
"print"
] | 15. 4. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 113/3 R(cid:143)DETS FORORDNING (EF) Nr. 780/98 af 7. april 1998 om ændring af forordning (EF) nr. 1488/96 for s(cid:134) vidt ang(cid:134)r proceduren for vedtagelse af hensigtsmæssige foranstaltninger i tilfælde, hvor en væsentlig forudsætning for videreførelse af støtten til en Middelhavspartner ikke længere er opfyldt R(cid:143)DET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR (cid:190) under henvisning til Europæiske Fællesskab, særlig 235, traktaten om oprettelse af Det under henvisning til forslag fra Kommissionen (1), under henvisning til udtalelse fra Europa-Parlamentet (2), og havspartner ikke er til stede, skal fastlægges inden den 30. juni 1997; det er derfor nødvendigt at ændre forordning (EF) nr. 1488/96 for at fastlægge en s(cid:134)dan procedure; traktaten indeholder ingen anden hjemmel delsen af denne forordning end artikel 235 (cid:190) for udste- ud fra følgende betragtninger: UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Det hedder i artikel 3 i forordning (EF) nr. 1488/96 af 23. juli 1996 om finansielle og tekniske ledsageforanstalt- ninger (MEDA) i forbindelse med reformen af de økono- miske og sociale strukturer inden for rammerne af Euro- Middelhavs-partnerskabet (3), at forordningen bygger p(cid:134) respekten for de demokratiske principper og retsstatsprin- cippet samt respekten for menneskerettighederne og de grundlæggende frihedsrettigheder, hvilket er et væsentligt element i forordningen, og der vil i tilfælde af krænkelser heraf kunne træffes passende foranstaltninger; det er fastlagt i artikel 16 i forordning (EF) nr. 1488/96, at den endelige procedure, der skal gælde for vedtagelse af passende foranstaltninger i en situation, hvor en væsentlig forudsætning for videreførelse af støtten til en Middel- Artikel 1 Artikel 16 i forordning (EF) nr. 1488/96 affattes s(cid:134)ledes: »Artikel 16 I tilfælde, hvor en s(cid:134)dan væsentlig forudsætning for s(cid:134) vidt ang(cid:134)r videreførelse af støtten til en Middelhavs- partner ikke er opfyldt, vedtages der passende foran- staltninger af R(cid:134)det, der handler med kvalificeret flertal p(cid:134) grundlag af forslag fra Kommissionen. « Artikel 2 Denne forordning træder i kraft p(cid:134) tredjedagen efter offentliggørelsen i De Europæiske Fællesskabers Tidende. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart medlemsstat. i hver Udfærdiget i Luxembourg, den 7. april 1998. P(cid:134) R(cid:134)dets vegne D. BLUNKETT Formand (1) EFT C 386 af 20. 12. 1997, s. 9. (2) EFT C 104 af 6. 4. 1998. (3) EFT L 189 af 30. 7. 1996, s. 1 |
Kommissionens afgørelse (EU) 2016/290 af 16. december 2015 i sag SA.35484 (2013/C) (ex SA.35484 (2012/NN)) om Tysklands nationale mejeriforenings støtteforanstaltninger i forbindelse med lov om mælk og fedtstoffer (meddelt under nummer C(2015) 9052) | 2015-12-16 | [
"Germany",
"State aid",
"aid to agriculture",
"control of State aid",
"dairy production",
"reimbursement of aid",
"tax"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/2b314510-e1d9-11e5-8a50-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | L_2016059DA. 01019401. xml 4. 3. 2016 DA Den Europæiske Unions Tidende L 59/194 KOMMISSIONENS AFGØRELSE (EU) 2016/290 af 16. december 2015 i sag SA. 35484 (2013/C) (ex SA. 35484 (2012/NN)) om Tysklands nationale mejeriforenings støtteforanstaltninger i forbindelse med lov om mælk og fedtstoffer (meddelt under nummer C(2015) 9052) (Kun den tyske udgave er autentisk) EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, særlig artikel 108, stk. 2, første afsnit, efter at have opfordret de interesserede parter til at fremsætte deres bemærkninger i overensstemmelse med disse artikler (1), og ud fra følgende betragtninger: 1. SAGSFORLØB (1) Ved brev af 28. november 2011 og 27. februar 2012 anmodede Europa-Kommissionen (herefter »Kommissionen«) Tyskland om flere oplysninger i forbindelse med årsrapporten om statsstøtte i landbrugssektoren for 2010, som Tyskland havde indsendt i henhold til artikel 21, stk. 1, i Rådets forordning (EF) nr. 659/1999 (2). Tyskland besvarede Kommissionens spørgsmål ved brev af 16. januar 2012 og 27. april 2012. I lyset af de oplysninger, som Tyskland indsendte, viste det sig, at Tyskland havde ydet statsstøtte til den tyske mejerisektor på grundlag af Gesetz über den Verkehr mit Milch, Milcherzeugnissen und Fetten (forkortet Milch- und Fettgesetz, herefter »lov om mælk og fedtstoffer«) af 1952. (2) Ved brev af 2. oktober 2012 meddelte Kommissionen Tyskland, at de pågældende foranstaltninger var registreret som ikke-anmeldt støtte med sagsnummer SA. 35484 (2012/NN). Ved brev af 16. november 2012, 7. , 8. , 11. , 13. , 14. , 15. og 19. februar, 21. marts, 8. april, 28. maj, 10. og 25. juni og 2. juli 2013 fremlagde Tyskland yderligere dokumentation. (3) Ved brev af 17. juli 2013 (C(2013) 4457 final) meddelte Kommissionen Tyskland sin beslutning om, for så vidt angår visse gennemførte delforanstaltninger i henhold til lov om mælk og fedtstoffer, at indlede proceduren i medfør af artikel 108, stk. 2, i TEUF (herefter »åbningsafgørelsen«). Ved samme brev konstaterede Kommissionen, at yderligere delforanstaltninger enten er forenelige med det indre marked for perioden fra den 28. november 2001 til den 31. december 2006 eller for perioden fra den 1. januar 2007 eller for begge perioder, eller ikke udgør statsstøtte i medfør af artikel 107, stk. 1, i TEUF, eller at de ikke falder ind under anvendelsesområdet for bestemmelserne om statsstøtte (herefter »positiv afgørelse«). (4) For alle øvrige delforanstaltninger, herunder de foranstaltninger i forbindelse med lov om mælk og fedtstoffer, der er gennemført af Verband der deutschen Milchwirtschaft e. V. (den nationale mejeriforening, herefter: »VDM«) i perioden siden den 28. november 2001, og som ligger til grund for nærværende afgørelse, gik Kommissionen i åbningsafgørelsen ud fra forekomsten af støtte og udtrykte tvivl med hensyn til foreneligheden med det indre marked. (5) Ved brev af 20. september 2013 fremsatte Tyskland bemærkninger til åbningsafgørelsen. (6) Åbningsafgørelsen blev offentliggjort i Den Europæiske Unions Tidende (3). Kommissionen opfordrede de andre interesserede parter til at fremsætte eventuelle bemærkninger inden for en måned. (7) Kommissionen modtog i alt 19 bemærkninger fra interesserede parter. En af disse interesserede parter anmodede Kommissionen om at få sit navn hemmeligholdt og begrundede dette udførligt. I alt 6 bemærkninger, som Kommissionen modtog mellem den 6. og den 10. februar 2014, omhandlede delforanstaltninger, der involverede VDM. (8) De modtagne bemærkninger blev fremsendt til Tyskland ved brev af 27. februar, 3. marts og 3. oktober 2014 uden at oplyse navnet på den tidligere omtalte interesserede part. (9) Tyskland fremsendte i første omgang ikke noget svar til de bemærkninger, der var blevet fremsat af de interesserede parter i februar 2014. Med henblik på supplerende bemærkninger af 8. juli 2014 fremsatte Tyskland sine bemærkninger ved brev af 3. december 2014. (10) Ved hjælp af en anmodning om oplysninger af 6. juni 2014 bad Kommissionen Tyskland om yderligere oplysninger, som Tyskland fremsendte ved brev af 16. juli 2014. 2. BESKRIVELSE (11) Nedenfor beskrives de af VDM gennemførte foranstaltninger i forbindelse med lov om mælk og fedtstoffer, der i åbningsafgørelsen er beskrevet som delforanstaltning BW 6, BY 9, HE 5, NI 10, NW 9, RP 8, SL 6 og TH 6, og hvorom Kommissionen har udtrykt tvivl med hensyn til deres forenelighed med det indre marked. Begrundelse for Kommissionens indledning af proceduren i henhold til artikel 108, stk. 2, i TEUF (12) Lov om mælk og fedtstoffer er en tysk forbundslov, som trådte i kraft i 1952 og siden er blevet ændret flere gange, senest den 31. oktober 2006. Den udgør den retlige ramme for de omhandlede foranstaltninger og har en ubegrænset gyldighedsperiode. (13) Lov om mælk og fedtstoffer bemyndiger i § 22, stk. 1, de tyske delstater til at opkræve en mælkeafgift af mejerierne på grundlag af råmælksmængderne. Ifølge de oplysninger, som Tyskland har fremsendt, har 9 (ud af 16) delstater gjort brug af denne bemyndigelse, nemlig Baden-Württemberg, Bayern, Brandenburg, Hessen, Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland og Thüringen. De afgifter, delstaterne opkræver, udgør op til 0,0015 EUR pr. kg mælk. (14) Tyskland nævnte, at den opkrævede mælkeafgift i de pågældende delstater ikke kan anvendes på importprodukter. Derimod kan eksportprodukter være underlagt mælkeafgiften. (15) § 22, stk. 2, i lov om mælk og fedtstoffer bestemmer, at indtægterne fra mælkeafgiften kun må anvendes til: 1. fremme og opretholdelse af kvaliteten på grundlag af bestemte gennemførelsesbestemmelser 2. forbedring af hygiejnen i forbindelse med fremstillingen, modtagelsen, behandlingen, forarbejdningen og afsætningen af mælk og mælkeprodukter 3. mælkekontroller 4. rådgivning af virksomheder i spørgsmål vedrørende mejerisektoren og løbende uddannelse af unge arbejdstagere inden for denne 5. reklame med henblik på øget forbrug af mælk og mælkeprodukter 6. gennemførelse af de i henhold til lov om mælk og fedtstoffer overdragne opgaver. (16) § 22, stk. 2a, i lov om mælk og fedtstoffer fastslår, at uanset stk. 2 kan midlerne i henhold til stk. 1 også anvendes til: 1. reduktion af strukturelt betingede forhøjede registreringsomkostninger i forbindelse med leveringen af mælk og fløde fra producent til mejeri 2. reduktion af forhøjede transportomkostninger i forbindelse med leveringen af mælk mellem mejerier, såfremt leveringen er nødvendig med henblik på at sikre forsyningen af drikkemælk i de aftagende mejeriers afsætningsområde 3. fremme af kvaliteten ved central afsætning af mælkeprodukter. (17) § 22, stk. 4, i lov om mælk og fedtstoffer fastsætter, at bidrag og gebyrer, som betales af mejerier eller deres foreninger til mælkeproducenter i forbindelse med de i stk. 2 anførte formål, helt eller delvist kan udlignes af provenuet fra mælkeafgiften. (18) Tyskland oplyste, at det i forbindelse med finansieringen af VDM inden for rammerne af § 22, stk. 2, nr. 6, i lov om mælk og fedtstoffer drejer sig om et tilfælde af forvaltning under udøvelsen af offentlig servicevirksomhed (»Leistungsverwaltung«) (dvs. ikke om forvaltning under udøvelsen af beføjelsen til retlig regulering (»Eingriffsverwaltung«), som indskrænker de berørtes rettigheder, men om positiv tildeling af ydelser). Et materielt lovgrundlag er ikke nødvendigt, fordi lovforbeholdet i artikel 20, stk. 3, i Grundgesetz (den tyske grundlov) ikke omfatter dette område. I den sammenhæng er bevillingen i det respektive delstatsbudget og den tilsvarende tildeling ved en administrativ retsakt tilstrækkelig. (19) I de enkelte delstater var de her gældende budgetregler afgørende for tilrådighedsstillelsen af midlerne. (20) Følgende forordninger udgør retsgrundlaget for opkrævningen af mælkeafgiften i de enkelte delstater: (21) Baden-Württemberg: Verordnung des Ministeriums für Ernährung und Ländlichen Raum über die Erhebung von milchwirtschaftlichen Umlagen (forordning fra ministeriet for ernæring og landdistrikter om opkrævning af mælkeproduktionsafgifter) af 18. maj 2004 (GBl. (Baden-Württembergs lovtidende), s. 350), ændret ved forordning af 24. januar 2006 (Baden-Württembergs lovtidende, s. 40). (22) Bayern: BayMilchUmlV (forordning om en afgift på mælk) af 17. oktober 2007. (23) Hessen: Verordnung über die Erhebung einer Umlage zur Förderung der Milchwirtschaft (forordning om opkrævning af en afgift til fremme af mejerisektoren) af 1. december 1981. (24) Niedersachsen: Verordnung über die Erhebung einer Umlage auf dem Gebiet der Milchwirtschaft (forordning om opkrævning af en afgift på mejeriområdet) af 26. november 2004 (Nds. GVBl. (Niedersachsens lov- og bekendtgørelsestidende) nr. 36/2004 s. 519), senest ændret ved Verordnung zur Änderung der Verordnung über die Erhebung einer Umlage auf dem Gebiet der Milchwirtschaft (forordning om ændring af forordning om opkrævning af en afgift på mejeriområdet) af 22. december 2005 (Niedersachsens lov- og bekendtgørelsestidende) nr. 31/2005, s. 475). (25) Nordrhein-Westfalen: Verordnung über Umlagen zur Förderung der Milchwirtschaft (forordning om afgifter til fremme af mejerisektoren) af 30. november 1965. (26) Rheinland-Pfalz: LVO über die Erhebung einer Umlage auf dem Gebiete der Milchwirtschaft (delstatsforordning om opkrævning af en afgift på mejeriområdet) af 15. oktober 2002, senest ændret ved erste LVO zur Änderung der LVO über die Erhebung einer Umlage auf dem Gebiete der Milchwirtschaft (første delstatsforordning om ændring af delstatsforordning om opkrævning af en afgift på mejeriområdet) af 4. juli 2009. (27) Saarland: Verordnung über die Erhebung einer Umlage auf dem Gebiet der Milchwirtschaft (forordning om opkrævning af en afgift på mejeriområdet) af 9. december 1982. (28) Thüringen: Thüringer Verordnung über die Erhebung einer Umlage zur Förderung der Milchwirtschaft (Thüringens forordning om opkrævning af en afgift til fremme af mejerisektoren) af 29. december 1999. (29) Baden-Württemberg, Bayern, Hessen, Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland og Thüringen yder økonomisk støtte til de omhandlede foranstaltninger, som gennemføres af VDM. Mellem 2001 og 2011 udgjorde de samlede anvendte budgetmidler (alle delstater sammenregnet) ca. 4 mio. EUR. (30) Ydermere meddelte de tyske myndigheder, at der i de delstater, som ikke opkræver nogen mælkeafgift, blev ydet betalinger på frivillig basis til VDM fra Milcherzeugervereinigung in Schleswig-Holstein e. V. , Arbeitsgemeinschaft Milch e. V. i Mecklenburg-Vorpommern, Landeskontrollverband Berlin-Brandenburg e. V. , Interessengemeinschaft der Erzeugerzusammenschlüsse in Sachsen e. V. , mejerisektoren i delstaten Sachsen-Anhalt samt fra Landesvereinigung der Milchwirtschaft Niedersachsen e. V. Fastsættelsen af betalingerne sker under hensyntagen til disse organisationers finansielle muligheder på baggrund af den mælkemængde, der er produceret i den pågældende delstat. (31) Baden-Württemberg henviste i øvrigt til, at opkrævningen af mælkeafgiften er blevet indstillet i Baden-Württemberg pr. 31. december 2012. Mejerisektoren i Baden-Württemberg har i 2013 og 2014 bidraget til finansieringen af VDM via Milchwirtschaftlicher Verein Baden-Württemberg e. V. (medlemsbidrag). (32) Ifølge Tyskland omfatter VDM's opgaver navnlig: — varetagelse og fremme af mejerisektorens interesser — omfattende rådgivning om alle emner med relevans for mejerisektoren forud for lovgivnings- og andre standardiseringsaktiviteter på såvel nationalt som internationalt plan — interesserepræsentation i lovgivningsprocessen i forhold til ministerier, parlamentariske organer, udvalg og arbejdsgrupper i nationale og internationale teknisk orienterede foreninger og organisationer — organisering af arrangementer om aktuelle udviklinger og trends. (33) Ifølge Tyskland er VDM medlem af Det Internationale Mejeriforbund (IDF) (IDF) og udgør i denne organisation den tyske nationale komité. Mere specifikt forestår VDM den overordnede koordinering af det tyske arbejde i IDF. VDM udnævner eksperterne til IDF-organerne på vegne af medlemsforeningerne og forbundsregeringen og tager stilling til internationale forespørgsler til den tyske nationale komité. Her varetager den hele mejerisektorens interesser efter aftale med sine medlemmer og i tæt samarbejde med forbundsregeringen og repræsentanterne fra delstaterne. (34) Endvidere varetager VDM på vegne af hele branchen standardiseringen på nationalt og internationalt plan i samarbejde med de kompetente standardiseringsorganisationer såsom ISO, IDF, CEN og DIN. Desuden rådgiver VDM forbundsregeringen og IDF i Codex Alimentarius. Gennem bemærkninger, vejledninger og retningslinjer bidrager VDM væsentligt til, at mejerisektoren og myndighederne når frem til en fælles forståelse, når det gælder vurderingen af miljø- og sikkerhedsrelevante parametre. Endelig udarbejder VDM uddannelsesmateriale til branchen og er med i hele det tekniske standardiseringsarbejde. Tekniske standarder er uundværlige i mejerisektoren. Disse har vist sig at være effektive med henblik på at producere sikre fødevarer af høj kvalitet. (35) VDM udgør ligeledes et netværk af medlemsforeninger, repræsentanter for staten, delstaterne og universiteterne. Alle interesserede parter rådgives om prioriteringerne i den nationale og internationale fødevarelovgivning inden for områderne mejeriforskning og -analyse, ernæring, men også om spørgsmål med hensyn til miljø, klima samt dyrebeskyttelse og dyrevelfærd. For så vidt fremmer VDM samarbejdet mellem alle medlemmer i branchen. Blandt foreningens mål hører også støtte til mejeriforskning og fremme af tekniske fremskridt på mælkeproduktionsområdet. (36) Det er udelukkende foreninger og forskningsinstitutioner, der er repræsenteret som medlemmer i VDM, og således altså ikke enkeltstående virksomheder, som opererer inden for mælkeproduktion, mælkeforarbejdning eller mælkedetailhandel. Ifølge VDM's websted er medlemmerne bl. a. Milchindustrie-Verband e. V. , Deutscher Bauernverband e. V. , Bundesverband der Privaten Milchwirtschaft e. V. , ZV Deutscher Milchwirtschaftler e. V. , Bundesverband Molkereiprodukte og Arbeitsgemeinschaft Deutscher Rinderzüchter e. V (4). (37) Tyskland er af den opfattelse, at der i forbindelse med den finansielle støtte til VDM ikke er tale om statsstøtte, fordi VDM ikke er en virksomhed, dvs. ikke er erhvervsdrivende. VDM udfører ingen erhvervsaktivitet. VDM er en forening på alle trin af aktører i værdikæden for mælk i Tyskland, som ikke selv udfører erhvervsaktivitet. VDM er anerkendt som erhvervsforening i henhold til den tyske selskabsskatteret og dermed berettiget til visse skattebegunstigelser, som ikke kommer selskaber med erhvervsmæssig virksomhed til gode. (38) Tyskland gør gældende, at en medlemsstat i henhold til artikel 183 i Rådets forordning (EF) nr. 1234/2007 (5) — uden at det berører anvendelsen af traktatens artikel 87, 88 og 89 (nu: artikel 107, 108 og 109) i henhold til artikel 180 i denne forordning — hos sine mælkeproducenter kan opkræve en afgift, der betales for de afsatte mængder mælk eller mælkeækvivalenter, med henblik på at finansiere foranstaltninger til fremme af forbruget i Fællesskabet, udvidelse af markederne for mælk og mejeriprodukter og forbedring af kvaliteten. (39) I sine bemærkninger af 20. september 2013 gjorde Tyskland gældende, at det følger af afgørelsespraksis, at foreninger (såsom VDM) og sammenslutninger kun undtagelsesvis karakteriseres som virksomheder og da kun som virksomheder i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF, i det omfang de også selv udfører en erhvervsaktivitet (f. eks. bortforpagtning af fast ejendom, markedsføring af TV-rettigheder) (6). (40) Til aktivitetsområderne hører fortsat at repræsentere mejerisektoren på nationalt og internationalt plan (f. eks. i forbindelse med Codex Alimentarius og i DIN-udvalget). VDM bidrager i samlet og komprimeret form med ekspertise fra uafhængige eksterne forskere og eksperter til de pågældende organer. VDM arbejder som konsulent og rådgiver for forbunds- og delstatsministerierne. (41) Disse aktiviteter kommer ikke enkelte virksomheder til gode. De svarer snarere til en forenings typiske (almennyttige) opgaver. Det ville være at misforstå VDM's arbejde at karakterisere denne som erhvervsmæssig lobbyist for mejerisektoren, hvis ydelser kan »købes« på markedet. Dens medlemmer ville heller ikke kunne benytte en anden »tjenesteleverandør« i forbindelse med de af VDM leverede ydelser. Der finder altså ingen konkurrence sted. Derfor udøver VDM ikke erhvervsmæssig aktivitet på et marked. (42) Ifølge Tyskland blev mejerierne heller ikke begunstiget via de af VDM leverede tjenesteydelser. Navnlig tilbyder VDM ingen »målrettede rådgivningsydelser« til mælkeproducerende virksomheder. VDM's aktiviteter har snarere almen karakter. VDM informerer alle interesserede parter og dermed i sidste ende almenheden om prioriteringerne i den nationale og internationale fødevarelovgivning inden for områderne mejeriforskning og -analyse, ernæring, men også om spørgsmål med hensyn til miljø, klima samt dyrebeskyttelse og dyrevelfærd. Med henblik på formidling af oplysninger benytter den sig først og fremmest af alment (på internettet) tilgængelige publikationer samt organisering af konferencer. Foreningen varetager dermed en opgave som »multiplikator«, som er typisk for foreningsaktiviteter og væsentlig for at gøre oplysninger alment tilgængelige. (43) Denne »åbne« almene form for »rådgivning« er ingen markedsmæssig ydelse, som mejerisektoren modtager. Den kan ikke sammenlignes med den »målrettede« rådgivning, som konsulentfirmaer ville kunne levere. Eventuelle fordele for mælkeproducerende virksomheder, som disse måtte få via kendskabet til oplysningerne, er støtteretligt irrelevante. Der er heller ikke kendskab til nogen afgørelser fra Kommissionen eller EU-domstolene, hvor der udvises en så vidtrækkende forståelse for støtte. (44) Indirekte støtte kommer heller ikke i betragtning. Dette ville forudsætte, at formålet med støtten til en tredjemand netop er at begunstige den indirekte støttemodtager, eller at denne begunstigelse af en virksomhed eller produktion er uadskilleligt forbundet med foranstaltningen. Det er ikke tilfældet i den foreliggende sag. Mulige refleksfordele af foranstaltninger såsom den almene information om prioriteringer i den nationale og internationale fødevarelovgivning inden for områderne mejeriforskning og -analyse, ernæring, men også med hensyn til spørgsmål om miljø, klima samt dyrebeskyttelse og dyrevelfærd, er ikke specifikke og kunne derfor ikke begrunde en støtte. Desuden virkede de som generelle foranstaltninger ikke konkurrencefordrejende. (45) I den foreliggende sag er der ingen indikationer, som retfærdiggør antagelsen om, at en konkurrencefordrejende begunstigelse af bestemte virksomheder var tilsigtet eller ville være indtrådt. Formålet med bidragene til VDM var snarere, at denne skulle kunne varetage de tidligere omtalte ikke-erhvervsmæssige aktiviteter. Begrundelse for Kommissionens indledning af proceduren i henhold til artikel 108, stk. 2, i TEUF (46) I åbningsafgørelsen fastslog Kommissionen, at VDM er en tjenesteleverandør, idet den repræsenterer den tyske mejerisektor på forskellige niveauer og desuden udfører målrettede rådgivningsydelser i forbindelse med mælkeproduktionen. De endelige modtagere af disse tjenesteydelser er hele mejerisektoren i Tyskland, navnlig mejerierne, hvor der er tale om virksomheder. Derudover har det vist sig, at alle forudsætninger for forekomsten af støtte er opfyldt. Bemærkninger fra VDM (47) VDM fremsatte for så vidt angår den til denne ydede støtte følgende bemærkninger ved brev af 6. februar 2014: (48) De midler, som VDM modtager via mælkeafgiften, kunne ikke anses for statsstøtte til VDM. Med hensyn til VDM er der ikke tale om en virksomhed i henhold til artikel 107 i TEUF, idet VDM's aktiviteter, der finansieres af indtægter fra mælkeafgiften, ikke omfatter virksomhedsaktivitet, dvs. ingen erhvervsaktivitet, der består i at tilbyde varer eller tjenesteydelser på et marked. Det betyder, at VDM for så vidt angår disse aktiviteter, der finansieres med indtægterne fra mælkeafgiften, ikke kan betragtes som en virksomhed, idet der ved fastlæggelsen af, hvorvidt der er tale om en virksomhed, skal foretages en vurdering af funktionen i forhold til en bestemt aktivitet. (49) VDM er ikke en tjenesteleverandør på et marked. VDM's aktiviteter består snarere af typiske foreningsaktiviteter. Som paraplyorganisation samler og repræsenterer VDM mejerisektoren i Tyskland. I den forbindelse ville det være forkert at betragte VDM's aktiviteter, der har foreningsmæssig karakter, som »tjenesteydelse« til medlemmerne. På grund af aktiviteternes foreningsmæssige karakter varetager VDM snarere opgaven som en demokratisk legitimeret deltager i meningsdannelsesprocessen i mejerisektoren på områder såsom lovgivning og standardisering. I denne meningsdannelsesproces ville der desuden deltage repræsentanter fra staten, delstaterne og universiteterne, som til dels er repræsenteret i foreningen (VDM) med rådgivningsfunktion, til dels med stemmeret. Denne typiske foreningsaktivitet i form af meningsdannelse og repræsentation af medlemmer udgør ikke et tilbud om levering af en tjenesteydelse »på et marked«. (50) Også selv om man betragter de i det følgende nærmere beskrevne enkeltområder, hvor VDM udfører sin foreningsaktivitet, mere indgående, viser det sig, at der i forbindelse med disse aktivitetsområder, som er finansieret ved hjælp af indtægter fra mælkeafgiften, ikke er tale om en »erhvervsaktivitet« på et marked. (51) En væsentlig del af VDM's aktiviteter er den »omfattende rådgivning om alle emner med relevans for mejerisektoren forud for lovgivnings- og andre standardiseringsaktiviteter på såvel nationalt som internationalt plan«. Dette område blev tildelt ca. 15 % af VDM's midler fra mælkeafgiften. I forbindelse med denne aktivitet handler det imidlertid ikke om rådgivning af virksomheder i mejerisektoren, men om rådgivning af den nationale og internationale lovgiver, dvs. kommunikation af meningsdannelsesprocessen og formidling af oplysninger om mejerisektoren forud for lovgivnings- og andre standardiseringsaktiviteter. I forbindelse med disse procedurer tilbyder VDM sig som ekspert og repræsentant for mejerisektoren i Tyskland. Heller ikke her optræder VDM som »tjenesteleverandør« på et marked. VDM's aktiviteter består snarere i kommunikationen af den demokratiske meningsdannelsesproces inden for VDM-organisationen i forbindelse med lovgivningsprocessen. Derfor kan interesserepræsentationen af hele mejerisektoren i lovgivningsprocessen i forhold til ministerier, parlamentariske organer, udvalg og arbejdsgrupper i nationale og internationale teknisk orienterede foreninger og organisationer ikke betragtes som erhvervsaktivitet. (52) Selv hvis man alligevel i denne aktivitet som rådgiver så en tjenesteydelse i forhold til offentlige myndigheder på nationalt og internationalt plan, ville disse offentlige myndigheder som modtagere af en sådan »rådgivningsydelse« ikke være virksomheder og dermed ikke støttemodtagere som omhandlet i artikel 107 i TEUF. For så vidt angår denne ovenfor beskrevne foreningsaktivitet, kan VDM derfor ikke betragtes som en virksomhed og dermed heller ikke som egnet støttemodtager. Målrettede rådgivningsydelser i form af selektiv rådgivning af mælkeproducerende virksomheder blev imidlertid ikke finansieret ved hjælp af indtægter fra mælkeafgiften, som delstaterne stiller til rådighed for VDM. (53) Endvidere varetager VDM på vegne af hele branchen standardiseringen på nationalt og internationalt plan i samarbejde med de kompetente standardiseringsorganisationer såsom ISO, IDF, CEN og DIN. Desuden rådgiver VDM forbundsregeringen i Codex Alimentarius. VDM deltager således bl. a. som rådgiver for forbundsregeringen ved møderne i følgende Codex-komitéer: — CCMMP — Milk and Milk Products (navnlig mellem 2001 og 2011 blev samtlige CCMMP-standarder for mejeriprodukter revideret) — CCFH — Food Hygiene — CCCF — Contaminants in Foods — CCFA — Food Additives — CCFICS — Food Import Certificates — CCFL- Food Labelling — CCGP — General Principles — CCMAS — Methods of Analysis and Sampling — CCNFSDU — Nutrition and Foods for Special Dietary Uses — CCRVDF — Residues Veterinary Drugs in Food. (54) Dette standardiseringsområde på nationalt og internationalt plan modtog ca. 45 % af VDM's midler fra mælkeafgiften. Dette standardiseringsområde kan heller ikke betragtes som erhvervsaktivitet. VDM leverer ingen tjenesteydelser på markedet, men repræsenterer derimod som paraplyorganisation hele mejerisektoren i forbindelse med en opgave, der varetages i almenhedens interesse. Det er almindeligt anerkendt, at det i forbindelse med standardiseringsprocessen i henhold til ISO, IDF, CEN og DIN samt Codex Alimentarius handler om en aktivitet i almenhedens interesse og ikke om en selektiv støtteforanstaltning. (55) Ifølge vedtægterne i DIN e. V. »DIN's opgave (formål) … til gavn for almenheden og i offentlighedens interesse i regulerede og gennemsigtige procedurer at fremme, organisere, styre og formidle standardiseringsprocessen. Arbejdsresultaterne tjener til innovation, sikkerhed og forståelse inden for erhvervsliv, forskning, forvaltning og offentlighed samt kvalitetssikring og rationalisering samt arbejds-, miljø- og forbrugerbeskyttelse«. (56) Det samme gælder for Codex Alimentarius, hvis opgave f. eks. blev beskrevet på Codex Alimentarius-webstedet som følger: »The Codex Alimentarius Commission, established by FAO and WHO in 1963 develops harmonised international food standards, guidelines and codes of practice to protect the health of the consumers and ensure fair practices in the food trade. « (57) Desuden danner Codex Alimentarius et vigtigt grundlag for både fødevarelovgivningen, dvs. de love, forordninger og administrative bestemmelser, som enten i Fællesskabet eller på nationalt plan finder anvendelse på fødevarer generelt og fødevaresikkerhed i særdeleshed. Som den vigtigste internationale standard i fødevarelovgivningen skal der netop tages hensyn til denne med henblik på fødevaresikkerhed og forbrugerbeskyttelse i forbindelse med de lovgivende myndigheders udvikling eller tilpasning af fødevarelovgivningen (7). (58) For VDM's vedkommende er der for så vidt heller ikke tale om en erhvervsaktivitet i form af at tilbyde tjenesteydelser på et marked. Dette gælder alene, fordi der i forbindelse med sådanne i almen interesse, og navnlig også i forbrugerinteresse, udførte standardiseringsaktiviteter mangler et marked (8). (59) En anden del af VDM's arbejde består i at informere generelt om mælk og malkekvæghold og i forbindelse hermed udbrede videnskabelige oplysninger og nye metoder inden for dette område på en forståelig måde. VDM udfærdiger i den forbindelse passende bemærkninger, vejledninger og retningslinjer for herigennem at informere alle interesserede parter, herunder forbrugerne, på en let forståelig måde om emner såsom bedste tilgængelige teknik på miljøbeskyttelsesområdet, god landbrugspraksis, vandforbrug, CO2-emissioner og dyrebeskyttelse i malkekvægholdet eller om fodringssystemer i mælkeproduktionen. Dette område blev tildelt ca. 35 % af VDM's midler fra mælkeafgiften. (60) Denne aktivitet udgjorde heller ikke nogen erhvervsaktivitet, idet der ikke var tale om levering af specifikke tjenesteydelser i konkurrence med andre leverandører. Fordi der netop ikke blev udført nogen specifikke aktiviteter til gavn for virksomheder i mejerisektoren, og da det snarere er enhver interesseret tredjemand, dvs. almenheden, som informeres om emner fra området mælk og malkekvæghold, er der tale om et tilbud, der leveres vederlagsfrit af VDM, og som også ville kunne leveres vederlagsfrit af en tredjemand. Kun for bestemte publikationer blev der opkrævet et mindre symbolsk beløb. (61) Ydermere støtter VDM forskere på offentlige universiteter, navnlig yngre forskere, ved efter begæring at yde dem godtgørelse for en del af rejseudgifterne til mejeriforskningsmæssige arrangementer. Da det her handler om støtte fra privatpersoner på et ikke-økonomisk område, var forudsætningerne for statsstøtte for så vidt heller ikke til stede. (62) Derudover havde to VDM-medarbejdere holdt forelæsninger på Fachhochschule Hannover, hvilket er en aktivitet, der heller ikke kan betragtes som en erhvervsaktivitet. I alt er der på dette område (støtte til yngre forskere og VDM-medarbejderes forelæsninger) gennemsnitligt anvendt ca. 5 % af VDM's indtægter fra mælkeafgiften. (63) Såfremt omkostningerne i forbindelse med VDM's arbejde i IDF og dens funktion som tysk national komité i IDF er finansieret af indtægter fra mælkeafgiften, f. eks. stillingtagen til internationale forespørgsler, er dette arbejde enten en del af VDM's rådgivningsfunktion i forhold til offentlige organer eller en del af standardiseringsarbejdet eller den almene informationsformidling. I øvrigt er deltagelsen af repræsentanter fra VDM i IDF's møder udelukkende en foreningsaktivitet og dermed ikke en erhvervsaktivitet. Fokus i IDF-arbejdet ligger på samarbejdet i forbindelse med den internationale standardiseringsproces (Codex Alimentarius, ISO og CEN) og den almene generiske informationsformidling. (64) Desuden var der ikke tale om støtte til virksomheder i mejerisektoren. Når offentlige myndigheder benyttede VDM som konsulent forud for eller i forbindelse med lovgivnings- eller andre standardiseringsprocedurer og i den forbindelse regulerede finansieringen af VDM for at sikre dennes uafhængighed via en forpligtende obligatorisk afgift, ligger der heri ingen statslig begunstigelse af de virksomheder, som via den obligatoriske afgift forpligtes til at finansiere de offentlige myndigheders tilvejebringelse af oplysninger. (65) Det samme gælder for den i almen interesse gennemførte standardisering og støtte til universitetsforskere, navnlig til yngre forskere. Endelig manglede der i forbindelse med informationsformidlingen også en specifik begunstigelse af virksomheder i mejerisektoren. Denne tjener for det første til den almene oplysning om mejeriforskningsmæssige emner og for det andet til formidling af viden om gældende retlige bestemmelser og standarder samt om det aktuelle tekniske niveau for i almenhedens interesse at sikre overholdelse af høje kvalitets- og miljøstandarder. Derudover handler det, hvis virksomheder i mejerisektoren skal drage fordel af VMD's foranstaltninger, om ikke-målbare indirekte refleksfordele, som ikke ville være tilstrækkelige til at gøre disse foranstaltninger, der er gennemført med en anden målsætning, til statsstøtte. Derudover ville — ved fremsættelse af en påstand om støtte til »mejerisektoren« — en støtteretlig tilbagesøgning heller ikke komme i betragtning her, idet det ikke indledningsvis ville kunne bestemmes, hvilke virksomheder der ville have profiteret af foranstaltningerne og i hvilket omfang, især da de positive virkninger på ingen måde ville være begrænset til virksomheder i den tyske mejerisektor, men derimod også ville kunne komme udenlandske virksomheder til gode, hvis de henholdsvis er aktive i Tyskland eller aktiviteterne — såsom det internationale standardiseringsarbejde og i forbindelse med Codex Alimentarius — ville have en international virkning. (66) Skulle man i modsætning til ovennævnte redegørelse anse anvendelsen af indtægterne fra mælkeafgiften, som VDM modtager under foranstaltningerne BW 6, BY 9, HE 5, NI 10, NW 9, RP8, SL 6 og TH 6 fra mælkeafgiften, som statsstøtte, ville denne i hvert fald være forenelig med de relevante bestemmelser i den afledte ret. (67) Skulle man i modsætning til den her gældende opfattelse betragte VDM's rådgivningsfunktion som statsstøtte til virksomheder i mejerisektoren, er der her tale om tilladt teknisk bistand i henhold til artikel 14 i EF-rammebestemmelserne for statsstøtte i landbrugssektoren 2000-2006 (9) (herefter »EF-rammebestemmelserne 2000-2006«) samt i afsnit IV. K. i EF-rammebestemmelserne for statsstøtte i landbrugs- og skovbrugssektoren 2007-2013 (10) (herefter »rammebestemmelserne 2007-2013«). (68) Vedrørende perioden 2001-2006 anførte VDM, at foranstaltningerne udelukkende vedrørte mælk som bilag I-produkt. Genstand for foranstaltningerne er formidling af videnskabelige oplysninger, navnlig om det aktuelle tekniske niveau og bedste praksis, sådan som den også lægges til grund for de standarder, som VDM henholdsvis har været med til at udvikle eller rådgivet om, eller som den skal anvendes i forbindelse med nye lovgivningsinitiativer. VDM's foranstaltninger på dette område vedrørte derfor regelmæssigt nye metoder i henhold til artikel 14. 1 i EF-rammebestemmelserne 2000-2006. Også VDM's aktiviteter på standardiseringsområdet kan som identificering og formidling af videnskabelige oplysninger tilregnes den tekniske bistand. (69) Uafhængigt heraf skal formidlingen af videnskabelige oplysninger og faktiske oplysninger om generiske produkter (i henhold til afsnit IV. K. i rammebestemmelserne 2007-2013) imidlertid også under EF-rammebestemmelserne 2000-2006's tidsmæssige anvendelsesområde anses for at være tilladt, idet man eksempelvis opsummerer disse under begrebet rådgivningsydelser eller ud- eller videreuddannelse (11). (70) Ved en anden fortolkning af rammebestemmelserne 2007-2013 ville der i øvrigt også være en uoverensstemmelse i forhold til reklameforanstaltninger, som griber meget mere ind i markedets funktion. Disse ville også have været tilladt før 2007 på basis af EF-rammebestemmelserne for statsstøtte til reklame for produkter opført i EF-traktatens bilag I og visse produkter uden for bilag I (2001/C-252/03) (»rammebestemmelserne for reklame«). Som overskudsprodukt opfylder mælk de positive kriterier, der er nødvendige for en reklame. (71) Det betyder, at medlemsstaterne i mejerisektoren kunne yde støtte til en generisk, dvs. oprindelses- og virksomhedsneutral, reklame for mælk uden yderligere begrænsninger på op til 100 % af omkostningerne via statsstøtte. Medlemsstaterne havde også gjort omfattende brug heraf (12). Hvis generisk reklame for mælk og mælkeprodukter derfor var tilladt i perioden 2001-2006 uden begrænsninger, ville der ikke være nogen grund til at underkaste hhv. de faktiske oplysninger om generiske produkter og formidlingen af videnskabelige oplysninger om mælk og mælkeprodukter, som griber betydeligt mindre ind i markedets funktion, støtteretligt strengere krav. (72) Det kan hverken have været formålet med de materielle støtteregler eller Kommissionens hensigt med etableringen af rammebestemmelserne at betragte en statsligt finansieret reklamekampagne med sloganet »Drik mere mælk!« som lovlig reklamestøtte og samtidig behandle en kampagne, som sagligt oplyser forbrugerne om mælks næringsværdi og dens betydning for børneernæringen, som ulovlig støtte. (73) Også de øvrige forudsætninger i artikel 14 i EF-rammebestemmelserne 2000-2006 er opfyldt. Fordi der i forbindelse med foranstaltningerne er tale om generelle, virksomhedsneutrale foranstaltninger, er disse ikke automatisk begrænset til bestemte grupper (artikel 14. 2). En nøjagtig finansiel kategorisering af foranstaltningerne til enkelte virksomheder er — som nævnt — ikke mulig på grund af mangel på direkte virksomhedssammenhæng. På grund af de relativt få midler, som dette område modtog og det store antal virksomheder i mejerisektoren, blev de i artikel 14. 3 nævnte tærskelværdier ikke engang tilnærmelsesvis nået. (74) For så vidt angår perioden fra og med 2007 anførte VDM, at de pågældende VDM-foranstaltninger skal betragtes som formidling af videnskabelige oplysninger og faktiske oplysninger om generiske produkter i henhold til afsnit IV. K. , i rammebestemmelserne 2007-2013 sammenholdt med artikel 14 i forordning (EF) nr. 1857/2006. Begrænsningen til SMV'er kan ikke finde anvendelse her, idet der ikke i forbindelse med virksomhedsneutrale faktiske oplysninger om generiske produkter kan være en begrænsning til små og mellemstore virksomheder alene på grund af virksomhedsneutraliteten. Derudover skal det også her tages i betragtning, at rammebestemmelserne 2007-2013 ikke må anvendes på en selvmodsigende måde. Således kan det heller ikke her have været tilsigtet, at generisk reklame for mælk og mælkeprodukter (hvor der er tale om landbrugsprodukter) er tilladt med en støttesats på 100 % (jf. punkt 157 i rammebestemmelserne 2007-2013), mens de faktiske oplysninger om generiske produkter, som griber betydeligt mindre ind i konkurrencen, og formidling af videnskabelige oplysninger skal være underlagt strengere krav. Ellers ville medlemsstaterne ligefrem tilskyndes til at medvirke til, at faktiske oplysninger om generiske produkter eller formidlingen af videnskabelige oplysninger ville blive forbundet med en købsopfordring, for herigennem at tilvejebringe en reklameforanstaltning, hvor der ikke er tvivl om, at den er tilladt. (75) Med hensyn til de nævnte argumenter bad VDM Kommissionen om at genoverveje sine hidtidige antagelser vedrørende VDM's egenskab som virksomhed og lovligheden af dens aktiviteter efter de gældende statsstøtteregler. På grund af procedurens kompleksitet forbeholdte VDM sig ret til at fremsætte yderligere bemærkninger i den igangværende procedure. Bemærkninger fra andre interesserede parter (76) Mellem den 6. og den 10. februar 2014 modtog Kommissionen i alt seks breve fra interesserede parter, som fremsatte bemærkninger med hensyn til de omhandlede foranstaltninger, som VDM har gennemført. (77) Landesvereinigung der Bayerischen Milchwirtschaft e. V. (brev af 7. februar 2014) anførte, at VDM's internationale erfaringsudveksling for så vidt angår forebyggende forbrugerbeskyttelse fremmes af nye erfaringer fra andre lande og er af stor værdi. Herved opstår der ikke en begunstigelse af enkelte virksomheder. (78) I sine bemærkninger af 6. februar 2014 henviste Landesvereinigung Thüringer Milch e. V. (delstatsmejeriforeningen Thüringer Milch) til VDM's bemærkninger og støttede disse. (79) I sine bemærkninger af 6. februar 2014 anførte Milchprüfring Baden- Württemberg e. V. (mælkekontrolorganet i Baden-Württemberg), at VDM er blandt de organer i Baden-Württemberg, som havde modtaget afgiftsmidler. Samtlige i disse bemærkninger nævnte organer havde gennemført foranstaltninger som omhandlet i § 22 i lov om mælk og fedtstoffer. Tildelingen af afgiftsmidler har været begrænset til det, der var nødvendigt for gennemførelsen af foranstaltningerne. (80) Milchwirtschaftliche Arbeitsgemeinschaft Rheinland-Pfalz e. V. fremførte i sine bemærkninger af 10. februar 2014 de samme argumenter, som Tyskland allerede havde fremført i sine bemærkninger af 20. september 2013. (81) Milchwirtschaftliche Verein Baden-Württemberg e. V. henholdte sig i sine bemærkninger af 6. februar 2014 til redegørelsen fra Milchprüfring Baden- Württemberg e. V. (se betragtning 79). (82) Landesvereinigung der Milchwirtschaft Niedersachsen е. V. (delstatsmejeriforeningen i Niedersachsen, herefter »LVN«) tog ikke i sit brev af 7. februar 2014 direkte stilling til den ydede støtte, men afviste imidlertid principielt forekomsten af støtte i forbindelse med samtlige delforanstaltninger i henhold til lov om mælk og fedtstoffer. (83) LVN hævdede specielt, at de via mælkeafgiftsmidlerne finansierede foranstaltninger ikke belastede delstatsbudgettet, at staten ikke har nogen råderet over og kontrol med mælkeafgiftsmidlerne, og at staten hverken udøver kontrol over afgiftens størrelse eller foranstaltningernes indhold. Dermed kan den pågældende støtte ikke tilregnes staten. Ydermere kontrollerer staten hverken støttens størrelse eller er organisatorisk integreret i LVN. (84) Det blev ligeledes nævnt, at LVN ikke kontrolleres af statslige organer, men derimod af landbrugskammeret i Hannover, der er en offentligretlig myndighed, og dermed ikke direkte er et statsligt forvaltningsorgan. (85) I sine yderligere bemærkninger af 8. juli 2014 henviste LVN bl. a. til Kommissionens afgørelse i sagen Val'Hor (13). I denne har Kommissionen anerkendt, at hverken statens kompetence til at anerkende en brancheorganisation eller dens lovgivningsmæssige støtte i forbindelse med pålæggelsen af branchespecifik »deltagelse« (i sagen via muligheden for en udvidelse af aftaler) taler for, at de af brancheorganisationen gennemførte foranstaltninger kan tilregnes staten. Hvorvidt en statslig deltagelse i parafiskale finansieringssystemer medfører, at fordele kan tilregnes staten som »statsstøtte«, afhænger af omstændighederne i det enkelte tilfælde og af den samlede betragtning, der anlægges på grundlag heraf. Retningsgivende for undersøgelsen af spørgsmålet om, hvorvidt der foreligger statsstøtte, er først og fremmest følgende synspunkter, der er udviklet på baggrund af retspraksis: — Hvem træffer beslutning om opkrævning og anvendelse af midler? — Hvis en privatretlig organisation træffer beslutning herom, hvordan kommer statens indflydelse så til udtryk? — Af hvilke midler finansieres støtten? — Hvilken type foranstaltninger bliver finansieret? — Hos hvem opkræves midlerne? — Hvem kan tage initiativ til foranstaltningen? (86) LVN har gennem sin advokat undersøgt den retlige kontekst i andre delstater og kan også for så vidt konkludere, at de indicier for forekomsten af statsstøtte, der er udviklet ud fra retspraksis, ikke foreligger, og derfor fratages lov om mælk og fedtstoffer sin karakter af støtte. (87) Ifølge LVN træffer delstatsmejeriforeningerne beslutning om opkrævningen af afgiften hos mejerierne. I henhold til § 22, stk. 1, første punktum, i lov om mælk og fedtstoffer kan afgiften kun opkræves i samråd med delstatsmejeriforeningerne. I henhold til § 22, stk. 1. andet punktum, i lov om mælk og fedtstoffer kræver det en ansøgning fra den nationale mejeriforening for at kunne forhøje afgiften. (88) Afgiftsformer og -størrelse blev i Niedersachsen og Thüringen reguleret af en forordning om opkrævning af afgifter (UmlErhVO), der er udstedt »i samråd med« den pågældende delstatsmejeriforening. (89) Den pågældende delstatsmejeriforening styrer desuden anvendelsen af de afgiftsmidler, der skal forvaltes særskilt (jf. § 22, stk. 3, første punktum, i lov om mælk og fedtstoffer), og som med henblik herpå endog gik ind på en separat konto for den pågældende delstatsmejeriforening (jf. f. eks. § 3, stk. 1, i Thüringens forordning om opkrævning af afgifter). Således udarbejdede delstatsmejeriforeningerne på eget fagligt ansvar forslag til anvendelsen af midlerne. I Thüringen sker dette eksempelvis på grundlag af de ansøgninger, som indgives til delstatsmejeriforeningen Thüringer Milch af dennes medlemmer (jf. punkt 6. 3 i Thüringer Arbeitsrichtlinie (Thüringens arbejdsdirektiv). (90) De anvendelsesforslag, der er udarbejdet af delstatsmejeriforeningerne, blev ganske vist »fastsat« af en offentlig myndighed (således i Niedersachsen i henhold til punkt 6. 2 i støttereglerne og i Thüringen i henhold til § 4 i Thüringens forordning om opkrævning af afgifter) eller henholdsvis »godkendt« eller »bevilget« (således i Nordrhein-Westfalen og Bayern). Det begrunder imidlertid stadigvæk ikke en betydelig statslig indflydelse: For målestok for statslig »kontrol« er udelukkende bestemmelserne i § 22, stk. 2, i lov om mælk og fedtstoffer. Dermed gav de relevante bestemmelser lige så lidt som i sagen Doux Elevage (14) de offentlige myndigheder beføjelser til at styre eller påvirke forvaltningen af midlerne. (91) I praksis blev afgiftsmidlerne i samtlige delstater anvendt i overensstemmelse med delstatsmejeriforeningernes anvendelsesforslag. Allerede det taler — uafhængigt af den konkrete retlige udformning — imod at tilregne staten afgiftsmidlerne (15). (92) Ifølge LVN havde de pågældende delstatsmejeriforeninger en ren privatretlig status. Som det er anført i deres vedtægter, betragter delstatsmejeriforeningerne sig som interesserepræsentanter for sine medlemmer, der udelukkende rekrutteres i mejerisektoren (herunder forbrugerrepræsentanter). (93) I henhold til § 14 i lov om mælk og fedtstoffer er delstatsmejeriforeningerne »frivillige« sammenslutninger af de i mejerisektoren involverede erhvervskredse og forbrugerne med henblik på fælles varetagelse af deres økonomiske interesser. (94) Delstatsmejeriforeningerne adskilte sig fra den optikerbrancheforening, »Hoofdbedrijfschap Ambachte«, der var stridsgenstanden i Pearle- sagen, hvor denne var blevet betroet opkrævningen og anvendelsen af en obligatorisk afgift til reklameforanstaltninger. Selv om denne optikerbrancheforening havde haft offentligretlig status, fastslog Domstolen, at der ikke var tale om statsstøtte, fordi reklameforanstaltningerne ikke blev finansieret af midler, som offentlige myndigheder havde stillet til rådighed, men derimod af afgifter, der var pålagt virksomhederne i branchen (16). (95) Delstatsmejeriforeningerne adskiller sig som de relevante myndigheder i forbindelse med opkrævningen af mælkeafgiften også fra de økonomiske udvalg i Plans de Campagne-sagen, som hverken havde været involveret i fastlæggelsen af foranstaltningerne eller haft noget råderum i forbindelse med anvendelsen af foranstaltningerne (17). (96) Delstatsmejeriforeningerne er statsfrie, rent private organer, der som sådan selv har ansvaret for mælkeafgiften og anvendelsen heraf. (97) Endvidere belaster denne begunstigelse af mejerisektoren ikke delstatsbudgettet, fordi mælkeafgiften pålægges de erhvervsdrivende i mejerisektoren, og dermed vil den selektive »fordel« blive ophævet af den selektive belastning. Den begunstigende effekt og konkurrencefordrejningen mangler således allerede her, fordi mejeriernes og mælkeproducenternes »fordele« blev fuldstændigt udlignet som følge af denne afgiftspålæggelse. (98) Bl. a. derfor har Domstolen i Vent de Colère-sagen bekræftet den statslige karakter af et afgiftssystem, fordi byrderne ikke længere — som det var tilfældet i den tidligere lovgivning — kun udlignes af afgifterne fra de erhvervsdrivende i den pågældende erhvervssektor (i sagen: energi), men derimod efter en lovændring er blevet udlignet af afgifterne fra alle indenlandske elslutkunder (18). (99) Endvidere er der ifølge LVN ikke tale om statsstøtte, når det drejer sig om »kollektive foranstaltninger«, som gennemføres i en bestemt branches interesse og finansieres ved hjælp af bidrag, der opkræves hos de erhvervsdrivende i branchen. (100) De omtvistede foranstaltninger tjente alle som støtte til »produktet mælk« og dermed mejerisektorens kollektive interesse. Samtidig beskyttede disse foranstaltninger delvist forbrugerinteresser, for begge formål kunne ikke adskilles fra hinanden på grundlag af det eksisterende interessesammenfald. (101) Statens rolle begrænsede sig til at stille en lovmekanisme til rådighed for mejerisektoren i form af lov om mælk og fedtstoffer, som sikrer, at de erhvervsdrivende i mejerisektoren, der i sagens natur profiterer af de foranstaltninger, der gennemføres til fordel for »produktet mælk«, vil yde et tilsvarende bidrag til udgifterne. Staten fungerer dermed ligesom i Pearle-sagen, Doux Elevages-sagen og Val'Hor-sagen kun som et instrument til at gøre den privat initierede udligningsmekanisme obligatorisk og således tilvejebringe en ligelig byrdefordeling (19). (102) Initiativet til afgiften udgår fra delstatsmejeriforeningerne og dermed fra den private sektor. Afgiften pålægges i henhold til § 22 i lov om mælk og fedtstoffer kun »i samråd med« delstatsmejeriforeningerne. Delstatsmejeriforeningerne selv er heller ikke et produkt af statslige bestemmelser, men derimod »frivillige« sammenslutninger af erhvervsdrivende i mejerisektoren (§ 14 i lov om mælk og fedtstoffer). Illustrationen viser for så vidt situationen i delstaten Thüringen, hvor delstatsmejeriforeningen først blev anerkendt i 1999. Efter anmodning fra Thüringer Bauernverband har det kompetente ministerium »taget de nødvendige formelle, forvaltningstekniske skridt« for at kunne pålægge mejerier og mælketerminaler afgiften. Det tydeliggør induktivt, at der i forbindelse med mælkeafgiften er tale om en ren privatøkonomisk udligningsmekanisme, hvor staten kun fungerer som et »instrument« til at gøre afgiftspligten obligatorisk (20). (103) I en oversigt henviste LVN til flere efter dens opfattelse eksisterende henholdsvis ligheder og forskelle mellem forskellige sager på den ene side og lov om mælk og fedtstoffer på den anden side. (104) I Val'Hor-sagen (afgørelse 2014/416/EU) (resultat: ingen støtte) blev midlerne ligesom i forbindelse med mælkeafgiften i det væsentlige opkrævet og tildelt af en statsligt godkendt privat og frivilligt sammensluttet brancheorganisation, blev kollektive foranstaltninger, som gennemføres til fordel for branchen, finansieret med bidrag fra de erhvervsdrivende i branchen, fører den ved lov fastsatte mulighed for statslig anerkendelse af den private brancheorganisation alene ikke til en vedtagelse af statslig kontrol, kan staten faktisk ikke anvende midlerne til at støtte bestemte virksomheder, og brancheorganisationen træffer selv beslutning om anvendelsen af disse midler. (105) I Vent de Colère-sagen (C-262/12) (resultat: støtte) blev afgiftens størrelse — i modsætning til i forbindelse med mælkeafgiften — ensidigt fastlagt ved ministerielt dekret uden medvirken af private, forelå der en statslig garanti, blev midlerne forvaltet af en offentlig myndighed, der om nødvendigt kunne håndhæve reglerne via statslige sanktionsmekanismer. (106) I Doux Elevage-sagen (C-677/11) (resultat: ingen støtte) blev midlerne ligesom i forbindelse med mælkeafgiften i det væsentlige opkrævet og tildelt af en statsligt godkendt privat og frivilligt sammensluttet brancheorganisation, fører den ved lov fastsatte mulighed for statslig anerkendelse af den private brancheorganisation alene ikke til en vedtagelse af statslig kontrol, blev midlerne finansieret fuldstændigt gennem de bidrag, der opkræves hos de erhvervsdrivende, kan staten faktisk ikke anvende midlerne til at støtte bestemte virksomheder, og brancheorganisationen træffer selv beslutning om anvendelsen af disse midler. (107) I Plans de Campagneent de Colère-sagen (T-139/09) (resultat: støtte) træffer en myndighed — i modsætning til i forbindelse med mælkeafgiften — afgørelse om bidragenes størrelse, forhøjes bidragsindtægterne med statsmidler, blev der fastlagt foranstaltninger af staten (stempel fra statslig kontrollant osv. ), deltager erhvervssektorens udvalg ikke ved fastlæggelsen og havde heller ikke noget råderum i forbindelse med anvendelsen af foranstaltningerne, og en repræsentant for ministeriet deltager i udvalgsmøderne. (108) I Pearle-sagen (C-345/02) (resultat: ingen støtte) blev der ligesom i forbindelse med mælkeafgiften udelukkende anvendt midler til formål i den pågældende erhvervssektor, havde en forening i en bestemt erhvervssektor ansøgt hos en offentligt myndighed om at måtte opkræve bidrag med det formål at gennemføre bestemte foranstaltninger til fordel for denne erhvervssektor, og der var — i modsætning til i forbindelse med mælkeafgiften — ved opkrævningen og anvendelsen af den obligatoriske afgift tale om en offentligretlig sammenslutning med en afgørende rolle og ikke en privat faglig sammenslutning, således at Pearle-sagen for så vidt forekommer at være mere problematisk end mælkeafgiften. Tysklands bemærkninger af 3. december 2014 (109) Tyskland fremsendte i første omgang ikke noget svar til de bemærkninger, der var blevet fremsat af de interesserede parter i februar 2014. For så vidt angår LVN's supplerende bemærkninger af 8. juli 2014, anførte Tyskland ved brev af 3. december 2014 følgende: (110) De berørte delstater havde i deres redegørelser i undersøgelsesproceduren vedrørende mælkeafgiften i henhold til lov om mælk og fedtstoffer indtil da fastsat to prioriteter, nemlig for det første i forbindelse med redegørelsen for de gennemførte foranstaltningers overensstemmelse med de materielle bestemmelser i statsstøttereglerne (navnlig for så vidt angår foranstaltningernes forenelighed med bestemmelserne i fritagelsesforordningen for landbruget og den pågældende gyldige landbrugsramme) samt for det andet i forhold til de faktiske omstændigheder og spørgsmålet om, hvorvidt der foreligger en støtteretlig relevant fordel i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF. (111) Bemærkningerne fra LVN af 8. juli 2014 samt de europæiske domstoles og Europa-Kommissionens faste retspraksis gav anledning til yderligere grundlæggende redegørelser vedrørende spørgsmålet om, hvorvidt støtteforanstaltningen udgør statsstøtte i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF og navnlig, hvorvidt betingelsen »statsmidler« er opfyldt her. (112) Bemærkningerne fra LVN af 8. juli 2014 samt gennemgangen af de tidligere nævnte afgørelser efterlod tvivl om, hvorvidt betingelsen »ydes af staten« er opfyldt i det foreliggende tilfælde, således at der ikke ville være tale om statsstøtte i forbindelse med opkrævningen og anvendelsen af mælkeafgiften. Dette kunne begrundes på følgende måde: (113) Som det fremgår af Val'Hor-sagen (afgørelse 2014/416/EU) og Doux Élevage-sagen (C-677/11), er der i forbindelse med de foranstaltninger, som er finansieret og gennemført af private brancheorganisationer, ikke tale om statsstøtte. I forbindelse med de i de enkelte delstater eksisterende delstatsmejeriforeninger for mælk handler det om organisationer, der vil kunne betragtes som sammenlignelige med de organisationer, der er nævnt i de citerede afgørelser. Offentlige myndigheder har aldrig været medlem af disse delstatsmejeriforeninger. De deltog udelukkende i møder som ekstern gæst uden stemmeret. Den offentlige myndigheds deltagelse i forbindelse med henholdsvis afviklingen af mælkeafgiften og overvågningen af overholdelsen af de retlige betingelser, der er fastsat i lov om mælk og fedtstoffer, ændrer ikke ved det forhold, at delstatsmejeriforeningerne fungerer som kompetent myndighed ved valg af projekter. (114) Faktisk vil de pågældende delstatsmejeriforeninger styre afgiftsprovenuet og anvendelsen af afgiftsmidlerne. Staten har reelt ingen indflydelse som følge af de offentlige myndigheders henholdsvis »kontrol« med og »fastlæggelse« af delstatsmejeriforeningernes forslag, idet disse kun bevæger sig inden for rammerne af § 22, stk. 2, i lov om mælk og fedtstoffer og har til formål at kontrollere, om de retlige bestemmelser i § 22 i lov om mælk og fedtstoffer er overholdt. Afgiftsmidlerne anvendes i henhold til delstatsmejeriernes anvendelsesforslag, hvilket i overensstemmelse med Domstolens dom af 16. maj 2002 i Stardust Marine-sagen (C-482/99) entydigt taler imod, at det er statsmidler. (115) Delstatsmejeriforeningerne er rent private organisationer. Den kendsgerning og konstateringen af, at delstatsmejeriforeningerne styrer mælkeafgiften og anvendelsen heraf, taler afgørende for ikke at karakterisere mælkeafgiften som statsstøtte i overensstemmelse med ovennævnte sag. (116) Imod forekomsten af statsstøtte taler endvidere, at mælkeafgiftsmidlerne er rent private midler. Det drejer sig om midler, som ville stamme fra formuen i de private virksomheder, som opkræves afgiften. I modsætning til i Vent de Colère-sagen (C-262/12) og Plans de Campagne-sagen (T-139/09), hvori det af denne årsag blev fastslået, at der foreligger statsstøtte, er der i forbindelse med mælkeafgiften ikke tale om statsstøtte eller garantiovertagelse. (117) Desuden handler det i forbindelse med mælkeafgiften om en kollektiv, branchespecifik foranstaltning, hvilket i overensstemmelse med den nuværende retlige kontekst — Val'Hor-sagen (afgørelse 2014/416/EU) og Doux Élevage-sagen (C-677/11) taler imod forekomsten af statsstøtte. (118) Ligeledes rejses der tvivl om, hvorvidt der foreligger en fordel, hvilket er bydende nødvendigt for at vedtage en støtteforanstaltning. Dette kan begrundes med, at de fordele, som mejerierne og mælkeproducenterne fik, blev henholdsvis fuldstændig ophævet eller neutraliseret af de afgifter, der blev opkrævet hos mejerierne og dermed indirekte også hos mælkeproducenterne. Dette fremgår også af Domstolens afgørelse af 19. december 2013 (C-262/12; »Vent de Colère«), hvori betingelserne for, om der foreligger statsstøtte, netop anses for at være opfyldt, fordi afgiften ikke længere kun blev opkrævet hos de erhvervsdrivende i branchen, men derimod hos alle indenlandske elforbrugere. (119) Af de punkter, der delvist også er et resultat af den fornyede gennemgang af mælkeafgiftssystemet, og under opretholdelse af de berørte delstaters hidtidige holdning må det konkluderes, at det var tvivlsomt, om der i forbindelse med mælkeafgiftssystemet var tale om statsstøtte. Spørgsmålet om, hvorvidt der er tale om statsstøtte og navnlig, om betingelsen »statsmidler« er opfyldt her, skal besvares af Kommissionen. 3. VURDERING Delforanstaltninger, som ikke udgør støtte Støtte til forskere (120) For så vidt angår støtte til forskere (se betragtning 61) fastslår Kommissionen, at disse kommer privatpersoner til gode. Kommissionen antager endvidere, at disse forskere beskæftigede sig med uafhængig forskning og udvikling med henblik på at opnå mere viden og bedre forståelse i henhold til punkt 19 i meddelelse fra Kommissionen om anvendelsen af Den Europæiske Unions statsstøtteregler på kompensation for levering af tjenesteydelser af almindelig økonomisk interesse (21). I dette tilfælde går Kommissionen ud fra, at der er tale om en ikke-erhvervsmæssig aktivitet. (121) Kun den, der udøver erhvervsaktiviteter, betragtes som virksomhed i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF. Følgelig udgør den støtte, der ydes til forskere inden for rammerne af denne delforanstaltning, ikke statsstøtte i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF. Forelæsninger på Fachhochschule Hannover (faghøjskolen i Hannover) (122) For så vidt angår de forelæsninger, som VDM-medarbejdere holder på Fachhochschule Hannover (se betragtning 62), fastslår Kommissionen, at uddannelser på offentlige faghøjskoler falder ind under det statsligt organiserede offentlige uddannelsessystem. (123) I henhold til retspraksis kan offentlig uddannelse, der organiseres inden for rammerne af det nationale uddannelsessystem, og som finansieres og overvåges af staten, betragtes som en ikke-erhvervsmæssig aktivitet. Med hensyn hertil har Domstolen fastslået, at staten »… ved at organisere og drive et offentligt undervisningssystem, der i almindelighed finansieres over det offentlige budget, og ikke af eleverne eller deres forældre, ikke ville drive virksomhed mod betaling, men varetog sine opgaver over for befolkningen på det sociale, kulturelle og uddannelsesmæssige område« (22). (124) De omhandlede forelæsninger er en del af læseplanen på en offentlig faghøjskole. Den af denne faghøjskole organiserede offentlige uddannelse skal betragtes som ikke-erhvervsmæssig aktivitet (se betragtning 123). Hvad angår undervisningsvirksomheden, antager Kommissionen, at denne foregår som bibeskæftigelse og som sådan ikke udgør en erhvervsaktivitet (23). Hvis der ikke foreligger nogen erhvervsaktivitet, er en begunstigelse af virksomheder udelukket i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF. Følgelig er der ikke tale om støtte som omhandlet i denne bestemmelse. Delforanstaltninger, som udgør støtte (125) I henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF er statsstøtte eller støtte, som ydes ved hjælp af statsmidler under enhver tænkelig form, og som fordrejer eller truer med at fordreje konkurrencevilkårene ved at begunstige visse virksomheder eller visse produktioner, uforenelig med det indre marked, i det omfang den påvirker samhandelen mellem medlemsstaterne. Statsstøtte eller støtte, der ydes ved hjælp af statsmidler (126) På grundlag af de foreliggende oplysninger og navnlig de bemærkninger, der er fremsat af de interesserede parter og tyske myndigheder, skal det undersøges, hvorvidt der i forbindelse med mælkeafgiftsmidlerne er tale om statsmidler i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF. (127) Ifølge Domstolens faste retspraksis er det ikke hensigtsmæssigt at sondre mellem tilfælde, hvor støtten ydes direkte af staten, og tilfælde, hvor støtten ydes af offentlige eller private organer, som blev oprettet eller udpeget af staten med henblik på at administrere støtten (24). For at indrømmede fordele kan betragtes som statsstøtte i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF, skal de for det første ydes direkte eller indirekte af statsmidler og for det andet kunne tilregnes staten (25). (128) For så vidt angår de foranstaltninger, der er beskrevet i afsnit 2 i den foreliggende afgørelse, fremgår det, at der ydes støtte på grundlag af delstaternes lovgivning, for hvilken lov om mælk og fedtstoffer udgør den retlige ramme. (129) Mere præcist bestemmes det i lov om mælk og fedtstoffer i § 22, stk. 1, første punktum, at delstatsregeringerne i samråd med delstatsmejeriforeningen eller brancheorganisationerne i fællesskab kan pålægge mejerier, mælketerminaler og flødestationer afgifter på op til 0,1 cent pr. kg leveret mælk for at støtte mejerisektoren. I henhold til § 22, stk. 1, andet punktum, i lov om mælk og fedtstoffer kan delstatsregeringen på begæring af delstatsmejeriforeningen eller brancheorganisationerne i fællesskab forhøje afgifterne på råmælk op til 0,2 cent pr. kg, hvis de afgifter, der er fastsat i henhold til første punktum, ikke er tilstrækkelige til opgaveopfyldelse. (130) Delstatsregeringerne opkræver mælkeafgiften »i samråd med« den pågældende delstatsmejeriforening. »I samråd med« udgør imidlertid en væsentligt svagere deltagelsesform end »i forståelse med«. Mens »i forståelse med« betyder, at udstedelsen af en retsakt (for dens lovlighed) nødvendigvis forudsætter et samtykke fra et andet organ (f. eks. lovgivende organ, myndighed), er en afgørelse, som skal træffes »i samråd med« et andet organ, derimod i sidste ende ikke afhængig af dette organs samtykke. I den tyske forvaltningsret foretages der undertiden en sådan kategorisering af deltagelsesformer (26). Fordi § 22, stk. 1, første punktum, i lov om mælk og fedtstoffer foreskriver samråd, ligger kompetencen til opkrævning af afgiften ligesom beslutningen herom hos delstatsregeringerne (27). Delstatsmejeriforeningerne »inddrages« derimod kun med henblik på forberedelse og teknisk gennemførelse af de foranstaltninger, der skal træffes i henhold til § 22 (§ 14, stk. 1, i lov om mælk og fedtstoffer) og er i den forbindelse underlagt tilsyn fra den øverste delstatsmyndighed (§ 14, stk. 2 og 4, i lov om mælk og fedtstoffer). (131) Retsgrundlaget for opkrævning af en mælkeafgift i de enkelte delstater er i overensstemmelse hermed delstaternes forordninger, der regulerer detaljerne i forbindelse med afgiftsopkrævningen, bl. a. størrelsen heraf (28). Det er således staten (repræsenteret ved den pågældende delstatsregering), der regulerer afgiftsopkrævningen. Som det er beskrevet i ovenstående betragtning 130, er der heller intet til hinder for, at forordninger blev udstedt i samråd med den pågældende delstatsmejeriforening. (132) I det foreliggende tilfælde opkræves der en afgift hos private virksomheder. Indtægter fra denne afgift tilføres det pågældende delstatsbudget, inden de anvendes til finansiering af de forskellige støtteforanstaltninger, og skal her administreres særskilt i henhold til § 22, stk. 3, første punktum, i lov om mælk og fedtstoffer. I henhold til § 23 i de pågældende budgetregler (jf. betragtning 19) må der kun afsættes udgifter og forpligtelsesbevillinger i forbindelse med ydelser til organer uden for delstatsforvaltningen med henblik på opfyldelse af bestemte formål (støtte), hvis delstaten har en væsentlig interesse i disse organers opfyldelse heraf, og såfremt dette ikke eller ikke i det fornødne omfang kan opnås uden støtten. Denne bestemmelse indebærer, at staten har en interesse i gennemførelsen af foranstaltningerne. At det i Thüringen forholder sig således, at de forfaldne afgifter skal indbetales til den spærrede konto »mælkeafgift« hos delstatsmejeriforeningen Thüringer Milch (betragtning 89, § 3, stk. 1, i Thüringens forordning om opkrævning af afgifter), er ikke til hinder for denne statslige interesse. Ikke-indbetalte afgifter og renter inddrives også i Thüringen i henhold til bestemmelserne i loven om skatter og afgifter samt gennemførelsesbestemmelserne herfor (§ 3, stk. 4, i Thüringens forordning om opkrævning af afgifter). Derudover ligger det implicit i betegnelsen »spærret konto«, at kontoindehaveren ikke frit skal kunne disponere over de til rådighed værende midler, men derimod kun inden for rammerne af de eksisterende retlige bestemmelser, som i dette tilfælde er fastsat af staten. (133) Som svar på de argumenter, der fremføres af de interesserede parter og de tyske myndigheder, bemærker Kommissionen: (134) For så vidt angår LVN's påstand om, at delstatsmejeriforeningerne træffer beslutning om at pålægge mejerierne afgiften (betragtning 83-87 og 91), bemærker Kommissionen, at staten gennem § 22, stk. 1, i lov om mælk og fedtstoffer, dvs. ad lovens vej, har givet delstatsregeringerne kompetence til at pålægge mejerierne en mælkeafgift. Bestemmelsen fastsætter bl. a. , at mælkeafgiften normalt må udgøre op til 0,1 cent pr. kg, og at delstatsregeringerne på begæring af delstatsmejeriforeningen eller brancheorganisationerne i fællesskab kan pålægge afgifter på op til 0,2 cent pr. kg leveret mælk. (135) Desuden foreskriver § 22, stk. 2, nr. 1-6, i lov om mælk og fedtstoffer, til hvilke formål mælkeafgiftsmidlerne må anvendes. (136) I henhold til § 22, stk. 3, tredje punktum, i lov om mælk og fedtstoffer skal delstatens mejeriforening eller brancheorganisationerne høres inden anvendelsen af midlerne. (137) Heraf fremgår, at staten (på forbundsplan) ganske vist har indrømmet delstatsmejeriforeningerne visse deltagelsesrettigheder, men samtidig har fastlagt en klar lovgivningsmæssig ramme for fastsættelsen af størrelsen af mælkeafgiftssatserne og anvendelsen af midlerne, og at det i sidste ende er de enkelte delstatsregeringer (eller ved uddelegering de øverste delstatsmyndigheder), der skal træffe beslutning herom. Således ville det eksempelvis ikke være muligt efter ansøgning fra delstaternes mejeriforeninger at forhøje afgiftssatsen til mere end 0,2 cent pr. kg, eller at midlerne anvendes til andre formål end dem, der er anført i § 22, stk. 2, nr. 1-6, i lov om mælk og fedtstoffer. Derudover indebærer den med henblik på anvendelsen regulerede høringspligt (§ 22, stk. 3, tredje punktum, i lov om mælk og fedtstoffer) ikke en forpligtelse til at følge de hørte parters bemærkninger. Den endelige beslutning om anvendelsen af midlerne ligger hos de pågældende delstatsmyndigheder, dvs. hos staten. (138) Heri ligger der en væsentlig forskel i forhold til den af LVN citerede Doux Elevage-sag. Staten regulerer opkrævningen af mælkeafgifter og den tilsvarende indtægtsanvendelse på to niveauer, nemlig på forbunds- og delstatsplan. I Tyskland har lovgiveren ikke alene fastsat delstatsregeringens opkrævningsbeføjelse, men også ved forbundslov begrænset spillerummet for på delstatsplan at råde over de midler, der genereres af afgifter. Delstatsmejeriforeningerne kan heller ikke ad ansøgningsvejen forsøge at ændre de støtteformål, der er fastlagt i § 22, stk. 2, nr. 1-6, i lov om mælk og fedtstoffer. En sådan statslig begrænsning forelå ikke i forbindelse med de faktiske omstændigheder, der lå til grund i Val'Hor-sagen og Doux Elevage-sagen. (139) Lov om mælk og fedtstoffer kan fortsat heller ikke forstås som blot et middel til gennemførelse af en brancheorganisations rent økonomiske interesser. § 14 i lov om mælk og fedtstoffer bestemmer således, at der heri skal være repræsenteret brancheorganisationer fra landbruget, mejerisektoren og mælkedetailhandelen, såfremt de måtte ønske dette, og at der derudover også skal være sikret en passende repræsentation af forbrugerne i foreningens organer. Med disse deltagelses- og repræsentationsbetingelser sikrer lovgiveren (dvs. staten), at der ved forfølgelse af de almennyttige formål, der er nævnt i lov om mælk og fedtstoffer, sker en omfattende repræsentation af alle interesser, som går længere end blot fremme af en erhvervssektor. (140) I modsætning til Doux Elevage-sagen handler det i forbindelse med de fastlagte støtteformål i lov om mælk og fedtstoffer ikke om sådanne formål, som brancheorganisationerne selv har bestemt og indført (29). Navnlig de fastsatte mål i bestemmelserne i § 22, stk. 2, nr. 1, i lov om mælk og fedtstoffer (»fremme og opretholdelse af kvaliteten på grundlag af de i henhold til § 10 i denne lov eller i henhold til § 37 i lov om mælk af 31. juli 1930 (Reichsgesetzblatt (Rigstidende), I, s. 421) udstedte bestemmelser«) og nr. 2 (»forbedring af hygiejnen i forbindelse med fremstillingen, modtagelsen, behandlingen, forarbejdningen og afsætningen af mælk og mælkeprodukter«) har — i modsætning til Doux Elevage-sagen — kendetegn, der er en del af den af offentlige myndigheder fastlagte politik (30), og henviser til opgaver, som henhører under udøvelsen af offentlig myndighed, der i henhold til § 14, stk. 3, i lov om mælk og fedtstoffer ikke på forhånd må overdrages til delstatsforeningerne. For så vidt som Tyskland i det foreliggende tilfælde støtter sig til § 22, stk. 2, nr. 6, i lov om mælk og fedtstoffer, fremgår det allerede af selve lovens ordlyd, at det handler om »i henhold til lov om mælk og fedtstoffer overdragne opgaver« (og dermed ikke om opgaver, som blev fastlagt af VDM selv). (141) Ligeledes til forskel fra Doux Elevage-sagen følger man i tilfælde af manglende betaling af de forfaldne mælkeafgifter ikke den normale civil- eller handelsretlige fremgangsmåde for inddrivelse heraf (31). Ifølge § 23, stk. 2, i lov om mælk og fedtstoffer kan inddrivelsen af afgifter nemlig ske i henhold til bestemmelserne i loven om skatter og afgifter samt gennemførelsesbestemmelserne herfor. De berørte delstater har i de relevante forordninger om opkrævning af mælkeafgifter fastsat en tilsvarende inddrivelse i henhold til bestemmelserne i loven om skatter og afgifter samt gennemførelsesbestemmelserne herfor (32). Loven om skatter og afgifter henhører i det tyske retssystem under offentlig ret. Offentligretlige fordringer fuldbyrdes i Tyskland ad administrativ vej, hvorimod civilretlige fordringer fuldbyrdes ad rettens vej. I den forbindelse udgør den administrative vej i forhold til rettens vej den mest effektive gennemførelsesmetode, fordi staten ved udstedelse af en forvaltningsakt selv kan tilvejebringe et fuldbyrdelsesdokument (33), hvorimod dette i forbindelse med civilretlige krav først skal opnås ved domstolene (34). Dette indikerer, at staten er interesseret i en så effektiv og fuldstændig opkrævning som muligt (og evt. inddrivelse) af de forfaldne afgifter for at sikre en hurtig gennemførelse af de statslige mål, der er finansieret via afgiftsmidlerne. (142) Hermed er LVN's påstand om, at der i forbindelse med mælkeafgiftsmidlerne ikke er tale om statsmidler i henhold til artikel 107, stk. 1, i TEUF, modbevist. (143) Heraf følger, at de omhandlede afgiftsindtægter kan anses for at være under offentlig kontrol (35), og at de med mælkeafgiftsmidler finansierede foranstaltninger blev ydet af statsmidler. Selektiv fordel/virksomheder (144) VDM er et organ, der udfører tjenesteydelser, som kommer virksomhederne i mejerisektoren til gode, navnlig mejerierne. (145) Tyskland og VDM bestrider, at sidstnævnte tilbyder tjenesteydelser på et marked. Der henvises navnlig til VDM's foreningsaktivitet, som ifølge retspraksis kun undtagelsesvis er blevet betragtet som erhvervsmæssig virksomhed (se betragtning 39 og 49). (146) I den af Tyskland citerede dom T-193/02 Piau mod Kommissionen blev det netop fastslået, at et forbund, nemlig FIFA, udøvede en erhvervsaktivitet. Omvendt har Tyskland imidlertid ikke kunne henvise til en retspraksis, som eksplicit fastslår det modsatte, nemlig at en forening (nødvendigvis) ikke henholdsvis udøver en erhvervsaktivitet eller foreningsaktivitet, der som sådan ikke er undergivet kontrol. (147) Det er ubestridt, at VDM udøver aktiviteter til gavn for og i sine medlemmers interesse. Denne konstatering svarer til VDM's selvopfattelse, som det fremgår af forskellige udtalelser om egne aktiviteter på dens websted, f. eks. »VDM repræsenterer mælkebranchens interesser i IDF«, »varetagelse og fremme af mejerisektorens interesser«, »interesserepræsentation i lovgivningsprocessen i forhold til ministerierne«. Også LVN går i overensstemmelse hermed ud fra, at de omtvistede foranstaltninger tjente som støtte til »produktet mælk« og dermed mejerisektorens kollektive interesse (se ovenstående betragtning 99-100). (148) Kommissionen er stadig af den opfattelse, at de pågældende af VDM udførte aktiviteter har nogle af karakteristikaene for tjenesteydelser. Disse tjenesteydelser kommer mejerierne til gode i de delstater, som opkræver mælkeafgiften. (149) Flere af de aktiviteter, som VDM selv beskriver på sit websted, har karakteristikaene for tjenesteydelser i den forstand, at der hermed forfølges målet om at varetage de berørte mejeriers og mælkeproducenters interesser i forhold til de tyske myndigheder, lovgiveren og i internationale organer (36). (150) Udøvelsen af sådanne tjenesteydelser kommer de pågældende mejerier til gode og understøtter dem i udøvelsen af deres kerneforretning, produktion og salg af mælk og mælkeprodukter, hvilket uden tvivl udgør erhvervsaktiviteter. (151) De af VDM udøvede aktiviteter »rådgivningsfunktion i forhold til offentlige myndigheder«, »deltagelse i standardiseringsprocessen« samt »almen informationsformidling« sker på vegne af og i dens medlemmers interesse, er direkte knyttet til deres erhvervsaktiviteter og fritager mejerierne for selv at tage tilsvarende initiativer — og skaffe de hertil nødvendige midler — for ad denne vej at skabe et med henblik på eget salg gunstigt (markeds-)miljø. Medlemmer af VDM er bl. a. Milchindustrie-Verband e. V. (MIV) og den tyske landbrugsorganisation (DBV). Medlemmer af MIV er tyske mejerier, herunder de af den foreliggende afgørelse berørte mejerier i de delstater, der opkræver mælkeafgiften. (152) I den forbindelse udgør »rådgivningsfunktion i forhold til offentlige myndigheder« og »deltagelse i standardiseringsprocessen« en interesserepræsentation i den politiske proces, som er målrettet mod forskellige kanaler i meningsdannelsesprocessen (lovgivning, teknisk standardisering osv. ). Herved påvirkes i sidste ende de retlige rammebetingelser for selvstændig fremstillings- og afsætningsaktivitet. Ligeledes kommer foranstaltningen »almen informationsformidling« de berørte mejerier til gode, idet denne beskriver fordelene ved »produktet mælk« og dermed er møntet på salgsfremme. (153) VDM's påstand om, at dens aktivitet består i »kommunikationen af den demokratiske meningsdannelsesproces inden for VDM-organisationen i forbindelse med lovgivningsprocessen«, ændrer ikke noget ved denne konstatering. For VDM varetager netop ikke almene interesser, men dens medlemmers interesser med det formål at bringe mejerisektorens synspunkter ind i lov- og standardiseringsprocessen og dermed påvirke sidstnævnte. (154) For så vidt angår aktiviteten »standardisering« oplyste VDM, at den på vegne af hele branchen varetager standardiseringen på nationalt og internationalt plan i samarbejde med de kompetente standardiseringsorganisationer såsom ISO, IDF, CEN og DIN (se betragtning 53). (155) Med hensyn hertil fastslår Kommissionen, at det navnlig er de nævnte standardiseringsorganisationer, der er kompetente. VDM medvirker i den sammenhæng ikke som neutralt organ i standardiseringsprocessen (ingen uafhængig rådgivningsfunktion), men bidrager her snarere med mejerisektorens synspunkter. (156) Også her når Kommissionen følgelig til den konklusion, at VDM tilbyder tjenesteydelser som privat forening. Nydere — hvis ikke modtagere — af denne tjenesteydelse er igen mejerierne i de berørte delstater (dvs. medlemmerne af foreningerne, som for deres del er medlemmer af VDM), hvis interesser VDM varetager i forhold til standardiseringsorganisationerne. (157) Endvidere udgør formidlingen af almene oplysninger (se betragtning 59 og 60) en tjenesteydelse. Hvorvidt disse oplysninger er af almen eller særlig art, er ikke afgørende for konstateringen af, at mejerisektorens erhvervsaktiviteter støttes via denne informationsformidling. (158) De omhandlede tjenesteydelser, som VDM leverer, begunstiger selektivt bestemte virksomheder, nemlig de virksomheder, der forarbejder og afsætter mælk i de delstater, som opkræver mælkeafgiften. Kommissionen er i denne sammenhæng ikke enig med VDM i, at den som paraplyorganisation varetager almene interesser. Tværtimod konstaterer Kommissionen i VDM's aktiviteter en sektorrelateret interesserepræsentation til fordel for mejerierne i de berørte delstater, der er forbundet med denne via foreningernes medlemsskab heri. Konkurrencefordrejning og påvirkning af samhandelen (159) I henhold til Domstolens retspraksis medfører styrkelsen af en virksomheds konkurrencestilling som følge af tildeling af statsstøtte normalt en konkurrencefordrejning i forhold til konkurrerende virksomheder, som ikke modtager denne støtte (37). Enhver støtte til en virksomhed, der er aktiv på et marked, hvor der finder handel sted inden for Unionen, kan påvirke handelen mellem medlemsstaterne (38), også selv om de støttemodtagende virksomheder slet ikke selv deltager i samhandelen inden for Fællesskabet (39). I perioden 2001-2012 havde handelen med landbrugsprodukter i EU et betydeligt omfang. Således beløb im- og eksport inden for Fællesskabet til og fra Tyskland af produkter under position 0401 i den kombinerede nomenklatur (mælk og fløde, ikke koncentreret og uden tilsætning af sukker eller andre sødemidler) (40), sig i 2011 til henholdsvis 1 200 mio. EUR og 957 mio. EUR (41). (160) De foranstaltninger, der var under vurdering i forbindelse med denne afgørelse, understøtter aktiviteter i landbrugssektoren. Det drejer sig navnlig om mejeriernes aktiviteter. For så vidt angår mejeriernes produkter, finder der som nævnt ovenfor handel sted i EU. Kommissionen mener derfor, at de omhandlede foranstaltninger kan påvirke handelen mellem medlemsstaterne. (161) I betragtning af den omfattende handel med mælkeprodukter kan det således antages, at de omhandlede delforanstaltninger fordrejede eller truede med at fordreje konkurrencen og kunne påvirke handelen mellem medlemsstaterne. Eksisterende støtte/ny støtte (162) I henhold til artikel 108, stk. 1, i TEUF skal Kommissionen løbende foretage en undersøgelse af den eksisterende støtte i samarbejde med medlemsstaterne. Til dette formål kan Kommissionen anmode medlemsstaterne om alle nødvendige oplysninger med henblik på at foretage en undersøgelse af de eksisterende støtteordninger og foreslå formålstjenlige foranstaltninger, hvor det er relevant. (163) I henhold til artikel 1, litra b), nr. i), i forordning (EF) nr. 659/1999 omfatter begrebet »eksisterende støtte« enhver form for støtte, der eksisterede inden traktatens ikrafttræden i den pågældende medlemsstat, dvs. støtteordninger og individuel støtte, som var trådt i kraft før og er blevet fortsat efter traktatens ikrafttræden. (164) I henhold til artikel 1, litra c), i forordning (EF) nr. 659/1999 medfører enhver ændring af en eksisterende støtte imidlertid, at denne bliver til en »ny støtte«. Ifølge artikel 4 i Kommissionens forordning (EF) nr. 794/2004 (42) er en ændring i eksisterende støtte »enhver ændring, der ikke er af rent formel eller administrativ art, der ikke kan påvirke vurderingen af støtteforanstaltningens forenelighed med fællesmarkedet«. (165) Ifølge retspraksis (43) er det kun i det tilfælde, hvor ændringen påvirker selve indholdet af den oprindelige ordning, at denne ordning bliver en ny støtteordning. Der kan imidlertid ikke være tale om en væsentlig ændring, når det nye element klart kan adskilles fra den oprindelige ordning. (166) I henhold til artikel 108, stk. 3, i TEUF skal al ny støtte anmeldes til Kommissionen og må ikke gennemføres, før den er godkendt af Kommissionen (gennemførelsesforbud). (167) I artikel 1, litra f), i forordning (EF) nr. 659/1999 er ny støtte, der er gennemført i strid med artikel 108, stk. 3, i TEUF, ulovlig. (168) Med undtagelse af selve loven om mælk og fedtstoffer (der kun er en rammelov og en bemyndigelsesbestemmelse, men ikke udgør retsgrundlaget for de omhandlede foranstaltninger) blev der ikke fremlagt nogen oplysninger fra de tyske myndigheder, som dokumenterer, at der før 1958 forelå et retsgrundlag, som skulle anvendes med sit oprindelige indhold. Dette gælder allerede for forordningerne om afgiftsopkrævning, som regulerer finansieringsgrundlaget for den omhandlede støtte (således stammer f. eks. de bestemmelser, der skal anvendes i Baden-Württemberg og Bayern, fra 2004 (Baden-Württemberg) og 2007 (Bayern), se betragtning 21-22), men derudover også for delstaternes budgetregler, der udgør retsgrundlaget for anvendelsen af afgiften og som, hvad angår anvendelsesformålet, skal holde sig inden for rammerne af § 22, stk. 2, i lov om mælk og fedtstoffer. På dette grundlag bevilger delstatsmyndighederne i det pågældende budgetår anvendelsen af midlerne pr. anvendelsesmeddelelse. (169) Dermed handler det i forbindelse med de omhandlede foranstaltninger om ny støtte, som er underlagt anmeldelsespligten i henhold til artikel 108, stk. 3, i TEUF. Da Tyskland imidlertid ikke på noget tidspunkt har anmeldt den pågældende støtteordning, er den ulovlig (artikel 1, litra f), i forordning (EF) nr. 659/1999). Forenelighedsvurdering Gældende regler (170) I henhold til artikel 107, stk. 3, litra c), i TEUF kan støtte betragtes som forenelig med det indre marked, hvis den har til formål at fremme udviklingen af visse erhvervsgrene eller økonomiske regioner, når den ikke ændrer samhandelsvilkårene på en måde, der strider mod den fælles interesse. (171) Ifølge Kommissionens meddelelse om fastlæggelse af reglerne for vurdering af ulovlig statsstøtte (44) skal ulovlig statsstøtte i medfør af artikel 1, litra f), i forordning (EF) nr. 659/1999 vurderes på baggrund af de gældende regler på tidspunktet for støttetildelingen. (172) De særlige rammebestemmelser for landbrugssektoren har været gældende siden den 1. januar 2000. Støtte, der blev ydet mellem den 28. november 2001 og den 31. december 2006 (herefter »perioden 2001-2006«), undersøges i henhold til EF-rammebestemmelserne 2000-2006. (173) Støtte, der blev ydet fra den 1. januar 2007 (herefter »perioden 2007 og derefter«), undersøges i henhold til rammebestemmelserne 2007-2013. Første delforanstaltning (perioden 2001-2006): »Rådgivningsfunktion i forhold til offentlige myndigheder« samt »standardisering« (174) For så vidt angår en mulig forenelighed med det indre marked af støtte til fremme af rådgivningsvirksomheden i forhold til offentlige myndigheder (jf. betragtning 51 og 52) og VDM's standardiseringsaktiviteter (jf. betragtning 53-58), har VDM henvist til bestemmelserne om teknisk bistand (betragtning 67 og 68). (175) Teknisk bistand reguleres i afsnit 14 i EF-rammebestemmelserne 2000-2006. I henhold til punkt 14. 1, tredje led, i EF-rammebestemmelserne 2000-2006 kommer en forenelighed med det indre marked af udgifterne til rådgivningsydelser principielt i betragtning. I forbindelse med mejerierne handler det om virksomheder i sektoren for forarbejdning og afsætning af landbrugsprodukter. Støtte til denne sektor falder bl. a. ind under anvendelsesområdet for EF-rammebestemmelserne 2000-2006 (punkt 2. 1 i EF-rammebestemmelserne 2000-2006). Hensigt og formål med ordningen i punkt 14. 1, tredje led, er at kunne erklære en sådan støtte forenelig med det indre marked, som umiddelbart sigter mod at forbedre forarbejdningen af landbrugsprodukter gennem formidlingen af den herfor nødvendige viden. De rådgivningsydelser, som VDM har udført, henvendte sig imidlertid til offentlige myndigheder. Medlemmerne af VDM, hvortil hører mejerierne i delstaterne, som opkræver mælkeafgiften, var derimod udelukkende nydere og dermed indirekte støttemodtagere. Kommissionen fastslår, at de omhandlede støtteforanstaltninger i henhold til afsnit 14 i EF-rammebestemmelserne 2000-2006 ikke kan anses for forenelige med det indre marked. (176) På samme måde sigter VDM's aktiviteter inden for rammerne af standardiseringen mod en rådgivning af offentlige (eller statsligt godkendte) myndigheder, som i sidste ende forfølger målet om at varetage VDM-medlemmernes interesser. Standardiseringen falder i den forbindelse i sidste ende ind under offentlige myndigheders arbejdsområde, som — navnlig på internationalt plan — normalt gennemfører udarbejdede standarder henholdsvis lovgivningsmæssigt og administrativt. En forening som VDM har alene rådgivende indflydelse på de pågældende procedurer (forhandlinger i internationale organer, lovgivning). Derfor er forenelighed med det indre marked udelukket i henhold til afsnit 14 i rammebestemmelserne 2000-2006. (177) Foruden de bestemmelser, som nævnes af de interesserede parter, kan der heller ikke konstateres forenelighed med det indre marked i henhold til andre bestemmelser (og Tyskland har heller ikke henholdt sig til andre forenelighedskriterier). Kommissionen når følgelig til den konklusion, at den støtte, der ydes til virksomheder i forarbejdnings- og afsætningssektoren i perioden 2001-2006, ikke er forenelig med det indre marked. Første delforanstaltning (perioden 2007 og derefter): »Rådgivningsfunktion i forhold til offentlige myndigheder« samt »standardisering« (178) For perioden 2007 og derefter ændrede bestemmelserne sig om foreneligheden af teknisk bistand med det indre marked. (179) Teknisk bistand reguleres i afsnit IV. K. i rammebestemmelserne 2007-2013. Støtten kom mejerierne i de delstater til gode, som opkræver mælkeafgiften. I forbindelse med mejerierne handler det om virksomheder i sektoren for forarbejdning og afsætning af landbrugsprodukter (se også betragtning 175). (180) For så vidt angår den støtte, der kommer afsætnings- og forarbejdningsvirksomhederne til gode, ville punkt 105 i rammebestemmelserne 2007-2013 som omhandlet i artikel 5 i Kommissionens forordning (EF) nr. 70/2001 (45) komme i betragtning som en bestemmelse, der begrunder forenelighed med det indre marked. For perioden fra og med ikrafttræden af Kommissionens forordning (EF) nr. 800/2008 (46) skal punkt 105 forstås som henvisning til dens artikel 26 og 27. (181) Såvel artikel 5 i forordning (EF) nr. 70/2001 som artikel 26 og 27 i forordning (EF) nr. 800/2008 vedrører tjenesteydelser i form af rådgivning. I det foreliggende tilfælde er der imidlertid efter mejeriernes opfattelse ikke tale om rådgivning, men derimod, som det allerede er beskrevet i betragtning 175-177, om interesserepræsentation. (182) Der kan i øvrigt heller ikke konstateres forenelighed med det indre marked i henhold til andre bestemmelser end dem, der nævnes af de interesserede parter (og Tyskland har heller ikke henholdt sig til andre forenelighedskriterier). I overensstemmelse hermed er VDM's aktiviteter på områderne »rådgivningsfunktion i forhold til offentlige myndigheder« samt »standardisering« i perioden 2007-2013 ikke forenelige med det indre marked. (183) Kommissionen når følgelig til den konklusion, at den støtte, der ydes til virksomheder i forarbejdnings- og afsætningssektoren i perioden 2007 og derefter, ikke er forenelig med det indre marked. Anden delforanstaltning (perioden 2001-2006): Almen informationsformidling (184) Forenelighed med det indre marked af den ydede støtte til almen informationsformidling (betragtning 59 og 60) kunne muligvis følge af bestemmelserne om teknisk bistand. (185) Som det allerede er nævnt i betragtning 175, reguleres teknisk bistand i afsnit 14 i EF-rammebestemmelserne 2000-2006. (186) Det pågældende afsnit 14 gælder bl. a. for støtte i forbindelse med aktiviteter, der er rettet mod forarbejdning og afsætning af landbrugsprodukter (se betragtning 175). (187) Kommissionen går ud fra, at foranstaltningen har bidraget til sektorens levedygtighed på lang sigt, samtidig med at den kun har haft meget begrænset virkning på konkurrencevilkårene (punkt 14. 1, andet punktum, i EF-rammebestemmelserne 2000-2006). (188) Støtten blev ydet til dækning af omkostningerne til formidling af almene oplysninger. (189) De omkostninger, der er støtteberettigede i forbindelse med teknisk bistand, er anført afslutningsvis i de fem led i punkt 14. 1 i rammebestemmelserne 2000-2006. Den omhandlede informationsformidling kan betragtes som en foranstaltning til udbredelse af nye metoder i henhold til femte led. Ordlyden i femte led åbner mulighed for en vid fortolkning af begrebet »udbredelse af nye metoder«. Tilføjelsen »såsom relevante mindre pilotprojekter eller demonstrationsprojekter« skal ikke forstås som en begrænsning, men derimod alene i overensstemmelse med ordlyden (»såsom«) som et eksempel. For så vidt kan formidlingen af almene oplysninger, navnlig offentliggørelser af videnskabelige oplysninger samt faktiske oplysninger om mælk i almindeligt forståelig form, anses for sammenlignelig med udbredelsen af nye metoder. Forenelighedsbestemmelsen i punkt 14. 1. havde faktisk til formål at tillade støtte til foranstaltninger, der ligesom de her omhandlede informerer modtagerne om nye teknikker inden for forskellige for landbruget relevante områder, f. eks. god landbrugspraksis eller dyrebeskyttelse i malkekvægholdet (jf. betragtning 59). (190) Kommissionen går ud fra, at denne støtte principielt var til rådighed for »støtteberettigede« fysiske og juridiske personer i det pågældende område på grundlag af objektivt definerede kriterier (punkt 14. 2, første punktum, i EF-rammebestemmelserne 2000-2006), dvs. at de uden begrænsninger kunne profitere af informationsformidlingen. (191) Tyskland har forsikret, at det samlede støttebeløb, der er ydet i perioden 2001-2006, ikke overstiger 100 000 EUR pr. modtager i en periode på tre år. Såfremt virksomheder, som falder ind under anvendelsesområdet for den af Kommissionen fastlagte definition for små og mellemstore virksomheder (47), blev indrømmet et beløb på mere end 100 000 EUR, overskred maksimumsstøttesatsen ikke 50 % af de støtteberettigede omkostninger. Med henblik på beregning af støttebeløbet blev de virksomheder betragtet som støttemodtagere, der har gjort brug af tjenesterne, dvs. mejerierne i de delstater, som opkræver mælkeafgiften. (192) Kommissionen konkluderer, at den i dette afsnit vurderede støtte opfyldte de relevante betingelser i EF-rammebestemmelserne 2000-2006 og følgelig var forenelig med det indre marked i perioden 2001-2006. Anden delforanstaltning (perioden 2007 og derefter): Almen informationsformidling (193) Ligesom for den forudgående periode skal bestemmelserne om teknisk bistand tages i betragtning for så vidt angår støtte til aktiviteter i forbindelse med almen informationsformidling. (194) Teknisk bistand reguleres i afsnit IV. K. i rammebestemmelserne 2007-2013. Støtten kom mejerierne i de delstater til gode, som opkræver mælkeafgiften. I forbindelse med mejerierne handler det om virksomheder i sektoren for forarbejdning og afsætning af landbrugsprodukter (se også betragtning 175). (195) Rammebestemmelserne 2007-2013 fastsætter, at støtte til store virksomheder under ingen omstændigheder kan accepteres af Kommissionen (punkt 106 i rammebestemmelserne 2007-2013), og at forenelighed med det indre marked for store virksomheder således ikke er mulig. Det skal undersøges, om støtte til små og mellemstore virksomheder er forenelig med det indre marked. I det følgende reduceres forenelighedsvurderingen derfor til den støtte, der ydes til små og mellemstore virksomheder. (196) For så vidt angår den støtte, der kommer mejerierne, dvs. virksomheder i forarbejdnings- og afsætningssektoren, til gode, henviser punkt 105 i rammebestemmelserne 2007-2013 til de relevante bestemmelser i artikel 5 i forordning (EF) nr. 70/2001. For perioden fra og med ikrafttræden af forordning (EF) nr. 800/2008 skal denne bestemmelse forstås som henvisning til dens artikel 26 og 27. (197) Ingen af de citerede bestemmelser i forordning (EF) nr. 70/2001 og (EF) nr. 800/2008 fastsatte formidling af almene oplysninger. (198) Kommissionen kan heller ikke identificere andre bestemmelser i EU-retten, som i givet fald fastsætter forenelighed med det indre marked af en sådan støtte, der er ydet til virksomheder i forarbejdnings- og afsætningssektoren (og Tyskland har heller ikke henholdt sig til andre forenelighedskriterier). (199) Kommissionen konkluderer, at støtten til forarbejdnings- og afsætningsvirksomhederne, dvs. mejerierne, i perioden 2007 og derefter var uforenelig med det indre marked. Parafiskale afgifter (200) Da statsstøtten blev finansieret ved hjælp af en parafiskal afgift (se betragtning 13-17), skal Kommissionen både undersøge de støttede foranstaltninger og metoden for støttens finansiering. Såfremt denne udgør en integrerende del af støtteforanstaltningerne, først og fremmest obligatoriske bidrag, skal Kommissionens undersøgelse af en støtteforanstaltning også tage metoden for støttens finansiering i betragtning (48). (201) For at det kan antages, at en afgift eller en del af en afgift udgør en integrerende del af en støtteforanstaltning, skal der nødvendigvis bestå en tvungen forbindelse mellem afgiften og støtten i henhold til den relevante nationale lovgivning, således at afgiftsprovenuet nødvendigvis anvendes til at finansiere støtten (49), og afgiftens størrelse har direkte indvirkning på støttens størrelse (50). (202) Disse to kriterier skal anvendes på hele undersøgelsesperioden. (203) Det første kriterium synes at være opfyldt, idet delstaterne i henhold til § 22, stk. 1, i lov om mælk og fedtstoffer har mulighed for at opkræve de pågældende parafiskale afgifter. Samtidig er det i § 22, stk. 2 og stk. 2a, i lov om mælk og fedtstoffer fastlagt, hvilke foranstaltninger der kan finansieres af indtægterne fra afgiften. Kommissionen fastslår således, at indtægterne fra afgiften er øremærkede, og at de kun må anvendes til konkrete lovmæssigt forankrede formål. I lyset af den positive afgørelse og den foreliggende afgørelse antager Kommissionen, at det i forbindelse med disse gennemførte støtteforanstaltninger helt overvejende handler om statsstøtte. Derudover er det i kraft af anvendelsesformålet udelukket, at afgiftsmidlerne anvendes til andre offentlige opgaver end dem, der er nævnt i § 22, stk. 2 og 2a, i lov om mælk og fedtstoffer. (204) Hvad angår spørgsmålet om, hvorvidt afgiftens størrelse har direkte indvirkning på statsstøttens størrelse, henvises til § 22, stk. 3, i lov om mælk og fedtstoffer, i henhold til hvilken indtægterne fra afgiften skal holdes adskilt og ikke må anvendes til delstatsmyndighedernes administrationsudgifter. Ifølge de af Tyskland fremlagte informationer finansieres de foranstaltninger, der vurderes i denne afgørelse, ikke af andre statsmidler end mælkeafgiftsmidler. Dette fører Kommissionen til den konklusion, at afgiftens størrelse faktisk har en direkte indvirkning på statsstøttens størrelse. (205) Hvis afgifterne er en del af støtteforanstaltningen, skal Kommissionen undersøge, om der finder en forskelsbehandling sted mellem importerede og indenlandske produkter (51) eller eksporterede indenlandske produkter og de på hjemmemarkedet markedsførte indenlandske produkter (52). (206) Mælkeafgiften opkræves ikke ved import. Følgelig diskriminerer støtteforanstaltningerne inden for rammerne af lov om mælk og fedtstoffer ikke importerede produkter. (207) Desuden kunne mælkeafgiften anses for diskriminerede indenlandsk afgiftsopkrævning, som strider mod artikel 110 i TEUF, hvis mælkeafgiften i det tilfælde, hvor den i forbindelse med indenlandsk producerede og forarbejdede varer opståede mælkeafgiftsgæld kun delvis udlignes af fordele, som er resultatet af anvendelsen af indtægterne herfra, hvilket betyder, at eksporterede indenlandske produkter diskrimineres. De tyske myndigheder har oplyst, at der så vidt de er orienteret, ikke opstår ulemper for virksomheder, der eksporterer mælkeprodukter, som følge af afgiftsopkrævningen. Såfremt en virksomhed, der har eksporteret mælkeprodukter, imidlertid i fremtiden skulle dokumentere, at den blev stillet mindre fordelagtigt på grund af afgiftsopkrævningen, bliver de pågældende afgiftsbeløb tilbagebetalt i overensstemmelse med Tysklands forsikring. På dette grundlag går Kommissionen ud fra, at en forskelsbehandling er udelukket. (208) Kommissionen fastslår derfor, at afgiften ikke er i strid med bestemmelserne i artikel 110, i TEUF (53). (209) Desuden skal det undersøges, om opkrævningen af mælkeafgiften strider mod målene med de respektive fælles markedsordninger for landbrugsprodukter. I denne sammenhæng skal det fastslås, om mælkeafgifterne påvirker priserne på de indenlandske slutprodukter, og om indenlandske produkter således diskrimineres i forhold til importerede produkter (54). I denne sammenhæng konstaterer Kommissionen, at prisen på den mælk, der sælges i detailhandelen i Tyskland, åbenbart ikke ligger under 0,45 EUR pr. liter. Mælkeafgiften udgør ikke mere end 0,0015 EUR pr. kg og dermed kun en lille del af salgsprisen. Kommissionen når således til den konklusion, at opkrævningen af afgiften ikke er i modstrid med målene med de respektive fælles markedsordninger for landbrugsprodukter. Konklusion (210) I artikel 15, stk. 1, i forordning (EF) nr. 659/1999 hedder det, at Kommissionens beføjelser til at kræve tilbagebetaling af støtte forældes efter ti år. I henhold til artikel 15, stk. 2, i forordning (EF) nr. 659/1999 »afbryder enhver foranstaltning, der træffes af Kommissionen angående den ulovlige støtte, denne frist«. (211) Efter at Tyskland havde fremlagt årsrapporten 2010 om statsstøtte i landbrugssektoren, anmodede Kommissionen ved brev af 28. november 2011 om supplerende oplysninger vedrørende ordningen. Som følge af denne foranstaltning fra Kommissionen blev fristen afbrudt. Derfor vedrører den foreliggende afgørelse — i overensstemmelse med den i forrige betragtning nævnte forældelsesfrist på ti år — perioden fra og med den 28. november 2001. (212) Kommissionen fastslår, at Tyskland ulovligt har iværksat støtte i strid med artikel 107 og 108 i TEUF. Denne støtte kom virksomheder i mejerisektoren i hele Tyskland til gode. Denne støtte er til dels forenelig med det indre marked (betragtning 192), til dels uforenelig med det indre marked (betragtning 177, 183 og 199). (213) Med henblik på tilbagesøgning af den støtte, der er uforenelig med det indre marked, anser Kommissionen følgende metode for hensigtsmæssig: Betalingerne fra mælkeafgiftsmidlerne til VDM for de af denne gennemførte foranstaltninger bør fordeles i forhold til de af de berørte mejerier betalte mælkeafgiftsbeløb på sidstnævnte for at kunne beregne de støttebeløb, der skal tilbagesøges. Kommissionen er parat til sammen med Tyskland at drøfte andre metoder for tildeling af de omhandlede midler på støttemodtagerne. VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Den finansielle støtte, som Tyskland har ydet via den nationale mejeriforening til forskere, er ikke støtte som omhandlet i artikel 107, stk. 1, i TEUF. Den finansielle støtte, som Tyskland har ydet via den nationale mejeriforening i forbindelse med forelæsninger afholdt på Fachhochschule Hannover, er ikke støtte som omhandlet i artikel 107, stk. 1, i TEUF. Den finansielle støtte, som Tyskland har ydet i forbindelse med den nationale mejeriforenings aktiviteter som formidler af almene oplysninger og dennes rådgivningsfunktion i forhold til offentlige myndigheder og med hensyn til standardisering, udgør statsstøtte som omhandlet i artikel 107, stk. 1, i TEUF. Artikel 2 Den støtte, som Tyskland ulovligt har ydet i forbindelse med den nationale mejeriforenings aktiviteter som formidler af almene oplysninger i perioden mellem den 28. november 2001 og den 31. december 2006 i strid med artikel 108, stk. 3, i TEUF, er forenelig med det indre marked. Artikel 3 Den støtte, som Tyskland ulovligt har ydet i forbindelse med den nationale mejeriforenings rådgivningsfunktion i forhold til offentlige myndigheder og med hensyn til standardisering i strid med artikel 108, stk. 3, i TEUF, er uforenelig med det indre marked. Den støtte, som Tyskland ulovligt har ydet i forbindelse med den nationale mejeriforenings funktion som formidler af almene oplysninger i perioden fra og med den 1. januar 2007 i strid med artikel 108, stk. 3, i TEUF, er uforenelig med det indre marked. Artikel 4 1. Tyskland skal fra støttemodtagerne tilbagesøge den uforenelige støtte, der er tildelt i henhold til den i artikel 3 omhandlede støtteordning. 2. De beløb, der skal inddrives, tilskrives rente fra den dato, hvor de blev stillet til rådighed for modtagerne, indtil de er tilbagebetalt. 3. Renten tilskrives med renters rente i overensstemmelse med kapitel V i forordning (EF) nr. 794/2004 og Kommissionens forordning (EF) nr. 271/2008 (55) om ændring af forordning (EF) nr. 794/2004. 4. Tyskland skal indstille alle udestående betalinger af den i artikel 3 omhandlede støtte i henhold til ordningen med virkning fra datoen for vedtagelsen af denne afgørelse. Artikel 5 1. Tilbagesøgningen af støtte, der er tildelt i henhold til den i artikel 3 omhandlede støtteordning, iværksættes omgående og effektivt. 2. Tyskland skal sikre, at denne afgørelse efterkommes senest fire måneder efter datoen for dens meddelelse. Artikel 6 1. Senest to måneder efter meddelelsen af denne afgørelse sender Tyskland følgende oplysninger til Kommissionen: a) listen over de støttemodtagere, der måtte have modtaget støtte i henhold til den i artikel 3 omhandlede støtteordning, og det samlede støttebeløb, som hver enkelt af dem har modtaget i henhold til ordningen b) det samlede beløb (hovedstol og renter), som hver enkelt støttemodtager skal tilbagebetale c) en detaljeret beskrivelse af de foranstaltninger, der er truffet eller planlagt for at efterkomme denne afgørelse d) dokumentation for, at støttemodtagerne har fået påbud om at tilbagebetale støtten. 2. Tyskland underretter Kommissionen om udviklingen i de foranstaltninger, der på nationalt plan træffes for at efterkomme denne afgørelse, indtil den støtte, der blev tildelt i henhold til den i artikel 3 omhandlede støtteordning, er fuldt tilbagebetalt. Efter anmodning fra Kommissionen fremsender Tyskland omgående oplysninger om, hvilke foranstaltninger der er truffet eller planlagt for at efterkomme afgørelsen. Tyskland fremsender endvidere detaljerede oplysninger om de støttebeløb og de renter, der allerede er tilbagebetalt af støttemodtagerne. Artikel 7 Denne afgørelse er rettet til Forbundsrepublikken Tyskland. Tyskland opfordres til omgående at videresende en kopi af denne afgørelse til støttemodtagerne. Udfærdiget i Bruxelles, den 16. december 2015. På Kommissionens vegne Phil HOGAN Medlem af Kommissionen (1) EUT C 7 af 10. 1. 2014, s. 8. (2) Rådets forordning (EF) nr. 659/1999 af 22. marts 1999 om fastlæggelse af regler for anvendelsen af artikel 108 i traktaten om den Europæiske Unions funktionsmåde (EUT L 83 af 27. 3. 1999, s. 1). (3) Jf. fodnote 1. Forinden var der blevet fremsendt en berigtigelse til Tyskland ved brev af 9. december 2013. (4) http://www. idf-germany. com/der-verband/mitglieder-und-foerderer/. (5) Rådets forordning (EF) nr. 1234/2007 af 22. oktober 2007 om en fælles markedsordning for landbrugsprodukter og om særlige bestemmelser for visse landbrugsprodukter (fusionsmarkedsordningen) (EUT L 299 af 16. 11. 2007, s. 1). (6) Domstolens dom af 26. januar 2005, Piau mod Kommissionen, T-193/02, ECLI:EU:T:2005:22, præmis 69; Kommissionen, afgørelse af 26. april 2006, N277/2003 — overdragelse af naturbeskyttelsesområder. (7) VDM henviser for så vidt bl. a. til artikel 5, stk. 3, i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 178/2002 af 28. januar 2002 om generelle principper og krav i fødevarelovgivningen, om oprettelse af Den Europæiske Fødevaresikkerhedsautoritet og om procedurer vedrørende fødevaresikkerhed (EFT L 31 af 1. 2. 2002, s. 1). (8) VDM henviser med hensyn til standardiseringens ikke-økonomiske karakter til Domstolens dom af 12. december 2006, SELEX mod Kommissionen, ECLI:EU:T:2006:387. (9) EFT C 28 af 1. 2. 2000, s. 2. (10) EUT C 319 af 27. 12. 2006, s. 1. (11) VDM henviser hvad angår formidlingen af rapporter og statistikker til Kommissionens afgørelse af 27. juli 2006, statsstøtte N 425/09, punkt 9 mod slutningen. (12) VDM henviser i denne henseende for Tyskland eksempelvis til statsstøtte N 571/2002 — Absatzfondsgesetz (lov om etablering af en central fond med henblik på fremme af afsætningen i den tyske landbrugs- og fødevareindustri). (13) Kommissionens afgørelse 2014/416/EU af 9. april 2014 om Frankrigs støtteordning SA. 23257 (12/C) (ex NN 8/10, ex CP 157/07) (brancheaftale inden for rammerne af »Association française pour la valorisation des produits et des secteurs professionnels de l'horticulture et du paysage« (Val'Hor)) (EUT L 192 af 1. 7. 2014, s. 59). (14) Jf. Domstolens dom af 30. maj 2013, Doux Élevage, C-677/11, ECLI:EU:C:2013:348, præmis 38. (15) Jf. Domstolens dom af 18. maj 2002, Stardust Marine, C-482/99, ECLI:C:2002:294, præmis 52. (16) Domstolens dom af 15. juli 2004, Pearle BV, C-345/02, ECLI:EU:C:2004:448, præmis 36. (17) Rettens dom af 27. september 2012, Plans de Campagne, T-139/09, ECLI:EU:T:2012:496, præmis 62. (18) Rettens dom af 19. december 2013, Vent de Colère, C-262/12, ECLI:EU:C:2013:851, præmis 11 samt generaladvokat Jääskinens forslag til afgørelse af 11. juli 2013, Vent de Colère m. fl. , C-262/12, ECLI:EU:C:2013:469, præmis 49. (19) Jf. Domstolens dom af 15. juli 2007, Pearle BV, C-345/02, ECLI:EU:C:2004:448, præmis 37; Domstolens dom af 30. maj 2013, Doux Élevage, C-677/11, ECLI:EU:C:2013:348, præmis 40; afgørelse 2014/416/EU. (20) Domstolens dom af 15. juli 2004, Pearle BV, C-345/02, ECLI:EU:C:2004:448, præmis 37; Domstolens dom af 30. maj 2013, Doux Élevage, C-677/11, ECLI:EU:C:2013:348, præmis 40. (21) EUT C 8 af 11. 1. 2012, s. 4. (22) Domstolens dom af 11. september 2007, Kommissionen mod Forbundsrepublikken Tyskland, C-318/05 ECLI:EU:C:2007:495, præmis 68. Se også Kommissionens beslutning af 25. april 2001 i sag N 118/00 om offentlig støtte til professionelle sportsklubber, og EFTA-Tilsynsmyndighedens beslutning i sag 68123 — Norge — Nasjonal digital læringsarena — af 12. oktober 2011, s. 9. (23) Meddelelse fra Kommissionen om anvendelsen af Den Europæiske Unions statsstøtteregler på kompensation for levering af tjenesteydelser af almindelig økonomisk interesse, punkt 27 (EUT C 198 af 27. 6. 2014, s. 1). (24) Domstolens dom af 20. november 2003, Ministère de l'Économie, des Finances et de l'Industrie/GEMO, C-126/01, ECLI:EU:C:2003:622, præmis 23. (25) Domstolens dom af 20. november 2003, Ministère de l'Économie, des Finances et de l'Industrie/GEMO, C-126/01, ECLI:EU:C:2003:622, præmis 24. (26) F. eks. § 37, stk. 2, tredje punktum, i Baugesetzbuch (den tyske byudviklingslov), §§ 17, stk. 1, 2, 18, stk. 3 og 4, 22, stk. 5, i Bundesnaturschutzgesetz (Tysklands naturbeskyttelseslov), §§ 2, stk. 7, 11, stk. 2 og 3, 12, stk. 7, 14, stk. 4, nr. 2, 26, stk. 3, 35a, stk. 3, i AEG. Jf. den tidligere § 9 i Tysklands naturbeskyttelseslov, forbundsforvaltningsdomstolens dom af 29. april 1993, j. nr. : 7 A 4/93, præmis 22 (»… en afgørelse i »samråd med« kræver i modsætning til en afgørelse i »forståelse med« ingen samstemmende vilje. Det betyder intet andet end en (sagkyndig) høring af den anden myndighed, som herved får mulighed for at fremsætte sine holdninger som input til proceduren«) og til den tidligere § 18, stk. 2, første punktum, nr. 2, i AEG, forbundsforvaltningsdomstolens domme af 31. oktober 2000, j. nr. : 11 VR 12/00, præmis 5 (»Det i § 18, stk. 2, første punktum, nr. 2, i AEG foreskrevne samråd med ansøgeren, som i modsætning til forståelse ikke kræver nogen samstemmende vilje …«) samt af 7. februar 2005, j. nr. : 9 VR 15/04, præmis 11 (»Det i henhold hertil alene nødvendige samråd med ansøgeren … har plangodkendelsesmyndigheden tilvejebragt, idet den har givet ansøgeren … mulighed for at fremsætte bemærkninger«). (27) Jf. også § 22, stk. 1, sjette punktum, i lov om mælk og fedtstoffer med henvisningen til delstatsregeringernes »beføjelser« (og muligheden for uddelegering til de øverste delstatsmyndigheder) samt § 23, stk. 2, i lov om mælk og fedtstoffer, i henhold til hvilken inddrivelsen af afgifter sker efter bestemmelserne i Abgabenordnung (loven om skatter og afgifter), hvilket igen forudsætter udstedelsen af en afgiftsansættelse eller lignende forvaltningsakt (jf. §§ 122, 251 i loven om skatter og afgifter). I henhold til § 14, stk. 3, i lov om mælk og fedtstoffer må der derimod ikke overdrages nogen opgaver, som henhører under udøvelsen af offentlig myndighed, til den pågældende delstatsmejeriforening. (28) De respektive forordninger i delstaterne er anført i betragtning 21 til 28. (29) Domstolens dom af 30. maj 2013, Doux Élevage, C-677/11, ECLI:EU:C:2013:348, præmis 40. (30) Domstolens dom af 30. maj 2013, Doux Élevage, C-677/11, ECLI:EU:C:2013:348, præmis 31. (31) Domstolens dom af 30. maj 2013, Doux Élevage, C-677/11, ECLI:EU:C:2013:348, præmis 32. (32) Se også f. eks. § 6, stk. 3, i forordning om en afgift på mælk (BayMilchUmlV) af 17. oktober 2007. (33) Se også f. eks. § 5 i forordning om en afgift på mælk (BayMilchUmlV) af 17. oktober 2007. (34) Jf. Domstolens dom af 11. september 2014, Kommissionen mod Tyskland, C-527/12, ECLI:EU:C:2014:2193, præmis 41 og 56. (35) Domstolens dom af 30. maj 2013, Doux Élevage, C-677/11, ECLI:EU:C:2013:348, præmis 32, 35 og 38. (36) Se følgende udtalelser på VDM's websted (http://www. idf-germany. com/): »VDM repræsenterer mælkebranchens interesser i IDF«; »varetagelse og fremme af mejerisektorens interesser«; »interesserepræsentation i lovgivningsprocessen i forhold til ministerierne«; »… kommer rådgivningen om alle mejerimæssige spørgsmål også de enkelte mælkeproducenter eller mejerier direkte eller indirekte til gode«; »I alle internationale organer … sørger [VDM] for, at der tages hensyn til tyske interesser«; »[opgaven består i] at fremføre mejerisektorens interesser som afstemt mening over for de kompetente forbundsmyndigheder«; »… fremme afstemning mellem forbundsmyndighederne og mejerisektoren«; »bidrager VDM væsentligt til, at mejerisektoren og myndighederne når frem til en fælles forståelse«; »På vegne af hele mejerisektoren varetager VDM standardiseringen …«; »Idet forbundsministeriet for forbrugerbeskyttelse, ernæring og landbrug sender de tyske delegationer til møderne i Codex-komitéen, repræsenterer VDM også her de mejerimæssige interesser og dermed også dens medlemsforeningers interesser«; »repræsenterer VDM mejerisektorens holdning i forhold til politikerne«. (37) Domstolens dom af 17. september 1980, Philip Morris Holland BV mod Kommissionen, C-730/79, ECLI:EU:C:1980:209, præmis. 11-12. (38) Jf. navnlig Domstolens dom af 13. juli 1988, Frankrig mod Kommissionen, 102/87, ECLI:EU:C:1988:391. (39) Domstolens dom af 14. januar 2015, Eventech Ltd mod Parking Adjudicator, C-518/13, ECLI:EU:C:2015:9, præmis 67. (40) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 927/2012 af 9. oktober 2012 om ændring af bilag I til Rådets forordning (EØF) nr. 2658/87 om told- og statistiknomenklaturen og den fælles toldtarif (EUT L 304 af 31. 10. 2012, s. 1). (41) Kilde: Eurostat. (42) Kommissionens forordning (EF) nr 794/2004 af 21. april 2004 om gennemførelse af Rådets forordning (EU) 2015/1589 om fastlæggelse af regler for anvendelsen af artikel 108 i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde (EUT L 140 af 30. 4. 2004, s. 1). (43) Rettens dom af 30. april 2002, Gibraltar mod Kommissionen, T-195/01 og T-207/01, ECLI:EU:T:2002:111, præmis 111. (44) EFT C 119 af 22. 5. 2002, s. 22. (45) Kommissionens forordning (EF) nr. 70/2001 af 12. januar 2001 om anvendelse af EF-traktatens artikel 87 og 88 på statsstøtte til små og mellemstore virksomheder (EFT L 10 af 13. 1. 2001, s. 33). (46) Kommissionens forordning (EF) nr. 800/2008 af 6. august 2008 om visse former for støttes forenelighed med fællesmarkedet i henhold til traktatens artikel 87 og 88 (Generel gruppefritagelsesforordning) (EFT L 214 af 9. 8. 2008, s. 3). (47) EFT L 107 af 30. 4. 1996, s. 4. (48) Rettens dom af 21. oktober 2003, Van Calster, C-261/01 og C-262/01, ECLI:EU:T:2003:571, præmis 49. (49) Domstolens dom af 13. januar 2005, Streekgewest Westelijk Noord-Brabant, C-174/02, ECLI:EU:C:2005:10, præmis 26; Domstolens dom af 27. oktober 2005, Nazairdis SAS e. a. /Caisse nationale de l'organisation autonome d'assurance vieillesse des travailleurs non salariés des professions industrielles et commerciales (Organic), C-266/04 til C-270/04, C-276/04 og C-321/04 til C-325/04, ECLI:EU:C:2005:657, præmis 46 til 49. (50) Domstolens dom af 13. januar 2005, Streekgewest Westelijk Noord-Brabant, C-174/02, ECLI:EU:C:2005:10, præmis 28, samt Domstolens dom af 15. juni 2006, Air Liquide, forenede sager C-393/04 og C-41/05, ECLI:EU:C:2006:403, præmis 46. (51) For så vidt angår forskelsbehandling mellem indenlandske og eksporterede produkter, se bl. a. Domstolens dom af 23. april 2002, Nygård, C-234/99, ECLI:EU:C:2002:244, præmis 21-22. (52) For så vidt angår forskelsbehandling mellem indenlandske og eksporterede produkter, se Domstolens dom af 11. marts 1992, Compagnie Commerciale de l'Ouest, forenede sager C-78/90, C-79/90, C-80/90, C-81/90, C-82/90 og C-83/90, ECLI:EU:C:1992:118, præmis 26. (53) Domstolens dom af 21. oktober 2003, Van Calster, C-261/01 og C-262/01, ECLI:EU:C:2003:571, præmis 48. (54) Domstolens dom af 22. maj 2003, Freskot, C-355/00, ECLI:EU:C:2003:298, præmis 18-32. (55) Kommissionens forordning (EF) nr. 271/2008 af 30. januar 2008 om ændring af forordning (EF) nr. 794/2004 om gennemførelse af Rådets forordning (EF) nr. 659/1999 om fastlæggelse af regler for anvendelsen af EF-traktatens artikel 93 (EUT L 82 af 25. 3. 2008, s. 1) |
Sag C-516/13: Domstolens dom (Fjerde Afdeling) af 13. maj 2015 — Dimensione Direct Sales srl og Michele Labianca mod Knoll International Spa (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Bundesgerichtshof — Tyskland) (Præjudiciel forelæggelse — ophavsret — direktiv 2001/29/EF — artikel 4, stk. 1 — ret til spredning — begrebet »spredning til almenheden« — en erhvervsdrivende fra en medlemsstats salgstilbud og reklame på sin internetside og ved forsendelser til og i pressen i en anden medlemsstat — reproduktioner af ophavsretligt beskyttede møbler, som tilbydes med henblik på erhvervelse uden samtykke fra indehaveren af eneretten til spredning — tilbud eller reklame, som ikke fører til erhvervelse af originalen eller af eksemplarer af et beskyttet værk) | 2015-05-13 | [
"advertising",
"approximation of laws",
"copyright",
"exclusive distribution agreement",
"reprography",
"sale"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/bb25f42e-2eab-11e5-9f85-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2015236DA. 01000701. xml 20. 7. 2015 DA Den Europæiske Unions Tidende C 236/7 Domstolens dom (Fjerde Afdeling) af 13. maj 2015 — Dimensione Direct Sales srl og Michele Labianca mod Knoll International Spa (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Bundesgerichtshof — Tyskland) (Sag C-516/13) (1) ((Præjudiciel forelæggelse - ophavsret - direktiv 2001/29/EF - artikel 4, stk. 1 - ret til spredning - begrebet »spredning til almenheden« - en erhvervsdrivende fra en medlemsstats salgstilbud og reklame på sin internetside og ved forsendelser til og i pressen i en anden medlemsstat - reproduktioner af ophavsretligt beskyttede møbler, som tilbydes med henblik på erhvervelse uden samtykke fra indehaveren af eneretten til spredning - tilbud eller reklame, som ikke fører til erhvervelse af originalen eller af eksemplarer af et beskyttet værk)) (2015/C 236/09) Processprog: tysk Den forelæggende ret Bundesgerichtshof Parter i hovedsagen Sagsøgere: Dimensione Direct Sales srl og Michele Labianca Sagsøgt: Knoll International Spa Konklusion Artikel 4, stk. 1, i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2001/29/EF af 22. maj 2001 om harmonisering af visse aspekter af ophavsret og beslægtede rettigheder i informationssamfundet skal fortolkes således, at den gør det muligt for en indehaver af eneretten til spredning af et beskyttet værk at modsætte sig et salgstilbud eller en målrettet reklame vedrørende originalen eller et eksemplar af dette værk, selv om det ikke er godtgjort, at denne reklame har givet anledning til, at en køber i Unionen har erhvervet den beskyttede genstand, for så vidt som den nævnte reklame opfordrer forbrugerne i den medlemsstat, hvor det nævnte værk er ophavsretligt beskyttet, til at erhverve det. (1) EUT C 367 af 14. 12. 2013 |
Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) 2015/1116 af 9. juli 2015 om godkendelse af basisstoffet lecithiner, jf. Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1107/2009 om markedsføring af plantebeskyttelsesmidler, og om ændring af bilaget til Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 540/2011 (EØS-relevant tekst) | 2015-07-09 | [
"health risk",
"market approval",
"pesticide",
"plant health control"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/5ca9571c-26c6-11e5-a342-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | L_2015182DA. 01002601. xml 10. 7. 2015 DA Den Europæiske Unions Tidende L 182/26 KOMMISSIONENS GENNEMFØRELSESFORORDNING (EU) 2015/1116 af 9. juli 2015 om godkendelse af basisstoffet lecithiner, jf. Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1107/2009 om markedsføring af plantebeskyttelsesmidler, og om ændring af bilaget til Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 540/2011 (EØS-relevant tekst) EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, under henvisning til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1107/2009 af 21. oktober 2009 om markedsføring af plantebeskyttelsesmidler og om ophævelse af Rådets direktiv 79/117/EØF og 91/414/EØF (1), særlig artikel 23, stk. 5, sammenholdt med samme forordnings artikel 13, stk. 2, og ud fra følgende betragtninger: (1) Kommissionen modtog den 18. november 2013 i overensstemmelse med artikel 23, stk. 3, i forordning (EF) nr. 1107/2009 en ansøgning fra Institut Technique de l'Agriculture Biologique (ITAB) om godkendelse af lecithiner som basisstof. Ansøgningen var vedlagt oplysningerne krævet i artikel 23, stk. 3, andet afsnit. (2) Kommissionen anmodede Den Europæiske Fødevaresikkerhedsautoritet (herefter benævnt »autoriteten«) om videnskabelig bistand. Autoriteten forelagde en teknisk rapport om det pågældende stof for Kommissionen den 28. august 2014 (2). Kommissionen forelagde vurderingsrapporten (3) og udkastet til nærværende forordning for Den Stående Komité for Planter, Dyr, Fødevarer og Foder den 27. januar 2015 og færdiggjorde dem inden mødet i komitéen den 29. maj 2015. (3) Af den dokumentation, ansøgeren har fremsendt, fremgår det, at lecithiner opfylder kravene til fødevarer, jf. artikel 2 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 178/2002 (4). Desuden anvendes det ikke primært som plantebeskyttelsesmiddel, men det er ikke desto mindre brugbart til at beskytte planter i et produkt, der består af stoffet og vand. Det bør derfor anses for at være et basisstof. (4) Det fremgår af undersøgelserne, at lecithiner kan forventes generelt at opfylde kravene i artikel 23 i forordning (EF) nr. 1107/2009, især med hensyn til de anvendelsesformål, der er undersøgt og udførligt beskrevet i Kommissionens vurderingsrapport. Lecithiner bør derfor godkendes som et basisstof. (5) Det er i overensstemmelse med artikel 13, stk. 2, i forordning (EF) nr. 1107/2009, sammenholdt med samme forordnings artikel 6, og på grundlag af den foreliggende videnskabelige og tekniske viden dog nødvendigt at fastsætte visse godkendelsesbetingelser, som er beskrevet i nærværende forordnings bilag I. (6) I henhold til artikel 13, stk. 4, i forordning (EF) nr. 1107/2009 bør bilaget til Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 540/2011 (5) ændres i overensstemmelse hermed. (7) Foranstaltningerne i denne forordning er i overensstemmelse med udtalelse fra Den Stående Komité for Planter, Dyr, Fødevarer og Foder — VEDTAGET DENNE FORORDNING: Artikel 1 Godkendelse af et basisstof Det i bilag I opførte stof lecithiner godkendes som et basisstof på de betingelser, der er fastsat i samme bilag. Artikel 2 Ændring af gennemførelsesforordning (EU) nr. 540/2011 Del C i bilaget til gennemførelsesforordning (EU) nr. 540/2011 ændres som angivet i bilag II til nærværende forordning. Artikel 3 Ikrafttræden Denne forordning træder i kraft på tyvendedagen efter offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 9. juli 2015. På Kommissionens vegne Jean-Claude JUNCKER Formand (1) EUT L 309 af 24. 11. 2009, s. 1. (2) Outcome of the consultation with Member States and EFSA on the basic substance application for lecithins for use in plant protection as a fungicide on vineyards, fruit trees, vegetables and ornamentals. EFSA supporting publication 2014:EN-643, 34 s. (3) http://ec. europa. eu/sanco_pesticides/public/?event=homepage. (4) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 178/2002 af 28. januar 2002 om generelle principper og krav i fødevarelovgivningen, om oprettelse af Den Europæiske Fødevaresikkerhedsautoritet og om procedurer vedrørende fødevaresikkerhed (EFT L 31 af 1. 2. 2002, s. 1). (5) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 540/2011 af 25. maj 2011 om gennemførelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1107/2009 for så vidt angår listen over godkendte aktivstoffer (EUT L 153 af 11. 6. 2011, s. 1). BILAG I Almindeligt anvendt navn, identifikationsnr. IUPAC-navn Renhed (1) Godkendelsesdato Særlige bestemmelser Lecithiner CAS-nr. : 8002-43-5 CIPAC-nr. : ikke tildelt Einecs-nummer: 232-307-2 Ikke tildelt Som beskrevet i bilaget til forordning (EU) nr. 231/2012. 1. juli 2015 Basisstof godkendes kun anvendt som fungicid. Lecithiner skal anvendes i overensstemmelse med særlige betingelser omfattet af konklusionerne i vurderingsrapporten om lecithiner (SANCO/12798/2014) og særlig tillæg I og II. (1) Yderligere oplysninger om basisstoffets identitet, specifikation og anvendelsesmåde fremgår af vurderingsrapporten. BILAG II I del C i bilaget til gennemførelsesforordning (EU) nr. 540/2011 tilføjes følgende: Nummer Almindeligt anvendt navn, identifikationsnr. IUPAC-navn Renhed (1) Godkendelsesdato Særlige bestemmelser »6 Lecithiner CAS-nr. : 8002-43-5 CIPAC-nr. : ikke tildelt Einecs-nummer 232-307-2 Ikke tildelt Som beskrevet i bilaget til forordning (EU) nr. 231/2012. 1. juli 2015 Basisstof godkendes kun anvendt som fungicid. Lecithiner skal anvendes i overensstemmelse med særlige betingelser omfattet af konklusionerne i vurderingsrapporten om lecithiner (SANCO/12798/2014) og særlig tillæg I og II. « (1) Yderligere oplysninger om basisstoffets identitet, specifikation og anvendelsesmåde fremgår af vurderingsrapporten |
Rådets afgørelse 2014/933/FUSP af 18. december 2014 om ændring af afgørelse 2014/386/FUSP om restriktive foranstaltninger som reaktion på den ulovlige annektering af Krim og Sevastopol | 2014-12-18 | [
"Russia",
"Ukraine",
"economic sanctions",
"international sanctions",
"territorial dispute",
"trade restriction"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/507cd101-8753-11e4-b8a5-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | L_2014365DA. 01015201. xml 19. 12. 2014 DA Den Europæiske Unions Tidende L 365/152 RÅDETS AFGØRELSE 2014/933/FUSP af 18. december 2014 om ændring af afgørelse 2014/386/FUSP om restriktive foranstaltninger som reaktion på den ulovlige annektering af Krim og Sevastopol RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Union, særlig artikel 29, og ud fra følgende betragtninger: (1) Den 23. juni 2014 vedtog Rådet afgørelse 2014/386/FUSP (1). (2) I betragtning af den fortsatte ulovlige annektering af Krim og Sevastopol mener Rådet, at der bør træffes foranstaltninger for yderligere at begrænse investeringer på Krim og i Sevastopol. (3) Forbuddene mod investeringer i denne afgørelse og restriktionerne for handel med varer og teknologi til brug inden for visse sektorer på Krim eller i Sevastopol bør finde anvendelse for enheder, der har vedtægtsmæssigt hjemsted, hovedkontor eller hovedvirksomhed på Krim eller i Sevastopol, deres datterselskaber eller tilknyttede virksomheder under deres kontrol på Krim eller i Sevastopol samt filialer og andre enheder, der opererer på Krim eller i Sevastopol. (4) Endvidere bør handel med varer og teknologi til brug inden for visse sektorer på Krim eller i Sevastopol begrænses. Med henblik på denne afgørelse bør stedet for varernes og teknologiens brug fastslås på grundlag af en vurdering af objektive elementer, herunder, men ikke begrænset til, forsendelsens bestemmelsessted, postnumre på leveringsstedet, indikationer med hensyn til forbrugsstedet og dokumenteret angivelse fra importørens side. Begrebet brugssted bør gælde for varer eller teknologi, der anvendes kontinuerligt på Krim og i Sevastopol. (5) Tjenesteydelser i transport-, telekommunikations- og energisektoren eller prospektering, efterforskning og produktion af olieressourcer, gasressourcer eller mineralske ressourcer samt tjenesteydelser i tilknytning til turismeaktiviteter på Krim eller i Sevastopol, herunder i den maritime sektor, bør forbydes. (6) Forbuddene og restriktionerne i denne afgørelse må ikke opfattes som forbud mod eller restriktioner i forbindelse med transit gennem områderne Krim eller Sevastopol foretaget af fysiske eller juridiske personer eller enheder fra Unionen. (7) Forbuddene og restriktionerne i denne afgørelse finder ikke anvendelse på lovlige forretninger med enheder uden for Krim eller Sevastopol, der opererer på Krim eller i Sevastopol, hvis der ikke er rimelig grund til at antage, at de pågældende varer eller tjenesteydelser er bestemt til brug på Krim eller i Sevastopol, eller hvis de tilhørende investeringer ikke er bestemt til virksomheder eller eventuelle datterselskaber eller filialer under deres kontrol på Krim eller i Sevastopol. (8) Der er behov for yderligere handling fra Unionens side for at iværksætte visse foranstaltninger. (9) Afgørelse 2014/386/FUSP bør ændres i overensstemmelse hermed — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Afgørelse 2014/386/FUSP ændres således: 1) Artikel 4a-4e affattes således: »Artikel 4a 1. Det er forbudt: a) at erhverve eller udvide en kapitalinteresse i fast ejendom på Krim eller i Sevastopol b) at erhverve eller udvide en kapitalinteresse i enheder på Krim eller i Sevastopol, herunder fuldstændig erhvervelse af sådanne enheder og erhvervelse af kapitalandele og andre værdipapirer med karakter af kapitalinteresser c) at yde finansiering til enheder på Krim eller i Sevastopol eller til det dokumenterede formål at finansiere enheder på Krim eller i Sevastopol d) at oprette joint ventures med enheder på Krim eller i Sevastopol e) at levere investeringstjenesteydelser i direkte tilknytning til de i litra a)-d) omhandlede aktiviteter. Forbuddene og restriktionerne i denne artikel finder ikke anvendelse på lovlige forretninger med enheder uden for Krim eller Sevastopol, hvis de pågældende investeringer ikke er bestemt til enheder på Krim eller i Sevastopol. 2. Forbuddene i stk. 1: a) berører ikke opfyldelsen af en forpligtelse i henhold til kontrakter, der er indgået inden den 20. december 2014 b) er ikke til hinder for udvidelse af en kapitalinteresse, hvis en sådan udvidelse udgør en forpligtelse i henhold til en kontrakt, der er indgået inden den 20. december 2014. 3. Det er forbudt at deltage bevidst eller forsætligt i aktiviteter, der har til formål eller til følge at omgå forbuddene i stk. 1. Artikel 4b 1. Det er forbudt for statsborgere i medlemsstaterne eller fra medlemsstaternes områder at sælge, levere, overføre eller eksportere varer og teknologi eller at anvende skibe eller luftfartøjer under medlemsstaters jurisdiktion, uanset om de hidrører fra medlemsstaterne, a) til enheder på Krim eller i Sevastopol, eller b) til brug på Krim eller i Sevastopol i følgende sektorer: i) transport ii) telekommunikation iii) energi iv) prospektering, efterforskning og produktion af olieressourcer, gasressourcer og mineralske ressourcer. 2. Levering af: a) teknisk bistand eller uddannelse og andre tjenesteydelser i tilknytning til varer og teknologi i de sektorer, som er omhandlet i stk. 1 b) finansieringsmidler eller finansiel bistand i forbindelse med salg, levering, overførsel eller eksport af varer og teknologi i de sektorer, som er omhandlet i stk. 1, eller ydelse af teknisk bistand eller uddannelse i tilknytning hertil er forbudt. 3. Forbuddene i stk. 1 og stk. 2, når de vedrører stk. 1, litra b), finder ikke anvendelse, hvis der ikke er rimelig grund til at antage, at varerne og teknologien eller tjenesteydelserne omhandlet i stk. 2 er til brug på Krim eller i Sevastopol. 4. Forbuddene i stk. 1 og 2 berører ikke opfyldelsen indtil 21. marts 2015 af kontrakter, der er indgået inden den 20. december 2014, eller af tilknyttede kontrakter, der er nødvendige for opfyldelsen af sådanne kontrakter. 5. Det er forbudt at deltage bevidst eller forsætligt i aktiviteter, der har til formål eller til følge at omgå forbuddene i stk. 1 og 2. 6. Unionen træffer de nødvendige foranstaltninger for at fastlægge, hvilke relevante varer og hvilken relevant teknologi der skal være omfattet af denne artikel. Artikel 4c 1. Det er forbudt at levere teknisk bistand, mæglervirksomhed eller bygge- og anlægsarbejder samt ingeniørtjenester i direkte tilknytning til infrastruktur på Krim eller i Sevastopol i de sektorer, der er omhandlet i artikel 4b, stk. 1, uanset varernes eller teknologiens oprindelse. 2. Forbuddene i stk. 1 berører ikke opfyldelsen indtil 21. marts 2015 af kontrakter, der er indgået inden den 20. december 2014, eller af tilknyttede kontrakter, der er nødvendige for opfyldelsen af sådanne kontrakter. 3. Det er forbudt at deltage bevidst eller forsætligt i aktiviteter, der har til formål eller til følge at omgå forbuddene i stk. 1 og 2. Artikel 4d 1. De kompetente myndigheder kan give tilladelse i forbindelse med de aktiviteter, der er omhandlet i artikel 4a, stk. 1, artikel 4b, stk. 2, og artikel 4c, stk. 1, og de varer og den teknologi, der er omhandlet i artikel 4b, stk. 1, såfremt de: a) er nødvendige til officielle formål for konsulære repræsentationer eller internationale organisationer på Krim eller i Sevastopol, der nyder immunitet i overensstemmelse med folkeretten, eller b) har tilknytning til projekter, der udelukkende er til støtte for hospitaler eller andre offentlige sundhedsinstitutioner, der yder lægehjælp, eller civile uddannelsesfaciliteter på Krim eller i Sevastopol. 2. De kompetente myndigheder kan også, på vilkår, som de skønner hensigtsmæssige, give tilladelse til en transaktion i tilknytning til de aktiviteter, der er omhandlet i artikel 4a, stk. 1, såfremt transaktionen vedrører vedligeholdelse med henblik på at garantere eksisterende infrastrukturs sikkerhed. 3. De kompetente myndigheder kan desuden give tilladelse vedrørende varer og teknologi, der er omhandlet i artikel 4b, stk. 1, og til aktiviteter, der er omhandlet i artikel 4b, stk. 2, og artikel 4c, hvis salg, levering, overførsel eller eksport af den pågældende vare eller teknologi eller gennemførelse af de pågældende aktiviteter er nødvendig for akut forebyggelse eller afbødning af en hændelse, der kan have alvorlig og betydelig indvirkning på menneskers sundhed og sikkerhed, herunder eksisterende infrastrukturs sikkerhed, eller miljøet. I behørigt begrundede hastende tilfælde kan salg, levering, overførsel eller eksport gennemføres uden forhåndstilladelse, såfremt eksportøren underetter den kompetente myndighed senest fem arbejdsdage efter, at salget, leveringen, overførslen eller eksporten har fundet sted, og giver oplysninger om den relevante begrundelse for salget, leveringen, overførslen eller eksporten, der har fundet sted uden forhåndstilladelse. Kommissionen og medlemsstaterne underretter hinanden om de foranstaltninger, der træffes i medfør af dette stykke, og deler alle andre relevante oplysninger, de har til rådighed. Artikel 4e 1. Det er forbudt at levere tjenesteydelser i direkte tilknytning til turismeaktiviteter på Krim eller i Sevastopol foretaget af statsborgere i medlemsstaterne eller fra medlemsstaternes områder eller ved anvendelse af skibe eller luftfartøjer under medlemsstaters jurisdiktion. 2. Det er forbudt for skibe, der tilbyder krydstogter, at anløbe eller gøre ophold i havne på Krimhalvøen. Unionen træffer de nødvendige foranstaltninger for at fastlægge, hvilke relevante havne der skal være omfattet af dette stykke. 3. Forbuddet i stk. 2 finder ikke anvendelse, hvis et skib anløber eller gør ophold i en af havnene på Krimhalvøen af hensyn til søfartssikkerheden i nødstilfælde. Den kompetente myndighed underrettes om det pågældende anløb eller ophold inden for fem arbejdsdage. 4. Forbuddene i stk. 1 berører ikke opfyldelsen indtil 21. marts 2015 af kontrakter, der er indgået inden den 20. december 2014, eller af tilknyttede kontrakter, der er nødvendige for opfyldelsen af sådanne kontrakter. 5. Det er forbudt at deltage bevidst eller forsætligt i aktiviteter, der har til formål eller til følge at omgå forbuddene i stk. 1. « 2) Artikel 4f og 4g udgår. Artikel 2 Denne afgørelse træder i kraft dagen efter offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Udfærdiget i Bruxelles, den 18. december 2014. På Rådets vegne S. GOZI Formand (1) EUT L 183 af 24. 6. 2014, s. 70 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.7016 – MHI/MH Power Systems) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande Text av betydelse för EES | 2013-11-14 | [
"aerospace industry",
"economic concentration",
"energy industry",
"merger control",
"metallurgical industry",
"shipbuilding"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/a8f2ebdd-4d33-11e3-ae03-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2013330SV. 01001001. xml 14. 11. 2013 SV Europeiska unionens officiella tidning C 330/10 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M. 7016 – MHI/MH Power Systems) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES) 2013/C 330/09 1. Kommissionen mottog den 7 november 2013 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken företaget Mitsubishi Heavy Industries, Ltd (nedan kallat MHI, Japan) på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i EG:s koncentrationsförordning förvärvar fullständig kontroll över företaget MH Power Systems, Ltd (nedan kallat MHPS, Japan). 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — MHI: Fartygsbyggnad och havsutveckling, kraftsystem, kärnenergisystem, maskiner och stålinfrastruktursystem, rymdsystem och mellanstor massproduktion av delar, — MHPS: system för generering av värmekraft, geotermiska kraftsystem, miljöutrustning, bränsleceller och annan verksamhet med anknytning till detta. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2). 4. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu eller per post, med angivande av referens COMP/M. 7016 – MHI/MH Power Systems, till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner” J-70 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË (1) EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning). (2) EUT C 56, 5. 3. 2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande) |
Godkendt statsstøtte inden for rammerne af bestemmelserne i artikel 87 og 88 i EF-traktaten — Tilfælde, mod hvilke Kommissionen ikke gør indsigelse | 2002-01-04 | [
"Germany",
"Spain",
"State aid",
"application of EU law",
"control of State aid"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/4da21ff8-fd18-460d-9804-d78cf969836d | dan | [
"html",
"pdf",
"print"
] | 4. 1. 2002 DA De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende C 1/3 Godkendt statsstłtte inden for rammerne af bestemmelserne i artikel 87 og 88 i EF-traktaten Tilf(cid:230)lde, mod hvilke Kommissionen ikke głr indsigelse (2002/C 1/03) Dato for vedtagelse af beslutningen: 18. 11. 2001 Medlemsstat: Spanien Sag nr. : NN 17/2000 Stłtteordning: Tłrkestłtte Form(cid:229)l: At avhj(cid:230)lpe de tab, som landbrugsbedrifter har lidt p(cid:229) grund af tłrken Retsgrundlag: Real Decreto Ley 11/1999, de 11 de junio, de adopci(cid:243)n de medidas de carÆcter urgente para reparar los efec- tos producidos por la sequ(cid:237)a Rammebelłb: Ekstraordin(cid:230)r kredit p(cid:229) 2,15 mia. ESP (12,92 mio. EUR) og en supplerende kredit p(cid:229) 612,5 mio. ESP (3,68 mio. EUR) Stłtteintensitet eller stłttebelłb: Stłtten er mindre end det faktiske tab Varighed: Engangsstłtte Den autentiske tekst til beslutningen (renset for fortrolige oplys- ninger) findes p(cid:229) http://europa. eu. int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids Dato for vedtagelse af beslutningen: 18. 11. 2001 Medlemsstat: Tyskland Sag nr. : N 646/01 Stłtteordning: Destruering af erhvervsvirksomheders foder- stoflagre Form(cid:229)l: At destruere gamle lagre af foderstoffer, der indeholder animalske proteiner, og som derfor ikke mere m(cid:229) anvendes. Stłtten udligner en del af destrueringsudgifterne og v(cid:230)rdien af de destruerede foderstoffer Retsgrundlag: Bekanntmachung des Bundesministeriums f(cid:252)r Verbraucherschutz, Ern(cid:228)hrung und Landwirtschaft (cid:252)ber Aus- gleichszahlungen des Bundes f(cid:252)r die Entsorgung von Altfutter- mittelbest(cid:228)nden der gewerblichen Wirtschaft, die tierische Pro- teine enthalten und die den Verboten nach den §§ 1 und 2 des Gesetzes (cid:252)ber das Verbot des Verf(cid:252)ttern, des innergemein- schaftlichen Verbringens und der Ausfuhr bestimmter Futter- mittel unterliegen Rammebelłb: Stłtten finansieres gennem forbundsstatens midler. Det foranstaltningen er p(cid:229) 40 mio. DEM (20,5 mio. EUR) for 2001 samlede budget for Stłtteintensitet eller stłttebelłb: Der ydes direkte stłtte p(cid:229) hłjst 2/3 af de stłtteberettigede udgifter (66,6 %) Varighed: Indtil 31. december 2001 Den autentiske tekst til beslutningen (renset for fortrolige oplys- ninger) findes p(cid:229) http://europa. eu. int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids |
Udkast til Rådets afgørelse om indgåelsen af aftalen i form af brevveksling om midlertidig anvendelse af protokollen om de fiskerimuligheder og den finansielle modydelse, der er omhandlet i aftalen mellem Det Europæiske Økonomiske Fællesskab og Republikken Angola om fiskeri ud for Angola, for perioden fra 3. august 2002 til 2. august 2004 | 2002-10-02 | [
"Angola",
"catch quota",
"financial compensation of an agreement",
"fishing agreement",
"fishing area",
"fishing regulations"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/39229d43-25f8-4039-8e12-668500ece742 | dan | [
"doc",
"html",
"pdf",
"print"
] | C 331 E/352 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 Udkast til Rådets afgørelse om indgåelsen af aftalen i form af brevveksling om midlertidig anven- delse af protokollen om de fiskerimuligheder og den finansielle modydelse, der er omhandlet i aftalen mellem Det Europæiske Økonomiske Fællesskab og Republikken Angola om fiskeri ud for Angola, for perioden fra 3. august 2002 til 2. august 2004 (2002/C 331 E/52) KOM(2002) 492 endelig udg. (Forelagt af Kommissionen den 2. oktober 2002) BEGRUNDELSE Den protokol, der er knyttet til fiskeriaftalen mellem EF og Republikken Angola, udløb den 2. 5. 2002, men blev forlænget indtil den 2. 8. 2002, mens forhandlingerne om en fornyelse af protokollen fortsatte. Disse forhandlinger resulterede i parafering af en ny protokol i Luanda den 30. juni 2002. Den nye protokol vil være den niende siden ikrafttrædelsen af fiskeriaftalen mellem EF og Angola i 1987. Med hensyn til fiskerimuligheder for EF-fartøjer er den den næststørste efter aftalen med Mauretanien. Det skal også bemærkes for tun, at aftalen med Angola er en integreret del af netværket af tunaftaler i Atlanterhavsområdet, der gør det muligt for EF-flåden at følge fælles fiskebestande. Den nye protokol dækker perioden for 3. august 2002 til 2. august 2004. Den giver fiskerimuligheder til 33 tunfiskerfartøjer, 22 rejefiskerfartøjer og 4 200 BRT pr. måned for fartøjer til bundfiskeri i sammen- ligning med 43 tunfiskerfartøjer, 22 rejefiskerfartøjer og 3 750 BRT pr. måned for fartøjer til bundfiskeri under den forgående protokol. Disse niveauer blev fastsat på grundlag af de konklusioner, som en gruppe videnskabsmænd fra Angola og EF nåede frem til. Denne gruppe mødtes i Luanda for at drøfte de videnskabelige oplysninger om ressourcernes tilstand, samtidig med at den tredje og endelige runde af forhandlingerne fandt sted. til 15 500 000 EUR om året Den finansielle modydelse blev forøget sammenligning med 13 975 000 EUR om året under den foregående protokol. Forøgelse er begrundet ved forøgelsen af mulighederne for bundfiskeri og ved etableringen af et partnerskab med Angola for at fremme et ansvarligt og bæredygtigt fiskeri. Under dette partnerskab er 36 % af den finansielle modydelse øremærket til at ikke-industrielt fiskeri og lokale fiskersam- finansiere udvikling af videnskabelig forskning, overvågning, fund, uddannelse og akvakultur, og dette vil sikre større sammenhæng mellem EF's fiskeri og udviklings- politik. i For at sikre, at fiskeriets omfang under protokollen er foreneligt med en ansvarlig forvaltning af ressour- cerne, vil der blive holdt et videnskabeligt møde en gang om året for at kontrollere bestandenes tilstand. På grundlag af resultaterne på disse møder vil fiskerimulighederne under protokollen blive revideret om nødvendigt. De angolanske myndigheder besluttede at nedsætte antallet af EF-tunfiskerfartøjer, der har adgang til de angolanske farvande, fra 43 fartøjer til 33 fartøjer. Det skyldes sandsynligvis, at andre partnere har tilbudt at finansiere opførelsen af en tunkonservesfabrik på land til gengæld for adgang til tunressourcerne i de angolanske farvande. Denne nedsættelse kræver dog ikke en nedsættelse af den finansielle kompensation, da denne kun beregnes på grundlag af mulighederne for rejefiskeri og bundfiskeri. Der påhviler ikke EF nogen yderligere betaling for tunfiskerfartøjernes adgang, men rederne betaler i stedet for pr. t faktisk fangst. I betragtning af ovenstående anses den nye protokol for at være fordelagtig. Desuden vil etableringen af et partnerskab med Angola og de årlige videnskabelige revisioner af bestandenes tilstand fremme en ansvarlig og bæredygtig udnyttelse af ressourcerne til gensidig fordel for EF og Angola. Kommissionen foreslår på dette grundlag, at Rådet ved afgørelse vedtager udkastet til aftalen i form af brevveksling om midlertidig anvendelse af den nye protokol i afventning af dens endelige ikrafttræden. Et forslag til en rådsforordning om indgåelse af den nye protokol er omfattet af en særskilt procedure. 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/353 RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — Artikel 2 under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, særlig artikel 300, stk. 2, første punktum, første afsnit, De fiskerimuligheder, der er fastsat mellem medlemsstaterne på følgende måde: i protokollen, fordeles under henvisning til forslag fra Kommissionen, og ud fra følgende betragtninger: (1) I henhold til aftalen mellem Det Europæiske Økonomiske Fællesskab og Republikken Angola om fiskeri ud for Angola (1) har de to parter ført forhandlinger for at fast- sætte de ændringer eller tilføjelser, der skal foretages i denne aftale ved udløbet af gyldighedsperioden for den protokol, der er knyttet til aftalen. — Rejefiskefartøjer: — Spanien: 6 550 BRT pr. måned i årsgennemsnit, 22 fartøjer — Fartøjer til bundfiskeri: — Spanien: 1 850 BRT pr. måned i årsgennemsnit — Portugal: 1 100 BRT pr. måned i årsgennemsnit (2) Som resultat af disse forhandlinger blev der den 30. juni — Italien: 750 BRT pr. måned i årsgennemsnit 2002 paraferet en ny protokol. (3) Protokollen giver EF-fiskere fiskerimuligheder i farvandene under Angolas højhedsområde eller jurisdiktion fra den 3. august 2002 til den 2. august 2004. (4) For at sikre EF-fartøjernes kontinuerligt fiskeri er det af betydning, at den nye protokol godkendes så hurtigt som muligt. Med henblik herpå paraferede de to parter en aftale i form af brevveksling om midlertidig anvendelse af den paraferede protokol fra den 3. august 2002. (5) Fiskerimulighederne bør fordeles mellem medlemsstaterne på grundlag af den traditionelle fordeling af de fiskerimu- ligheder, fiskeriaftalen giver — TRUFFET FØLGENDE AFGØRELSE: Artikel 1 Aftalen i form af brevveksling om midlertidig anvendelse af protokollen om fastsættelse af de fiskerimuligheder og den finansielle modydelse, der er omhandlet i aftalen mellem Det Europæiske Fællesskab og Republikken Angola om fiskeri ud for Angola, for perioden fra 3. august 2002 til 2. august 2004 godkendes herved på Fællesskabets vegne. Teksten til aftalen i form af brevveksling og til protokollen er knyttet til denne afgørelse. — Grækenland: 500 BRT pr. måned i årsgennemsnit — Notfartøjer med fryseanlæg til tunfiskeri: — Frankrig: 6 fartøjer — Spanien: 9 fartøjer — Langlinefartøjer med flydeline: — Portugal: 4 fartøjer — Spanien: 14 fartøjer — Fartøjer til pelagisk fiskeri: — Nederlandene og/eller Irland: 2 fartøjer Hvis de i protokollen fastsatte fiskerimuligheder ikke opbruges med licensansøgningerne fra disse medlemsstater, kan Kommis- sionen acceptere licensansøgninger fra andre medlemsstater. Artikel 3 Formanden for Rådet bemyndiges til at udpege de personer, der er beføjet til at undertegne aftalen i form af brevveksling med bindende virkning for Fællesskabet. (1) EFT L 341 af 3. 12. 1987, s. 2. C 331 E/354 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 i form af brevveksling om anvendelse af protokollen om fastsættelse af de fiskerimuligheder og det finansielle bidrag, der er omhandlet i aftalen mellem Det Europæiske Økonomiske Fællesskab og Republikken Angola om fiskeri ud for Angola, for perioden fra 3. august 2002 til 2. august 2004 AFTALE Hr. A. Brev fra Republikken Angolas regering Under henvisning til den protokol, der blev paraferet den 30. juni 2002, og som drejer sig om fastsættelse af fiskerimulighederne og det finansielle bidrag for perioden fra 3. august 2002 til 2. august 2004, skal jeg hermed meddele Dem, at Republikken Angolas regering er rede til midlertidigt at anvende denne protokol fra den 3. august 2002, indtil den træder i kraft, hvis Det Europæiske Fællesskab er rede til at gøre det samme. Hvis dette er tilfældet, skal den første betaling af det finansielle bidrag, som er fastsat i protokollens artikel 3, foretages inden den 30. november 2002. Jeg ville være Dem taknemmelig, såfremt De ville bekræfte over for mig, at Det Europæiske Økonomiske Fællesskab er indforstået med en sådan midlertidig anvendelse. Med venlig hilsen På vegne af Republikken Angolas regering Jeg skal hermed anerkende modtagelsen af Deres skrivelse af dags dato med følgende ordlyd: B. Brev fra Det Europæiske Fællesskab »Under henvisning til den protokol, der blev paraferet den 30. juni 2002, og som drejer sig om fastsættelse af fiskerimulighederne og det finansielle bidrag for perioden fra 3. august 2002 til 2. august 2004, skal jeg hermed meddele Dem, at Republikken Angolas regering er rede til midlertidigt at anvende denne protokol fra den 3. august 2002, indtil den træder i kraft, hvis Det Europæiske Fællesskab er rede til at gøre det samme. Hvis dette er tilfældet, skal den første betaling af det finansielle bidrag, som er fastsat i protokollens artikel 3, foretages inden den 30. november 2002. De anmodes om at bekræfte, at Det Europæiske Fællesskab er indforstået med en sådan midlertidig anvendelse. « Jeg skal hermed bekræfte over for Dem, at Det Europæiske Økonomiske Fællesskab er indforstået med en sådan midlertidig anvendelse. Med venlig hilsen På Det Europæiske Fællesskabs vegne 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/355 PROTOKOL om fastsættelse af de fiskerimuligheder og det finansielle bidrag, der er omhandlet i aftalen mellem Det Europæiske Fællesskab og Republikken Angola om fiskeri ud for Angola, for perioden fra 3. august 2002 til 2. august 2004 Artikel 1 Fra den 3. august 2002 og for en periode på 2 år fastsættes de i aftalens artikel 2 omhandlede begrænsninger således: 5 525 000 EUR om året for de i denne protokols artikel 3 fastsatte foranstaltninger) som modydelse for de i artikel 1 fastsatte fiskerimuligheder. 1) Rejefiskerfartøjer: 6 550 BRT pr. måned i årsgennemsnit (højst 22 fartøjer) Den finansielle godtgørelse indbetales på en konto, som Finans- ministeriet har udpeget via Fiskeri- og miljøministeriet. EF-fartøjernes fangster må ikke overstige 5 000 t rejer, heraf 30 % roskilderejer og 70 % hesterejer. Den finansielle godtgørelse senest den 30. november i protokollens første anvendelsesår og senest på årsdagen for dens indgåelse i det følgende år. skal betales 2) Bundfiskeri (trawl, langline og sættegarn): 4 200 BRT pr. måned i årsgennemsnit. Fiskeri efter Centrophorus Granulosus er forbudt. 3) Fiskeri efter pelagiske arter: 2 fartøjer For denne type fiskeri er der på grund af dets karakter fastsat en forsøgsperiode på 6 måneder. 4) Notfartøjer med fryseanlæg til tunfiskeri: 15 fartøjer 5) Langlinefartøjer med flydeliner: 18 fartøjer Disse begrænsninger af fiskerimulighederne kan hæves, hvis Fællesskabets redere er parate til at bidrage til en forbedring i hvilket tilfælde de to parter, der af Angolas fiskeindustri, mødes i en blandet kommission, i fællesskab vil træffe beslut- ning om supplerende fiskerimuligheder og den finansielle godt- gørelse. Artikel 2 Efter forsøgsperioden for fiskeri efter pelagiske arter og på grundlag af de opnåede resultater og de foreliggende videnska- belige udtalelser træffer de to parter i den blandede kommis- sion efter et møde i den fælles videnskabelige gruppe som omhandlet i artikel 6 beslutning om fiskerimulighederne for de pelagiske arter i de resterende år under denne protokol og den finansielle godtgørelse, der skal betales som modydelse for disse fiskerimuligheder. fartøj Hvis et 2. ikke længere er omfattet af aftalen og Angolas myndigheder ikke accepterer, at det erstattes af et andet følgende indskrænkning af EF's fiskerimuligheder, at den i stk. 1 omhandlede finansielle godtgørelse nedsættes tilsvarende. fartøj, bevirker den heraf Angola har enekompetence til at afgøre, hvorledes den 3. finansielle godtgørelse skal anvendes. Artikel 4 For at udvikle et bæredygtigt og ansvarligt fiskeri indgår de to parter i fælles interesse et partnerskab for især at fremme: bedre kendskab til fiskeressourcer og biologiske ressourcer, kvalitets- kontrol, markedsføring og bedre priser for fiskerivarer, fiskeri- kontrol, udvikling af ikke-industrialiseret fiskeri, fiskersamfund og uddannelse. til Det årlige beløb på 5 525 000 EUR, der er øremærket foranstaltningerne i artikel 3, stk. 1, fordeles på følgende måde: 1) Videnskabelige og tekniske programmer, som har til formål fiskeressourcerne og de biologiske at øge kendskabet til ressourcer i Angolas fiskerizone: 750 000 EUR 2) Program for kvalitetskontrol: 350 000 EUR 3) Støtteprogram for markedsføring og bedre priser for fiskeri- produkter: 250 000 EUR 4) Støtteprogram for fiskeriovervågningen: 775 000 EUR Artikel 3 5) Program for udvikling af ikke-industrialiseret fiskeri og støtte til fiskersamfund: 1 150 000 EUR 1. Den finansielle godtgørelse, der i aftalens artikel 7 er fastsat for den i denne protokols artikel 1 omhandlede periode, sættes (heraf 15 500 000 EUR 9 975 000 EUR om året i egentlig finansiel godtgørelse og om året herved til 6) Program for institutionel støtte til Fiskeri- og Miljøministe- riet: 500 000 EUR C 331 E/356 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 7) Finansieringsprogram for fiskeriskoler, stipendier, praktik- ophold inden for forskellige videnskabelige, tekniske og økonomiske områder af betydning for fiskeriet og deltagelse i internationale organisationer, seminarer, symposier og workshops: 1 500 000 EUR 8) Program for 250 000 EUR at fremme udviklingen af akvakultur: Fiskeri- og Miljøministeriet træffer beslutning om, hvilke foran- staltninger og årlige beløb der skal vies dette, og holder Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber orienteret. Disse årlige beløb stilles til rådighed for de berørte myndig- heder via en konto, som Finansministeriet har udpeget via Fiskeri- og Miljøministeriet, senest den 30. november i det første år og derefter på årsdagen for protokollens indgåelse. Det Europæiske Fællesskab indstille betalingen af det finansielle bidrag efter aftale mellem begge parter. Artikel 6 Der afholdes et fælles videnskabeligt møde hvert år for at behandle spørgsmål om en bæredygtig forvaltning af fiskeres- sourcerne. Artikel 7 Undlader Fællesskabet at omhandlede betalinger aftalen suspenderes. foretage de i artikel 2, 3 og 4 inden for de fastsatte frister, kan Artikel 8 Fiskeri- og Miljøministeriet forelægger Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber tre måneder efter årsdagen for proto- kollens indgåelse skriftlige oplysninger om gennemførelsen af protokollen og de opnåede resultater. Det Europæiske Fælles- skab kan i betragtning af den faktiske gennemførelse af foran- staltningerne og efter høring af de angolanske myndigheder tage betalingerne op til revision. Alle fartøjers aktiviteter under denne protokol og bilagene hertil, især omladning og forbrug af skibsforsyninger (fødevarer og brændstof) er underlagt lovene i Republikken Angola. Fisk, der fanges af EF-fartøjer, der operere i henhold til aftalen, anses fisk af EF-oprindelse ved anvendelse af denne for protokol. Artikel 5 Artikel 9 Hvis der sker en grundlæggende ændring i betingelserne for udnyttelsen af fiskeressourcerne i Angolas eksklusive økono- miske zone og denne ændring hindrer fiskeaktiviteterne, kan Denne protokol træder i kraft, når begge parter har givet meddelelse om afslutning af deres respektive godkendelsespro- cedurer. 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/357 BETINGELSER FOR EF-FARTØJERS UDØVELSE AF FISKERI I ANGOLAS FARVANDE BILAG A 1. Ansøgninger om licenser og formaliteter for udstedelse af dem 1. 1. Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber forelægger via sin delegation i Angola Angolas fiskerimyndigheder en ansøgning pr. fartøj for hver reder, der ønsker at fiske i henhold til denne aftale. Den gør det mindst 15 før begyndelsen af den ønskede gyldighedsperiode. Ansøgningerne udfærdiges på formularer, som Angola udleverer i dette øjemed, jf. modellerne i tillæg 1 og 2. I forbindelse med den første ansøgning skal der sammen med formularen indgives et tonnagecertifikat for fartøjet. Hver licensansøgning vedlægges kvittering for betaling af afgiften i licensens gyldighedsperiode. 1. 2. Med henblik på anvendelsen af denne protokol anses fangster, der tages af EF-fartøjer, der driver fiskeri i henhold til denne aftale, for at være af EF-oprindelse. 1. 3. En licens udstedes til rederen for et bestemt fartøj. På anmodning af Kommissionen for De Europæiske Fælles- skaber kan licensen for et fartøj i tilfælde af påvist force majeure erstattes med en licens for et andet EF-fartøj af lignende type. 1. 4. Licenserne udstedes af de angolanske myndigheder til fartøjets fører i Luanda havn, efter at myndighederne har inspiceret fartøjet. 1. 5. Kommissionens delegation i Angola får meddelelse om de licenser, der er udstedt af de angolanske fiskerimyn- digheder. 1. 6. Licensen skal til enhver tid forefindes om bord. Når det drejer sig om tunfiskerfartøjer og langlinefartøjer, optages fartøjet dog straks ved modtagelsen af meddelelsen om, at Kommissionens har indbetalt forskuddet til de angolanske myndigheder, på listen over fartøjer med fiskeritilladelse, og listen meddeles den angolanske fiske- riovervågning. Indtil den faktiske licens modtages, kan der rekvireres en kopi af denne licens via telefax. Kopien skal opbevares om bord. 1. 7. Licenserne gælder for en periode på ét år. 1. 8. Hvert fartøj skal være repræsenteret af en repræsentant, der har officiel bopæl i Angola, og som er godkendt af Fiskeri- og Miljøministeriet. 1. 9. De angolanske myndigheder giver hurtigst muligt oplysning om, hvilke bankkonti og valutaer der skal anvendes til betalingerne i forbindelse med denne aftale. 2. Afgifter 2. 1. Bestemmelser for rejefiskerfartøjer og fartøjer til bundfiskeri Licensafgiften fastsættes som følger: — rejefiskerfartøjer: 52 EUR pr. BRT pr. måned — fartøjer til bundfiskeri: 220 EUR/år/BRT. 2. 2. Afgifterne kan betales hvert kvartal eller hvert halve år, i hvilket tilfælde beløbet forøges med henholdsvis 5 % og 3 %. 2. 3. Bestemmelser for tunfiskerfartøjer og langlinefartøjer med flydeline Licensafgiften fastsættes til 25 EUR pr. t fisk, der tages i Angolas fiskerizone. Licenserne udstedes, når Angola er betalt et fast beløb på 4 500 EUR pr. år for hvert notfartøj til tunfiskeri med fryseanlæg, svarende til afgiften for en fangst på 180 tons om året, og et fast beløb på 2 500 EUR pr. år for hvert langlinefartøj med flydeline, svarende til afgiften for en fangst på 100 tons om året. Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber udarbejder ved udgangen af første kvartal året efter, at fangsterne er taget, den endelige opgørelse over afgifterne for fangstsæsonen på grundlag af de fangster, der er indberettet for hvert fartøj, og som er bekræftet af et specialiseret videnskabeligt organ i området, bl. a. IRD (Institut de Recherche pour le Developpement), IEO (Instituto Oceanográfico Español) og IPIMAR (Instituto Português de Investigação Marítima). C 331 E/358 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 Opgørelsen meddeles samtidigt til de angolanske myndigheder og rederne. Rederne foretager senest 30 dage efter meddelelsen af den endelige opgørelse eventuelle yderligere indbetalinger på en konto, som er åbnet hos et pengeinstitut eller et andet organ, der er udpeget af de angolanske myndigheder. Er beløbet i den endelige opgørelse lavere end forskudsbetalingen, får rederne ikke forskellen godtgjort. 3. Biologisk hvileperiode Rejefiskeriet kan hvert år underkastes en biologisk hvileperiode i betragtning af resultaterne af løbende viden- skabelige undersøgelser. Sådanne perioder meddeles mindst tre måneder på forhånd til Kommissionen og rederne. Rederne skal ikke betale licensafgift i en biologisk hvileperiode. 4. Bifangster Rejefiskerfartøjernes bifangster tilhører rederne. Rejefiskerfartøjerne må tage op til 500 t krabber om året. 5. Landinger EF's langlinefartøjer med flydeline og tunfiskerfartøjer bestræber sig på at forsyne Angolas tunfiskekonservesindu- stri med råvarer i forhold til deres fiskeriindsats i zonen til en pris, der fastsættes efter fælles overenskomst mellem EF-rederne og de angolanske fiskerimyndigheder på grundlag af de gældende verdensmarkedspriser. Beløbet betales i konvertibel valuta. 6. Kontrol af omladninger og udsejlende fartøjer Alle omladninger meddeles de angolanske fiskerimyndigheder med otte dages varsel, og de skal finde sted enten i Luanda bugt eller i Lobito bugt i nærværelse af de angolanske toldmyndigheder. Omladninger sker mod betaling af stempelafgift og skat på tjenesteydelser, og alle de pågældende beløb betales til toldmyndighederne i overensstemmelse med gældende lovgivning. En genpart af omladningsdokumenterne fremsendes til Fiskeri- og Miljøministeriets overvågningsdepartement 15 dage før udgangen af hver måned for omladningerne i den foregående måned. Et EF-fiskerfartøj, der ønsker at forlade Angolas eksklusive økonomiske zone med sin fangst eller fangster, skal give et otte dages varsel og undergå en toldkontrol i Luanda bugt eller i Lobito bugt. 7. Fødevarerforsyninger (skibsforsyninger) 7. 1. 7. 2. EF-fiskerfartøjer, der modtager fødevareforsyninger i Angola, gør dette i overensstemmelse med den gældende lovgivning og gør kun brug af specialiserede skibshandlere, der er registreret i Handelsministeriet, og som er etableret i Angola. Kommer nogle eller alle fødevareforsyninger fra andre lande end Angola, skal der sendes en liste over produk- terne til toldmyndighederne for hvert fartøj med angivelse af antal besætningsmedlemmer ombord for at fastslå, om de pågældende mængder er rimelige i forhold til forbruget ombord. Der betales eksportafgifter og andre afgifter for en eventuel mængde, der ligger ud over, hvad der anses for rimeligt. 7. 3. For arbejde i forbindelse med skibsforsyninger skal der betales stempelafgifter og skat på tjenesteydelser. 8. Brændstofforsyninger (skibsforsyninger) 8. 1. Med undtagelse af tunfiskerfartøjer har alle fartøjer, der opererer i Angolas fiskerizone i henhold til denne aftale, mulighed for at blive forsynet med brændstof og vand i Angola. 8. 2. I Angola kan brændstof kun indtages i Luanda eller Lobito. Omladning af brændstofforsyninger fra en tanker eller et handelsskib i Lobito eller Luanda skal finde sted i toldmyndighedernes nærværelse og er underlagt stempelafgifter og skat på tjenesteydelser. 8. 3. Modtager et fiskerfartøj forsyninger uden for territorialfarvandet og 24-sømilegrænsen, underrettes toldmyndig- hederne om de pågældende mængder, fartøjets position og leverandørens navn. 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/359 9. Indberetning af fangster 9. 1. Rejefiskerfartøjer og fartøjer til bundfiskeri 9. 1. 1. Rejefiskerfartøjer og fartøjer til bundfiskeri fremsender ved udgangen af hvert togt via Kommissionens delegation de i tillæg 3 og 4 anførte fangstopgørelser til Instituto de Investigação Marinha (Havforskningsinsitut). Endvidere skal hvert fartøj via Kommissionens delegation sende planlægnings-, undersøgelses- og statistikkontoret under Fiskeri- og Miljøministeriet en månedlig opgørelse for over de fangster, der er taget i månedens løb, og de mængder, der er ombord den sidste dag i måneden. Opgørelsen skal indleveres senest den 45. dag efter den pågældende måned. Overholdes denne bestemmelse ikke, forbeholder Angola sig ret til at anvende sanktionerne i den gældende angolanske lovgivning. 9. 1. 2. Rejefiskerfartøjer og fartøjer til bundfiskeri rapporterer desuden hver dag deres geografiske position og den foregående dags fangster til Luanda radio. Radiokaldesignalet vil blive meddelt rederne, når fiskerilicensen udstedes. Fartøjerne skal, hvis de ikke kan kontakte ovennævnte radiostation, benytte alternative kommunika- tionsmidler. Fiskerfartøjer eller handelsskibe må ikke forlade republikkens Angolas territorialfarvand uden forudgående tilla- delse fra Direcção Nacional de Fiscalização (Det nationale overvågningsdepartement) under Fiskeri- og Miljømi- nisteriet og uden kontrol af fangsterne ombord. 9. 2. Tunfiskerfartøjer og langlinefartøjer med flydeline Under fiskeriet i Angolas fiskerizone skal fartøjerne hver tredje dag give Luanda radio meddelelse om deres position og deres fangster. Ved indsejling i eller udsejling af Angolas fiskerizone giver fartøjerne Luanda radio meddelelse om deres position og de ombordværende fangster. Fartøjerne skal, hvis de ikke kan kontakte ovennævnte radiostation, benytte alternative kommunikationsmidler. Fartøjerne fører en fiskerilogbog i overensstemmelse med modellen i tillæg 5 for hver fiskeriperiode i Angolas fiskerizone. Fiskerilogbøger skal udfyldes, selv når der ikke tages nogen fangster. For perioder, der tilbringes uden for de angolanske farvande, indføres »Uden for Angolas eksklusive økonomiske zone« i fiskerilogbogen. Formularen skal udfyldes tydeligt, undertegnes af fartøjets fører og inden 45 dage efter hvert togt i de angolanske farvande sendes til Fiskeri- og Miljøministeriets nationale inspektions- og overvågningsdirektorat via Kommis- sionens delegation. Den skal også hurtigst muligt sendes til de i punkt 2. 2 omhandlede videnskabelige institutter til bearbejdelse. Hvis denne bestemmelse ikke overholdes, forbeholder Angola sig ret til at suspendere det pågældende fartøjs licens, indtil de nødvendige formaliteter er foretaget og pålægge sanktioner efter angolansk lovgivning. Kommis- sionens delegation i Angola vil i så fald straks blive informeret. 10. Fiskerizoner 10. 1. De fiskerizoner, som rejefiskerfartøjer har adgang til, omfatter alle farvande under Republikken Angolas højheds- område eller jurisdiktion nord for 12°20' uden for 12 sømil fra basislinjerne. 10. 2. De fiskerizoner, som fiskerfartøjer til bundfiskeri har adgang til, omfatter alle farvande under Republikken Angolas højhedsområde eller jurisdiktion, der — for trawlere ligger uden for 12 sømil fra basislinjerne, og som mod nord er afgrænset af 13°00' sydlig bredde og mod syd af en linje, der ligger 5 sømil nord for grænsen mellem Angolas og Namibias eksklusive økonomiske zoner — for fartøjer, der anvender andre typer redskaber, ligger uden for 12 sømil fra basislinjerne, og som mod syd er afgrænset af en linje, der ligger 5 sømil nord for grænsen mellem Angolas og Namibias eksklusive økonomiske zoner. C 331 E/360 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 De fiskerizoner, som notfartøjer til tunfiskeri med fryseanlæg og langlinefartøjer med flydeline har adgang til, omfatter alle farvande under Republikken Angolas højhedsområde eller jurisdiktion uden for 12 sømil fra basis- linjerne. 11. Påmønstring af besætningsmedlemmer 11. 1. Redere, som der er udstedt en fiskerilicens til i medfør af denne aftale, skal medvirke til oplæring af mindst seks sømænd (der frit kan vælges fra en liste forelagt af det angolanske Fiskeri- og Miljøministerium) om bord på hvert enkelt fartøj bortset fra notfartøjer til tunfiskeri med fryseanlæg og langlinefartøjer med flydeline. 11. 2. Tages der på Angolas anmodning en observatør om bord, regnes denne for at være en af de i punkt 11. 1 omhandlede seks sømænd. 11. 3. EF-rederne søger at øge antallet af sømænd og forbedre disses faglige uddannelse. 11. 4. Sømændenes og teknikernes løn, der fastsættes af de to parter i fællesskab, afholdes af rederen og indbetales på en konto, der er åbnet i et pengeinstitut, der er udpeget af Fiskeri- og Miljøministeriet. Aflønningen skal omfatte livsforsikring mod alle risici. 11. 5. Fiskeri- og Miljøministeriet vil desuden hvert år udvælge i alt 20 sømandspraktikanter til arbejde i maskinrum og på dæk og fordele dem på ovennævnte fartøjer. Praktikanternes lønninger, der bæres af rederne, kan nå op på 1/3 af sæsonansatte sømænds lønninger og skal omfatte udgifterne til livsforsikring mod alle risici. 11. 6. Når praktikantopholdet er afsluttet tilfredsstillende, undertegner fartøjets fører et dokument med henblik herpå efter fangstrejsens afslutning, og dette dokument sendes via rederen eller dennes repræsentant til Fiskeri- og Miljøministeriet. 12. Videnskabelige observatører 12. 1. Hvert fartøj kan blive anmodet om at tage en videnskabelig observatør om bord, der udpeges og aflønnes af Fiskeri- og Miljøministeriet. 12. 2. Observatørens ophold om bord må normalt ikke strække sig over mere end en fangstrejse. 12. 3. De angolanske myndigheder fastsætter varigheden af observatørens ophold om bord, der generelt ikke må strække sig ud over det tidsrum, der er nødvendigt for udførelsen af det pågældende arbejde. 12. 4. Observatørerne behandles som officerer om bord. Observatørerne skal: — observere fartøjernes fiskeri — udtage biologiske prøver som led i videnskabelige programmer — registrere de anvendte fiskeredskaber — kontrollere dataene i logbogen for fangsterne i Angolas fiskerizone — en gang om ugen indberette fangstdata pr. radio. 12. 5. Ombord skal observatørerne: — træffe alle passende foranstaltninger for at sikre, at deres ombordtagning og ophold om bord ikke medfører, at fiskeriet afbrydes, eller at der lægges hindringer i vejen for fiskeriet — respektere de goder og det udstyr, der findes om bord på fartøjet, samt fortroligheden af alle dokumenter på fartøjet — udfærdige en aktivitetsrapport, som sendes til de angolanske myndigheder. 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/361 Betingelserne for observatørernes ombordtagning aftales af rederen eller hans repræsentant og de angolanske myndigheder i fællesskab. Udgifterne til observatørernes lønninger og socialsikringsbidrag påhviler Fiskeri- og Miljøministeriet. Rederne betaler via deres repræsentanter Havforskningsinstituttet 15 EUR for hver dag, en observatør tilbringer om bord på et fartøj. Udgifterne i forbindelse med observatørernes ombordtagning og ilandsætning afholdes af rederne, hvis disse ikke er i stand til at tage observatørerne om bord og sætte ham i land i en angolansk havn, der er aftalt med myndighederne i Angola. Hvis observatøren ikke er på det aftalte sted og tidspunkt eller heller ikke er kommet til stede i de efterfølgende 12 timer, fritages rederen automatisk fra sin forpligtelse til at tage observatøren om bord. 13. Inspektion og kontrol EF-fartøjer, der driver fiskeri i henhold til denne aftale, satellitovervåges i overensstemmelse med protokollen om FOS uden tilsidesættelse af gældende angolansk lovgivning. Efter anmodning fra de angolanske myndigheder skal EF-fartøjer, der fisker i henhold til aftalen, tillade, at angolanske embedsmænd med ansvar for fiskeriinspektion og -kontrol kommer om bord, og bistå de pågældende ved udførelsen af deres arbejde. Disse embedsmænd må ikke opholde sig om bord i længere tid, end hvad der er nødvendigt for udførelsen af deres arbejde. 14. Maskestørrelse Der anvendes følgende mindstemaskestørrelse: — 50 mm ved fiskeri efter rejer — 110 mm ved bundfiskeri. Indføres der nye maskestørrelser, vil disse gælde for EF-fartøjerne fra den sjette måned efter, at Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber har fået meddelelse herom. 15. Opbringning af fartøjer 15. 1. Kommissionens delegation i Luanda underrettes inden for en frist på 48 timer, hvis et fiskerfartøj, som fører en EF-medlemsstats flag, og som driver fiskeri i henhold til denne aftale mellem Fællesskabet og et tredjeland, opbringes i Angolas fiskerizone, og modtager samtidig en kortfattet rapport om omstændighederne ved og årsagerne til opbringningen. 15. 2. For fartøjer, der har tilladelse til at fiske i angolanske farvande, afholdes der, inden der træffes eventuelle foranstaltninger over for fartøjets fører eller besætning eller foretages noget andet indgreb over for fartøjets last og besætning, undtagen sådanne, som tager sigte på at sikre bevis for den påståede overtrædelse, inden for en frist på 48 timer efter modtagelsen af ovennævnte oplysninger et samrådsmøde mellem Kommissionens delega- tion, Fiskeri- og Miljøministeriet og inspektionsmyndighederne, eventuelt med deltagelse af en repræsentant for den pågældende medlemsstat. På dette møde udveksler parterne alle relevante dokumenter eller oplysninger, navnlig automatisk registrerede data, der viser fartøjets positioner under fangstrejsen indtil opbringningen, og som kan bidrage til at klarlægge de nærmere omstændigheder. Rederen eller dennes repræsentant underrettes om resultatet af dette møde samt om eventuelle foranstaltninger, som opbringningen måtte give anledning til. 15. 3. Inden der tages stilling til sagsanlæg, søges spørgsmålet om den påståede overtrædelse løst ved en mæglings- procedure. Proceduren skal være afsluttet senest tre arbejdsdage efter, at opbringningen har fundet sted. 15. 4. Kan sagen ikke afgøres ved en mæglingsprocedure, anlægges der retssag, og en bankgaranti, som rederen skal stille, fastsættes af myndighederne inden for en frist på 48 timer efter afslutningen af mæglingsproceduren i afventning af retsafgørelsen. Garantibeløbet behøver ikke at overstige maksimumsbøden for den påståede over- trædelse i national lovgivning. Myndighederne tilbagefører bankgarantien til rederen, så snart sagen er afsluttet ved en retsafgørelse uden domfældelse af det pågældende fartøjs fører. C 331 E/362 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 15. 5. Fartøj og besætning frigives: — efter samrådsmødet, hvis resultaterne heraf tillader det, eller — så snart de forpligtelser, der følger af mæglingsproceduren, er opfyldt, eller — så snart rederen har stillet en bankgaranti (retssag). 16. Overtrædelser EF-fartøjers eventuelle overtrædelse af angolansk lovgivning eller bestemmelser i denne protokol meddeles Kommissionens delegation i Luanda uden tilsidesættelse af de sanktioner, der gælder ifølge den pågældende lovgivning. BILAG B BETINGELSER FOR EF-FARTØJERS UDØVELSE AF FISKERI EFTER PELAGISKE ARTER I ANGOLAS FARVANDE 1. Ansøgninger om licenser og formaliteter for udstedelse af dem 1. 1. Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber forelægger via sin delegation i Angola Angolas fiskerimyndigheder en ansøgning pr. fartøj for hver reder, der ønsker at fiske i henhold til denne aftale. Den gør det mindst 15 dage før begyndelsen af den ønskede gyldighedsperiode. Ansøgningerne udfærdiges på formularer, som Angola udle- verer i dette øjemed, jf. modellerne i tillæg 1. I forbindelse med den første ansøgning skal der sammen med formularen indgives et tonnagecertifikat for fartøjet. Hver licensansøgning vedlægges kvittering for betaling af afgiften i licensens gyldighedsperiode. Når licensen fornys, skal kun bevis for betaling af afgiften for den pågældende periode forelægges de angolanske myndigheder, mens de andre ovennævnte dokumenter kun forelægges ved den første ansøgning, eller hvis fartøjets tekniske karakteristika er ændret. 1. 2. Licenser udstedes i tilfælde af en første ansøgning til en reder for et bestemt fartøj. På anmodning af Kommis- sionen for De Europæiske Fællesskaber kan licensen for et fartøj i tilfælde af påvist force majeure erstattes med en anden licens for et andet EF-fartøj af lignende type. 1. 3. De angolanske myndigheder udsteder licens til fartøjets fører i nærmeste havn, efter at myndighederne har inspiceret fartøjet. 1. 4. De angolanske fiskerimyndigheder meddeler Kommissionens delegation i Angola de udstedte licenser. 1. 5. Licenserne skal til enhver tid forefindes om bord. Fartøjet opføres dog på listen over fartøjer med fiskeritilladelse, så snart der er modtaget meddelelsen om Kommissionens indbetaling af forskuddet til angolanske myndigheder, og listen meddeles til den angolanske fiskeriovervågning. Indtil den faktiske licens modtages, kan der rekvireres en kopi af denne licens via telefax. 1. 6. Licenserne er gyldige i mindst en måned og kan fornys. 1. 7. Hvert fartøj skal være repræsenteret af en repræsentant, der har officiel bopæl i Angola, og som er godkendt af Fiskeri- og Miljøministeriet. 1. 8. De angolanske myndigheder giver inden denne protokols ikrafttrædelse oplysning om, hvilke bankkonti og valutaer der skal anvendes til betaling af afgifterne. 1. 9. Licenserne vedrører fiskeri efter makrel, rund sardinel og hestemakrel. Bifangster, der opbevares ombord, må ikke udgøre over 10 %. 2. Afgifter Afgiften fastsættes til 3 EUR/måned/BT. Ved afslutningen af forsøgsperioden fastsættes betingelserne for udøvelse af fiskeriet (forpligtelse til at tage sømænd ombord og sætte dem i land) efter fælles aftale mellem rederne og de angolanske myndigheder på grundlag af analysen af resultaterne fra forsøgsperioden. 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/363 3. Omladning Alle omladninger meddeles de angolanske fiskerimyndigheder med otte dages varsel, og de skal finde sted enten i Luanda bugt eller i Lobito bugt i nærværelse af de angolanske toldmyndigheder. Omladninger sker mod betaling af stempelafgift og skat på tjenesteydelser, og alle de pågældende beløb betales til toldmyndighederne i overensstemmelse med gældende lovgivning. En genpart af omladningsdokumenterne fremsendes til Fiskeri- og Miljøministeriets nationale overvågningsdepar- tement 15 dage før udgangen af hver måned for omladningerne i den foregående måned. Et EF-fiskerfartøj, der ønsker at forlade Angolas eksklusive økonomiske zone med sin fangst eller fangster, skal undergå en toldkontrol i Luanda bugt eller i Lobito bugt med otte dages varsel. 4. Fødevareforsyninger (skibsforsyninger) 4. 1. EF-fiskerfartøjer, der modtager fødevareforsyninger i Angola, gør dette i overensstemmelse med den gældende lovgivning og gør kun brug af specialiserede skibshandlere, der er registreret i Handelsministeriet, og som er etableret i Angola. 4. 2. Kommer nogle eller alle fødevareforsyninger fra udlandet, skal der sendes en særskilt liste over produkterne til toldmyndighederne for hvert fartøj med angivelse af antal besætningsmedlemmer ombord for at fastslå, om de pågældende mængder produkter kan anses for rimelige i forhold til behovet ombord. Der betales eksportafgifter og andre afgifter for en eventuel mængde, der ligger ud over, hvad der anses for rimeligt. 4. 3. For arbejde i forbindelse med skibsforsyninger skal der betales stempelafgifter og skat på tjenesteydelser. 5. Brændstofforsyninger (skibsforsyninger) 5. 1. Med undtagelse af tunfiskerfartøjer har alle fartøjer, der opererer i Angolas fiskerizone i henhold til denne aftale, mulighed for at blive forsynet med brændstof og vand i Angola. 5. 2. Brændstof, der tages ombord i Angola, skal indtages i Luanda eller Lobito. Omladning af brændstofforsyninger fra en tanker eller et handelsskib i Lobito eller Luanda skal finde sted i toldmyndighedernes nærværelse og er underlagt stempelafgifter og skat på tjenesteydelser. 5. 3. Modtager et fiskerfartøj sine forsyninger uden for territorialfarvandet og 24-sømilegrænsen, underrettes toldmyn- dighederne om de pågældende mængder, fartøjets position og leverandørens navn. 6. Indberetning af fangster 6. 1. Fartøjer, der fisker efter pelagiske arter, sender ved slutningen af hvert fisketogt via Kommissionens delegation Fiskeriforskningsinstituttet i Luanda daglige fangstopgørelser i overensstemmelse med modellen i tillæg 6. Endvidere forelægger hvert fartøj planlægnings-, undersøgelses- og statistikkontoret under Fiskeri- og Miljømini- steriet en månedlig opgørelse over, hvilke fangster der er taget i månedens løb, og hvilke mængder der er ombord den sidste dag i måneden. Opgørelsen skal indleveres senest den 45. dag efter den pågældende måned. 6. 2. Fiskerfartøjer må ikke forlade Angolas fiskerizone uden forudgående tilladelse fra fiskeriovervågningsdeparte- mentet under Fiskeri- og Miljøministeriet og uden kontrol af fangsterne ombord. Overholdes denne bestemmelse ikke, forbeholder Angola sig ret til at anvende sanktionerne i landets lovgivning. 7. Fiskerizoner De fiskerizoner, som fiskerfartøjer, der fisker efter pelagiske arter, har adgang til, omfatter alle farvande under Republikken Angolas højhedsområde og jurisdiktion uden for tolv sømil fra basislinjerne. 8. Påmønstring af besætningsmedlemmer I forsøgsperioden er de fartøjer, som fisker efter pelagiske arter, sømænd. ikke forpligtet til at påmønstre angolanske C 331 E/364 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 9. Videnskabelige observatører 9. 1. Fartøjer kan blive anmodet om at tage en videnskabelig observatør om bord, der udpeges og aflønnes af Fiskeri- og Miljøministeriet. Observatørernes ophold om bord må normalt ikke strække sig over mere end én fangstrejse. 9. 2. De angolanske myndigheder fastsætter varigheden af observatørernes ophold ombord, der generelt ikke må strække sig ud over det tidsrum, der er nødvendigt for udførelsen af det pågældende arbejde. 9. 3. Observatørerne behandles som en officer ombord. Observatørerne skal: — observere fartøjernes fiskeri — udtage biologiske prøver som led i videnskabelige programmer — registrere de anvendte fiskeredskaber — kontrollere dataene i logbogen for fangsterne i Angolas fiskerizone — en gang om ugen indberette fangstdata pr. radio. Under opholdet ombord skal observatørerne: — træffe alle passende foranstaltninger for at sikre, at deres ombordtagning og ophold om bord ikke medfører, at fiskeriet afbrydes, eller at der lægges hindringer i vejen for fiskeriet — respektere de goder og det udstyr, der findes om bord på fartøjet, samt fortroligheden af alle dokumenter på fartøjet — udfærdige en aktivitetsrapport, som sendes til de angolanske myndigheder. Betingelserne for observatørernes ombordtagning aftales af rederen eller dennes repræsentant og de angolanske myndigheder i fællesskab. Observatørernes løn og socialsikringsbidrag betales af Fiskeri- og Miljøministeriet. Rederne betaler via deres repræsentanter Havforskningsinstituttet 30 EUR for hver dag, en observatør tilbringer om bord på et fartøj. Udgifterne i forbindelse med observatørernes ombordtagning og ilandsætning afholdes af rederne, hvis disse ikke er i stand til at tage observatørerne om bord og sætte dem i land i en angolansk havn, der er aftalt med myndighederne i Angola. Hvis observatøren ikke er på det aftalte sted og tidspunkt eller heller ikke er kommet til stede i de efterfølgende 12 timer, fritages rederen automatisk fra sin forpligtelse til at tage observatøren om bord. 10. Inspektion og overvågning EF-fartøjer, der driver fiskeri i henhold til denne aftale, satellitovervåges i overensstemmelse med protokollen om FOS uden tilsidesættelse af gældende angolansk lovgivning. Efter anmodning fra de angolanske myndigheder skal EF-fartøjer, der fisker i henhold til denne aftale, tillade, at angolanske embedsmænd med ansvar for fiskeriinspektion og -kontrol kommer om bord, og bistå de pågældende ved udførelsen af deres arbejde. Disse embedsmænd må ikke opholde sig om bord i længere tid end, hvad der er nødvendigt for udførelsen af deres arbejde. 11. Maskestørrelse Mindstemaskestørrelsen er 60 mm. 12. Opbringning af fartøjer 12. 1. Kommissionens delegation i Luanda underrettes inden for en frist på 48 timer, hvis et fiskerfartøj, som fører en i henhold til denne aftale, opbringes i Angolas fiskerizone, og EF-medlemsstats flag, og som driver fiskeri modtager samtidig en kortfattet rapport om omstændighederne ved og årsagerne til opbringningen. 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/365 12. 2. For fartøjer, der har tilladelse til at fiske i angolanske farvande, afholdes der, inden der træffes eventuelle foran- staltninger over for fartøjets fører eller besætning eller foretages noget andet indgreb over for fartøjets last og besætning, undtagen sådanne, som tager sigte på at sikre bevis for den påståede overtrædelse, inden for en frist på 48 timer efter modtagelsen af ovennævnte oplysninger et samrådsmøde mellem Kommissionens delegation, Fiskeri- og Miljøministeriet og inspektionsmyndighederne, eventuelt med deltagelse af en repræsentant for den pågældende medlemsstat. På dette møde udveksler parterne alle relevante dokumenter eller oplysninger, navnlig automatisk registrerede data, der viser fartøjets positioner under fangstrejsen indtil opbringningen, og som kan bidrage til at klarlægge de nærmere omstændigheder. Rederen eller dennes repræsentant underrettes om resultatet af dette samråd samt om alle foranstaltninger, som opbringningen måtte give anledning til. 12. 3. Inden der tages stilling til sagsanlæg, søges spørgsmålet om den påståede overtrædelse løst ved en mæglings- procedure. Proceduren skal være afsluttet senest tre arbejdsdage efter, at opbringningen har fundet sted. 12. 4. Kan sagen ikke afgøres ved en mæglingsprocedure, anlægges der retssag ved en kompetent domstol, og en bankgaranti, som rederen skal stille, fastsættes af myndighederne inden for en frist på 48 timer efter afslutningen af mæglingsproceduren i afventning af en retsafgørelse. Garantibeløbet behøver ikke at overstige maksimums- bøden for den påståede overtrædelse i national lovgivning. Myndighederne tilbagefører bankgarantien til rederen, så snart sagen er afsluttet ved en retsafgørelse uden domfældelse af det pågældende fartøjs fører. 12. 5. Fartøj og besætning frigives: — efter samrådsmødet, hvis resultaterne heraf tillader det, eller — så snart de forpligtelser, der følger af mæglingsproceduren, er opfyldt, eller — så snart rederen har stillet en bankgaranti (retssag) C 331 E/366 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 ANSØGNING OM FISKERILICENS FOR REJER OG BUNDFISK I ANGOLAS FARVANDE Tillæg 1 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/367 C 331 E/368 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 ANSØGNING OM FISKERILICENS FOR TUNFISK I ANGOLAS FARVANDE Tillæg 2 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/369 C 331 E/370 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 Tillæg 3. 1 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/371 2 3. g æ l l i T C 331 E/372 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 Tillæg 4. 1 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/373 2 4. g æ l l i T C 331 E/374 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 31. 12. 2002 5 g æ l l i T 31. 12. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 331 E/375 6 g æ l l i T |
Sag T-591/21: Rettens dom af 26. juli 2023 — Apart mod EUIPO — S. Tous (Gengivelse af konturen af en bjørn) [EU-varemærker – ugyldighedssag – EU-figurmærke, der gengiver konturen af en bjørn – absolut ugyldighedsgrund – artikel 7, stk. 1, litra b), i forordning (EF) nr. 40/94 [nu artikel 7, stk. 1, litra b), i forordning (EU) 2017/1001] | 2023-07-26 | [
"EU trade mark",
"jewellery and goldsmith's articles",
"registered trademark",
"trademark law"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/144c7505-6bbd-11ee-9220-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_202300130DA. 000101. fmx. xml Tidende Den Europæiske Unions DA Serie C C/2023/130 16. 10. 2023 Rettens dom af 26. juli 2023 — Apart mod EUIPO — S. Tous (Gengivelse af konturen af en bjørn) (Sag T-591/21) (1) (EU-varemærker - ugyldighedssag - EU-figurmærke, der gengiver konturen af en bjørn - absolut ugyldighedsgrund - artikel 7, stk. 1, litra b), i forordning (EF) nr. 40/94 [nu artikel 7, stk. 1, litra b), i forordning (EU) 2017/1001) (C/2023/130) Processprog: engelsk Parter Sagsøger: Apart sp. z o. o. (Suchy Las, Polen) (ved advokat J. Gwiazdowska) Sagsøgt: Den Europæiske Unions Kontor for Intellektuel Ejendomsret (EUIPO) (ved T. Klee og V. Ruzek, som befuldmægtigede) Den anden part i sagen for appelkammeret ved EUIPO og intervenient ved Retten: S. Tous, SL (Manresa, Spanien) (ved advokaterne D. Gómez Sánchez, J. L. Gracia Albero og M. Schaaf) Sagens genstand Sagsøgeren har med sit søgsmål i henhold til artikel 263 TEUF nedlagt påstand om annullation og ændring af afgørelsen truffet den 6. juli 2021 af Femte Appelkammer ved Den Europæiske Unions Kontor for Intellektuel Ejendomsret (EUIPO) (sag R 222/2020-5). Konklusion 1) Den Europæiske Unions Kontor for Intellektuel Ejendomsret (EUIPO) frifindes. 2) Apart sp. z o. o. betaler sagsomkostningerne. (1) EUT C 462 af 15. 11. 2021. ELI: http://data. europa. eu/eli/C/2023/130/oj ISSN 1977-0871 (electronic edition) |
Den Europæiske Centralbanks retningslinje af 20. september 2007 om ændring af bilag I og II til retningslinje ECB/2000/7 om Eurosystemets pengepolitiske instrumenter og procedurer (ECB/2007/10) | 2007-09-20 | [
"European Central Bank",
"financial legislation",
"single monetary policy"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/70cc5da8-fe47-401a-bce8-a27ff87108fd | dan | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | L 284/34 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 10. 2007 RETNINGSLINJER DEN EUROPÆISKE CENTRALBANK DEN EUROPÆISKE CENTRALBANKS RETNINGSLINJE af 20. september 2007 om ændring af bilag I og II til retningslinje ECB/2000/7 om Eurosystemets pengepolitiske instrumenter og procedurer (ECB/2007/10) (2007/700/EF) STYRELSESRÅDET FOR DEN EUROPÆISKE CENTRALBANK HAR — under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, særlig artikel 105, stk. 2, første led, under henvisning til statutten for Det Europæiske System af Centralbanker og Den Europæiske Centralbank, især artikel 3. 1, første led, samt artikel 12. 1, 14. 3, 18. 2 og artikel 20, første afsnit, og under henvisning til retningslinje ECB/2000/7 af 31. august 2000 om Eurosystemets pengepolitiske instrumenter og proce- durer (1), og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) til Det er nødvendigt at ændre bilag I retningslinje ECB/2000/7 på grund af de seneste ændringer af defini- tionen og gennemførelsen af Eurosystemets fælles penge- politik. Disse ændringer angår bl. a. godkendte aktiver og fjernelse af egentlige købs- og salgsforretninger fra listen over finjusterende markedsoperationer. I henhold til Rådets beslutning 2007/503/EF af 10. juli 2007 i henhold til traktatens artikel 122, stk. 2, om Cyperns indførelse af den fælles valuta den 1. januar 2008 (2) opfylder Cypern de nødvendige betingelser for indførelse af euroen, og Cyperns undtagelse i medfør af artikel 4 i tiltrædelsesakten vil blive ophævet med virk- ning fra den 1. januar 2008. I henhold til Rådets beslut- ning 2007/504/EF af 10. juli 2007 i henhold til trakta- tens artikel 122, stk. 2, om Maltas indførelse af den januar 2008 (3) opfylder Malta de fælles valuta den 1. nødvendige betingelser indførelse af euroen og Maltas undtagelse i medfør af artikel 4 i tiltrædelsesakten vil blive ophævet med virkning fra den 1. januar 2008. I betragtning af det foregående er det nødvendigt at ændre tabellen over Eurosystem-websteder i bilag I til retnings- linje ECB/2000/7. for (3) ECB/2007/2 af 26. Retningslinje april 2007 om TARGET2 (Trans-European Automated Real-time Gross Express Transfer) (4) opretter TARGET2- settlement systemet som erstatning for det nuværende TARGET- system som fastlagt i artikel 14, stk. 2, i retningslinje ECB/2007/2. De nationale centralbanker vil overgå til TARGET2 i overensstemmelse med tidsplanen i artikel 13 i retningslinje ECB/2007/2. Som følge af heraf er det nødvendigt at ændre henvisningerne til TARGET i bilag I og II til retningslinje ECB/2000/7 — VEDTAGET FØLGENDE RETNINGSLINJE: Artikel 1 Ændringer af bilag I og II Bilag I til retningslinje ECB/2000/7 ændres i overensstem- 1. melse med bilag I til denne retningslinje. Bilag II til retningslinje ECB/2000/7 ændres i overensstem- 2. melse med bilag II til denne retningslinje. (1) EFT L 310 af 11. 12. 2000, s. 1. Senest ændret ved retningslinje ECB/2006/12 (EUT L 352 af 13. 12. 2006, s. 1). (2) EUT L 186 af 18. 7. 2007, s. 29. (3) EUT L 186 af 18. 7. 2007, s. 32. (4) EUT L 237 af 8. 9. 2007, s. 1. 30. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 284/35 Artikel 2 Ændringer over Eurosystem-websteder Tabellen over Eurosystem-websteder i bilag 5 til bilag I til retningslinje ECB/2000/7 erstattes af tabellen i bilag III til denne retningslinje. Artikel 3 Verifikation De nationale centralbanker skal senest den 30. september 2007 fremsende meddelelse til ECB om, hvilke tekster og midler de vil anvende for at efterkomme denne retningslinje. Artikel 4 Ikrafttræden Denne retningslinje træder i kraft to dage efter dens vedtagelse. Artikel 1 gælder fra den 19. november 2007. Artikel 2 gælder fra den 1. januar 2008. Denne retningslinje er rettet til de deltagende medlemsstaters nationale centralbanker. Artikel 5 Adressater Udfærdiget i Frankfurt am Main, den 20. september 2007. For ECB’s Styrelsesråd Jean-Claude TRICHET Formand for ECB L 284/36 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 10. 2007 Bilag I til retningslinje ECB/2000/7 ændres således: BILAG I A. Ændringer i forbindelse med den ændrede definition og gennemførelse af Eurosystemets pengepolitik 1) I Kapitel 1, afsnit 1. 1, indsættes følgende sætning efter sidste punktum: »Hvis det er nødvendigt for gennemførelsen af pengepolitikken, kan de nationale centralbanker (NCB’er) udveksle individuelle oplysninger med medlemmer af Eurosystemet, eksempelvis driftsmæssige data, med tilknytning til modparter, der deltager i Eurosystemets operationer (*). ___________ (*) Sådanne oplysninger er underlagt betingelser vedrørende tjenestehemmeligheder i overensstemmelse med artikel 38 i statutten for ESCB. « 2) I kapitel 1, afsnit 1. 3. 1, affattes tredje led vedrørende »finjusterende markedsoperationer« som følger: a) Følgende sætning indsættes efter første punktum: »Finjusterende markedsoperationer kan udføres den sidste dag i reservekravsperioden for at udligne likvidi- tetsmæssige ubalancer, som kan være opbygget siden tildelingen af den sidste primære markedsoperation. « b) Den følgende sætning, som herefter bliver tredje punktum, affattes således: »Finjusterende markedsoperationer udføres hovedsagelig som tilbageførselsforretninger, men kan også gennemføres som valutaswaps eller modtagelse af tidsindskud fra modparter. « 3) I kapitel 1, tabel 1, slettes i anden underrække under rækkebetegnelsen »Finjusterende markedsoperationer« følgende ord: »købsforretninger«, »salgsforretninger«, »ikke regelmæssigt« og »bilaterale procedurer«. 4) Kapitel 1, afsnit 1. 4, affattes således: a) Andet punktum affattes således: »Institutter, der er underlagt reservekrav ifølge artikel 19. 1 i statutten for ESCB, kan benytte de stående faciliteter og deltage i markedsoperationer, der udføres som standardauktioner, samt i egentlige købs- og salgsforretninger. « b) Det fjerde punktum udgår. 5) I kapitel 1, afsnit 1. 5, affattes fjerde punktum således: »Den 1. januar 2007 erstattede denne fælles ramme systemet med de to lister, som havde været gældende siden starten på Den Økonomiske og Monetære Union. « 6) I kapitel 3 affattes det indledende afsnit således: a) Følgende sætning indsættes efter fjerde punktum: »Strukturelle operationer kan også udføres ved hjælp af egentlige købs- eller salgsforretninger. « b) Den følgende sætning, som herefter bliver sjette punktum, affattes således: »Eurosystemet benytter endvidere to andre instrumenter til finjusterende markedsoperationer: valutaswaps og modtagelse af tidsindskud fra modparter. « 30. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 284/37 7) I Kapitel 3, afsnit 3. 1. 4, indsættes følgende sætning efter andet punktum: »Finjusterende markedsoperationer kan udføres den sidste dag i reservekravsperioden for at udligne likviditets- mæssige ubalancer, som kan være opbygget siden tildelingen af den sidste primære markedsoperation. « 8) Kapitel 3, afsnit 3. 2, affattes således: a) Andet punktum under overskriften »Instrumenttype« affattes således: »Sådanne operationer udføres kun til strukturelle formål. « b) Under overskriften »Andre operationelle karakteristika« affattes fjerde led således: »— De udføres som hovedregel decentralt af de nationale centralbanker. « 9) Kapitel 4, afsnit 4. 1, affattes således: a) Under overskriften »Betingelser for adgang til faciliteten« affattes det første punktum i andet afsnit således: »Negative intradag-saldi ultimo bankdagen på modparternes afviklingskonti hos de nationale centralbanker anses automatisk for anmodninger om adgang til den marginale udlånsfacilitet. « b) Under overskriften »Løbetid og rentevilkår« affattes andet punktum i det andet afsnit således: »ECB kan til enhver tid ændre renten med virkning tidligst fra næste bankdag i Eurosystemet (*) (**). ___________ (*) Ved udtrykket »bankdag i Eurosystemet« forstås i dette dokument de dage, hvor ECB og mindst én national centralbank er åbne for udførelse af Eurosystemets pengepolitiske operationer. (**) Styrelsesrådet træffer som hovedregel beslutning om renteændringer ved drøftelse af ECB’s pengepolitiske stilling på det første møde i måneden. Sådanne beslutninger får sædvanligvis først virkning fra begyn- delsen af den næste reservekravsperiode. « 10) I kapitel 5, afsnit 5. 2, udgår tredje punktum under overskriften »Markedsoperationer der udføres via børser eller mæglere«. 11) I kapitel 5, afsnit 5. 3. 2, erstattes andet punktum i det andet afsnit af følgende: »Af operationelle årsager anvender Eurosystemet dog undertiden andre afviklingsdage for disse operationer, især for egentlige købs- eller salgsforretninger og valutaswaps (se tabel 3). « 12) I kapitel 6, afsnit 6. 1, erstattes tredje punktum i det andet afsnit af følgende: »Denne fælles ramme, også benævnt »den samlede liste«, trådte i kraft den 1. januar 2007 og erstattede systemet med de to lister, som havde været gældende siden starten på Den Økonomiske og Monetære Union. « 13) Kapitel 6, afsnit 6. 1, affattes således: a) Fodnote 2 affattes således: »Franske fonds communs de créances (FCC) på liste 1 og udstedt før 1. maj 2006 kan fortsat belånes midlertidigt indtil den 31. december 2008. Fonds communs de créances, der er udstedt efter den 1. maj 2006, kan ikke belånes. « L 284/38 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 10. 2007 b) I det fjerde afsnit erstattes første punktum af følgende: »Belånbarhedskriterierne for de to aktivklasser er de samme over hele euroområdet og fremgår af afsnit 6. 2 (*). ___________ (*) I overgangsperioden indtil den 31. december 2011 kan der for en bestemt gruppe af ikke-omsættelige aktivers vedkommende være forskel på et mindre antal belånbarhedskriterier og operationelle kriterier inden for euroområdet (se afsnit 6. 2. 2). « 14) I kapitel 6, afsnit 6. 2. 1, under overskriften »Udstedelsessted« erstattes fodnote 6 af følgende: »Efter den 1. januar 2007 skal globale ihændehavergældsinstrumenter for at være belånbare udstedes gennem en international værdipapircentral i form af New Global Note (NGN) og deponeres hos en Common Safekeeper (CSK), som er en international værdipapircentral, eller hvis det er relevant, en national værdipapircentral, der opfylder de mindstestandarder, der er opstillet af ECB. Globale ihændehavergældsinstrumenter, der er udstedt som Classical Global Notes (CGN) inden 1. januar 2007, og fungible værdipapirer, der udstedes under samme ISIN- kode på eller efter denne dato, forbliver belånbare indtil løbetids udløb. « 15) I kapitel 6, afsnit 6. 2. 1, under overskriften »Godkendte markeder« indsættes følgende fodnote 12 i slutningen af afsnittet: »Omsættelige aktiver, som var godkendt som liste 2-papirer, og som er udstedt før den 31. maj 2007 og handles på ikke-regulerede markeder, som på nuværende tidspunkt opfylder Eurosystemets krav til sikkerhed og tilgænge- lighed, men ikke til gennemsigtighed, forbliver belånbare indtil den 31. december 2009, såfremt de opfylder de øvrige kriterier for at være belånbare og de ophører med at være belånbare efter denne dato. Dette gælder ikke udækkede omsættelige aktiver, udstedt af kreditinstitutter, og som var godkendt som liste 2-papirer og ophørte med at være belånbare den 31. maj 2007. « 16) I kapitel 6, afsnit 6. 2. 1, under overskriften »Udsteders/garantens hjemsted« indsættes følgende fodnote 14 i slutningen af første punktum: »Omsættelige aktiver udstedt før den 1. januar 2007 af en enhed, som ikke har hjemsted inden for EØS eller i et af G10-landene uden for EØS, men som er garanteret af en enhed med hjemsted inden for EØS, forbliver belånbare indtil den 31. december 2011, såfremt de opfylder de øvrige kriterier for at være belånbare og de ophører med at være belånbare efter denne dato. « 17) I kapitel 6, afsnit 6. 3, i første led under »Kreditvurdering foretaget af et eksternt kreditvurderingsbureau« affattes den tidligere fodnote 26, nu omnummereret som fodnote 28, i slutningen af første punktum således: »De høje kreditstandarder for dækkede obligationer, der er udstedt efter 1. januar 2008, vurderes på grundlag af det sæt af kriterier, som er oplistet ovenfor. Dækkede bankobligationer, som er udstedt før den 1. januar 2008, anses for at opfylde de høje kreditstandarder, hvis de fuldt ud opfylder kriterierne i artikel 22, stk. 4, i direktivet om investeringsforeninger. « 18) I kapitel 6, afsnit 6. 6. 1, andet led, udgår nuværende fodnote 50. 19) Bilagene til Bilag I ombenævnes til »Appendiks«. 20) I det således nye appendiks 2 til bilag I, erstattes fjerde punktum i definitionen af »Markedsoperation (open market operation)« af følgende: »Desuden kan udstedelse af gældsbeviser og egentlige købs- eller salgsforretninger benyttes til strukturelle opera- tioner, mens valutaswaps og modtagelse af tidsindskud fra modparter benyttes til finjusterende markedsoperati- oner. « B. Ændringer i forbindelse med oprettelse af TARGET2 21) I listen »FORKORTELSER« erstattes linjen, der henviser til »TARGET« af følgende: »TARGET Trans European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer system, som defineret i retningslinje ECB/2005/16 TARGET2 Trans European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer system, som defineret i retningslinje ECB/2007/2. « 30. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 284/39 22) I kapitel 4, afsnit 4. 1, formuleres teksten under overskriften »Betingelser for adgang til faciliteten« således: a) I første afsnit erstattes tredje punktum af følgende: »Den marginale udlånsfacilitet er kun tilgængelig på dage, hvor i) TARGET2 (*) og ii) de relevante værdipapir- afviklingssystemer (SSS’er) er åbne (**). ___________ (*) Henvisninger til »TARGET2« skal forstås som henvisninger til »TARGET«, indtil den nationale centralbank er overgået til TARGET2. Fra 19. november 2007 vil den decentrale tekniske infrastruktur i TARGET blive erstattet af en fælles platform i TARGET2, hvorigennem alle betalingsordrer sendes og bliver behandlet, og hvorigennem betalinger modtages på samme tekniske måde. Overgang til TARGET2 foregår i tre landegrupper, som gør det muligt for TARGET-brugere at overgå til TARGET2 i flere hold og på forskellige forud fastsatte datoer. Landegrupperne er sammensat således: Gruppe 1 (19. november 2007): Østrig, Tyskland, Luxembourg og Slovenien. Gruppe 2 (18. februar 2008): Belgien, Finland, Frankrig, Irland, Nederlandene, Portugal og Spanien. Gruppe 3 (19. maj 2008): Grækenland, Italien og ECB. En fjerde overgangsdato (15. september 2008) er reserveret som en nødforanstaltning. Nogle ikke-deltagende nationale centralbanker vil også være tilkoblet TARGET2 på grundlag af særskilt aftale: Cypern, Letland, Litauen og Malta (i Gruppe 1) samt Danmark, Estland og Polen (i Gruppe 3). (**) Desuden er adgang til den marginale udlånsfacilitet kun tilgængelig, når kravene til betalingssystemets infrastruktur i RTGS er opfyldt. « b) Tredje afsnit affattes således: »En modpart kan også få adgang til den marginale udlånsfacilitet ved at indsende en anmodning til den nationale centralbank i den medlemsstat, hvor modparten er beliggende. Anmodningen skal være modtaget af den nationale centralbank senest 15 minutter efter lukketiden for TARGET2 (*) (**), hvis den skal behandles af den nationale centralbank samme dag i TARGET2. Som hovedregel lukker TARGET2 kl. 18. 00 ECB-tid (kontinentaleuropæisk tid). Fristen for anmodning om adgang til den marginale udlånsfacilitet forlænges med yderligere 15 minutter på Eurosystemets sidste bankdag i en reservekravsperiode (***). I anmodningen angives lånets størrelse, og hvis de underliggende aktiver i forbindelse med transaktionen ikke er forhåndsde- poneret hos den nationale centralbank, skal de underliggende aktiver leveres til brug for transaktionen. ___________ (*) I nogle medlemsstater kan den nationale centralbank (eller nogle af dens filialer) være lukket for penge- politiske operationer på visse af Eurosystemets bankdage på grund af nationale eller regionale helligdage. I sådanne tilfælde skal den relevante nationale centralbank på forhånd oplyse modparterne om procedu- rerne for adgang til den marginale udlånsfacilitet i forbindelse med helligdagen. (**) TARGET og/eller TARGET2 lukkedage oplyses på ECB's websted (www. ecb. int) samt Eurosystemets websteder (jf. appendiks 5). (***) Indtil en NCB er overgået til TARGET2, er fristen for anmodning om adgang til den marginale udlåns- facilitet med den pågældende nationale centralbank 30 minutter efter systemets lukketid, kl. 18. 00 ECB- tid (kontinentaleuropæisk tid), som forlænges med yderligere 30 minutter på Eurosystemets sidste bankdag i en reservekravsperiode. « 23) I kapitel 4, afsnit 4. 1, under overskriften »Løbetid og rentevilkår«, erstattes andet punktum i det første afsnit af følgende: »For modparter, der deltager direkte i TARGET2, forfalder lånet den næste dag, hvor i) TARGET2 og ii) de relevante SSS’er er åbne, på disse systemers åbningstidspunkt. « 24) I kapitel 4, afsnit 4. 2, affattes teksten under overskriften »Betingelser for adgang til faciliteten« således: a) I første afsnit erstattes det tredje punktum af følgende: »Indlånsfaciliteten kan kun anvendes på dage, hvor TARGET2 er åben. « L 284/40 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 10. 2007 b) Andet afsnit erstattes af følgende: »Modparten skal anmode den nationale centralbank i den medlemsstat, hvor modparten er beliggende, om at få adgang til indlånsfaciliteten. Anmodningen skal være modtaget af den nationale centralbank senest 15 minutter efter lukketiden for TARGET2, hvis den skal behandles af den nationale centralbank samme dag i TARGET2. Som hovedregel lukker TARGET2 kl. 18. 00 ECB-tid (CET) (*) (**). Fristen for at anmode om adgang til indlånsfaciliteten forlænges med yderligere 15 minutter på Eurosystemets sidste bankdag i en reservekrav- speriode (***). I anmodningen angives indskuddets størrelse. ___________ (*) Se fodnote 2 i dette kapitel. (**) Se fodnote 3 i dette kapitel. (***) Indtil den nationale centralbank er overgået til TARGET2, er fristen for at anmode om adgang til indlånsfaciliteten hos den pågældende nationale centralbank 30 minutter efter systemets lukketid (kl. 18. 00 CET), som forlænges med yderligere 30 minutter på Eurosystemets sidste bankdag i en reserve- kravsperiode. « 25) I kapitel 4, afsnit 4. 2, under overskriften »Løbetid og rentevilkår«, erstattes andet punktum i det første afsnit af følgende: »For modparter, der deltager direkte i TARGET2, forfalder indskuddet den næste dag, hvor TARGET2 er åben, på systemets åbningstidspunkt. « 26) I kapitel 5, afsnit 5. 3. 1, første afsnit, erstattes andet punktum af følgende: »Afviklingen af betalinger i forbindelse med anvendelse af Eurosystemets stående faciliteter eller deltagelse i markedsoperationer sker via modparternes konti hos de nationale centralbanker (eller konti hos afviklingsbanker, der deltager i TARGET2). « 27) I kapitel 5, afsnit 5. 3. 2, første afsnit, erstattes første punktum af følgende: »Markedsoperationer, der udføres som standardauktioner (primære markedsoperationer, langfristede markedsope- rationer og strukturelle markedsoperationer) afvikles normalt den første dag efter handelsdagen, hvor i) TARGET2 og ii) alle relevante SSS’er er åbne. « 28) I kapitel 5 affattes afsnit 5. 3. 3 således: »5. 3. 3. Procedurer ultimo dagen Procedurerne ultimo dagen er fastlagt i dokumentationen i tilknytning til TARGET2. Som hovedregel lukker TARGET2 kl. 18. 00 ECB-tid (kontinentaleuropæisk tid). Der modtages ikke nye betalingsinstrukser til behandling i TARGET2 efter lukketid, men resterende betalingsordrer modtaget inden lukketid behandles stadig. Anmodninger fra modparterne om adgang til den marginale udlånsfacilitet eller indlåns- faciliteten skal være modtaget af den pågældende nationale centralbank senest 15 minutter efter TARGET2’s lukketid. Fristen for at anmode om adgang til Eurosystemets stående faciliteter forlænges med yderligere 15 minutter på Eurosystemets sidste bankdag i en reservekravsperiode (*). Negative saldi på modparters afviklingskonti i TARGET2 efter afslutning af kontrolprocedurerne ultimo dagen anses automatisk for anmodning om adgang til den marginale udlånsfacilitet (se afsnit 4. 1). ___________ (*) Indtil den nationale centralbank er overgået til TARGET2, er fristen for at anmode om adgang til Eurosystemets stående faciliteter hos den pågældende nationale centralbank 30 minutter efter systemets lukketid (kl. 18. 00 CET), som forlænges med yderligere 30 minutter på Eurosystemets sidste bankdag i en reservekravsperiode. « 29) I kapitel 6, afsnit 6. 6. 1, erstattes sidste punktum i afsnittet af følgende: »Under særlige omstændigheder, eller hvis det er påkrævet af pengepolitiske årsager, kan ECB beslutte at forlænge CCBM's åbningstid til TARGET2’s lukketid. « 30. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 284/41 30) Alle fodnoter, der er angivet i det foregående, omnummereres i overensstemmelse hermed. 31) Det nye appendiks 2 (Ordliste) til bilag I til retningslinje ECB/2000/7 ændres følgelig således: i) Udtrykket »Ultimo dagen (end-of-day)« erstattes af følgende: »Ultimo dagen (end-of-day): Det tidspunkt på bankdagen (efter TARGET2's lukketid), hvor behandlingen af betalinger i TARGET2 afsluttes for dagen. Hvor det er relevant, henviser udtrykket følgelig til TARGET- systemet, indtil den nationale centralbank er overgået til TARGET2. « ii) Udtrykket »Interlinking-mekanisme (Interlinking mechanism)« udgår. iii) Udtrykket »RTGS-system (realtidsbruttoafviklingssystem) (real-time gross settlement (RTGS) system« erstattes af følgende: »RTGS system (realtidsbruttoafviklingssystem) (real-time gross settlement (RTGS) system): Et afviklingssystem, hvor betalingsinstrukser behandles og afvikles, efterhånden som de opstår, uden netting kontinuerligt i realtid. Se også TARGET2. « iv) Udtrykket »Afviklingskonto (settlement account)« erstattes af følgende: »Afviklingskonto (settlement account): En konto, som en direkte deltager i TARGET2 har hos centralbanken med henblik på afvikling af betalinger. « v) Udtrykket »TARGET« erstattes af følgende: »TARGET: Forløber for TARGET2-systemet, med en decentral struktur, der forbinder nationale RTGS-systemer og ECB’s betalingsmekanisme. TARGET-systemet erstattes af TARGET2-systemet i overensstemmelse med overgangsplanen i artikel 13 i retningslinje ECB/2007/2. « vi) Der indsættes følgende efter udtrykket »TARGET«: »TARGET2 (Trans European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer system): Realtidsbruttoaf- viklingssystem af betalinger i euro, med afvikling af betalinger i euro i centralbankpenge. Det er opbygget og fungerer på grundlag af den fælles platform, hvor alle betalingsordrer sendes igennem, behandles og modtages på samme tekniske måde. TARGET2 er retligt opbygget som en flerhed af RTGS-systemer (TARGET2 delsy- stemer). « L 284/42 DA Den Europæiske Unions Tidende 30. 10. 2007 BILAG II Bilag II til retningslinje ECB/2000/7 (»Supplerende fælles minimumskarakteristika«) ændres således: 1) Punkt 15 affattes således: »De relevante kontraktmæssige eller lovgivningsmæssige bestemmelser, som anvendes af den nationale centralbank, bør definere »bankdag« i forbindelse med en forpligtelse til at foretage en betaling som en hvilken som helst dag, hvor TARGET2 (*) er åben for gennemførelse af en sådan betaling, og i forbindelse med en forpligtelse til at levere aktiver som en hvilken som helst dag, hvor de værdipapirafviklingssystemer, hvorigennem leveringen skal foretages, er åbne for forretninger på det sted, hvor leveringen af de relevante værdipapirer skal gennemføres. ___________ (*) Hvor det er relevant, skal henvisninger til »TARGET2« forstås som henvisninger til »TARGET«, indtil den nationale centralbank er overgået til TARGET2. « 2) Punkt 20, litra b), nr. ii), affattes således: »På grundlag af de således opgjorte beløb beregner den nationale centralbank, hvor meget parterne skylder hinanden på genkøbsdagen. De beløb, som den ene part skylder, modregnes de beløb, som den anden har til gode, og kun nettosaldoen betales af den part, hvis fordring herved er vurderet til det laveste beløb. Denne nettosaldo forfalder og skal betales den næste dag, hvor TARGET2 er åben for gennemførelse af betaling. I forbindelse med denne beregning omregnes alle beløb, som ikke er fastsat i euro, til euro på den relevante dato og til kursen beregnet i henhold til punkt 16. « 3) Punkt 31, litra b), affattes således: »På grundlag af de således opgjorte beløb beregner den nationale centralbank, hvor meget parterne skylder hinanden på tilbageførselsdatoen. De beløb, som den ene part skal betale, skal om nødvendigt omregnes til euro i overens- stemmelse med punkt 16 og modregnes i de beløb, som den anden skal betale. Kun nettosaldoen betales af den part, hvis fordring herved er vurderet til det laveste beløb. Denne nettosaldo forfalder og skal betales den næste dag, hvor TARGET2 er åben for gennemførsel af denne betaling. « 30. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 284/43 BILAG III Tabellen over Eurosystem-websteder i det nye appendiks 5 til bilag I til retningslinje ECB/2000/7 erstattes af følgende: »Centralbank websted Den Europæiske Centralbank www. ecb. int Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique www. nbb. be eller www. bnb. be Deutsche Bundesbank www. bundesbank. de Central Bank and Financial Services Authority of Ireland www. centralbank. ie Bank of Greece Banco de España Banque de France Banca d’Italia Central Bank of Cyprus Banque centrale du Luxembourg Bank Centrali ta’ Malta/Central Bank of Malta De Nederlandsche Bank Oesterreichische Nationalbank Banco de Portugal Banka Slovenije Suomen Pankki www. bankofgreece. gr www. bde. es www. banque-france. fr www. bancaditalia. it www. centralbank. gov. cy www. bcl. lu www. centralbankmalta. com www. dnb. nl www. oenb. at www. bportugal. pt www. bsi. si www. bof. fi« |
Euroens vekselkurs (Kilde: Referencekurs offentliggjort af Den Europæiske Centralbank.) 4. marts 2022 2022/C 108/01 | 2022-03-07 | [
"euro",
"exchange rate",
"money"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/c8a12504-9db8-11ec-83e1-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2022108DA. 01000101. xml 7. 3. 2022 DA Den Europæiske Unions Tidende C 108/1 Euroens vekselkurs (1) 4. marts 2022 (2022/C 108/01) 1 euro = Valuta Kurs USD amerikanske dollar 1,0929 JPY japanske yen 126,17 DKK danske kroner 7,4394 GBP pund sterling 0,82388 SEK svenske kroner 10,7935 CHF schweiziske franc 1,0056 ISK islandske kroner 144,20 NOK norske kroner 9,8358 BGN bulgarske lev 1,9558 CZK tjekkiske koruna 25,737 HUF ungarske forint 386,54 PLN polske zloty 4,8530 RON rumænske leu 4,9495 TRY tyrkiske lira 15,5681 AUD australske dollar 1,4872 CAD canadiske dollar 1,3937 HKD hongkongske dollar 8,5411 NZD newzealandske dollar 1,6005 SGD singaporeanske dollar 1,4872 KRW sydkoreanske won 1 332,23 ZAR sydafrikanske rand 16,8044 CNY kinesiske renminbi yuan 6,9065 HRK kroatiske kuna 7,5584 IDR indonesiske rupiah 15 725,30 MYR malaysiske ringgit 4,5661 PHP filippinske pesos 56,814 RUB russiske rubler THB thailandske bath 35,776 BRL brasilianske real 5,5313 MXN mexicanske pesos 22,7543 INR indiske rupee 83,4354 (1) Kilde: Referencekurs offentliggjort af Den Europæiske Centralbank |
Kommissionens förordning (EG) nr 1192/2006 av den 4 augusti 2006 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 i fråga om förteckningar över godkända anläggningar i medlemsstaterna (Text av betydelse för EES) | 2006-08-04 | [
"agricultural waste",
"animal product",
"by-product",
"dissemination of information",
"health control",
"health legislation",
"waste management"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/d27d1400-8fde-46f4-82e1-60985c9108ea | swe | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | L 215/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 5. 8. 2006 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1192/2006 av den 4 augusti 2006 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 i fråga om förteckningar över godkända anläggningar i medlemsstaterna (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING (4) med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestäm- melser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att an- vändas som livsmedel (1), särskilt artikel 26. 5, och av följande skäl: (1) (2) I förordning (EG) nr 1774/2002 fastställs särskilda krav rörande bestämmelser om animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel. Enligt förordning (EG) nr 1774/2002 skall animaliska lagras och hållas avskilda i god- biprodukter bearbetas, kända och övervakade anläggningar som den berörda medlemsstaten utsett, eller bortskaffas på lämpligt sätt, så att man eliminerar risken för att patogener och/eller restsubstanser av ämnen sprids. I kapitlen III och IV i den förordningen fastställs krav rörande godkännandet av så- dana anläggningar. (3) Enligt artikel 26. 4 i förordning (EG) nr 1774/2002 skall medlemsstaterna upprätta förteckningar över anlägg- ningar som godkänts i enlighet med den förordningen. Det är därför nödvändigt att fastställa genomförandebe- stämmelser för dessa förteckningar över godkända an- läggningar, även när det gäller hur man skall presentera uppgifterna i sådana förteckningar på nationella webb- platser som kommissionen och allmänheten har tillgång till. När det gäller dessa förteckningar är det också nöd- vändigt att inrätta en webbplats som kommissionen skall ansvara för. (5) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är fören- liga med yttrandet från ständiga kommittén för livsme- delskedjan och djurhälsa. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 I bilagan till denna förordning fastställs genomförandebestäm- melser för förteckningar över godkända anläggningar, enligt artikel 26. 4 i förordning (EG) nr 1774/2002. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den skall tillämpas från och med den 1 juli 2007. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 4 augusti 2006. På kommissionens vägnar Markos KYPRIANOU Ledamot av kommissionen (1) EGT L 273, 10. 10. 2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 208/2006 (EUT L 36, 8. 2. 2006, s. 25). 5. 8. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 215/11 BILAGA FÖRTECKNINGAR ÖVER GODKÄNDA ANLÄGGNINGAR ENLIGT ARTIKEL 26. 4 I FÖRORDNING (EG) NR 1774/2002 1. TILLGÅNG TILL FÖRTECKNINGAR ÖVER GODKÄNDA ANLÄGGNINGAR För att bistå medlemsstaterna i deras arbete med att upprätta aktuella förteckningar över godkända anläggningar enligt artikel 26. 4 i förordning (EG) nr 1774/2002 (nedan kallade ”godkända anläggningar”) och göra dem tillgängliga för medlemsstaterna och allmänheten, skall kommissionen tillhandahålla en webbplats med länkar till de nationella webbplatser, enligt punkt 2. 1 a i denna bilaga, som varje medlemsstat ansvarar för. 2. DE NATIONELLA WEBBPLATSERNAS UTFORMNING 2. 1 Huvudförteckningar på nationella webbplatser a) Varje medlemsstat skall meddela kommissionen en länkadress till en enda nationell webbplats där det finns en huvudförteckning över förteckningarna över alla godkända anläggningar inom statens territorium (nedan kallad ”huvudförteckning”). b) En huvudförteckning skall uppta en sida och vara ifylld på ett eller flera av gemenskapens officiella språk. 2. 2 De nationella webbplatsernas struktur a) De nationella webbplatser som avses i punkt 2. 1 a i denna bilaga skall tas fram av de centrala behöriga myndigheterna eller, i tillämpliga fall, någon av de andra myndigheter som avses i artikel 2. 1 i) i förordning (EG) nr 1774/2002. b) De huvudförteckningar som avses i punkt 2. 1 a skall omfatta länkar till andra webbsidor som ligger på samma webbplats och som innehåller förteckningar över de godkända anläggningarna. I de fall då den centrala behöriga myndighet som avses i punkt 2. 2 a inte ansvarar för vissa förteckningar över godkända anläggningar, skall huvudförteckningen istället omfatta länkar till andra webbplatser som innehåller förteckningar och som någon annan behörig myndighet eller enhet eller, i tillämpliga fall, något annat organ ansvarar för. 3. LAYOUT OCH KODER FÖR NATIONELLA FÖRTECKNINGAR ÖVER GODKÄNDA ANLÄGGNINGAR Layouten för nationella förteckningar, inklusive relevanta uppgifter och koder, skall fastställas så att uppgifterna om godkända anläggningar blir lättillgängliga och de nationella förteckningarna är lättlästa. 4. TEKNISKA SPECIFIKATIONER De uppgifter och den verksamhet som anges i punkterna 2 och 3 skall utföras i enlighet med de tekniska specifi- kationer som kommissionen offentliggjort på Internet |
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2021 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) för budgetåret 2019 (2020/2181(DEC)) | 2021-04-29 | [
"European Agency for the Operational Management of Large-Scale IT Systems in the Area of Freedom",
" Security and Justice",
"audit",
"budgetary discharge",
"financial control",
"financial year",
"general budget (EU)"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/6f3e51aa-058f-11ec-b5d3-01aa75ed71a1 | swe | [
"URI"
] | null |
Rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2190 av den 8 november 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1353 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Polen för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet | 2022-11-08 | [
"EU loan",
"Poland",
"coronavirus disease",
"emergency aid",
"employment aid",
"epidemic",
"fight against unemployment",
"public expenditure",
"self-employed person"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/0e3bb0b3-60c5-11ed-92ed-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | L_2022289SV. 01000301. xml 10. 11. 2022 SV Europeiska unionens officiella tidning L 289/3 RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2022/2190 av den 8 november 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1353 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Polen för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet (1), särskilt artikel 6. 1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) Efter en ansökan från Polen av den 6 augusti 2020 beviljade rådet, genom genomförandebeslut (EU) 2020/1353 (2), Polen ekonomiskt stöd i form av ett lån på högst 11 236 693 087 EUR med en längsta genomsnittlig löptid på 15 år och med en period på 18 månader under vilken det är tillgängligt i syfte att komplettera Polens nationella ansträngningar att hantera effekterna av covid-19-utbrottet och bemöta utbrottets socioekonomiska konsekvenser för arbetstagare och egenföretagare. (2) Lånet skulle användas av Polen för att finansiera system för korttidsarbete och liknande åtgärder enligt artikel 3 i rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1353. (3) Covid-19-utbrottet har immobiliserat en stor del av arbetskraften i Polen. Detta har lett till upprepade plötsliga och kraftiga ökningar av Polens offentliga utgifter för nya åtgärder, nämligen PCR-tester och kontantförmåner för hälso- och sjukvårdspersonal som bekämpar covid-19. (4) Covid-19-utbrottet och de extraordinära åtgärder som Polen har vidtagit under 2020, 2021 och 2022 för att begränsa utbrottet och dess socioekonomiska och hälsorelaterade effekter har haft, och har fortfarande, en mycket stor inverkan på landets offentliga finanser. År 2020 hade Polen ett offentligt underskott på 6,9 % och en offentlig skuld på 57,1 % av bruttonationalprodukten (BNP), vilket minskade till 1,9 % respektive 53,8 % av BNP i slutet av 2021. I kommissionens vårprognos 2022 förväntades Polens offentliga underskott uppgå till 4,0 % av BNP och den offentliga skulden till 50,8 % av BNP i slutet av 2022. I kommissionens interimsprognos sommaren 2022 beräknas Polens BNP öka med 5,2 % under 2022. (5) Den 19 september 2022 ansökte Polen om att unionen skulle utöka förteckningen över åtgärder för vilka ekonomiskt stöd redan hade beviljats genom genomförandebeslut (EU) 2020/1353 i syfte att fortsätta Polens nationella ansträngningar under 2020, 2021 och 2022 för att hantera effekterna av covid-19-utbrottet och utbrottets socioekonomiska konsekvenser för arbetstagare och egenföretagare (ansökan). I synnerhet införde Polen en rad hälsorelaterade åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet som anges i skälen 6–7. (6) På grundval av lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19, andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem (3) gav hälsoministern den nationella hälso- och sjukvårdsfonden i uppdrag att ingå avtal med berörda laboratorier om utförande av diagnostiska RT-PCR-tester för SARS-CoV-2. Kostnaderna för tester finansierades genom statsbudgeten och stod i proportion till antalet personer som ville bli testade. Såsom anges i ansökan ska endast utgifter som uppkommer under 2020 och 2021 finansieras inom förordning (EU) 2020/672. Åtgärden är ny och genomfördes från slutet av april 2020 till slutet av mars 2022. (7) På grundval av lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19, andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem (4) och lagen av den 14 augusti 2020 om ändring av vissa lagar för att säkerställa hälsoskyddets funktion i samband med covid-19-epidemin och efter det att den har upphört att gälla (5), ålade hälsoministern den nationella hälso- och sjukvårdsfonden att till medicinska enheter som bedriver medicinsk verksamhet överföra medel som är avsedda att beviljas som kontantförmåner för hälso- och sjukvårdspersonal som bekämpar covid-19, i enlighet med ansökan. Åtgärden består i att täcka kostnaderna för att bevilja ytterligare månatliga kontantförmåner för hälso- och sjukvårdspersonal och ytterligare kontantförmåner av engångskaraktär för annan hälso- och sjukvårdspersonal. Förmånerna beviljades personer som tillhandahöll hälso- och sjukvårdstjänster och som hade direkt kontakt med patienter som smittats eller misstänktes vara smittade med SARS-CoV-2-virus vid medicinska enheter. Endast utgifter som uppkom under 2020 och 2021 ska finansieras inom förordning (EU) 2020/672. Åtgärden är ny och genomfördes från september 2020 till slutet av mars 2022. (8) Polen uppfyller de villkor för att få ansöka om ekonomiskt stöd som anges i artikel 3 i förordning (EU) 2020/672. Polen har tillhandahållit kommissionen lämplig bevisning för att de faktiska och planerade offentliga utgifterna har ökat med 11 826 003 428 EUR sedan den 1 februari 2020 som ett resultat av de nationella åtgärder som har vidtagits för att hantera de socioekonomiska effekterna av covid-19-utbrottet. Detta utgör en plötslig och kraftig ökning eftersom den också beror på nya hälsorelaterade åtgärder för att hantera covid-19-utbrottet som omfattar en betydande andel av företagen och arbetskraften i Polen. Polen avser att finansiera 9 100 000 EUR av de ökade utgifterna till följd av de nya hälsorelaterade åtgärderna med medel från unionen och 580 210 341 EUR med egna medel. (9) Kommissionen har i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2020/672 samrått med Polen och kontrollerat den plötsliga och kraftiga ökningen av de faktiska och planerade offentliga utgifterna med direkt anknytning till system för korttidsarbete och liknande åtgärder samt till relevanta hälsorelaterade åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet som det hänvisas till i ansökan. (10) Utgifterna för hälsorelaterade åtgärder, som avses i ansökan och skälen 6–7, uppgår till 1 672 546 359 EUR. (11) Det ekonomiska stöd som redan beviljats genom genomförandebeslut (EU) 2020/1353 bör därför även omfatta de nya åtgärder som anges i skälen 6–7. (12) Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från deras skyldighet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder. (13) Polen bör regelbundet informera kommissionen om genomförandet av de planerade offentliga utgifterna för att göra det möjligt för kommissionen att bedöma i vilken utsträckning Polen har genomfört utgifterna. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Artikel 3 i genomförandebeslut (EU) 2020/1353 ska ersättas med följande: ”Artikel 3 Polen får finansiera följande åtgärder: a) En sänkning av de sociala avgifterna som föreskrivs i artikel 31zo i lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19 och andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem, för den del av utgifterna som rör stöd till egenföretagare, alla sociala kooperativ (oavsett antalet anställda) och, för företag med högst 50 anställda, den del av utgifterna som avser anställda som varit fortlöpande anställda. b) En förmån för att täcka kostnader för driftsstopp riktad till egenföretagare och personer som arbetar enligt civilrättsliga avtal, som föreskrivs i artiklarna 15zq och 15zua i lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19 och andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem. c) Subventioner till löner och socialförsäkringsavgifter för företag som använder korttidsarbete eller frivilliga arbetstidsminskningar eller när de anställda varit fortlöpande anställda, som föreskrivs i artiklarna 15g, 15ga, 15gga, 15gg, 15zzb, 15zze och 15zze2 i lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19 och andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem. d) Subventioner till egenföretagare utan anställda som föreskrivs i artikel 15zzc i lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19 och andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem. e) Lån som kan omvandlas till subventioner till egenföretagare, mikroföretag och icke-statliga organisationer, för det belopp som faktiskt omvandlats till bidrag, som föreskrivs i artikel 15zzd och 15zzda i lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19 och andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem. f) Finansiering av genomförandet av diagnostiska PCR-tester i de laboratorier som ingått avtal om utförande av diagnostiska RT-PCR-tester för SARS-CoV-2 med den nationella hälsofonden, som föreskrivs i artiklarna 10a. 1 och 2, och, efter utgången av artikel 10a, artikel 11h. 2 led 2 och punkt 4 i lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19, andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem. g) Beviljande av ytterligare månatliga kontantförmåner för hälso- och sjukvårdspersonal och ytterligare kontantförmåner av engångskaraktär för annan hälso- och sjukvårdspersonal, som föreskrivs i artikel 10a. 1 i lagen av den 2 mars 2020 om särskilda lösningar för att förebygga, motverka och utrota covid-19, andra infektionssjukdomar och krissituationer som orsakas av dem och, efter det att artikel 10a har upphört att gälla, artikel 42 i lagen av den 14 augusti 2020 om ändring av vissa lagar för att säkerställa hälsoskyddets funktion i samband med covid-19-epidemin och efter det att den har upphört att gälla. ” Artikel 2 Detta beslut riktar sig till Republiken Polen. Detta beslut får verkan samma dag som det delges adressaten. Artikel 3 Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 8 november 2022. På rådets vägnar Z. STANJURA Ordförande (1) EUT L 159, 20. 5. 2020, s. 1. (2) Rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1353 av den 25 september 2020 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Polen för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet (EUT L 314, 29. 9. 2020, s. 45). (3) Artikel 10a. 1 och 2 samt, efter det att artikel 10a har upphört att gälla, artikel 11h. 2 led 2 och punkt 4. 2020 poz. 374, i sin ändrade lydelse. (4) Art. 10a. 1. 2020 poz. 374. (5) Art. 42. 2020 poz. 1493 |
SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-3213/03 af Stavros Xarchakos (PPE-DE) til Kommissionen. Anvendelse af fællesskabsmidler til kulturområdet i Grækenland. | 2003-10-30 | [
"Community support framework",
"Greece",
"Structural Funds",
"culture",
"distribution of EU funding",
"operational programme"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/0a716c25-9012-4d23-94c6-f65d4fb0ee89 | dan | [
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | C 78 E/790 Den Europæiske Unions Tidende DA 27. 3. 2004 Svar afgivet på Kommissionens vegne af Margot Wallström (27. november 2003) Følgende fællesskabsretsakter er de mest relevante for håndtering af affald hidrørende fra sundhedspleje af dyr og mennesker: (cid:1) Rådets direktiv 75/442/EØF af 15. juli 1975 om affald (1) (cid:1) Rådets direktiv 91/689/EØF af 12. december 1991 om farligt affald (2) (cid:1) Rådets forordning (EØF) nr. 259/93 af 1. februar 1993 om overvågning af og kontrol med overførsel af affald inden for, til og fra Det Europæiske Fællesskab (3) (cid:1) Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 94/62/EF af 20. december 1994 om emballage og emballage- affald (4) (cid:1) Rådets direktiv 1999/31/EF af 26. april 1999 om deponering af affald (5) (cid:1) Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2000/76/EF af 4. december 2000 om forbrænding af affald (6) (cid:1) Kommissionens beslutning 2001/118/EG af 16. januar 2001 (7) om ændring af Kommissionens beslutning 2000/532/EF af 3. maj 2000 (8) for så vidt angår listen over affald (cid:1) Rådets beslutning 2003/33/EF af 19. december 2002 om opstilling af kriterier og procedurer for modtagelse af affald på deponeringsanlæg i henhold til artikel 16 i og bilag II til direktiv 1999/31/EF (9). Gennemførelsen af direktiverne om affald, farligt affald samt emballage og emballageaffald er nærmere beskrevet rapporten fra Kommissionen til Rådet og Europa-Parlamentet om gennemførelse af fællesskabslovgivningen (10). Rapporten indeholder ingen nærmere enkeltheder om, hvor meget hospitals- affald der genindvindes eller bortskaffes. i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 2150/2002 af 25. november 2002 om affaldssta- tistik (11) vil blandt andet sikre regelmæssig tilvejebringelse af fællesskabsstatistikker om produktion og håndtering af hospitalsaffald. Kommissionen vil fremlægge den første rapport for Europa-Parlamentet og Rådet om de statistikker, der er udarbejdet i henhold til denne forordning inden udgangen af 2007. (1) EFT L 194 af 25. 7. 1975. (2) EFT L 377 af 31. 12. 1991. (3) EFT L 30 af 6. 2. 1993. (4) EFT L 365 af 31. 12. 1994. (5) EFT L 182 af 16. 7. 1999. (6) EFT L 332 af 28. 12. 2000. (7) EFT L 47 af 16. 2. 2001. (8) EFT L 226 af 6. 9. 2000. (9) EFT L 11 af 16. 1. 2003. (10) KOM(2003) 250 endelig udg. , http://europa. eu. int/eur-lex/en/com/rpt/2003/com2003_0250en03. pdf. (11) EFT L 332 af 9. 12. 2002. (2004/C 78 E/0841) SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-3213/03 af Stavros Xarchakos (PPE-DE) til Kommissionen (30. oktober 2003) Om: Anvendelse af fællesskabsmidler til kulturområdet i Grækenland Kan Kommissionen oplyse, hvad anvendelsesgraden af fællesskabsmidler til anden og tredje fællesskabs- støtteramme inden for kulturområdet har været i Grækenland? Hvad er de vigtigste kulturelle områder, der har modtaget støtte via disse midler i Grækenland og hvor meget er der helt præcist tildelt i støtte over den tredje fællesskabsstøtteramme til hvert enkelt af disse områder? 27. 3. 2004 DA Den Europæiske Unions Tidende C 78 E/791 Svar afgivet på Kommissionens vegne af Michel Barnier (8. december 2003) Interventioner i Grækenland under strukturfondene i kultursektoren i henhold til anden og tredje fællesskabsstøtteramme (EFSR) har til formål at beskytte og udvikle kulturarven, udvikle en moderne kultur og nå frem til en afbalanceret udvikling i regionernes udbud og efterspørgsel efter kulturgoder og tjenester. Udtrykt i bevillinger til kultursektoren er situationen følgende: (cid:1) i henhold til anden EFSR: 208 mio. EUR (cid:1) i henhold til tredje EFSR: 960 mio. EUR. Der er tale om projekter vedrørende forbedring af bygningsmæssig og teknologisk infrastruktur i eksisterende museer, beskyttelse og udbygning af monumenter og arkæologiske områder og styrkelse af moderne infrastruktur og institutioner på kulturområdet. Under tredje EFSR modtages der støtte til aktiviteter på dette område i henhold til det operationelle program for kultur og det operationelle program for informationssamfund. Der kan også modtages støtte til tillægsforanstaltninger inden for de forskellige regionale operationelle programmer. Det operationelle program for kultur har modtaget en samlet bevilling på 604 mio. EUR. Den omfatter bevillinger til museer (192 mio. EUR), arkæologiske områder (165 mio. EUR), kulturcentre (117 mio. EUR) og koncertsale i Athen og Thessaloniki (114 mio. EUR) samt faglig bistand (16 mio. EUR). Det operationelle program for informationssamfund omfatter kulturforanstaltninger med en bevilling på 129 mio. EUR. I henhold til regionale operationelle programmer er der bevilget omkring 227 mio. EUR til kultur- aktiviteter. (2004/C 78 E/0842) SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-3217/03 af Antonios Trakatellis (PPE-DE) til Kommissionen (31. oktober 2003) Om: Overvågning af luftforureningen i Grækenland Nogle for nylig offentliggjorte undersøgelser har vist, at selv begrænsede eller relativt lave koncentrationer af forurenende stoffer i luften kan have umiddelbar indvirkning på indbyggernes sundhed i en by. Der er blevet advaret om, at Grækenland og især Athen-området måske ikke vil være i stand til at opfylde Verdenssundhedsorganisationens krav, hvis der ikke træffes passende foranstaltninger til bekæmpelse af luftforureningen. Eftersom der i Grækenland sker overskridelse af EU’s grænseværdier for farlige forurenende stoffer, bedes Kommissionen besvare følgende: 1. Hvad er værdierne for koncentration af de flygtige organiske forbindelser, kræftfremkaldende småpartikler, benzen og ozon i Attika-området? 2. Hvilke foranstaltninger er der (cid:1) især i sommerperioden, hvor temperaturerne er høje (cid:1) blevet truffet af den græske regering til bekæmpelse af luftforureningen? 3. I hvor høj grad stemmer disse foranstaltninger overens med de af EU fastlagte foranstaltninger? 4. Har Grækenland gennemført direktiv 96/61/EF (1) i sin nationale lovgivning efter Domstolens dom i sag nr. C-64/01? |
Vägledning om Europeiskt Medborgarinitiativ : ny rättighet för EU-medborgare : du kan bestämma dagordningen! | 2014-08-28 | [
"EU national",
"EU policy",
"European Union",
"citizens' Europe",
"civil rights",
"civil society",
"participatory democracy",
"political involvement"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/de6a99d6-0f59-4ed6-a83c-888c59d9764a | swe | [
"pdf",
"pdfx",
"print_stpl"
] | NY RÄTTIGHET FÖR EU-MEDBORGARE DU KAN BESTÄMMA DAG- ORDNINGEN! Vägledning om Europeiskt Medborgarinitiativ Andra upplagan Europeiska kommissionen Generalsekretariatet 1049 Bryssel Manuskriptet färdigställdes i juni 2014 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå ISBN 978-92-79-32318-8 doi:10. 2775/84939 © Europeiska unionen, 2014 Kopiering tillåten. Printed in Belgium Tryckt på vitt klorfritt papper Förord När det europeiska medborgarinitiativet drog igång den 1 april 2012 tog EU ett stort steg mot ökad deltagardemokrati. Hittills har över 20 initiativ föresla- gits. Två initiativ har fått tillräckligt med underskrifter, och totalt har över 5 miljoner underskrifter samlats in. Det visar att medborgarna verkligen använder det nya verktyget. Medborgarinitiativet för EU närmare invånarna. Det ger dem en direktkanal för att föra fram sina synpunkter till EU:s högkvarter och uppmuntrar folk i olika länder att tillsammans diskutera viktiga EU-frågor. Men medborgarinitiativet är nytt för oss alla – för kommissionen, EU-länderna och invånarna – och det är för tidigt att dra några slutsatser om hur bra det fungerar. Under 2015 ska kommissionen göra en första utvärdering. Vi vill gärna få synpunkter och idéer från civilsamhället, intressenter och allmänheten om hur vi kan förbättra förfarandet. Den här uppdaterade vägledningen kan bidra till att lyfta fram med- borgarinitiativet och göra detta innovativa verktyg för deltagardemokrati ännu effektivare. Var med och påverka EU-arbetet! Maroš Šefčovič Vice ordförande för Europeiska kommissionen 1 INNEHÅLL VAD GÅR DET UT PÅ? MEDBORGARINITIATIVET I KORTHET SÅ STÖDER DU ETT INITIATIV HUR SKYDDAS PERSONUPPGIFTERNA? VILL DU FÖRESLÅ ETT INITIATIV? SÅ GÅR DET TILL STEG FÖR STEG De olika stegen i korthet Läs på och planera initiativet Bilda en medborgarkommitté Registrera initiativet på kommissionens webbplats Få namninsamlingssystemet godkänt Starta namninsamlingen Få intyg på antalet underskrifter Lämna in initiativet till kommissionen EN MILJON UNDERSKRIFTER? VAD HÄNDER NU? VILL DU VETA MER? 2 3 7 11 13 14 16 16 17 19 20 22 23 25 27 VAD GÅR DET UT PÅ? MEDBORGARINITIATIVET I KORTHET Vad är EU:s medborgarinitiativ? Med ett medborgarinitiativ kan en miljon EU-medborgare från minst sju EU-länder uppmana EU-kommissionen att föreslå lagar på de områden där EU har befogenhet att stifta lagar. Den här rättigheten är inskriven i EU-fördragen. De regler och förfaranden som gäller framgår av en EU-förordning som Europaparlamentet och ministerrådet antog i februari 2011 (1). Vilka förslag kan bli medborgarinitiativ? Ett medborgarinitiativ måste vara en uppmaning till EU-kommissionen att föreslå en rättsakt på ett politikområde där den har befogenhet att göra det, till exempel miljö, jordbruk, transport eller folkhälsa. Vem kan föreslå ett medborgarinitiativ? Alla som är medborgare i ett EU-land och har uppnått rösträttsåldern för Europaparlamentsval (2) (18 år utom i Österrike, där åldersgränsen är 16 år) kan föreslå ett initiativ. Men först måste man bilda en medborgarkommitté med minst sju EU-medborgare som bor i minst sju olika EU-länder. Medborgarkommittén ansvarar för att ta initiativet genom hela proceduren. Organisationer kan inte lägga fram medborgarinitiativ. Men de kan förstås stödja eller sponsra initiativ, om det görs med full insyn. (1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/legislative-framework) (2) Det är åldern som räknas. Man behöver inte vara registrerad i en röstlängd. 4 Vem kan stödja ett medborgarinitiativ? Alla som är medborgare i ett EU-land och tillräckligt gamla för att få rösta i Europaparlamentsval (3) (18 år utom i Österrike, där åldersgränsen är 16 år) kan skriva på ett medborgarinitiativ. Hur vet jag vilka medborgarinitiativ som är på gång? Alla medborgarinitiativ i EU registreras på en central webbplats som EU- kommissionen har hand om: http://ec. europa. eu/citizens-initiative (3) Det är åldern som räknas. Man behöver inte vara registrerad i en röstlängd. 5 SÅ STÖDER DU ETT INITIATIV För att kunna stödja ett medborgarinitiativ måste du vara medborgare i ett EU-land och tillräckligt gammal för att få rösta i Europaparlamentsval. Du skriver på ett initiativ genom att fylla i ett särskilt stödförklaringsformulär som du får från initiativets organisatörer, på papper eller på nätet (om organisatörerna har en särskild webbplats för det). Formuläret måste följa de mallar som finns i förordningen om medborgarinitia- tivet och ska innehålla alla nödvändiga uppgifter om initiativet (titel, ämne, mål m. m. ) och kommissionens registreringsnummer. Om du vill kan du kontrollera att initiativet har registrerats på kommissionens webbplats. Vilka uppgifter du ska ange i formuläret beror på vilket EU-land du kommer från (där du är medborgare eller där du bor). De uppgifter som krävs är de uppgifter som länderna anser sig behöva för att kunna kontrollera underskrifterna. Om du bor i ett EU-land och är medborgare i ett annat, eller om du är med- borgare i flera EU-länder, kan du ibland välja i vilket land din underskrift ska räknas, beroende på vilka uppgifter länderna kräver. Men du kan bara skriva på ett initiativ en gång. 8 Pappersformulär › Använd formuläret för ditt EU-land – antingen det land där du är med- borgare eller där du bor. › Fyll i de uppgifter som krävs (beror på landet). › Skriv under formuläret och lämna det till organisatörerna. Webbformulär › Gå till organisatörernas webbplats. Du hittar länken på sidan om initiativet i kommissionens webbregister. › Kontrollera att deras system för namninsamling har godkänts av en behörig nationell myndighet. Det ska finnas ett intyg om det på webbplatsen. Detta garanterar att dina uppgifter skyddas och inte används för andra syften, vilket är olagligt. › Fyll i alla nödvändiga uppgifter och var noga med att fylla i de uppgifter som krävs av ditt land. › Du behöver ingen elektronisk signatur för att skriva under ett initiativ på nätet. När organisatörerna har samlat in tillräckligt många underskrifter ska de skicka formulären till de behöriga nationella myndigheterna för kontroll. Organisatörerna och myndigheterna ska skydda dina personuppgifter och får inte offentliggöra namnlistorna. Du kan läsa mer i kapitlet ”Hur skyddas personuppgifterna?” 9 Två exempel på stödförklaringar (pappersformulär): FINLAND STÖDFÖRKLARINGSFORMULÄR FÖR FÖLJANDE EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIV: Om inget annat anges är samtliga fält på detta formulär obligatoriska. 1. Alla undertecknare på detta formulär är bosatta eller medborgare i: FINLAND 2. Europeiska kommissionens registreringsnummer: 4. Det föreslagna medborgarinitiativets webbadress i Europeiska kommissionens register: 5. Titel på det föreslagna medborgarinitiativet: 6. Ämne: 3. Registreringsdatum: 7. Huvudmål: 8. De registrerade kontaktpersonernas namn och e-postadress: 9. De övriga registrerade organisatörernas namn: 10. Webbplats för detta föreslagna medborgarinitiativ (om en sådan finns): I f y l l s a v o r g a n i s a t ö r e r n a IFYLLS AV UNDERTECKNARNA MED VERSALER: «Härmed intygar jag att de upplysningar som jag har lämnat i detta formulär är riktiga och att detta är första gången jag stöder detta föreslagna medborgarinitiativ. ». FULLSTÄNDIGA FÖRNAMN EFTERNAMN LAND DÄR DU ÄR FAST BOSATT FÖDELSEDATUM NATIONALITET DATUM OCH UNDERSKRIFT (1) i f y l l s a v u n d e r t e c k n a r n a (1) Underskrift krävs inte när formuläret lämnas in elektroniskt via ett system för insamling via internet som avses i artikel 6 i förordning (EU) nr 211/2011. Meddelande om behandling av personuppgifter: I enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, kommer de personuppgifter som lämnas i detta formulär endast att användas för att kontrollera och intyga antalet giltiga inkomna stödförklaringar för detta föreslagna medborgarinitiativ (se artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet) och, vid behov, vidarebehandlas i samband med administrativa eller rättsliga förfaranden som rör det föreslagna medborgarinitiativet (se artikel 12 i förordning (EU) nr 211/2011). Uppgifterna får inte användas för något annat ändamål. De registrerade har rätt till tillgång till sina personuppgifter. Alla stödförklaringar kommer att förstöras senast 18 månader efter datumet för registreringen av det föreslagna medborgarinitiativet eller, vid administrativa eller rättsliga förfaranden, senast en vecka efter den dag då de berörda förfarandena slutfördes. ÖSTERRIKE STÖDFÖRKLARINGSFORMULÄR FÖR FÖLJANDE EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIV: Om inget annat anges är samtliga fält på detta formulär obligatoriska. 1. Alla undertecknare på detta formulär har ett nummer på en personlig id-handling från: ÖSTERRIKE Se del C i bilaga III till förordning (EU) nr 211/2011 för mer information om nummer på en personlig id‑handling; ett av dessa nummer måste anges. 2. Europeiska kommissionens registreringsnummer: 4. Det föreslagna medborgarinitiativets webbadress i Europeiska kommissionens register: 5. Titel på det föreslagna medborgarinitiativet: 6. Ämne: 3. Registreringsdatum: 7. Huvudmål: 8. De registrerade kontaktpersonernas namn och e-postadress: 9. De övriga registrerade organisatörernas namn: 10. Webbplats för detta föreslagna medborgarinitiativ (om en sådan finns): I f y l l s a v o r g a n i s a t ö r e r n a IFYLLS AV UNDERTECKNARNA MED VERSALER: «Härmed intygar jag att de upplysningar som jag har lämnat i detta formulär är riktiga och att detta är första gången jag stöder detta föreslagna medborgarinitiativ. ». FULLSTÄNDIGA FÖRNAMN EFTERNAMN BOSTAD (gata, nummer, postnummer, ort, land) FÖDELSEDATUM OCH FÖDELSEORT NATIONALITET PERSONLIG ID‑HANDLING: TYP OCH NUMMER DATUM OCH UNDERSKRIFT (1) i f y l l s a v u n d e r t e c k n a r n a (1) Underskrift krävs inte när formuläret lämnas in elektroniskt via ett system för insamling via internet som avses i artikel 6 i förordning (EU) nr 211/2011. Meddelande om behandling av personuppgifter: I enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, kommer de personuppgifter som lämnas i detta formulär endast att användas för att kontrollera och intyga antalet giltiga inkomna stödförklaringar för detta föreslagna medborgarinitiativ (se artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet) och, vid behov, vidarebehandlas i samband med administrativa eller rättsliga förfaranden som rör det föreslagna medborgarinitiativet (se artikel 12 i förordning (EU) nr 211/2011). Uppgifterna får inte användas för något annat ändamål. De registrerade har rätt till tillgång till sina personuppgifter. Alla stödförklaringar kommer att förstöras senast 18 månader efter datumet för registreringen av det föreslagna medborgarinitiativet eller, vid administrativa eller rättsliga förfaranden, senast en vecka efter den dag då de berörda förfarandena slutfördes. 10 HUR SKYDDAS PERSONUPPGIFTERNA? Under hela förfarandet måste alla aktörer uppfylla gällande dataskyddslag- stiftning (4). Innan organisatörerna börjar samla in underskrifter måste de bland annat informera dataskyddsmyndigheterna (5) i det eller de EU-länder där uppgifterna kommer att behandlas. Förordningen om medborgarinitiativet innehåller dessutom ytterligare regler om dataskydd. Organisatörerna måste › vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifterna från oavsiktlig eller olovlig radering, förlust genom olyckshändelse, ändringar, otillåten spridning och åtkomst (särskilt om databehandlingen omfattar överföring av uppgifter i ett nätverk) och all annan form av otillåten behandling, › se till att uppgifterna inte används för annat syfte än för att stödja det aktuella initiativet, › förstöra alla stödförklaringar och eventuella kopior senast en månad efter det att initiativet lämnades in till kommissionen, eller arton månader efter registreringen, beroende på vilket datum som infaller först (6). Organisatörerna är ansvariga och kan åtalas om de bryter mot förordningen om medborgarinitiativet och till exempel använder uppgifter i bedrägligt syfte. De nationella myndigheterna › får bara använda personuppgifterna för att kontrollera underskrifterna, › ska förstöra alla stödförklaringar och eventuella kopior senast en månad efter det att de har intygat antalet giltiga underskrifter (6). (4) Lagstiftning enligt EU:s direktiv 95/46/EG. (5) http://ec. europa. eu/justice/data-protection/bodies/authorities/eu/index_en. htm (6) Stödförklaringar och eventuella kopior får bevaras längre, om det behövs för rättsliga eller administrativa förfaranden som rör initiativet. De ska i så fall förstöras senast en vecka efter det att förfarandena slutgiltigt har avslutats. 12 VILL DU FÖRESLÅ ETT INITIATIV? SÅ GÅR DET TILL STEG FÖR STEG De olika stegen i korthet KOM I GÅNG! 2. 1. Registrera initiativet. Kommissionen svarar inom 2 månader Läs på och bilda en medborgarkommitté. 3. Vill du samla in underskrifter på nätet? Få systemet godkänt. Den nationella myndigheten svarar inom 1 månad 8. Förslag Om kommissionen beslutar att gå vidare med initiativet: lagstiftningsförfarandet startar när kommissionen har antagit sitt förslag. 14 4. STARTA NAMNINSAMLING! 5. Samla in underskrifter i minst sju EU‑länder. Högst 12 månader Be nationella myndigheter intyga antalet underskrifter. Myndigheterna svarar inom 3 månader LÄMNA IN INITIATIVET! 6. 7. E U : s m e d - i n i b o r g a r i v i a t t 1 000 000 Kommissionen går igenom initiativet och svarar, efter ett möte med dig och en offentlig utfrågning i Europaparlamentet. Kommissionen svarar inom 3 månader Har du minst en miljon underskrifter? Lämna in initiativet till kommissionen. 15 Läs på och planera initiativet Först måste du bestämma om ett medborgarinitiativ är bästa sättet att föra fram din idé. Tänk på att ett medborgarinitiativ är en uppmaning till EU-kommissionen att föreslå en ny lag. Det måste därför gälla en fråga där kommissionen har befogenhet att föreslå lagar (7). Du bör också ta reda på vilken EU-lagstiftning som redan finns på området. Och tänk på att det kan finnas andra sätt att påverka EU-politiken som fungerar bättre för din idé. Du kan till exempel göra en framställning till Europaparlamentet, delta i samråd eller klaga hos Europeiska ombudsmannen (8). Läs mer om villkoren för att lägga fram ett medborgarinitiativ i kapitlet ”Registrera initiativet på kommissionens webbplats”. Bilda en medborgarkommitté Innan du kan dra i gång ett initiativ måste du bilda en kommitté med minst sju EU-medborgare (medborgare i ett EU-land) som har uppnått rösträttsål- der för Europaparlamentsval (9) och som bor i minst sju olika EU-länder. Kommittémedlemmarna behöver dock inte vara medborgare i sju olika EU- länder. När du registrerar initiativförslaget ska du bara ange sju personer som uppfyller ovanstående krav och som inte är Europaparlamentsledamöter. Deras namn publiceras sedan på kommissionens webbplats om medborgarinitiativet. Kommittén är initiativets officiella organisatör och ansvarar för alla steg i förfarandet. Kommittén ska bland sina medlemmar utse en företrädare och en ersättare som talar och handlar på kommitténs vägnar. (7) Läs om kommissionens befogenheter: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/competences (8) Andra sätt att påverka eller få hjälp i EU-frågor: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/alternative-ways-eu (9) Man behöver inte vara registrerad i en röstlängd. Det är åldern som räknas (18 år utom i Österrike, där rösträttsåldern är 16 år). 16 K o m m i s s i o n e n s v a r a r i n o m 2 m å n a d e r Registrera initiativet på kommissionens webbplats Innan du kan börja samla in underskrifter från allmänheten måste du registrera initiativet på kommissionens webbplats om medborgarinitiativet: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/how-to-register Vid registreringen ska du ange följande uppgifter på något av EU:s 24 officiella språk: › Initiativets titel (högst 100 tecken). › Ämne (högst 200 tecken). › Beskrivning av målen (högst 500 tecken). › Bestämmelser i EU-fördragen som du anser är relevanta för initiativet (10). › Personuppgifter för de sju kommittémedlemmarna (för- och efternamn, postadress, nationalitet och födelsedatum), uppgift om företrädaren och ersättaren och deras e-postadresser och telefonnummer. › Handlingar som styrker de sju kommittémedlemmarnas fullständiga namn, postadress, nationalitet och födelsedatum. › Alla stöd- och finansieringskällor för initiativet (som var kända vid registreringen) som uppgår till minst 500 euro per år och sponsor. Om du vill kan du dessutom bifoga › en länk till webbplatsen för initiativet, › en bilaga med mer information om initiativet, › ett utkast till rättsakt. (10) Läs mer om EU-fördragen: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/competences 17 Villkor Registreringen är inte automatisk. Innan initiativet registreras officiellt och läggs ut på webbplatsen, har kommissionen två månader på sig att kontrollera att › det finns en medborgarkommitté och namngivna kontaktpersoner, › initiativet inte uppenbart faller utanför kommissionens befogenheter att föreslå lagar i enlighet med EU-fördragen, › initiativet inte är uppenbart otillbörligt, av okynneskaraktär eller förargelseväckande, › initiativet inte uppenbart strider mot EU:s värderingar enligt EU-fördragen (11). När initiativet har registrerats får ni, dvs. medborgarkommitténs företrädare och ersättare, tillgång till ett säkert användarkonto på kommissionens webbplats, där ni får information om de kommande stegen i förfarandet och kan uppdatera initiativet. Här kan ni bland annat ladda upp översättningar av initiativet till andra officiella EU-språk. Kontrollera att översättningarna stämmer med originalet. Kommissionen kommer inte att lägga ut dem om det finns uppenbara och väsentliga avvikelser. Ni bör dessutom regelbundet uppdatera uppgifterna om alla stöd- och finansieringskällor för initiativet på minst 500 euro per år och sponsor. Obs. : — Organisatörerna kan dra tillbaka ett registrerat initiativ när som helst innan de skickar in stödförklaringarna till de nationella myndigheterna. Beslutet går inte att ångra. Det går inte att lämna in ett tillbakadraget initiativ och alla insamlade stödförklaringar blir ogiltiga. Tillbakadragna initiativ ligger dock kvar på webbplatsen som inaktuella initiativ. — Av öppenhetsskäl läggs även initiativförslag som inte har registrerats ut på kom‑ missionens webbplats, tillsammans med kommissionens motivering till avslaget: http://ec. europa. eu/citizens‑initiative/public/initiatives/non‑registered (11) Artikel 2 i EU-fördraget: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. ” 18 D e n n a t i o n e l l a m y n d i g h e t e n s v a r a r i n o m 1 m å n a d Få namninsamlingssystemet godkänt Om du vill samla in underskrifter på nätet måste du ha ett system för namn- insamling som uppfyller vissa krav. Systemet måste garantera att › endast fysiska personer (inte datorer) kan skriva på initiativet, › uppgifterna samlas in och lagras på ett säkert sätt, › underskrifterna är i ett format som kan kontrolleras av de behöriga nationella myndigheterna. De detaljerade tekniska krav och säkerhetskrav som systemet ska uppfylla anges i en särskild förordning (se länken nedan). Som stomme till systemet kan du använda kommissionens program med öppen källkod, som redan uppfyller alla krav. Innan du börjar samla in underskrifter på nätet måste du få systemet godkänt av en behörig myndighet i det EU-land där uppgifterna kommer att lagras. Systemet måste godkännas även om det bygger på kommissionens program, eftersom det endast utgör en del av ditt namninsamlingssystem, men godkännandet går i detta fall snabbare. Myndigheten har en månad på sig att godkänna systemet. När du har fått myndighetens intyg ska du lägga ut det på webbplatsen. Obs: — Du kan få systemet godkänt antingen innan eller efter det att du har registrerat initiativet hos kommissionen. — På grund av de svårigheter som de första organisatörerna haft med att hitta lämpliga privata värdtjänster erbjuder kommissionen sedan juli 2012 en tillfällig servertjänst för organisatörernas namninsamlingssystem. Läs mer här: http://ec. europa. eu/citizens‑initiative/public/hosting 19 Mer information › Förordning om de tekniska krav och säkerhetskrav som systemet måste uppfylla: http://eur-lex. europa. eu/LexUriServ/LexUriServ. do? uri=OJ:L:2011:301:0003:0009:SV:PDF › Kommissionens program med öppen källkod: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/software › Lista med nationella myndigheter som godkänner namninsamlings- system: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/ authorities-online-systems Starta namninsamlingen H ö g s t 1 2 m å n a d e r Så snart registreringen av initiativet har bekräftats kan du börja samla in underskrifter från allmänheten. Du har ett år på dig. Du kan samla in under- skrifter på papper och på nätet. Vid namninsamlingen ska du använda särskilda formulär som följer mallarna i förordningen om medborgarinitiativet och som innehåller alla nödvändiga uppgifter om initiativet. Uppgifterna måste vara identiska med de uppgifter om initiativet som lagts ut på kommissionens webbplats. Via ditt användarkonto kan du ladda ned anpassade och förifyllda formulär, där du kan välja › i vilket EU-land du vill samla in underskrifterna, › formulärets språk (något av de officiella EU-språken), › språk för informationen om ditt initiativ (ett av de språk på vilket initiativet har publicerats på kommissionens webbplats). Skydd av personuppgifter Du måste under hela förfarandet uppfylla gällande dataskyddslagstiftning. Innan du börjar samla in underskrifter måste du bland annat informera dataskyddsmyndigheterna (12) i det eller de EU-länder där uppgifterna kommer att behandlas. Du kan läsa mer i kapitlet ”Hur skyddas personuppgifterna?”. 20 (12) http://ec. europa. eu/justice/data-protection/bodies/authorities/eu/index_en. htm Minsta antal underskrifter per EU‑land Du behöver inte samla in underskrifter i alla 28 EU-länder. Men du behöver ett minsta antal underskrifter i minst sju EU-länder (se minimiantalet för varje land i tabellen nedan). Obs: Underskrifter från länder där man inte kommer upp i minsta antal räknas också med för att få ihop en miljon underskrifter. Minsta antal underskrifter per land för initiativ som registrerats efter den 1 juli 2014 (13) Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike 15 750 12 750 4 500 9 750 4 500 9 750 55 500 15 750 8 250 54 750 8 250 6 000 8 250 4 500 4 500 19 500 38 250 15 750 24 000 9 750 6 000 40 500 54 750 15 000 15 750 72 000 15 750 13 500 (13) För medborgarinitiativ som har registrerats före den 1 juli 2014 finns minimiantalet angivet på: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/signatories 21 M y n d i g h e t e r n a s v a r a r i n o m 3 m å n a d e r Få intyg på antalet underskrifter När du har samlat in tillräckligt många underskrifter för initiativet måste du be de nationella myndigheterna i de berörda länderna att intyga antalet giltiga underskrifter i respektive land. Du måste be om ett intyg från varje land där du har samlat in underskrifter, men du kan bara få ett intyg per land. Du kan skicka in underskrifterna på papper eller i elektronisk form. Du måste skilja på underskrifter som samlats in på papper, underskrifter via ett insam- lingssystem på nätet och underskrifter gjorda med en elektronisk signatur. Underskrifter som samlats in på nätet kan du antingen skriva ut och skicka med post, eller skicka elektroniskt på säker väg, till exempel som krypterade filer på en cd-skiva. Xml-filer kan också användas om den nationella myndighe- ten accepterar dem. Det kan du kontrollera på kommissionens webbplats. Med kommissionens program för namninsamling kan man exportera stöd- förklaringar i xml-format. Myndigheterna har tre månader på sig att intyga antalet giltiga underskrifter. För att kontrollera underskrifterna kan de bland annat göra stickprov. Du bör samla in fler underskrifter än vad som krävs, eftersom det inte är säkert att myndigheterna godkänner alla som skickats in. Mer information › Lista med nationella myndigheter som intygar antalet underskrifter: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/authorities-verification 22 Lämna in initiativet till kommissionen När du har fått intyg från de aktuella länderna (minst sju) som visar att du har samlat in tillräckligt många underskrifter (1 miljon totalt och ett minimiantal i minst sju EU-länder), kan du lämna in initiativet till kommissionen, som då går igenom det. › Glöm inte att du måste förstöra alla stödförklaringar och eventuella kopior senast en månad efter det att du lämnade in initiativet, eller 18 månader efter det att initiativet registrerades (till exempel om du inte fick tillräckligt många underskrifter för att kunna lämna in initiativet). 23 EN MILJON UNDERSKRIFTER? VAD HÄNDER NU? K o m m i s s i o n e n s v a r a r i n o m 3 m å n a d e r Inom tre månader efter det att ett medborgarinitiativ har lämnats in händer detta: › Kommissionen träffar organisatörerna så att de kan förklara närmare vad initiativet går ut på. › Organisatörerna får möjlighet att presentera sitt initiativ vid en offentlig utfrågning i Europaparlamentet. › Kommissionen går noga igenom initiativet och antar ett officiellt svar där den förklarar vilka åtgärder man tänker vidta och varför. Svaret ges i form av ett meddelande från kommissionen som offentliggörs på alla officiella EU-språk. Om kommissionen bestämmer sig för att lägga fram ett lagförslag startar den vanliga beslutsprocessen med bland annat offentliga samråd och konsekvensbedömningar. Kommissionen lägger sedan fram sitt förslag för de lagstiftande institutionerna (Europaparlamentet och rådet eller i vissa fall bara rådet), som måste anta förslaget för att det ska bli en gällande lag. 26 VILL DU VETA MER? Gå in på kommissionens webbplats och register för medborgarinitiativ: http://ec. europa. eu/citizens‑initiative Här hittar du › information om alla registrerade initiativ, oavsett om de är öppna, avslutade eller inaktuella, › ett sökverktyg som hjälper dig att hitta de initiativ som intresserar dig, › detaljerad information om vilka regler som gäller, lista med behöriga nationella myndigheter, vägledning och vanliga frågor, › registreringsformuläret, › för dig som organiserar ett initiativ: tillgång till ditt användarkonto där du kan uppdatera ditt registrerade initiativ. Har du andra frågor? Kontakta Europa direkt. Ring: 00 800 6 7 8 9 10 11 (*)14 Skicka en fråga: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/contact-form Chatta med oss: http://europa. eu/europedirect/web_assistance/index_sv. htm Du kan också kontakta ett Europa direkt-kontor i ditt hemland. Här hittar du en lista med alla kontor: http://europa. eu/europedirect/meet_us/index_sv. htm (*) De flesta samtal är gratis men vissa mobiloperatörer, telefonkiosker och hotell tar ut en avgift. 28 Viktigt! Den här vägledningen innehåller allmän information om reglerna och villkoren för EU:s medborgarinitiativ. Innehållet är inte rättsligt bindande och gör inga anspråk på att vara uttömmande. De fullständiga reglerna kan du läsa i förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet: http://ec. europa. eu/citizens-initiative/public/legislative-framework N A - 0 3 - 1 3 - 4 2 8 - S V - C NY RÄTTIGHET FÖR EU-MEDBORGARE DU KAN BESTÄMMA DAGORDNINGEN! Läs mer om din nya rättighet: http://ec. europa. eu/citizens-initiative |
Sag C-350/21: Domstolens dom (Sjette Afdeling) af 17. november 2022 — straffesag mod Spetsializirana prokuratura (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Sofiyski gradski sad — Bulgarien) (Præjudiciel forelæggelse – behandling af personoplysninger i den elektroniske kommunikationssektor – kommunikationshemmeligheden – udbydere af elektroniske kommunikationstjenester – generel og udifferentieret lagring af trafikdata og lokaliseringsdata i en periode på seks måneder – bekæmpelse af grov kriminalitet – adgang til de lagrede data – oplysninger til de registrerede personer – klageadgang – direktiv 2002/58/EF – artikel 15, stk. 1 og 2 – direktiv (EU) 2016/680 – artikel 13 og 54 – Den Europæiske Unions charter om grundlæggende rettigheder – artikel 7, 8, 11 og 47 samt artikel 52, stk. 1) | 2022-11-17 | [
"criminal procedure",
"data protection",
"data-processing law",
"fight against crime",
"judicial review",
"mobile communication",
"personal data",
"protection of communications",
"right to information",
"right to justice"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/153f50ee-954b-11ed-b508-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2023015DA. 01001602. xml 16. 1. 2023 DA Den Europæiske Unions Tidende C 15/16 Domstolens dom (Sjette Afdeling) af 17. november 2022 — straffesag mod Spetsializirana prokuratura (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Sofiyski gradski sad — Bulgarien) (Sag C-350/21) (1) (Præjudiciel forelæggelse - behandling af personoplysninger i den elektroniske kommunikationssektor - kommunikationshemmeligheden - udbydere af elektroniske kommunikationstjenester - generel og udifferentieret lagring af trafikdata og lokaliseringsdata i en periode på seks måneder - bekæmpelse af grov kriminalitet - adgang til de lagrede data - oplysninger til de registrerede personer - klageadgang - direktiv 2002/58/EF - artikel 15, stk. 1 og 2 - direktiv (EU) 2016/680 - artikel 13 og 54 - Den Europæiske Unions charter om grundlæggende rettigheder - artikel 7, 8, 11 og 47 samt artikel 52, stk. 1) (2023/C 15/16) Processprog: bulgarsk Den forelæggende ret Sofiyski gradski sad Part i hovedsagen Spetsializirana prokuratura Konklusion 1) Artikel 15, stk. 1, i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2002/58/EF af 12. juli 2002 om behandling af personoplysninger og beskyttelse af privatlivets fred i den elektroniske kommunikationssektor (direktiv om databeskyttelse inden for elektronisk kommunikation), som ændret ved Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2009/136/EF af 25. november 2009, sammenholdt med artikel 7, 8 og 11 samt artikel 52, stk. 1, i Den Europæiske Unions charter om grundlæggende rettigheder, skal fortolkes således, at denne bestemmelse er til hinder for — en national lovgivning, der, som forebyggende foranstaltning, med henblik på bekæmpelse af grov kriminalitet og forebyggelse af alvorlige trusler mod den offentlige sikkerhed, fastsætter bestemmelser om generel og udifferentieret lagring af trafikdata og lokaliseringsdata, selv om den nævnte lovgivning begrænser denne generelle og udifferentierede lagring til en periode på seks måneder og indeholder et vist antal garantier med hensyn til lagring af og adgang til de omhandlede data, — en national lovgivning, der ikke fastsætter klare og præcise bestemmelser om, at adgangen til de lagrede data er begrænset til, hvad der er strengt nødvendigt for at opnå formålet med denne lagring. 2) Artikel 15, stk. 1, i direktiv 2002/58, som ændret ved direktiv 2009/136, sammenholdt med artikel 7, 8 og 11 samt artikel 52, stk. 1, i chartret om grundlæggende rettigheder, og artikel 13 og 54 i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv (EU) 2016/680 af 27. april 2016 om beskyttelse af fysiske personer i forbindelse med kompetente myndigheders behandling af personoplysninger med henblik på at forebygge, efterforske, afsløre eller retsforfølge strafbare handlinger eller fuldbyrde strafferetlige sanktioner og om fri udveksling af sådanne oplysninger og om ophævelse af Rådets rammeafgørelse 2008/977/RIA skal fortolkes således, at disse bestemmelser er til hinder for en national lovgivning, der giver de nationale kompetente myndigheder for strafferetlig efterforskning adgang til trafikdata og lokaliseringsdata, som er lovligt lagret, uden at garantere, at de personer, hvis data disse nationale myndigheder har adgang til, har modtaget underretning i det omfang, der er fastsat i EU-retten, og uden at disse personer har adgang til at klage over ulovlig adgang til disse data. (1) EUT C 338 af 23. 8. 2021 |
Dom afsagt af Retten i Første Instans den 20. maj 2003 i sag T-80/01, Barbara Diehl-Leistner mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (Tjenestemænd — almindelig udvælgelsesprøve — mundtlig prøve — ikke-optagelse på reservelisten — udvælgelseskomitémedlemmernes sprogkundskaber — ligebehandling) | 2003-07-19 | [
"European Commission",
"action for annulment (EU)",
"competition (EU)",
"equal treatment",
"mother tongue",
"staff assessment"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/75c40876-550d-4a24-8c1c-919e51117229 | dan | [
"pdf",
"print"
] | C 171/22 DA Den Europæiske Unions Tidende 19. 7. 2003 RETTEN I FØRSTE INSTANS DOM AFSAGT AF RETTEN I FØRSTE INSTANS DOM AFSAGT AF RETTEN I FØRSTE INSTANS den 26. februar 2003 i sag T-184/00, Zissis Christou Drouvis mod Kommissio- nen for De Europæiske Fællesskaber (1) (Tjenestemænd — pension — justeringskoefficient — lovlig- heden af vedtægtens artikel 82, stk. 1, andet afsnit — ligebehandlingsprincippet — princippet om arbejdskraftens frie bevægelighed og om retten til frit at etablere sig på Fællesskabets område) (2003/C 171/31) (Processprog: græsk) I sag T-184/00, Zissis Christou Drouvis, forhenværende tjene- stemand ved Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber, med bopæl i Maroussi-Attikis (Grækenland), ved advokat I. Stamoulis, og med valgt adresse i Luxembourg, mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (befuldmægti- gede: J. Currall og P. Anestis), støttet af Rådet for Den Europæiske Union (befuldmægtigede: D. Zahariou og A. Pilet- te), angående en påstand om, at Kommissionens afgørelse, som blev meddelt sagsøgeren den 30. november 1999, om fastsættelse af sagsøgerens pension under anvendelse af den justeringskoefficient, der gælder for Grækenland, ændres, såle- des at pensionen fastsættes under anvendelse af den samme justeringskoefficient, der gælder for personer bosat i Det Forenede Kongerige, eller, subsidiært, under anvendelse af den justeringskoefficient, der gælder for personer bosat i Belgien, har Retten (Fjerde Afdeling), sammensat af afdelingsforman- den, M. Vilaras, og dommerne V. Tiili og P. Mengozzi; justitssekretær: assisterende justitssekretær B. Pastor, den 26. februar 2003 afsagt dom, hvis konklusion lyder således: 1) Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber frifindes. 2) Hver part bærer sine omkostninger. 3) Rådet for Den Europæiske Union bærer sine omkostninger. ( 1) EFT C 335 af 25. 11. 2000. den 7. maj 2003 i sag T-23/01, Eugène Émile Marie Kimman mod Kommis- sionen for De Europæiske Fællesskaber (1) (Tjenestemænd — årlig ferie — tjeneste i et tredjeland — ulovlighedsindsigelse) (2003/C 171/32) (Processprog: fransk) I sag T-23/01, Eugène Émile Marie Kimman, tjenestemand ved Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber, med bopæl i Overijse (Belgien), ved avocat N. Lhoëst, og med valgt adresse i Luxembourg, mod Kommissionen for De Europæiske Fælles- skaber (befuldmægtigede: H. Tserepa-Lacombe og F. Clotuche- Duvieusart), angående en påstand om annullation af den afgørelse af 25. maj 2000, hvorved Kommissionen nedsatte sagsøgerens årlige ferie for 2000 med en dag, har Retten (Første Afdeling), sammensat af præsidenten, B. Vesterdorf, og dommerne N. J. Forwood og H. Legal; justitssekretær: fuldmægtig D. Christensen, den 7. maj 2003 afsagt dom, hvis konklusion lyder således: 1) Kommissionens afgørelse af 25. maj 2000 annulleres, for så vidt sagsøgerens årlige ferie for 2000 nedsættes med en dag. 2) Kommissionen betaler sagens omkostninger. (1) EFT C 95 af 24. 3. 2001. DOM AFSAGT AF RETTEN I FØRSTE INSTANS den 20. maj 2003 i sag T-80/01, Barbara Diehl-Leistner mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (1) (Tjenestemænd — almindelig udvælgelsesprøve — mundtlig prøve — ikke-optagelse på reservelisten — udvælgelseskomi- témedlemmernes sprogkundskaber — ligebehandling) (2003/C 171/33) (Processprog: tysk) I sag T-80/01, Barbara Diehl-Leistner, Luxembourg, ved avocat L. Thielen, mod Kommissionen for De Europæiske Fællesska- 19. 7. 2003 DA Den Europæiske Unions Tidende C 171/23 ber (befuldmægtigede: C. Berardis-Kayser og B. Wägenbaur), angående en anmodning om annullation af udvælgelseskomi- téens afgørelse af 17. april 2000 om ikke at optage sagsøgeren på reservelisten for den almindelige udvælgelsesprøve KOM/ A/12/98, har Retten (Femte Afdeling), sammensat af afdelings- formanden, R. García-Valdecasas, og dommerne P. Lindh og J. D. Cooke; justitssekretær: fuldmægtig D. Christensen, den 20. maj 2003 afsagt dom, hvis konklusion lyder således: 1) Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber frifindes. 2) Hver part bærer sine egne omkostninger. ( 1) EFT C 186 af 30. 6. 2001. DOM AFSAGT AF RETTEN I FØRSTE INSTANS den 8. maj 2003 i sag T-82/01, VOF Josanne m. fl. mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (1) (Indlandsskibsfart — kapacitet i Fællesskabets indlandsflå- der — betingelser for idriftsættelse af nye fartøjer (»gammelt for nyt«-reglen) — udelukkelse) (2003/C 171/34) (Processprog: nederlandsk) I sag T-82/01, VOF Josanne, Papendrecht (Nederlandene), Pieter van Wijnen, Papendrecht, Adrianus Jacobus van Wijnen, Papendrecht, Anigje Veen, Meerkerk (Nederlandene), ved avo- cats J. van Dam og Y. Ooykaas, mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (befuldmægtigede: H. van Vliet og W. Wils), angående en påstand om annullation af Kommissio- nens beslutning SG(2001) D/286100 af 9. februar 2001, hvorved den afslog ansøgningen om at udelukke skibet Josanne fra anvendelsesområdet for Rådets forordning (EF) nr. 718/99 af 29. marts 1999 om en kapacitetspolitik for Fællesskabets indlandsflåder til fremme af vandvejstransporten (EFT L 90, s. 1), har Retten (Tredje Afdeling), sammensat af afdelingsfor- manden, K. Lenaerts, og dommerne J. Azizi og M. Jaeger; justitssekretær: fuldmægtig J. Plingers, den 8. maj 2003 afsagt dom, hvis konklusion lyder således: 1) 2) Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber frifindes. Sagsøgerne bærer deres egne omkostninger og betaler Kommis- sionens omkostninger. ( 1) EFT C 186 af 30. 6. 2001. DOM AFSAGT AF RETTEN I FØRSTE INSTANS den 10. april 2003 i sag T-186/01, Nicole Robert mod Europa-Parlamentet (1) (Tjenestemænd — søgsmål — frister — afvisning) (2003/C 171/35) (Processprog: fransk) I sag T-186/01, Nicole Robert, tjenestemand ved Europa- Parlamentet, med bopæl i Strassen (Luxembourg), ved avocat A. Lorang, og med valgt adresse i Luxembourg, mod Europa- Parlamentet (befuldmægtigede: H. von Hertzen og D. Moore), angående en påstand om annullation af Parlamentets afgørelse om ikke at forfremme sagsøgeren til lønklasse B1 i forfremmel- sesåret 1999, har Retten (Femte Afdeling), sammensat af afdelingsformanden, R. García-Valdecasas, og dommerne P. Lindh og J. D. Cooke; justitssekretær: fuldmægtig M. Plingers, den 10. april 2003 afsagt dom, hvis konklusion lyder således: 1) Sagen afvises. 2) Hver part bærer sine egne omkostninger. (1) EFT C 317 af 10. 11. 2001. DOM AFSAGT AF RETTEN I FØRSTE INSTANS den 22. maj 2003 i sag T-249/01, Marc Boixader Rivas mod Europa-Parla- mentet (1) (Tjenestemænd — udvælgelsesprøve — meddelelse om ud- vælgelsesprøve — adgangsbetingelser — eksamensbevis som licenciatura eller tilsvarende uddannelse — uddannelse som Ingeniero Técnico — kendskab til et andet officielt sprog — bevis — annullationssøgsmål — udvælgelseskomitéens afgørelse — ugyldighedsindsigelse mod meddelelsen om udvælgelsesprøve) (2003/C 171/36) (Processprog: spansk) I sag T-249/01, Marc Boixader Rivas, spansk Ingeniero Técni- co, Madrid, ved avocat D. Lopez Garrido, og med valgt |
SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-2346/02 af Renato Brunetta (PPE-DE) til Kommissionen. Galileo-projeket. | 2002-07-29 | [
"EU financing",
"corporate finance",
"joint venture",
"project management",
"research project",
"satellite navigation",
"space policy"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ba9fa384-a8f7-4d85-b1e2-f38f45ef1dae | dan | [
"html",
"pdf",
"print"
] | C 309 E/226 De Europæiske Fællesskabers Tidende DA 12. 12. 2002 Som reaktion på Kommissionens henvendelse suspenderede arbejdsministeriet udbetalingerne, og den 10. december 2001 fremsendte det en tilsynsrapport i forbindelse med projektet. I den til ovennævnte rapport tilhørende følgeskrivelse, som er underskrevet af vicedirektør M. D. Carnevale, opsummeres ministeriets holdning som følger: Efter undersøgelse af rapporten og bilagene fremgår det, at der er sket sammenblanding mellem projektaktiviteter og aktiviteter, der ikke har nogen tilknytning til projektet, nemlig fagforenings- aktiviteter. Arbejdsdirektoratet i Rom forbeholder sig dog ret til at fremskaffe de endelige oplysninger, når det har afsluttet sin inspektion ved at gennemgå de attesterede udgifter og fradrag i projektet. I mellemtiden, mens der afventes nye oplysninger, vil penderingen af udbetalinger til CST. forvaltningsmyndigheden opretholde sus- Følgelig afventer Kommissionen den finansielle revision, som foregår ved afslutningen af fællesskabs- initiativerne (Adapt/Beskæftigelse), og forbeholder sig ret til på et senere tidspunkt at vurdere, hvorvidt de pågældende udgifter er støtteberettigede. (2002/C 309 E/259) SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-2346/02 af Renato Brunetta (PPE-DE) til Kommissionen (29. juli 2002) Om: Galileo-projeket Der henvises til, at igangsættelsen af programmet for det europæiske system vedrørende satellitnavigation »Galileo« ser ud til at være forsinket på trods af Kommissionens og ESA’s formidlingsforsøg. Det er presserende nødvendigt, at den europæiske industri ufortøvet går videre til valideringsfasen af satellit-urene inden 2005 for ikke at bringe tildelingen af de allerede fordelte frekvenser til det europæiske navigationssystem på internationalt plan i fare. Der henvises til, at Det Europæiske Råd den 23. maj 2002 gav tilladelse til at udforme en rammeaftale med henblik på at fremme fælles projekter mellem Den Europæiske Union og ESA. Anser Kommissionen det ikke for hensigtsmæssigt hurtigst muligt at fastlægge de metoder, der skal muliggøre en god fælles forvaltning af projektet? Svar afgivet på Kommissionens vegne af Loyola de Palacio (3. september 2002) Den Europæiske Rumorganisations (ESA) vanskeligheder med at færdiggøre Galileo-programerklæringen har forhindret etableringen af fællesforetagendet. Eftersom disse vanskeligheder fortsat består, har Kommissionens tjenestegrene over for ESA’s råd foreslået, at man opnår medlemslandenes tilladelse til at oprette fællesforetagendet sammen med Fællesskabet, repræsenteret ved Kommissionen, uden at være nødt til at afvente et kompromis om landenes finansielle bidrag dertil. Derved kan fællesforetagendet bringes til at fungere med de finansielle midler fra EU’s budget, som Kommissionen kan udbetale dertil |
SKRIFTLIG FORESPØRGSEL nr. 2703/96 af Gianni TAMINO , Carlo RIPA DI MEANA til Kommissionen. Frister, der er for korte til, at det er muligt at deltage i unionsinitiativer | 1996-10-15 | [
"EU initiative",
"access to EU information",
"consumption",
"cultural policy",
"dissemination of EU information",
"environmental protection",
"holiday",
"invitation to tender",
"marginalisation",
"public holiday"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/597f2f9c-e335-420d-9de3-d1fd86302d21 | dan | [
"html",
"print"
] | null |
Meddelande från kommissionen - Förteckning över fall då rimligt tvivel kan uppstå enligt artikel 15 i förordningen om Allmänna preferenssystemet | 2000-11-10 | [
"CCT duties",
"Moldova",
"generalised preferences",
"labour law",
"tariff preference"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/904f1299-1bb5-40e6-9bd0-e74e593b1648 | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | C 321/18 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 11. 2000 Det inbjudes till ans(cid:246)kningar f(cid:246)r block i f(cid:246)ljande kvadranter eller delar av kvadranter vilka f(cid:229)tt beteckningar enligt Kontinentalsockel order 1999/2021 (Designation of Area). BILAGA Q166 1, 2, 3, 4, 5 Q176 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 Q204 4, 5, 8, 9, 10, 12, 13, 16, 17, 18, 21 Q212 30 Q213 4, 5, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 21, 22, 26, 27 Q214 1, 6. F(cid:246)rteckning (cid:246)ver fall d(cid:229) rimligt tvivel kan uppst(cid:229) enligt artikel 15 i f(cid:246)rordningen om Allm(cid:228)nna preferenssystemet (2000/C 321/05) I artikel 15. 3 i r(cid:229)dets f(cid:246)rordning (EG) nr 2820/98 av den 21 december 1998 (1) f(cid:246)reskrivs att kommis- sionen i samarbete med den kommittØ som avses i artikel 31 i den f(cid:246)rordningen skall uppr(cid:228)tta en icke utt(cid:246)mmande f(cid:246)rteckning (cid:246)ver fall d(cid:229) rimligt tvivel kan uppst(cid:229) i samband med till(cid:228)mpningen av den s(cid:228)rskilda stimulansordning till skydd f(cid:246)r arbetstagares r(cid:228)ttigheter som avses i avdelning II i f(cid:246)rordningen, och att detta skall ske senast vid den tidpunkt d(cid:229) en ans(cid:246)kan om att f(cid:229) omfattas av den s(cid:228)rskilda stimulansordningen bifalls f(cid:246)r f(cid:246)rsta g(cid:229)ngen. Enligt kommissionens f(cid:246)rordning (EG) nr 1649/2000 av den 25 juli 2000 (2) omfattas Moldova fr(cid:229)n och med den 1 oktober 2000 av den s(cid:228)rskilda stimulansordningen till skydd f(cid:246)r arbetstagares r(cid:228)ttigheter. I synnerhet f(cid:246)ljande fall skall anses utg(cid:246)ra fall d(cid:229) rimligt tvivel kan uppst(cid:229) ang(cid:229)ende r(cid:228)tten att omfattas av tullf(cid:246)rm(cid:229)ner enligt den s(cid:228)rskilda stimulansordningen till skydd f(cid:246)r arbetstagares r(cid:228)ttigheter: (cid:151) Underl(cid:229)telse att iaktta det administrativa samarbete f(cid:246)r kontroll av intyg som f(cid:246)reskrivs i artikel 14. (cid:151) Tillf(cid:246)rlitlig allm(cid:228)n information som v(cid:228)cker tvivel om huruvida de normer p(cid:229) arbetslivets omr(cid:229)de som avses i artikel 11 respekterats i samband med produktionen av varor som intygas vara tillverkade enligt dessa normer. (1) EGT L 357, 30. 12. 1998, s. 1. (2) EGT L 189, 27. 7. 2000, s. 13 |
Mål C-40/08: Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de Primera Instancia n° 4 de Bilbao (Spanien) den 5 februari 2008 – Asturcom Telecomunicaciones S.L. mot Cristina Rodríguez Nogueira | 2008-02-05 | [
"arbitration",
"consumer protection",
"contract",
"interpretation of the law",
"unfair terms of contract"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/8189ecfd-b90b-48a9-af20-e444a5c5ea25 | swe | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | 12. 4. 2008 SV Europeiska unionens officiella tidning C 92/17 2. Om någon eller samtliga tjänster som klaganden tillhanda- håller har ”samband med” fast egendom i den mening som avses i artikel 9. 2 a i sjätte direktivet (nu artikel 45 i det omarbetade mervärdesskattedirektivet), är den fasta egendom som enskilda eller samtliga tjänster har samband med sådan fast egendom som lämnats till poolen, eller sådan fast egendom som det ansökts om i utbyte mot den fasta egendom som lämnats till poolen, eller båda dessa katego- rier? 3. Om någon av tjänsterna har ”samband med” båda kategori- erna av fast egendom, hur skall tjänsterna i så fall bedömas (nu det omarbetade mot bakgrund av sjätte direktivet mervärdesskattedirektivet)? 4. Med hänsyn till de olika uppfattningar som olika medlems- stater företräder, hur skall inkomster från utbytesavgifter som en skattskyldig erhåller för följande tjänster bedömas mot bakgrund av sjätte direktivet (nu det omarbetade mervärdes- skattedirektivet): — tjänster som underlättar byten av nyttjanderätter till semesterbostäder som innehas av en medlem i ett system som drivs av den skattskyldige mot nyttjanderätter till semesterbostäder som innehas av en annan medlem i samma system, och — tillhandahållande av nyttjanderätter avseende bostäder som den skattskyldige förvärvat från skattskyldiga tredje män i som medlemmar i det systemet har tillgång till? syfte att komplettera den bostadspool (1) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmoni- sering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28). (2) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1). Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de Primera Instancia no 4 de Bilbao (Spanien) den 5 februari 2008 – Asturcom Telecomunicaciones S. L. mot Cristina Rodríguez Nogueira (Mål C-40/08) (2008/C 92/31) Rättegångsspråk: spanska Hänskjutande domstol Juzgado de Primera Instancia no 4 de Bilbao Parter i målet vid den nationella domstolen Sökande: Asturcom Telecomunicaciones S. L. Svarande: Cristina Rodríguez Nogueira Tolkningsfråga Medför det konsumentskydd som säkerställs genom rådets direktiv 93/13/EEG (1) av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal att en domstol som skall pröva en ansökan om utmätning till följd av en lagakraftvunnen skiljedom som har avkunnats i konsumentens utevaro, ex officio kan pröva giltig- heten av skiljeavtalet och följaktligen upphäva skiljedomen om skiljeavtalet innehåller en oskälig klausul till nackdel för konsu- menten? (1) EGT L 95, s. 29, svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169. Talan väckt den 5 februari 2008 – Europeiska gemenskaper- nas kommission mot Republiken Tjeckien (Mål C-41/08) (2008/C 92/32) Rättegångsspråk: tjeckiska Parter Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. van Beek och P. Ondrůšek) Svarande: Republiken Tjeckien Sökandens yrkanden Sökanden yrkar att domstolen skall enligt skyldigheter artikel 12 i — fastställa att Republiken Tjeckien har underlåtit att uppfylla sina rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (1) och artikel 54 i Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lett- lands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Repu- bliken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen, genom att inte anta (alla) de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv, |
SKRIFTLIG FRÅGA E-0320/02 från Christopher Beazley (PPE-DE) till kommissionen. Förberedelser inför Europeiska rådets möte i Barcelona. | 2002-02-12 | [
"EU research policy",
"telecommunications policy",
"trans-European network",
"transmission network"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/8e841949-37a4-4555-a7d8-266aad52a78d | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | 29. 8. 2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 205 E/115 med artikel 16 i förordning (EG) nr 2037/2000 ser till att återvinna och förstöra CFC, däribland CFC från isoleringsmaterialet i hushållskylar och -frysar. Det finns vedertagna kommersiella tekniker för att utvinna CFC ur isoleringsskummet vilka används av minst åtta medlemsstater. Att inrätta återvinningsanläggningar för hushållskylar och -frysar är en långsiktig investering. Som tidigare nämnts innehåller många av de existerande apparaterna CFC. Ersättningsapparaterna kan innehålla klorfluorkolväten (HCFC), som också är ett kontrollerat ämne, och på senare tid även fluorkolväten (HFC), en kraftfull växthusgas som kontrolleras genom Kyotoprotokollet. Dessa bör också återvinnas. Återvin- ningsanläggningarna kan även underlätta genomförandet av det förslag till direktiv som har lagts fram av Europaparlamentet och rådet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (2). (1) Källa: Eurostat. (2) EGT L 244, 29. 9. 2000. (2002/C 205 E/126) SKRIFTLIG FRÅGA E-0320/02 från Christopher Beazley (PPE-DE) till kommissionen Ämne: Förberedelser inför Europeiska rådets möte i Barcelona (12 februari 2002) Europeiska rådet i Lissabon 2000 uppmanade rådet och kommissionen att tillsammans med medlems- staterna när så är lämpligt ”underlätta att man, med stöd av EIB, före utgången av 2001 skapar ett mycket snabbt transeuropeiskt nätverk för att sprida vetenskapliga rön och länka samman forskningsinstitutioner och universitet samt forskningsbibliotek, vetenskapliga centrum och så småningom skolor”. Kom detta mål att uppnås? Svar från Erkki Liikanen på kommissionens vägnar (16 april 2002) Kommissionen välkomnar, tillsammans med medlemsstaterna, det faktum att Europeiska rådets mål för år 2000 uppnåddes inom den utsatta tiden, och att därmed Europas snabba transeuropeiska nätverk för forskning fått en mycket bra ställning internationellt sett. Förbindelserna mellan de nationella forsknings- och utbildningsnäten i Europa är politiskt sett mycket viktiga, eftersom de utgör en hörnsten för utbyggnaden av nästa generations Internet och grunden för det europeiska området för forskningsverksamhet. I detta sammanhang är ett transeuropeiska nätverk (GEANT) sedan den 1 november 2001 i full drift, med en hastighet på 10 gigabit per sekund (Gbps). Detta nätverk förbinder 32 nationella forsknings- och utbildningsnät, vilket utgör en kapacitetsökning på 16 gånger sedan 2000. Samtidigt har de nationella forsknings- och utbildningsnäten uppgraderats och sålunda har kapaciteten när det gäller nättillträdet för alla europeiska forskningsinstitut och universitet ökat avsevärt globalt sett. I den bilaga som skickas direkt till parlamentsledamoten och Europaparlamentets sekretariat finns det uppgifter som visar att Europa nu befinner sig i ett mycket starkt konkurrensläge internationellt sett. För mycket krävande forskningsområden (exempelvis CERN och det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet) används även kompletterande nätinfrastrukturer (GRID) på försöksnivå. C 205 E/116 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 29. 8. 2002 Hanteringen av förbindelserna för skolor varierar mellan medlemsstaterna men i många fall upprätthålls förbindelserna genom de nationella forsknings- och utbildningsnäten. Samarbetet med Europeiska investeringsbanken (EIB) resulterade i att ett memorandum undertecknades i juni 2001. Detta avtal mellan gemenskapen och EIB stärker samarbetet i syfte att främja forskning och teknisk innovation i Europa genom att erbjuda kompletterande, om än oberoende, former av finansiellt stöd till forskare. Dessutom är EIB:s initiativ Innovation 2000 särskilt inriktat på området för informations- och kommunikationsnätverk. Inom ramen för sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling förväntas ytterligare resurser ges för tillhandahållandet och finansieringen av forskningsinfrastruktur. Sammanfattningsvis välkomnar kommissionen det faktum att det mål som fastställts av rådet har uppnåtts inom den utsatta tiden. Ytterligare insatser för att bibehålla och förbättra Europas ställning kommer göras inom ramen för sjätte ramprogrammet, vars område ”GEANT och GRID” redan fått ett stort stöd både i Europaparlamentet och rådet. (2002/C 205 E/127) SKRIFTLIG FRÅGA P-0324/02 från Hans-Peter Martin (PSE) till rådet (5 februari 2002) Ämne: Öppenhet och insyn i fråga om sammanträden, beslut och handlingar Omfattande öppenhet och insyn har blivit en alltmer central hjärtefråga för medborgarna i Europa. Det rör sig i detta sammanhang framför allt om öppenhet och insyn i EU-institutionerna, dvs. tillgång till om möjligt samtliga handlingar och allmänhetens tillträde till om möjligt samtliga sammanträden. Vad är det som enligt rådets synsätt talar emot att rådets hela verksamhet, överläggningar som omröstningar, är helt öppen för insyn och för allmänhetens tillträde? i samband med såväl Både det svenska och det belgiska ordförandeskapet gav i offentliga sammanhang upprepade gånger hög prioritet åt ökad öppenhet och insyn. Rent konkret har det emellertid knappast hänt något i de avgörande öppenhetsfrågorna. Vilka slutsatser har man dragit av dessa erfarenheter? På vilka områden inom den egna verksamheten kan rådet i framtiden tänka sig ökad öppenhet och insyn när det gäller tillgång till handlingar och tillträde till sammanträden? På vilka sätt kommer det nuvarande spanska ordförandeskapet att hantera denna fråga? Svar (21 maj 2002) Rådet erinrar den ärade parlamentsledamoten om att det har vidtagit erforderliga åtgärder för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Närmare bestämt har rådet antagit beslut nr 2001/840/EG om ändring av rådets arbetsordning, vilken utgör en omarbetning av en del existerande bestämmelser i fråga om tillgång till handlingar liksom också nya bestämmelser i samband med genomförandet av förordning 1049/2001. Rådet fäster särskild vikt vid korrekt tillämpning av dessa instrument, vilka utgör ett väsentligt framsteg när det gäller allmänhetens tillgång till institutionens handlingar |
Mål C-326/11: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 12 juli 2012 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden — Nederländerna) — J.J.Komen en Zonen Beheer Heerhugowaard BV mot Staatssecretaris van Financiën (Sjätte mervärdesskattedirektivet — Artikel 13 B g jämförd med artikel 4.3 a — Tillhandahållande av byggnader och den mark på vilken de står — Tillhandahållande av en byggnad som byggs om i syfte att skapa en ny byggnad — Köparen har fortsatt och färdigställt arbetet efter tillhandahållandet — Undantag från mervärdesskatteplikt) | 2012-07-12 | [
"VAT",
"basis of tax assessment",
"building",
"housing policy",
"interpretation of the law",
"tax exemption",
"tax harmonisation"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/91600c99-0738-11e2-8e28-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2012287SV. 01001601. xml 22. 9. 2012 SV Europeiska unionens officiella tidning C 287/16 Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 12 juli 2012 (begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden — Nederländerna) — J. J. Komen en Zonen Beheer Heerhugowaard BV mot Staatssecretaris van Financiën (Mål C-326/11) (1) (Sjätte mervärdesskattedirektivet - Artikel 13 B g jämförd med artikel 4. 3 a - Tillhandahållande av byggnader och den mark på vilken de står - Tillhandahållande av en byggnad som byggs om i syfte att skapa en ny byggnad - Köparen har fortsatt och färdigställt arbetet efter tillhandahållandet - Undantag från mervärdesskatteplikt) 2012/C 287/27 Rättegångsspråk: nederländska Hänskjutande domstol Hoge Raad der Nederlanden Parter i målet vid den nationella domstolen Klagande: J. J. Komen en Zonen Beheer Heerhugowaard BV Motpart: Staatssecretaris van Financiën Saken Begäran om förhandsavgörande — Hoge Raad der Nederlanden — Tolkning av artikel artikel 13 B g och artikel 4. 3 a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) — Undantag från skatteplikt som föreskrivs i sjätte direktivet — Tillhandahållande av byggnader och den mark på vilken de står — Tillhandahållande av en byggnad som byggs om i syfte att skapa en ny byggnad — Köparen har fortsatt och färdigställt arbetet efter tillhandahållandet Domslut Artikel 13 B g jämförd med artikel 4. 3 a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund ska tolkas så, att det undantag från plikten att betala mervärdesskatt som stadgas i förstnämnda bestämmelse omfattar ett tillhandahållande av fast egendom bestående av mark och en äldre byggnad som håller på att byggas om till en ny byggnad, såsom i det nationella målet, när den äldre byggnaden vid tidpunkten för tillhandahållandet endast delvis har rivits och åtminstone delvis används som byggnad. (1) EUT C 269 av den 10. 9. 2011 |
Rådets förordning (EG) nr 1223/98 av den 4 juni 1998 om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen samt av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 | 1998-06-04 | [
"Community migration",
"EU national",
"family",
"self-employment",
"social security",
"wage earner"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/5e044bdc-9798-46a7-aa41-c5b4aa541f26 | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | 13. 6. 98 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 168/1 I (R(cid:132)ttsakter vilkas publicering (cid:132)r obligatorisk) R(cid:143)DETS F(cid:153)RORDNING (EG) nr 1223/98 av den 4 juni 1998 om (cid:132)ndring av f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 om till(cid:132)mpningen av systemen f(cid:148)r social trygghet n(cid:132)r anst(cid:132)llda, egenf(cid:148)retagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen samt av f(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72 om till(cid:132)mpning av f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 EUROPEISKA UNIONENS R(cid:143)D HAR ANTAGIT DENNA F(cid:153)RORDNING med beaktande av F(cid:148)rdraget om uppr(cid:132)ttandet av Europe- iska gemenskapen, s(cid:132)rskilt artiklarna 51 och 235 i detta, med beaktande av kommissionens f(cid:148)rslag (1) som lagts fram efter samr(cid:134)d med Administrativa kommissionen f(cid:148)r social trygghet f(cid:148)r migrerande arbetare, med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitt(cid:130)ns yttrande (3), och med beaktande av f(cid:148)ljande: familjemedlemmar (1) Vissa (cid:132)ndringar b(cid:148)r g(cid:148)ras i r(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om till(cid:132)mpningen av systemen f(cid:148)r social trygghet n(cid:132)r anst(cid:132)llda, egenf(cid:148)reta- inom gare eller deras gemenskapen (4) samt i r(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om till(cid:132)mpning av f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 om till(cid:132)mpningen av systemen f(cid:148)r social trygghet n(cid:132)r anst(cid:132)llda, egenf(cid:148)reta- inom gare eller deras gemenskapen (5). Dessa av (cid:132)ndringar som medlemsstaterna gjort i sin lagstift- ning om social trygghet. flyttar f(cid:148)ranleds familjemedlemmar (cid:132)ndringar flyttar (2) Det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att (cid:132)ndra artiklarna 29 och 31 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 samt artiklarna 29–31, (1) EGT C 290, 24. 9. 1997, s. 28. (2) EGT C 152, 18. 5. 1998. (3) EGT C 73, 9. 3. 1998, s. 42. (4) EGT L 149, 5. 7. 1971, s. 2. F(cid:148)rordningen uppdaterad genom f(cid:148)rordning (EG) nr 118/97 (EGT L 28, 30. 1. 1997, s. 1) och se- nast (cid:132)ndrad genom f(cid:148)rordning (EG) nr 1290/97 (EGT L 176, 4. 7. 1997, s. 1). (5) EGT L 74, 27. 3. 1972, s. 1. F(cid:148)rordningen uppdaterad genom f(cid:148)rordning (EG) nr 118/97 (EGT L 28, 30. 1. 1997, s. 1) och se- nast (cid:132)ndrad genom f(cid:148)rordning (EG) nr 1290/97 (EGT L 176, 4. 7. 1997, s. 1). 93 och 95 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72, efter (cid:132)ndringen av artikel 95 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72 genom f(cid:148)rordning nr 3095/95 (6), genom vilken (cid:134)ter- betalning med ett schablonbelopp per familj ers(cid:132)tts med (cid:134)terbetalning med ett schablonbelopp per person. (3) Det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att (cid:132)ndra punkterna 1 och 2 i avsnitt ”G. IRLAND” i del I i bilaga I till f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71, f(cid:148)r att ta h(cid:132)nsyn till f(cid:148)r(cid:132)ndringar i den irl(cid:132)ndska lagstiftningen om social trygghet och socialtj(cid:132)nstlagstiftningen. (4) De (cid:132)ndringar som har gjorts i den (cid:148)sterrikiska lagstiftningen g(cid:148)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att h(cid:132)nvisningen till bidraget vid barns f(cid:148)delse utg(cid:134)r i avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE” i del II i bilaga II i f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71. (5) En anpassning b(cid:148)r g(cid:148)ras i avsnitten ”G. IRLAND”, ”H. ITALIEN”, ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA” och ”M. FINLAND” i bilaga II a till f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 f(cid:148)r att ta h(cid:132)nsyn till de f(cid:148)r(cid:132)ndringar som har skett i den italienska, nederl(cid:132)ndska och finl(cid:132)ndska irl(cid:132)ndska, lagstiftningen. (6) De (cid:132)ndringar som har gjorts i den irl(cid:132)ndska och nederl(cid:132)ndska lagstiftningen g(cid:148)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att (cid:132)ndra h(cid:132)nvisningarna till lagstiftningen i bilaga IV i f(cid:148)rordning (EEG) 1408/71 n(cid:132)r det g(cid:132)ller avsnitt ”G. IRLAND” i del A, punkt b i avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)N- DERNA” i del A och punkt 1 f i del D. (7) Punkt 1 i avsnitt ”B. DANMARK” i bilaga VI i f(cid:148)rord- ning (EEG) nr 1408/71 m(cid:134)ste utg(cid:134) f(cid:148)r att beakta f(cid:148)r(cid:132)ndringen i den danska arbetsl(cid:148)shetsf(cid:148)rs(cid:132)krings- lagstiftningen. (6) EGT L 335, 30. 12. 1995, s. 1. L 168/2 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 6. 98 (8) Med beaktande av domstolens r(cid:132)ttspraxis (s(cid:132)rskilt domen i m(cid:134)l C-251/94 Lafuento Nieto) (cid:132)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att anpassa punkt 4 b i avsnitt ”D. SPANIEN” i bilaga VI i f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 f(cid:148)r interna best(cid:132)mmelser n(cid:132)r grundbeloppet till pensioner ber(cid:132)knas p(cid:134) grundval av erlagda avgifter. (9) Det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att komplettera punkt 7 i avsnitt ”E. FRANKRIKE” i bilaga VI i f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71, genom att inf(cid:148)ra en h(cid:132)nvisning till familje- f(cid:148)rm(cid:134)nen f(cid:148)r att anst(cid:132)lla en utbildad barnsk(cid:148)tare. (10) Det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att (cid:132)ndra punkt 5 i avsnitt ”G. IRLAND” i bilaga VI i f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 f(cid:148)r att ta h(cid:132)nsyn till metoden f(cid:148)r ber(cid:132)kning av l(cid:148)nen n(cid:132)r det g(cid:132)ller beviljande av sjuk- och arbetsl(cid:148)shets- f(cid:148)rm(cid:134)ner. (11) De (cid:132)ndringar i den nederl(cid:132)ndska lagstiftningen som har gjorts n(cid:132)r det g(cid:132)ller efterlevande och egenf(cid:148)reta- gares arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga g(cid:148)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att anpassa avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA” i bilaga VI i f(cid:148)rord- ning (EEG) nr 1408/71. (12) Det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att f(cid:148)rtydliga till(cid:132)mpningen av Finlands folkpensionslagstiftning och att inf(cid:148)ra en ny punkt 4 i avsnit ”M. FINLAND” i bilaga VI i f(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71. (13) Administrativa i Danmark, omorganiseringar Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederl(cid:132)nderna, i bilagorna 2, 3, 4 och 10, (cid:153)sterrike och Finland g(cid:148)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att anpassa f(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72 n(cid:132)r det g(cid:132)ller avsnitten ”B. DANMARK” ”F. GREKLAND” i bilagorna 1, 2 och 10, ”G. IRLAND” i bilagorna 2, 3 och 4, ”H. ITALIEN” i bilagorna 2, 3 och 10, ”I. LUXEMBURG” i bilaga 10, ”J. NEDERL(cid:142)N- DERNA” i bilagorna 2, 3, 4 och 10, ”K. (cid:153)STERRIKE” i bilagorna 1, 2, 3, 4 och 10, samt ”M. FINLAND” i bilagorna 2, 3, 4 och 10. (14) Det att (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt anpassa punkterna ”9. BELGIEN-NEDERL(cid:142)NDERNA”, ”77. ITALIEN-NEDER- ”93. L(cid:142)NDERNA”, NEDERL(cid:142)NDERNA-F(cid:153)RENADE KUNGARIKET” och ”103. SVERIGE-F(cid:153)RENADE KUNGARIKET” i bilaga 5 till f(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72. ”87. LUXEMBURG-SVERIGE” , (15) Det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att g(cid:148)ra (cid:132)ndringar i avsnit ”K. (cid:153)STERRIKE” i bilaga 9 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72 f(cid:148)r att ta h(cid:132)nsyn till f(cid:148)r(cid:132)ndringar i den (cid:148)sterrikiska lagstiftningen n(cid:132)r det g(cid:132)ller sjuk- och moderskapsf(cid:148)r- m(cid:134)ner. (16) F(cid:148)r att uppn(cid:134) m(cid:134)let om fri r(cid:148)rlighet f(cid:148)r arbetstagare med avseende p(cid:134) social trygghet (cid:132)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt och l(cid:132)mpligt att en (cid:132)ndring av reglerna f(cid:148)r samord- ning av de nationella systemen f(cid:148)r social trygghet genomf(cid:148)rs genom en gemenskapsr(cid:132)ttsakt som (cid:132)r bindande och direkt till(cid:132)mplig i alla medlemsstater. (17) Detta (cid:148)verensst(cid:132)mmer med artikel 3b tredje stycket i f(cid:148)rdraget. best(cid:132)mmelserna i H(cid:142)RIGENOM F(cid:153)RESKRIVS F(cid:153)LJANDE. F(cid:148)rordning (EEG) nr 1408/71 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: 1) Artikel 29. 1 a skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: Artikel 1 ”a) V(cid:134)rdf(cid:148)rm(cid:134)ner skall utges av institutionen p(cid:134) den ort d(cid:132)r familjemedlemmarna (cid:132)r bosatta enligt best(cid:132)mmelserna i den lagstiftning som institutionen till(cid:132)mpar, p(cid:134) bekostnad av den institution som avses i artikel 27 eller artikel 28. 2; om bos(cid:132)ttningsorten (cid:132)r bel(cid:132)gen i den beh(cid:148)riga medlemsstaten skall v(cid:134)rdf(cid:148)rm(cid:134)nerna utges av den beh(cid:148)riga institu- tionen och p(cid:134) denna institutions bekostnad. ” 2) I artikel 31 a skall ordalydelsen ”institutionen p(cid:134) vistelseorten” ers(cid:132)ttas med ”institutionen p(cid:134) den ort d(cid:132)r pension(cid:132)ren (cid:132)r bosatt eller d(cid:132)r familjemedlemmarna (cid:132)r bosatta. ” 3. Avsnittet ”G. IRLAND” i del I i bilaga I skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I punkt 1 skall orden ”avsnitt 5 och 37 i 1981 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag (Sociale Welfare (Consolidation) Act 1981)” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”avsnitt 9, 21 och 49 i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag (Social Welfare (Consolidation) Act 1993)”. b) I punkt 2 skall orden ”avsnitt 17A i 1981 (cid:134)rs lag om social trygghet och socialbidrag (Social Welfare (Consolidation) Act 1981)” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”avsnitt 17 och 21 i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag (Social Welfare (Consolidation) Act 1993)”. 13. 6. 98 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 168/3 4) I bilaga II del II skall avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”K. (cid:153)STERRIKE Inga. ” 5) Bilaga II a skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I avsnitt ”B. DANMARK” skall en ny punkt c f(cid:148)ras in: ”c) Tillf(cid:132)llig f(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r arbetsl(cid:148)sa som nyligen har varit anst(cid:132)llda i ett ”flexjobb”, under tolv m(cid:134)nader (ledighedsy- delse) (Lag nr 459 av den 10 juni 1997). ” b) I avsnitt ”F. GREKLAND”, skall punkterna d, e, g, h och i ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”d) F(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r personer som lider av medf(cid:148)dd hemolytisk anemi (lag nr 2362/1995, gemensam ministeriell f(cid:148)rord- ning G4a/F. 167/2073/82 och gemensam ministeriell f(cid:148)rordning P47/F. 222/225 oik. 4711/94). e) F(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r d(cid:148)vstumma (undantagslag nr 421/37; gemensam ministeriell f(cid:148)rordning D 8b 423/73, gemensam ministeriell f(cid:148)rordning G4/F/11. 2/oik. 1929/82 och gemensam ministeriell f(cid:148)rordning G4/F. 422/oik. 1142/85). ” ”g) F(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r personer som lider av spasmofili (lag-dekret nr 162/73, gemensam ministeriell f(cid:148)rordning G4a/ F. 224/oik. 1434/84). h) F(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r personer som lider av allvarlig mental st(cid:148)rning (lag-dekret nr 162/73; gemensam ministeriell f(cid:148)rord- ning G4/F. 12/oik. 1930/82, gemensam ministeriell f(cid:148)rordning G4b/F. 423/oik. 1167/84 och gemensam minister- iell f(cid:148)rordning GH/F. 423/oik. 82/oik. 529/85). i) F(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r blinda (lag nr 958/79). ” c) I avsnitt ”G. IRLAND” skall punkterna a–g ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”a) Arbetsl(cid:148)shetsunderst(cid:148)d (kapitel 2 i del III i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag) (Social Welfare [consolidation] Act 1993). b) (cid:143)lderspension och pension till blinda (icke avgiftsfinansierad) (kapitel 4 och 5 i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag) (Social Welfare [Consolidation] Act 1993). c) (cid:142)nkepension och pension till f(cid:148)r(cid:132)ldral(cid:148)sa barn (icke avgiftsfinansierad) (kapitel 6 i del III i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rds- lag, s(cid:134)som det (cid:132)ndrats genom del V i 1997 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag) (Social Welfare [consolidation] Act 1993 respektive Social Welfare Act 1997). d) F(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r ensamf(cid:148)r(cid:132)lder (kapitel 9 i del III i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag) (Social Welfare [Consolidation] Act 1993). e) V(cid:134)rdnadsbidrag (kapitel 10 i del III i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag) (Social Welfare [Consolidation] Act 1993). f) Inkomsttill(cid:132)gg f(cid:148)r familjer (del V i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag) (Social Welfare [Consolidation] Act 1993). g) Invaliditetsbidrag (del IV i 1996 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag) (Social Welfare Act 1996). ” d) I avsnitt ”H. ITALIEN” skall f(cid:148)ljande punkt l(cid:132)ggas till: ”h) Socialbidrag (Lag nr 335 av den 8 augusti 1995). ” e) I avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA” skall ordet ”Inga” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”F(cid:148)rm(cid:134)ner vid arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga f(cid:148)r unga m(cid:132)nniskor med funktionsneds(cid:132)ttning (lag av den 24 april 1997). ” f) I avsnitt ”M. FINLAND” skall punkt d ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”d) Arbetsmarknadsst(cid:148)d (Lag om arbetsmarknadsst(cid:148)d 1542/93). ” 6) Bilaga III skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I del A skall punkt ”98. (cid:153)STERRIKE–SVERIGE” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”98. (cid:153)STERRIKE–SVERIGE Konvention om social trygghet av den 21 mars 1996”. b) I del B skall punkt ”98. (cid:153)STERRIKE–SVERIGE” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”98. (cid:153)STERRIKE–SVERIGE Artikel 5 i konventionen om social trygghet av den 21 mars 1996”. L 168/4 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 6. 98 7) Bilaga IV skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I del A skall texten i avsnitt ”G. IRLAND” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”G. IRLAND Kapitel 15 i del II i 1993 (cid:134)rs socialv(cid:134)rdslag (Social Welfare [Consolidation] Act 1993). ” b) I del A i avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA” skall punkt b ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande text: ”b) Lag av den 24 april 1997 om f(cid:148)rs(cid:132)kring mot arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga f(cid:148)r egenf(cid:148)retagare (WAZ), med (cid:132)ndringar. ” c) I del C skall texten i avsnitt ”G. IRLAND” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”G. IRLAND Alla ans(cid:148)kningar om (cid:134)lderspension, (avgiftsfinansierade) (cid:134)lderspensioner och (avgiftsfinansierade) (cid:132)nkepensioner. ” d) I del D i avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA” skall punkt 1 f ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”f) Nederl(cid:132)ndsk efterlevandepension enligt lagen av den 25 december 1995 om allm(cid:132)n f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r efterlevande underh(cid:134)llsber(cid:132)ttigade personer. ” 8) Bilaga VI skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I avsnitt ”B. DANMARK” skall punkt 1 utg(cid:134). b) I avsnitt ”D. SPANIEN” skall punkt 4 b ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”b) Det fastst(cid:132)llda pensionsbeloppet skall (cid:148)kas med beloppet p(cid:134) de uppr(cid:132)kningar och (cid:148)kningar som ber(cid:132)knas f(cid:148)r varje p(cid:134)f(cid:148)ljande (cid:134)r f(cid:148)r pensioner av samma slag. ” c) I avsnitt ”E. FRANKRIKE” skall punkt 7 ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”7. Utan att det p(cid:134)verkar till(cid:132)mpningen av artiklarna 73 och 74 i f(cid:148)rordningen, skall bostadsf(cid:148)rm(cid:134)ner, f(cid:148)rm(cid:134)ner f(cid:148)r v(cid:134)rd av barn i hemmet, familjef(cid:148)rm(cid:134)n f(cid:148)r att anst(cid:132)lla en registrerad barnsk(cid:148)tare och v(cid:134)rdbidrag till f(cid:148)r(cid:132)ldrar utges endast till ber(cid:148)rda personer och till deras familjemedlemmar som (cid:132)r bosatta inom franskt territorium. ” d) I avsnitt ”G. IRLAND” skall punkt 5 ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”5. Vid ber(cid:132)kning av inkomsten som underlag f(cid:148)r beviljande av den sjuk- eller arbetsl(cid:148)shetsf(cid:148)rm(cid:134)n som f(cid:148)reskrivs i den irl(cid:132)ndska lagstiftningen, skall, utan att det p(cid:134)verkar till(cid:132)mpningen av artiklarna 23. 1 och 68. 1 i f(cid:148)rordningen, ett belopp som (cid:132)r lika med den genomsnittliga veckol(cid:148)nen f(cid:148)r (cid:134)ret i fr(cid:134)ga f(cid:148)r antingen manliga eller kvinnliga arbetstagare, beroende p(cid:134) vem som ber(cid:148)rs, tillgodor(cid:132)knas den anst(cid:132)llde f(cid:148)r varje vecka som han eller hon fullgjort som anst(cid:132)lld enligt en annan medlemsstats lagstiftning under referensperioden. ” e) I avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA”: 1. I punkt 2 f: i) F(cid:148)rsta stycket skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”f) Som ett undantag fr(cid:134)n best(cid:132)mmelserna i artikel 45. 1 i AOW och artikel 63. 1 i den allm(cid:132)nna lagen om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r efterlevande underh(cid:134)llsber(cid:132)ttigade personer (ANW), skall en make till en anst(cid:132)lld eller egen- f(cid:148)retagare som omfattas av ett obligatoriskt f(cid:148)rs(cid:132)kringssystem, och som bor i en annan medlemsstat (cid:132)n Nederl(cid:132)nderna, ha r(cid:132)tt att vara frivilligt f(cid:148)rs(cid:132)krad enligt denna lagstiftning men endast f(cid:148)r perioder efter den 2 augusti 1989 under vilka den anst(cid:132)llde eller egenf(cid:148)retagaren (cid:132)r eller var obligatoriskt f(cid:148)rs(cid:132)krad enligt n(cid:132)mnda lagstiftning. Denna r(cid:132)tt upph(cid:148)r att g(cid:132)lla den dag d(cid:134) den anst(cid:132)lldes eller egenf(cid:148)retagarens obligato- riska f(cid:148)rs(cid:132)kring upph(cid:148)r. ” ii) I andra, fj(cid:132)rde och femte styckena skall h(cid:132)nvisningen till lagstiftningen om allm(cid:132)n f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r (cid:132)nkor och f(cid:148)r(cid:132)ldral(cid:148)sa barn ers(cid:132)ttas med en h(cid:132)nvisning till den allm(cid:132)nna lagen om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r efterlevande underh(cid:134)lls- ber(cid:132)ttigade personer. 2. I punkt 3: i) F(cid:148)ljande rubrik skall l(cid:132)ggas till: ”3. Till(cid:132)mpning av Nederl(cid:132)ndernas allm(cid:132)nna lag om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r efterlevande underh(cid:134)llsber(cid:132)ttigade personer. ” ii) Punkt a skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”a) Varje anst(cid:132)lld eller egenf(cid:148)retagare som inte l(cid:132)ngre omfattas av den nederl(cid:132)ndska allm(cid:132)nna lagen om f(cid:148)rs(cid:132)- kring f(cid:148)r efterlevande underh(cid:134)llsber(cid:132)ttigade personer skall f(cid:148)r till(cid:132)mpningen av best(cid:132)mmelserna i avdel- ning III kapitel 3 i f(cid:148)rordningen anses vara f(cid:148)rs(cid:132)krad enligt denna lag n(cid:132)r f(cid:148)rs(cid:132)kringsfallet intr(cid:132)ffar, om 13. 6. 98 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 168/5 personen (cid:132)r f(cid:148)rs(cid:132)krad mot samma risk enligt en annan medlemsstats lagstiftning, eller om s(cid:134) inte (cid:132)r fallet, om en efterlevandef(cid:148)rs(cid:132)kring kan utges enligt en annan medlemsstats lagstiftning. Det senare villkoret skall dock anses vara uppfyllt i det fall som avses i artikel 48. 1. ” iii) F(cid:148)rsta stycket i punkt b skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”b) Om en (cid:132)nka enligt a har r(cid:132)tt till (cid:132)nkepension enligt den nederl(cid:132)ndska allm(cid:132)nna lagen om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r efterlevande underh(cid:134)llsber(cid:132)ttigade personer skall denna pension ber(cid:132)knas enligt artikel 46. 2 i f(cid:148)rord- ningen. ” iv) Punkt d skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”d) Vid till(cid:132)mpningen av artikel 46. 2 i f(cid:148)rordningen skall endast f(cid:148)rs(cid:132)kringsperioder som har fullgjorts efter 15 (cid:134)rs (cid:134)lder enligt den nederl(cid:132)ndska lagstiftningen betraktas som fullgjorda f(cid:148)rs(cid:132)kringsperioder. ” 3. I punkt 4: i) F(cid:148)ljande rubrik skall l(cid:132)ggas till: ”4. Till(cid:132)mpningen av de nederl(cid:132)ndska lagarna om arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga. ” ii) I punkt a, efter orden ”lagen av den 11 december 1975 om arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga (AAW)”, skall f(cid:148)ljande ord inf(cid:148)ras: ”och lagen av den 24 april 1997 om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r egenf(cid:148)retagare vid arbetsf(cid:148)rm(cid:134)ga”. iii) I punkt b ii: — Orden ”den ovann(cid:132)mnda lagen av den 11 december 1975 (AAW)” skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”lagen av den 24 april 1997 om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r egenf(cid:148)retagare vid arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga”. — Meningen ”Om det f(cid:148)rm(cid:134)nsbelopp. sistn(cid:132)mnda f(cid:148)rm(cid:134)n betalas ut” skall utg(cid:134). iv) I punkt c: — I f(cid:148)rsta stycket skall orden ”den ovann(cid:132)mnda lagen av den 11 december 1975 (AAW)” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljan- de: ”lagen av den 24 april 1997 om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r egenf(cid:148)retagare vid arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga”. — Efter den tredje strecksatsen skall en fj(cid:132)rde strecksats f(cid:148)ras in med f(cid:148)ljande lydelse: ”— f(cid:148)rs(cid:132)kringsperioder som fullgjorts i enlighet med lagen av den 24 april 1997 om f(cid:148)rs(cid:132)kring f(cid:148)r egenf(cid:148)- retagare vid arbetsof(cid:148)rm(cid:134)ga (WAZ). ” f) I avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE” skall en ny punkt 5 l(cid:132)ggas till: ”5. Best(cid:132)mmelserna i artikel 22. 1 a i f(cid:148)rordningen skall (cid:132)ven till(cid:132)mpas p(cid:134) personer som omfattas av en sjukf(cid:148)rs(cid:132)kring enligt en (cid:148)sterrikisk lag om skydd f(cid:148)r s(cid:132)rskilda offer (Versorgungsgesetze). ” g) I avsnitt ”M. FINLAND” skall f(cid:148)ljande nya punkt 4 l(cid:132)ggas till: ”4. Vid till(cid:132)mpningen av best(cid:132)mmelserna i avdelning III kapitel 3 i f(cid:148)rordningen skall den anst(cid:132)llde eller den egen- f(cid:148)retagare som inte l(cid:132)ngre (cid:132)r f(cid:148)rs(cid:132)krad enligt det nationella f(cid:148)rs(cid:132)kringssystemet fortfarande betraktas som f(cid:148)rs(cid:132)- krad enligt denna lag om han (cid:132)r f(cid:148)rs(cid:132)krad enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat n(cid:132)r f(cid:148)rs(cid:132)kringsfallet in- tr(cid:132)ffar eller, n(cid:132)r detta inte (cid:132)r fallet, om han har r(cid:132)tt till en motsvarande pension enligt samma villkor enligt lag- stiftningen i en annan medlemsstat. Det senare villkoret skall (cid:132)nd(cid:134) anses vara uppfyllt i det fall som avses i arti- kel 48. 1. ” F(cid:148)rordning (EEG) nr 574/72 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: 1) Artikel 29 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: Artikel 2 a) I artikel 29. 1, efter orden ”skall han och hans familjemedlemmar”, skall f(cid:148)ljande l(cid:132)ggas till: ”som (cid:132)r bosatta i samma medlemsstat”. b) I artikel 29. 2 och 29. 5, efter orden ”hans familjemedlemmar”, skall f(cid:148)ljande l(cid:132)ggas till: ”som (cid:132)r bosatta i samma medlemsstat”. L 168/6 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 6. 98 2) Artikel 30 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I rubriken, efter orden ”som (cid:132)r bosatta”, skall f(cid:148)ljande f(cid:148)ras in: ”utanf(cid:148)r den beh(cid:148)riga medlemsstaten”. b) Artikel 30. 1 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: — Andra meningen skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande text: ”Detta intyg, som skall utf(cid:132)rdas av institutionen eller av en av de institutioner som ansvarar f(cid:148)r utbetalning av pensionen, eller, i f(cid:148)rekommande fall, av den institution som har beh(cid:148)righet att fatta beslut om r(cid:132)tt till v(cid:134)rdf(cid:148)r- m(cid:134)ner, skall vara giltigt s(cid:134) l(cid:132)nge som institutionen p(cid:134) familjemedlemmarnas bos(cid:132)ttningsort inte har mottagit n(cid:134)- gon anm(cid:132)lan om att det har upph(cid:148)rt att g(cid:132)lla. ” — Efter den andra meningen skall f(cid:148)ljande mening f(cid:148)ras in: ”Om familjemedlemmarna inte l(cid:132)mnar in intyget, skall institutionen p(cid:134) bos(cid:132)ttningsorten, f(cid:148)r att f(cid:134) intyget, v(cid:132)n- da sig till den institution eller de institutioner som ansvarar f(cid:148)r utbetalning av pensionen eller, i f(cid:148)rekommande fall, till den institution som har s(cid:134)dan beh(cid:148)righet. ” c) Artikel 30. 3 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”3. Den institution som har utf(cid:132)rdat det intyg som avses i 1 skall underr(cid:132)tta institutionen p(cid:134) familjemedlemmar- nas bos(cid:132)ttningsort om att pensionen h(cid:134)lls inne eller dras in. Institutionen p(cid:134) familjemedemmarnas bos(cid:132)ttningsort f(cid:134)r n(cid:132)r som helst av den institution som har utf(cid:132)rdat intyget beg(cid:132)ra samtliga upplysningar om r(cid:132)tten till v(cid:134)rdf(cid:148)rm(cid:134)- ner. ” d) Efter artikel 30. 4 skall f(cid:148)ljande punkt l(cid:132)ggas till: Institutionen p(cid:134) bos(cid:132)ttningsorten skall underr(cid:132)tta den institution som har utf(cid:132)rdat det intyg som avses i 1 om ”5. all registrering som institutionen har utf(cid:148)rt, i enlighet med best(cid:132)mmelserna i 30. 1. ” 3) I artikel 31 skall f(cid:148)ljande mening l(cid:132)ggas till i slutet av punkt 3: ”Om familjemedlemmarna (cid:132)r bosatta inom en annan medlemsstats territorium (cid:132)n i den d(cid:132)r pension(cid:132)ren (cid:132)r bosatt, skall det intyg som avses i 1 utf(cid:132)rdas av institutionen p(cid:134) den ort d(cid:132)r de (cid:132)r bosatta, vilken institution vid till(cid:132)mpningen av punkt 2 skall betraktas som beh(cid:148)rig institution. ” 4) I artikel 93. 1 och 93. 2 skall orden ”artikel 29. 1” utg(cid:134). 5) Artikel 95 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I punkt 1 skall orden ”artikel 28. 1 och 28a” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”artiklarna 28. 1, 28a och 29. 1”. b) I artikel 95. 3 b skall orden ”pension(cid:132)rer och deras familjemedlemmar som avses i f(cid:148)rordningens artikel 28. 2” ers(cid:132)t- tas med f(cid:148)ljande ord: ”pension(cid:132)rer och/eller deras familjemedlemmar som avses i artikel 28. 2 eller artikel 29. 1”. 6) Bilaga 1 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I avsnitt ”F. GREKLAND” skall f(cid:148)ljande punkter l(cid:132)ggas till: ”4. Upouqc ˜or Ehmij ˜gr Al ˜umgr (F(cid:148)rsvarsministeriet, Aten). 5. Upouqc ˜or Ehmij ˜gr Paide˜iar jai Hqgsjeul ˜atym (Utbildningsminister och minister f(cid:148)r religi(cid:148)sa fr(cid:134)gar, Ate- n. ” b) I avsnitt ”G. IRLAND,” skall punkt 1 ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”1. Minister for Social, Community and Family Affairs, Dublin (socialminister och minister f(cid:148)r lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor). ” c) Avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE” skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”K. (cid:153)STERRIKE: 1. Bundesminister f(cid:129)r Arbeit, Gesundheit und Soziales (F(cid:148)rbundsminister f(cid:148)r arbetsmark- nadsfr(cid:134)gor, h(cid:132)lsov(cid:134)rd och sociala fr(cid:134)gor), Wien. 2. Bundesminister f(cid:129)r Umwelt, Jugend und Familie (F(cid:148)rbundsminister f(cid:148)r milj(cid:148) samt ungdoms- och familjefr(cid:134)gor), Wien. ” 7) Bilaga 2 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I avsnitt ”B. DANMARK” skall orden ”Direktoratet for Social Sikring og Bistand (Directoratet f(cid:148)r socialf(cid:148)rs(cid:132)kringar och socialhj(cid:132)lp), København” i punkterna 2 a och 3 a i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: 13. 6. 98 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 168/7 b) I avsnitt ”F. GREKLAND”: 1. I punkterna 1-6 skall beteckningarna ”i)”, ”ii)” och ”iii)” (cid:132)ndras till ”a)”, ”b)” respektive ”c)” 2. I punkt 1 skall f(cid:148)ljande punkter inf(cid:148)ras: ”d) S(cid:132)rskilt system f(cid:148)r offentligt anst(cid:132)llda: i) Tj(cid:132)nstem(cid:132)n: ii) Anst(cid:132)llda vid lokala f(cid:148)rvaltningar: iii) Milit(cid:132)rer i aktiv tj(cid:132)nst: iv) Milit(cid:132)rer i aktiv tj(cid:132)nst vid hamngardet: e) S(cid:132)rskilt v(cid:134)rdsystem f(cid:148)r studenter vid h(cid:148)gre utbild- ningsanstalter och tekniska institutioner Upouqce˜io Uce˜iar jai Pq ˜omoiar, Ah ˜gma (Minis- teriet f(cid:148)r h(cid:132)lsa och social trygghet Aten) Tale˜io Uce˜iar Dglotij ˜ym jai Joimotij ˜ym Upakk ˜gkym TUDJU) Ah ˜gma (H(cid:132)lsov(cid:134)rdsfonden f(cid:148)r stads- och kommunanst(cid:132)llda, TYDKY, Aten) Upouqce˜io Ehmij ˜gr Al ˜umgr, Ah ˜gma (F(cid:148)rsvarsmi- nisteriet, Aten) Upouqce˜io Elpoqij ˜gr Mautik˜iar, (Ministeriet f(cid:148)r handelsflottan, Pireus) Eidij ˜o s ˜ustgla peq˜ihakxgr voitgt ˜ym jai spo- udast ˜ym AEI jai TEI. F(cid:148)r h(cid:148)gre utbildningsan- stalters och tekniska institutioner (AEI och TEI) p(cid:134) grundval av bed(cid:148)mningar fr(cid:134)n fall till fall). ” c) I avsnitt ”G. IRLAND”, i punkt 2, skall den nuvarande texten ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”2. Kontantf(cid:148)rm(cid:134)ner a) Arbetsl(cid:148)shetsunderst(cid:148)d: b) (cid:143)lders- och efterlevandepensioner: c) Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner: d) Invaliditets- och moderskapsf(cid:148)rm(cid:134)ner: e) Andra kontantf(cid:148)rm(cid:134)ner: d) I avsnitt ”H. ITALIEN”: Department of Social, Community and Familiy Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Dublin, inbegripet lokala kontor med ansvar f(cid:148)r arbetsl(cid:148)shetsunderst(cid:148)d. Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Pension Services Office, Sligo. Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Child Benefit Section, St. Oliver Plunkett Road, Letterkenny, Co. Donegal. Department of Social, Community and Family affa- irs (Ministeriet lokalsamh(cid:132)llen f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, och familjefr(cid:134)gor), Social Welfare Services Office Longford. Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Dublin. ”; 1. I punkt 1. A b ii och 1. A c ii skall orden ”Cassa marittima (den f(cid:148)rs(cid:132)kringskassa f(cid:148)r sj(cid:148)m(cid:132)n) hos vilken personen (cid:132)r registrerad” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”IPSEMA (Istituto di previdenza del settore marritimo — Institutet f(cid:148)r social trygghet inom sj(cid:148)fartssektorn) ”. 2. I punkt 2. A b ii och 2. A c ii skall orden ”Cassa marittima (den f(cid:148)rs(cid:132)kringskassa f(cid:148)r sj(cid:148)m(cid:132)n hos vilken personen (cid:132)r registrerad)” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”IPSEMA (Istituto di previdenza del settore marittimo — Institutet f(cid:148)r social trygghet inom sj(cid:148)fartssektorn)”. L 168/8 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 6. 98 3. I punkt 3. B skall punkt d utg(cid:134). 4. I punkt 4 skall orden ”Cassa marittima (den f(cid:148)rs(cid:132)kringskassa f(cid:148)r sj(cid:148)m(cid:132)n) hos vilken personen (cid:132)r registrerad” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”IPSEMA (Istituto di previdenza del settore marittimo — Institutet f(cid:148)r social trygghet inom sj(cid:148)fartssektorn)”. e) I avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA”: 1. I punkterna 1 b, 2 a i och 4 skall orden ”Den Bedrijfsvereniging (yrkesf(cid:148)rening) hos vilken personen (cid:132)r f(cid:148)r- s(cid:132)krad” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (Statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom den institution som den f(cid:148)rs(cid:132)krades arbetsgivare tillh(cid:148)r”. 2. I punkt 2 a ii skall orden ”Den Bedrijfsvereniging (yrkesf(cid:148)rening), hos vilken personen skulle vara f(cid:148)rs(cid:132)krad om han hade anst(cid:132)lld personal” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (Statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom den institution som den f(cid:148)rs(cid:132)krade skulle tillh(cid:148)ra om han hade anmst(cid:132)lld personal”. 3. I punkterna 2 b och 6 b skall orden ”Nieuwe Algemene Bedrijfsvereniging (Nya allm(cid:132)nna yrkesf(cid:148)reningen), Am- sterdam ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande:” ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (Statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom GAK Nederland bv, Am- sterdam”. f) I avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE” skall punkt 4 ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande text: ”4. Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner a) Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner, med undantag av Karenzgeld Finanzamt (skattemyndigheten) (s(cid:132)rskild f(cid:148)r(cid:132)ldrapenning): b) Karenzgeld (s(cid:132)rskild f(cid:148)r(cid:132)ldrapenning): g) I avsnitt ”M. FINLAND”: 1. Punkt 1 b skall (cid:132)ndras enligt f(cid:148)ljande: i) F(cid:148)ljande nya stycke skall inf(cid:148)ras: Den beh(cid:148)riga Gebietskrankenkasse (distriktssjuk- kassan) p(cid:134) personens bos(cid:132)ttnings- eller vistelseort” ”ii) Rehabilitering genom socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitu- tionen: Kansanel(cid:132)kelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsing- fors” ii) Nuvarande punkt 1 b ii skall betecknas 1 b iii. 2. I den h(cid:148)gra kolumnen i punkt 4 skall orden ”Kansanel(cid:132)kelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsinfors, eller” utg(cid:134). 3. I punkt 5 a skall mellan orden ”Kansanel(cid:132)kelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsingfors”, och ordet ”eller” i den h(cid:148)gra kolumnen f(cid:148)ljande inf(cid:148)ras: ”och Ahvenanmaan maakunnan ty(cid:148)voimatoimikunta/Arbetskraftskommissionen i landskapet (cid:143)land,”. 4. F(cid:148)ljande ny punkt skall l(cid:132)ggas till: ”7. S(cid:132)rskilda icke avgiftsfinansierade f(cid:148)rm(cid:134)ner: 8. Bilaga 3 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: Kansanel(cid:132)kelaitos/Folkpensionsanstalten, Helsing- fors. ”. a) I avsnitt ”B. DANMARK”, del ”1. INSTITUTIONER P(cid:143) BOS(cid:142)TTNINGSORTEN” skall orden i punkterna b och c ”Di- rektoratet for Social Sikring og Bistand (Direktoratet f(cid:148)r socialf(cid:148)rs(cid:132)kringar och socialhj(cid:132)lp), København” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Den Sociale Sikringsstyrelse (Socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsstyrelsen), København”. 13. 6. 98 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 168/9 b) I avsnitt ”G. IRLAND”, i punkt 2, skall den nuvarande texten ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”2. Kontantf(cid:148)rm(cid:134)ner: a) Arbetsl(cid:148)shetsunderst(cid:148)d: b) (cid:143)lders- och efterlevandepensioner: c) Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner: d) Invaliditets- och moderskapsf(cid:148)rm(cid:134)ner: e) Andra kontantf(cid:148)rm(cid:134)ner: c) I avsnitt ”H. ITALIEN”: Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Dublin, inbegripet lokala kontor med ansvar f(cid:148)r arbetsl(cid:148)shetsunderst(cid:148)d Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Pension Services Office, Sligo Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Child Benefit Section, St. Oliver Plunkett Road, Letterkenny, Co. Donegal Department of Social, Community and Family affa- lokalsamh(cid:132)llen f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, irs (Ministeriet och familjefr(cid:134)gor), Social Welfare Services Office, Longford Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Dublin” 1. I punkt 1. A b ii skall orden ”Cassa marittima (den f(cid:148)rs(cid:132)kringskassa f(cid:148)r sj(cid:148)m(cid:132)n som ansvarar f(cid:148)r omr(cid:134)det)” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”IPSEMA (Istituto di previdenza del settore marittimo – Institutet f(cid:148)r social trygghet inom sj(cid:148)fartssektorn)”. 2. I punkt 3. B skall punkt d utg(cid:134). d) I avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA”: 1. I punkterna 1 b, 2 b och 4 skall orden ”Nieuwe Algemene Bedrijfsvereniging (Nya allm(cid:132)nna yrkesf(cid:148)reningen), Amsterdam” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (Statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom GAK Nederland bv, Am- sterdam”. 2. I punkt 2 a skall orden ”Den beh(cid:148)riga Bedrijfsvereniging (Yrkesf(cid:148)rening)” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (Statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom GAK Nederland bv, Am- sterdam”. e) I avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE”: 1. Punkt 1 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”1. Sjukf(cid:148)rs(cid:132)kring: a) Vid till(cid:132)mpning av: i) Artikel 27 i f(cid:148)rordning: Den beh(cid:148)riga institutionen ii) Artikel 31 i f(cid:148)rordningen och artikel 31. 1 i till(cid:132)mpningsf(cid:148)rordningen n(cid:132)r det g(cid:132)ller in- stitutionen p(cid:134) pension(cid:132)rens bos(cid:132)ttningsort enligt artikel 27 i f(cid:148)rordningen: iii) Artikel 31 i f(cid:148)rordningen och artikel 31. 3 i till(cid:132)mpningsf(cid:148)rordningen n(cid:132)r det g(cid:132)ller in- stitutionen p(cid:134) familjemedlemmarnas bos(cid:132)tt- ningsort i den beh(cid:148)riga staten: Den beh(cid:148)riga institutionen Den beh(cid:148)riga institutionen L 168/10 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 6. 98 b) I alla (cid:148)vriga fall: Den beh(cid:148)riga Gebietskrankenkasse (distriktssjuk- kassan) p(cid:134) den ber(cid:148)rda personens bos(cid:132)ttnings- eller vistelseort eller, vid behandling p(cid:134) ett sjukhus som en Landesfond (delstatsfond) ansvarar f(cid:148)r, den be- h(cid:148)riga delstatsfonden p(cid:134) personens bos(cid:132)tnings- el- ler vistelseort. ” 2. I punkt 3 a skall texten i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Den beh(cid:148)riga Gebietskrankenkasse (distriktssjukkassan) p(cid:134) den ber(cid:148)rda personens bos(cid:132)ttnings- eller vistelseort eller, vid behandling p(cid:134) ett sjukhus som en Landesfond (delstatsfond) ansvarar f(cid:148)r, den beh(cid:148)riga delstatsfonden p(cid:134) personens bos(cid:132)ttnings- eller vistelseort eller Allgemeine Unfallsversicherungsanstalt (Allm(cid:132)nna olycksfallsf(cid:148)r- s(cid:132)kringsanstalten), Wien, vilken (cid:132)ven kan utge f(cid:148)rm(cid:134)ner. ” 3. Punkt 5 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”5. Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner: a) Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner, med undantag av Karenzgeld (s(cid:132)rskild f(cid:148)r(cid:132)ldrapenning): Den beh(cid:148)riga skattemyndigheten (Finanzamt) p(cid:134) den ber(cid:148)rda personens bos(cid:132)ttnings- eller vistelseort b) Karenzgeld (s(cid:132)rskild f(cid:148)r(cid:132)ldrapenning): Den beh(cid:148)riga distriktssjukkassan (Gebietskranken- kasse) p(cid:134) den ber(cid:148)rda personens bos(cid:132)ttnings- eller vistelseort”. f) I avsnitt ”M. FINLAND”: 1. I punkt 1 skall punkt b ii ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”i) (cid:143)terbetalning enligt sjukf(cid:148)rs(cid:132)kringen och rehabili- Kansanel(cid:132)kelaitos/Folkpensionsanstalten”. tering genom socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutionen: 2. Punkt 3 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”3. Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar: Tapaturmavakuutuslaitosten liitto/Olycksfallsf(cid:148)rs(cid:132)- kringsanstalternas f(cid:148)rbund, Helsingfors”. 3. I punkterna 1 a, 2 a, 4 a, 4 b i coh 5 skall ordet ”Helsingfors” i den h(cid:148)gra kolumnen efter institutionens namn utg(cid:134). 9) Bilage 4 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I punkterna 1 b, 2, 3 och 5 i avsnitt ”B. DANMARK” skall orden ”Direktoratet for Social Sikring og Bistand (Direkto- ratet f(cid:148)r socialf(cid:148)rs(cid:132)kringar och socialhj(cid:132)lp), København” i den h(cid:148)gra kolumnen, ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Den Sociale Sikringsstyrelse (Socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsstyrelsen), København”. b) I punkt 2 i avsnitt ”G. IRLAND” skall den nuvarande texten ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”2. Kontantf(cid:148)rm(cid:134)ner: a) (cid:143)lders- och efterlevandepensioner: b) Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner: c) Invaliditets- och moderskapsf(cid:148)rm(cid:134)ner: Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Pension Services Office, Sligo Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Child Benefit Section, St. Oliver Plunkett Road, Letterkenny, Co. Donegal Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Social Welfare Services Office, Longford 13. 6. 98 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 168/11 d) Andra kontantf(cid:148)rm(cid:134)ner: Department of Social, Community and Family Af- fairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)gor), Dublin” c) I punkt 1 b i avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA” skall orden ”Nieuwe Algemene Bedrijfsvereniging (Nya allm(cid:132)nna yr- kesf(cid:148)reningen), Amsterdam” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom GAK Nederland bv, Amster- dam”. d) I avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE”: 1. Texten i punkt 2 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”2. Arbetsl(cid:148)shetsf(cid:148)rs(cid:132)kring: Landesgesch(cid:132)ftsstelle Wien des Arbeitsmarktservi- ce, Wien (Regionalkontor f(cid:148)r arbetsmarknadstj(cid:132)n- sten, Wien)”. 2. Texten i punkt 3 ”Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner”, skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”3. Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner a) Familjef(cid:148)rm(cid:134)ner, med undantag av Karenzgeld (s(cid:132)rskild f(cid:148)r(cid:132)ldrapenning): b) Karenzgeld (s(cid:132)rskild f(cid:148)ra(cid:132)ldrapenning): Bundesministerium f(cid:129)r Umwelt, Jugend und Fami- lie (F(cid:148)rbundsministeriet f(cid:148)r milj(cid:148) samt ungdoms- och familjefr(cid:134)gor), Wien Bundesministerium f(cid:129)r Arbeit, Gesundheit und So- ziales (F(cid:148)rbundsministeriet f(cid:148)r arbetsmarknadsfr(cid:134)- gor, h(cid:132)lsov(cid:134)rd och sociala fr(cid:134)gor), Sektion III, Wi- en”. e) I avsnitt ”M. FINLAND”: 1. I punkt 1 skall orden ”och d(cid:148)dsfallsers(cid:132)ttningar/begravningsers(cid:132)ttningar” i den v(cid:132)nstra kolumnen ers(cid:132)ttas med ”arbetspensioner”. 2. Punkt 2 skall utg(cid:134). 10. Bilaga 5 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I punkt ”9. BELGIEN–NEDERL(cid:142)NDERNA” skall punkt a utg(cid:134) och punkterna b, c respektive d betecknas a, b re- spektive c. b) I punkt ”77. ITALIEN–NEDERL(cid:142)NDERNA” skall f(cid:148)ljande punkt l(cid:132)ggas till: ”c) Avtalet av den 24 december 1996/27 februari 1997 ang(cid:134)ende artiklarna 36. 3 och 63. 3 i f(cid:148)rordningen. ” c) Punkt ”87. LUXEMBURG–SVERIGE” skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”87. LUXEMBURG — SVERIGE (cid:153)verenskommelsen av den 27 november 1996 om (cid:134)terbetalning av socialf(cid:148)rs(cid:132)kringskostnader. ”. d) I punkt ”93. NEDERL(cid:142)NDERNA–F(cid:153)RENADE KUNGARIKET” skall punkterna b och c utg(cid:134) och punkt d betecknas b. e) Punkt ”103. SVERIGE–F(cid:153)RENADE KUNGARIKET” skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”103. SVERIGE – F(cid:153)RENADE KUNGARIKET (cid:153)verenskommelsen av den 15 april 1997 ang(cid:134)ende artiklarna 36. 3 och 63. 3 i f(cid:148)rordningen ((cid:134)terbetalning el- ler avst(cid:134)ende fr(cid:134)n (cid:134)terbetalning av kostnader f(cid:148)r v(cid:134)rdf(cid:148)rm(cid:134)ner) samt artikel 105. 2 i till(cid:132)mpningsf(cid:148)rordningen (avst(cid:134)ende fr(cid:134)n (cid:134)terbetalning av kostnader f(cid:148)r administrativa kontroller och l(cid:132)karunders(cid:148)kningar). ” 11) I bilaga 9 skall punkt ”K. (cid:153)STERRIKE” ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”K. (cid:153)STERRIKE Den genomsnittliga (cid:134)rskostnaden f(cid:148)r v(cid:134)rdf(cid:148)rm(cid:134)ner skall ber(cid:132)knas med beaktande av de f(cid:148)rm(cid:134)ner som utges av di- striktssjukkassorna (Gebietskrankenkassen) och delstatsfonderna (Landesfonden) (organ med ansvar f(cid:148)r sjudhusbe- handling p(cid:134) delstatsniv(cid:134)). ” 12) Bilaga 10 skall (cid:132)ndras p(cid:134) f(cid:148)ljande s(cid:132)tt: a) I avsnitt ”B. DANMARK”: 1. I punkterna 1, 2, 3 och 7 b skall orden ”Direktoratet for Social Sikring og Bistand (Direktoratet f(cid:148)r socialf(cid:148)rs(cid:132)- kringar och socialhj(cid:132)lp), København” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Den Sociale Sikringsstyrelse (Socialf(cid:148)rs(cid:132)rkingsstyrelsen), København. ” L 168/12 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 6. 98 2. Den v(cid:132)nstra kolumnen i punkt 2 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”2. Vid till(cid:132)mpning av artiklarna 14. 1 b, 14. 2 a, 14a. 1 b, 14b. 1 och 14b. 2 i f(cid:148)rordningen:” 3. Punkt 5 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”5. Vid till(cid:132)mpning av till(cid:132)mpningsf(cid:148)rordningens arti- klar 80. 2, 81 och 84. 2: Den arbetsl(cid:148)shetskassa till vilken personen senast var ansluten. Direktoratet for Arbejdsløshedsforsi- kringen (Statliga arbetsl(cid:148)shetsf(cid:148)rs(cid:132)kringskontoret), København, om personen inte varit ansluten till n(cid:134)gon arbetsl(cid:148)shetskassa”. b) I avsnitt ”E. FRANKRIKE” skall punkt 5 ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”5. Vid till(cid:132)mpning av artiklarna 14. 1 b, 14a. 1 b och 17 i f(cid:148)rordningen: i) I allm(cid:132)nhet: ii) System f(cid:148)r jordbruket (anst(cid:132)llda och egenf(cid:148)retaga- re): Centre de s(cid:130)curit(cid:130) sociale des travailleurs migrants (Centrum f(cid:148)r social trygghewt f(cid:148)r migrerande arbet- stagare) Minist(cid:138)re de l’agriculture (jordbruksministeriet), Pa- ris”. c) I avsnitt ”F. GREKLAND” skall punkt 7 c ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”c) (cid:153)vriga f(cid:148)rm(cid:134)ner: i) Anst(cid:132)llda, egenf(cid:148)retagare och anst(cid:132)llda vid lokala f(cid:148)rvaltningar: ii) Tj(cid:132)nstem(cid:132)n: iii) Milit(cid:132)rer i aktiv tj(cid:132)nst: iv) Milit(cid:132)rer i aktiv tj(cid:132)nst vid hamngardet: v) f(cid:148)r AEI- och TEI-studenter: ˜Idqula Joimymij ˜ym Asvak˜iseym (Socialf(cid:148)rs(cid:132)- kringsinstitutionen, Aten) Upouqce˜io Uce˜iar jai Pq ˜omoiar, Ah ˜gma (Minis- teriet f(cid:148)r h(cid:132)lsa och social trygghet, Aten) Upouqce˜i Ehmij ˜gr Al ˜umgr, Ah ˜gma (F(cid:148)rsvarsmi- nisteriet, Aten). Upouqce˜io Elpoqij ˜gr Mautik˜iar, Peiqai ˜ar (Mi- nisteriet f(cid:148)r handelsflottan, Pireus) Upouqce˜io Ehmij ˜gr Paide˜iar jai Hqgsjeu- l ˜atym, Ah ˜gma (Ministeriet f(cid:148)r utbildning och reli- gi(cid:148)sa fr(cid:134)gor, Aten)”. d) I avsnitt ”G. IRLAND” I punkterna 1, 2, 3 b och 4 a skall ”Department of Social Welfare (Socialministeriet), Dublin” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med ”Department of Social, Community and Family Affairs (Ministeriet f(cid:148)r sociala fr(cid:134)gor, lokalsamh(cid:132)llen och familjefr(cid:134)- gor), Dublin”. e) I avsnitt ”H. ITALIEN” skall texten i b(cid:134)da kolumnerna vid orden ”F(cid:148)r barnmorskor:” utg(cid:134). f) I avsnitt ”I. LUXEMBURG” skall orden ”Inspection g(cid:130)n(cid:130)rale de la s(cid:130)curit(cid:130) sociale (Allm(cid:132)nna inspektoratet f(cid:148)r social trygghet), Luxemburg” i punkt 3 i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Centre commun de la s(cid:130)curit(cid:130) sociale (Gemensamt centrum f(cid:148)r social trygghet), Luxembourg” g) I avsnitt ”J. NEDERL(cid:142)NDERNA”: 1. I punkt 3 skall orden ”Nieuwe Algemene Bedrijfsvereniging (Nya allm(cid:132)nna yrkesf(cid:148)reningen), Amsterdam” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (Statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom GAK Nederland bv, Am- sterdam”. 2. I punkt 4 b skall ordalydelsen ”Algemeen Werkloosheidsfonds (Allm(cid:132)nna arbetsl(cid:148)shetskassan), Zoetermeer” i den h(cid:148)gra kolumnen ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”Landelijk Instituut Sociale Verzekeringen (Statliga socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutet), genom GAK Nederland bv, Am- sterdam”. 13. 6. 98 ‹ SV ‹ Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 168/13 h) I avsnitt ”K. (cid:153)STERRIKE”: 1. Punkt 1–3 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”1. Vid till(cid:132)mpning av artiklarna 14. 1 b, 14a. 1 b och 17 i f(cid:148)rordningen: Bundesminister f(cid:129)r Arbeit, Gesundheit und Sozia- les (F(cid:148)rbundsministern f(cid:148)r arbetsmarknadsfr(cid:134)gor, h(cid:132)lsov(cid:134)rd och sociala fr(cid:134)gor), Wien, i samf(cid:148)rst(cid:134)nd med Bundesminister f(cid:129)r Umwelt, Jugend und Fa- milie (F(cid:148)rbundsministern f(cid:148)r milj(cid:148) samt ungdoms- och familjefr(cid:134)gor), Wien 2. Vid till(cid:132)mpning av artiklarna 11, 11a, 12a, 13 och 14 i till(cid:132)mpningsf(cid:148)rordningen: a) N(cid:132)r den ber(cid:148)rda personen omfattas av (cid:148)sterri- Den beh(cid:148)riga sjukf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutionen kisk lagstiftning: b) I samtliga (cid:148)vriga fall: Hauptverband der (cid:148)sterreichischen Sozialversiche- rungstr(cid:132)ger (Det (cid:148)sterrikiska centralf(cid:148)rbundet f(cid:148)r socialf(cid:148)rs(cid:132)kringsinstitutioner), Wien. 3. Vid till(cid:132)mpning av artikel 14d. 3 i f(cid:148)rordningen: Den beh(cid:148)riga institutionen”. 2. Punkt 6 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”6. Vid till(cid:132)mpning av artiklarna 85. 2 och 86. 2 i till(cid:132)mpningsf(cid:148)rordningen n(cid:132)r det g(cid:132)ller Karenz- geld (s(cid:132)rskild f(cid:148)r(cid:132)ldrapenning): Den beh(cid:148)riga distriktssjukkassan (Gebietskranken- kasse) p(cid:134) den ber(cid:148)rda personens senaste bos(cid:132)tt- nings- eller vistelseort”. i) I avsnitt ”M. FINLAND”: 1. Punkt 5 skall ers(cid:132)ttas med f(cid:148)ljande: ”5. Vid till(cid:132)mpning av artikel 41 i till(cid:132)mpningsf(cid:148)rord- ningen: 2. Punkt 6 skall utg(cid:134). 13) I bilaga 11, avsnitt ”F. GREKLAND”, skall punkterna 1–4 utg(cid:134). El(cid:132)keturvakeskus/Pensionsskyddscentralen, singfors”. Hel- Artikel 3 1. Denna f(cid:148)rordning tr(cid:132)der i kraft den f(cid:148)rsta dagen i den m(cid:134)nad som f(cid:148)ljer p(cid:134) dess of- fentligg(cid:148)rande Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Artikel 1. 7 d, 1. 8 e 1 och 1. 8 e 2 i–iv skall till(cid:132)mpas med verkan fr(cid:134)n och med den 2. 1 juli 1996. Artikel 2. 7 e, 2. 8 d, 2. 9 c och 2. 12 g skall till(cid:132)mpas med verkan fr(cid:134)n och med den 1 3. mars 1997. Artikel 1. 5 e b, 1. 7 b och 1. 8 e 3 ii–iv skall till(cid:132)mpas med verkan fr(cid:134)n och med den 4. 1 januari 1998. Artikel 1. 1 och 1. 2 och artikel 2. 1–2. 5 skall till(cid:132)mpas med verkan fr(cid:134)n och med den 5. 1 januari 1998, utom i f(cid:148)rh(cid:134)llande till Republiken Frankrike f(cid:148)r vilken denna dag i st(cid:132)llet (cid:132)r den 1 januari 2002. Denna f(cid:148)rordning (cid:132)r till alla delar bindande och direkt till(cid:132)mplig i alla medlemsstater. Utf(cid:132)rdad i Luxemburg den 4 juni 1998. P(cid:134) r(cid:134)dets v(cid:132)gnar D. BLUNKETT Ordf(cid:148)rande |
Rådets afgørelse (EU) 2017/790 af 25. april 2017 om den holdning, der skal indtages på Den Europæiske Unions vegne i Det Blandede EØS-Udvalg til en ændring af bilag XX (Miljø) til EØS-aftalen | 2017-04-25 | [
"EEA Joint Committee",
"European Economic Area",
"air quality",
"commercial vehicle",
"environmental standard",
"greenhouse gas",
"motor vehicle pollution",
"pollution control measures",
"reduction of gas emissions",
"revision of an agreement"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/9cea205c-3440-11e7-9412-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | L_2017119DA. 01001601. xml 9. 5. 2017 DA Den Europæiske Unions Tidende L 119/16 RÅDETS AFGØRELSE (EU) 2017/790 af 25. april 2017 om den holdning, der skal indtages på Den Europæiske Unions vegne i Det Blandede EØS-Udvalg til en ændring af bilag XX (Miljø) til EØS-aftalen RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, særlig artikel 192, stk. 1, sammenholdt med artikel 218, stk. 9, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 2894/94 af 28. november 1994 om visse gennemførelsesbestemmelser til aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde (1), særlig artikel 1, stk. 3, under henvisning til forslag fra Europa-Kommissionen, og ud fra følgende betragtninger: (1) Aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde (2) (»EØS-aftalen«) trådte i kraft den 1. januar 1994. (2) I henhold til artikel 98 i EØS-aftalen kan Det Blandede EØS-Udvalg beslutte at ændre bl. a. bilag XX (Miljø) til EØS-aftalen. (3) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 (3) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (4) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 205/2012 (4) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (5) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 293/2012 (5) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (6) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 114/2013 (6) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (7) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1047/2013 (7) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (8) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 253/2014 (8) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (9) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 404/2014 (9) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (10) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 410/2014 (10) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (11) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 427/2014 (11) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (12) EØS-aftalens bilag XX (Miljø) bør derfor ændres. (13) Den holdning, som Unionen skal indtage i Det Blandede EØS-Udvalg, bør derfor baseres på det udkast til afgørelse, der er knyttet til nærværende afgørelse — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Den holdning, som på Unionens vegne skal indtages i Det Blandede EØS-Udvalg til den foreslåede ændring af bilag XX (Miljø) til EØS-aftalen, baseres på det udkast til Det Blandede EØS-Udvalgs afgørelse, der er knyttet til nærværende afgørelse. Artikel 2 Denne afgørelse træder i kraft på dagen for vedtagelsen. Udfærdiget i Luxembourg, den 25. april 2017. På Rådets vegne I. BORG Formand (1) EFT L 305 af 30. 11. 1994, s. 6. (2) EFT L 1 af 3. 1. 1994, s. 3. (3) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 af 11. maj 2011 om fastsættelse af præstationsnormer for nye lette erhvervskøretøjers emissioner inden for Unionens integrerede tilgang til nedbringelse af CO2-emissionerne fra personbiler og lette erhvervskøretøjer (EUT L 145 af 31. 5. 2011, s. 1). (4) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 205/2012 af 6. januar 2012 om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 for så vidt angår de datakilder og dataparametre, der skal indberettes af medlemsstaterne (EUT L 72 af 10. 3. 2012, s. 2). (5) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 293/2012 af 3. april 2012 om overvågning og rapportering af data om registrering af nye lette erhvervskøretøjer i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 (EUT L 98 af 4. 4. 2012, s. 1). (6) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 114/2013 af 6. november 2012 om udbygning af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011, for så vidt angår regler for ansøgning om undtagelse fra de specifikke CO2-emissionsmål for nye lette erhvervskøretøjer (EUT L 38 af 9. 2. 2013, s. 1). (7) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1047/2013 af 21. august 2013 om ændring af Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 114/2013 med henblik på korrektion af de gennemsnitlige specifikke CO2 -emissioner for 2010, der er anført for fabrikanten Piaggio (EUT L 285 af 29. 10. 2013, s. 1). (8) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 253/2014 af 26. februar 2014 om ændring af forordning (EU) nr. 510/2011 for at fastsætte de nærmere bestemmelser for at nå 2020-målet om at nedbringe CO2-emissionerne fra nye lette erhvervskøretøjer (EUT L 84 af 20. 3. 2014, s. 38). (9) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 404/2014 af 17. februar 2014 om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 for så vidt angår overvågningen af CO2-emissionerne fra nye lette erhvervskøretøjer, der er typegodkendt ved en etapevis typegodkendelsesproces (EUT L 121 af 24. 4. 2014, s. 1). (10) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 410/2014 af 23. april 2014 om ændring af gennemførelsesforordning (EU) nr. 293/2012 for så vidt angår overvågningen af CO2-emissionerne fra nye lette erhvervskøretøjer, der er typegodkendt ved en etapevis typegodkendelsesproces (EUT L 121 af 24. 4. 2014, s. 21). (11) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 427/2014 af 25. april 2014 om indførelse af en procedure for godkendelse og certificering af innovative teknologier til nedbringelse af CO2-emissionerne fra lette erhvervskøretøjer i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 (EUT L 125 af 26. 4. 2014, s. 57). UDKAST TIL DET BLANDEDE EØS-UDVALGS AFGØRELSE Nr. … af … om ændring af bilag XX (Miljø) til EØS-aftalen DET BLANDEDE EØS-UDVALG HAR — under henvisning til aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde (»EØS-aftalen«), særlig artikel 98, og ud fra følgende betragtninger: (1) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 af 11. maj 2011 om fastsættelse af præstationsnormer for nye lette erhvervskøretøjers emissioner inden for Unionens integrerede tilgang til at nedbringe CO2-emissionerne fra personbiler og lette erhvervskøretøjer (1) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (2) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 205/2012 af 6. januar 2012 om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 for så vidt angår de datakilder og dataparametre, der skal indberettes af medlemsstaterne (2), skal indarbejdes i EØS-aftalen. (3) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 293/2012 af 3. april 2012 om overvågning og rapportering af data for registrering af nye lette erhvervskøretøjer i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 (3) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (4) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 114/2013 af 6. november 2012 om udbygning af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 for så vidt angår regler for ansøgning om undtagelse fra de specifikke CO2-emissionsmål for nye lette erhvervskøretøjer (4) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (5) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1047/2013 af 21. august 2013 om ændring af Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 114/2013 med henblik på korrektion af de gennemsnitlige specifikke CO2-emissioner for 2010, der er anført for fabrikanten Piaggio (5), skal indarbejdes i EØS-aftalen. (6) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 253/2014 af 26. februar 2014 om ændring af forordning (EU) nr. 510/2011 med henblik på at fastsætte de nærmere bestemmelser for at nå 2020-målet om at nedbringe CO2-emissionerne fra nye lette erhvervskøretøjer (6) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (7) Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 404/2014 af 17. februar 2014 om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 for så vidt angår overvågningen af CO2-emissionerne fra nye lette erhvervskøretøjer, der er typegodkendt ved en etapevis typegodkendelsesproces (7), skal indarbejdes i EØS-aftalen. (8) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 410/2014 af 23. april 2014 om ændring af gennemførelsesforordning (EU) nr. 293/2012 for så vidt angår overvågningen af CO2-emissionerne fra nye lette erhvervskøretøjer, der er typegodkendt ved en etapevis typegodkendelsesproces (8), skal indarbejdes i EØS-aftalen. (9) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 427/2014 af 25. april 2014 om indførelse af en procedure for godkendelse og certificering af innovative teknologier til nedbringelse af CO2-emissionerne fra lette erhvervskøretøjer i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 (9) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (10) Bilag XX til EØS-aftalen bør derfor ændres i overensstemmelse hermed — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Følgende indsættes efter punkt 21av (Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2009/33/EF) i bilag XX til EØS-aftalen: »21aw. 32011 R 0510: Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 af 11. maj 2011 om fastsættelse af præstationsnormer for nye lette erhvervskøretøjers emissioner inden for Unionens integrerede tilgang til nedbringelse af CO2-emissionerne fra personbiler og lette erhvervskøretøjer (EUT L 145 af 31. 5. 2011, s. 1), som ændret ved: — 32012 R 0205: Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 205/2012 af 6. januar 2012 (EUT L 72 af 10. 3. 2012, s. 2) — 32014 R 0253: Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 253/2014 af 26. februar 2014 (EUT L 84 af 20. 3. 2014, s. 38) — 32014 R 0404: Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 404/2014 af 17. februar 2014 (EUT L 121 af 24. 4. 2014, s. 1). Forordningens bestemmelser gælder i forbindelse med EØS-aftalen med følgende tilpasninger: a) Følgende afsnit tilføjes i artikel 7, stk. 2: »Hvis der i poolen kun deltager fabrikanter, der er etableret i EFTA-staterne, skal fabrikanterne indsende oplysningerne til EFTA-Tilsynsmyndigheden. Hvis der i poolen deltager mindst én fabrikant, der er etableret i Unionen og mindst én fabrikant, der er etableret i EFTA-staterne, skal fabrikanterne indsende oplysningerne til Kommissionen og EFTA-Tilsynsmyndigheden. « b) Følgende afsnit tilføjes i artikel 7, stk. 3: »EFTA-Tilsynsmyndigheden skal underrette fabrikanter, der er etableret i EFTA-staterne. « c) Følgende afsnit tilføjes i artikel 7, stk. 4: »Hvis der i poolen kun er fabrikanter, der er etableret i EFTA-staterne, skal fabrikanterne i fællesskab informere EFTA-Tilsynsmyndigheden. Hvis der i poolen er mindst én fabrikant, der er etableret i Unionen, og mindst én fabrikant, der er etableret i EFTA-staterne, skal fabrikanterne i fællesskab informere både Kommissionen og EFTA-Tilsynsmyndigheden. « d) I artikel 7, stk. 5, ændres ordene »artikel 101 og 102 i TEUF« til »artikel 53 og 54 i EØS-aftalen«, og ordet »Union« læses som »EØS«. e) I artikel 7, stk. 7 og artikel 10, stk. 1, indsættes ordene »eller EFTA-Tilsynsmyndigheden« efter ordet »Kommissionen«. f) De data, som EFTA-staterne rapporterer, skal også føres i det centrale register, der er omhandlet i artikel 8, stk. 4. g) Følgende afsnit tilføjes i artikel 8, stk. 4: »EFTA-Tilsynsmyndigheden foretager beregningerne i første afsnit for fabrikanter, der er etableret i EFTA-staterne, og underretter hver fabrikant i overensstemmelse med andet afsnit. « h) I artikel 8, stk. 5 og 6, samt i artikel 11, stk. 3, 4, 5 og 6, indsættes ordene »eller EFTA-Tilsynsmyndigheden, alt efter omstændighederne« efter ordet »Kommissionen«, jf. dog protokol 1 til aftalen. i) Følgende afsnit tilføjes i artikel 9, stk. 1: »Hvis fabrikanten eller forvalteren af poolen er etableret i en EFTA-stat, pålægger EFTA-Tilsynsmyndigheden afgiften for emissionsoverskridelse. Afgifterne for emissionsoverskridelser fordeles forholdsmæssigt mellem Kommissionen og EFTA-Tilsynsmyndigheden efter andelen af nye lette erhvervskøretøjer, der registreres i henholdsvis EU eller i EFTA-staterne, i forhold til det samlede antal nye lette erhvervskøretøjer, der registreres i EØS. « j) Følgende afsnit tilføjes i artikel 9, stk. 3: »Europa-Kommissionen gør brug af sine etablerede metoder til opkrævning af afgifter for emissionsoverskridelser i henhold til stk. 1 som fastsat i Kommissionens afgørelse 2012/99/EU, også med hensyn til registreringer i EFTA-Stater af fabrikanter, der er etableret i EU. EFTA-Tilsynsmyndigheden fastsætter metoderne til opkrævning af afgifter for emissionsoverskridelser i henhold til stk. 1. Disse metoder skal baseres på Kommissionens metoder. « k) Følgende afsnit tilføjes i artikel 9, stk. 4: »For EFTA-staterne fastsætter EFTA-staterne fordelingen af afgifterne for emissionsoverskridelser. « l) I artikel 11, stk. 2, indsættes ordene »eller i tilfælde af en fabrikant, der er etableret i EFTA-staterne, EFTA-Tilsynsmyndigheden,« efter ordet »Kommissionen«, jf. dog protokol 1 til aftalen. m) Følgende afsnit tilføjes i artikel 12, stk. 2: »Leverandører eller fabrikanter, der er etableret i EFTA-staterne, fremsender ansøgninger i henhold til nærværende artikel til Kommissionen. Kommissionen giver sådanne ansøgninger samme prioritet som andre ansøgninger i henhold til nærværende artikel. « n) Følgende afsnit tilføjes i artikel 12, stk. 4: »Kommissionens afgørelser om godkendelse af innovative teknologier i henhold til nærværende artikel finder generel anvendelse og skal indarbejdes i EØS-aftalen. « o) Denne forordning gælder ikke for Liechtenstein. 21awa. 32012 R 0293: Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 293/2012 af 3. april 2012 om overvågning og rapportering af data om registrering af nye lette erhvervskøretøjer i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 (EUT L 98 af 4. 4. 2012, s. 1), som ændret ved: — 32014 R 0410: Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 410/2014 af 23. april 2014 (EUT L 121 af 24. 4. 2014, s. 21). Forordningens bestemmelser gælder i forbindelse med EØS-aftalen med følgende tilpasninger: a) I artikel 9 og 10 indsættes ordene »eller i tilfælde af en fabrikant, der er etableret i EFTA-staterne, EFTA-Tilsynsmyndigheden,« efter ordet »Kommissionen«. b) Artikel 10a, stk. 3, gælder ikke for EFTA-Tilsynsmyndigheden. 21awb. 32013 R 0114: Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 114/2013 af 6. november 2012 om udbygning af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011, for så vidt angår regler for ansøgning om undtagelse fra de specifikke CO2-emissionsmål for nye lette erhvervskøretøjer (EUT L 38 af 9. 2. 2013, s. 1), som ændret ved: — 32013 R 1047: Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1047/2013 af 21. august 2013 (EUT L 285 af 29. 10. 2013, s. 1). Forordningen gælder i forbindelse med EØS-aftalen med følgende tilpasninger: a) I artikel 6, stk. 1, indsættes ordene »eller EFTA-Tilsynsmyndigheden, alt efter omstændighederne« efter ordet »Kommissionen«, jf. dog protokol 1 til aftalen. b) Artikel 6, stk. 2, og e-mailen, der er anført i bilag I, finder ikke anvendelse for så vidt angår EFTA-Tilsynsmyndigheden. 21awc. 32014 R 0427: Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 427/2014 af 25. april 2014 om indførelse af en procedure for godkendelse og certificering af innovative teknologier til nedbringelse af CO2-emissionerne fra lette erhvervskøretøjer i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) nr. 510/2011 (EUT L 125 af 26. 4. 2014, s. 57). « Artikel 2 Den islandske og den norske udgave af forordning (EU) nr. 510/2011 og (EU) nr. 253/2014, delegeret forordning (EU) nr. 205/2012, (EU) nr. 114/2013, (EU) nr. 1047/2013 og (EU) nr. 404/2014, samt gennemførelsesforordning (EU) nr. 293/2012, (EU) nr. 410/2014 og (EU) nr. 427/2014, der offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-tillæg, er begge autentiske. Artikel 3 Denne afgørelse træder i kraft den […], forudsat at alle meddelelser er indgivet, jf. EØS-aftalens artikel 103, stk. 1 (*1). Artikel 4 Denne afgørelse offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-afsnit og EØS-tillæg. Udfærdiget i Bruxelles, den På Det Blandede EØS-Udvalgs vegne Formand Sekretærer for Det Blandede EØS-Udvalg (1) EUT L 145 af 31. 5. 2011, s. 1. (2) EUT L 72 af 10. 3. 2012, s. 2. (3) EUT L 98 af 4. 4. 2012, s. 1. (4) EUT L 38 af 9. 2. 2013, s. 1. (5) EUT L 285 af 29. 10. 2013, s. 1. (6) EUT L 84 af 20. 3. 2014, s. 38. (7) EUT L 121 af 24. 4. 2014, s. 1. (8) EUT L 121 af 24. 4. 2014, s. 21. (9) EUT L 125 af 26. 4. 2014, s. 57. (*1) [Ingen forfatningsmæssige krav angivet. ] [Forfatningsmæssige krav angivet. ] |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder” COM(2013) 615 final – 2013/0306 (COD) | 2013-12-10 | [
"banking system",
"economic stabilisation",
"financial legislation",
"investment company",
"market supervision",
"money market"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/1f9a913f-ec7c-11e3-8cd4-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2014170SV. 01005001. xml 5. 6. 2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 170/50 Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder” COM(2013) 615 final – 2013/0306 (COD) 2014/C 170/08 Föredragande: Edgardo Maria IOZIA Europaparlamentet och rådet beslutade den 12 september 2013 respektive den 19 september 2013 att i enlighet med artiklarna 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder” COM(2013) 615 final – 2013/0306 (COD). Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 13 november 2013. Vid sin 494:e plenarsession den 10–11 december 2013 (sammanträdet den 10 december) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 149 röster för, 2 röster emot och 5 nedlagda röster. 1. Slutsatser och rekommendationer 1. 1 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är nöjd med att kommissionen äntligen har lagt fram det väntade och flera gånger tillkännagivna förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder. 1. 2 Marknaden för skuggbanksystem är mycket viktig. Enligt en uppskattning av rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB) är dess värde 51 biljoner euro på global nivå, vilket motsvarar 25–30 % av hela finanssystemet. I Europa omfattas större delen av penningmarknadsfonderna, ca 80 % mätt i tillgångar och 60 % mätt i antalet fonder, av bestämmelserna i direktiv 2009/65/EG (UCITS). Övriga penningmarknadsfonder omfattas sedan juli 2013 av bestämmelserna i direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. 3 Det finns två huvudsakliga skäl till att skuggbankverksamhet behöver regleras: Det första skälet är möjligheten att skuggbanksektorn används som ett sätt att kringgå lagstiftningen, särskilt kapitalkraven, eller för att utföra aktiviteter som kan hanteras inom ramen för det traditionella reglerade systemet, vilket ökar sannolikheten för en systemisk händelse. Det andra skälet är att skuggbankernas finansiella aktiviteter har stora hävstångseffekter, och, liksom när det gäller de traditionella bankerna, kan detta medföra att finanssektorn exponeras för panik och systemiska händelser. 1. 4 EESK ställer sig bakom kommissionens beslut att reglera sektorn med hjälp av en förordning och inte ett direktiv. Penningmarknadsfonder har verksamhet överallt i världen, men de allra flesta har sitt säte i tre länder: Frankrike, Irland och Luxemburg. Därför är det viktigt med enhetliga och omedelbart tillämpliga bestämmelser. Detta beslut överensstämmer fullt ut med proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna. 1. 5 På uppdrag av rådet för finansiell stabilitet lade Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) i oktober 2012 fram en första uppsättning rekommendationer som vägledning för regleringsmyndigheterna vid regleringen av marknaderna för penningmarknadsfonder. I november 2012 lade FSB själv fram rättsliga riktlinjer i syfte att minska penningmarknadsfondernas känslighet för s. k. rusningar, och den 20 november 2012 offentliggjorde Europaparlamentet sina synpunkter. Slutligen lade Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i december 2012 (1) fram sina rekommendationer. 1. 6 I USA antog Securities and Exchange Commission regel 2-a 7, som reglerar denna fråga sedan 2010, och den 19 november 2012 (2) inledde FSOC (Financial Stability Oversight Council), den myndighet som ansvarar för regleringen i USA, en översyn av den gällande lagstiftningen, och lade fram rekommendationer som i hög grad liknar kommissionens rekommendationer: skyldighet att inneha en kapitalbuffert, en övergång till penninmarknadsfonder med ett rörligt fondandelsvärde samt skyldigheter som rör mycket kortfristiga investeringar och mer frekvent information till marknaden om investeringsportföljens sammansättning. Med tanke på marknadernas höga integrationsgrad rekommenderar EESK att bestämmelserna ska vara effektiva och enhetliga samt förenliga med dem som utfärdas av USA:s myndigheter. 1. 7 EESK håller med om påståendet i ESRB:s rekommendation: ”Trots att det inte var penningmarknadsfonderna som orsakade finanskrisen 2007 och 2008 visade deras utveckling dock att de potentiellt kan sprida, eller t. o. m. förvärra, en kris. Erfarenheterna från krisen 2007 och 2008 visar att penningmarknadsfonder kan utsättas för investerarflykt och kan behöva stöd från sina garanter, särskilt för att upprätthålla ett konstant andelsvärde. ” 1. 8 EESK upprepar att det ”utan tvekan finns [. ] behov av likviditet inom finanssektorn, som redan före finanskrisen till stor del var beroende av skuggbanksystemet, men erfarenheterna av krisen visar att man i lagstiftningsprocessen bör prioritera det finansiella systemets stabilitet”. ”Det borde inte förekomma någon verksamhet 'i skuggan', och därför bör skuggbanksektorn lyda under samma tillsyns- och regleringskrav som hela det finansiella systemet. ””Den nya regleringen bör även ha som mål att ge de europeiska konsumenterna en hög skyddsnivå. ” 1. 9 I linje med FSB:s rekommendationer har kommittén redan tidigare uppmanat till ett snabbt antagande av förordningen (3). Europaparlamentet och rådet måste så snart som möjligt nå en överenskommelse så att denna förordning kan antas, med beaktande av EESK:s ändringsförslag. Det finns en konkret risk för att förordningen skjuts upp flera månader på grund av parlamentets och kommissionens institutionella tidsgränser. 1. 10 EESK anser att de bästa och lämpligaste rekommendationerna är FSB:s och ESRB:s rekommendationer (4) om riskerna med fonder med fast fondandelsvärde (CNAV), som borde omvandlas till fonder med rörligt fondandelsvärde (VNAV). Kapitalbufferten på 3 % tycks otillräcklig för att hantera likviditetskraven i händelse att alla operatörer skulle förvänta sig allvarlig turbulens på marknaden och skynda sig att ta ut sina investeringar, särskilt med tanke på att den största risken som hittills mätts var på över 6 %. 2. Sammanfattning av förslaget till förordning 2. 1 Kommissionens förslag till förordning är en uppföljning av den grönbok om skuggbanker som kom förra året (se IP/12/253 och MEMO/12/191). I förslaget sammanfattas det arbete som kommissionen hittills utfört och man redogör för en färdplan för tänkbara ytterligare lagstiftningsåtgärder inom denna viktiga sektor. 2. 2 Händelserna under den finansiella krisen har lyft fram många drag i penningmarknadsfonderna som gör dem sårbara om det inträffar problem på finansmarknaden, och som kan sprida eller öka riskerna på marknaderna. 2. 3 De riktlinjer som europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) antagit för att skapa gemensamma miniminormer har efter ett år endast tillämpats i 12 medlemsstater, vilket visar att man fortfarande håller fast vid olika nationella bestämmelser. Detta kräver en snabb och kraftfull insats. 2. 4 Penningmarknadsfonderna kan inte arbeta med derivat, förutom om det gäller normala skyddsåtgärder mot valuta- och ränterisker. 2. 5 Penningmarknadsfonderna bör också minska motpartsrisken genom diversifiering av investeringarna: Det belopp som ingår i en omvänd repa med samma motpart får inte överstiga 20 % av tillgångarna. 2. 6 Förvaltarna bör avhålla sig från att begära en värdering av specialiserade externa organ. De ska regelbundet genomföra stresstester på penningmarknadsfonderna för att mäta deras motståndskraft. 2. 7 Förslaget till förordning syftar till att säkra större insyn genom — insamling av detaljerade uppgifter — lagstiftning om värdepapper och de risker som är förenade med transaktioner för värdepappersfinansiering — skapande av ett ramverk för interaktion med banker. 2. 8 I förslaget till förordning föreslås också en uppstramning när det gäller penningmarknadsfonder med en uppmaning till striktare likviditetskrav. Enligt kommissionen skulle detta säkerställa att fonderna har möjlighet att återbetala investerare som vill ta ut sitt kapital utan att detta påverkar systemet. 2. 9 Man bör särskilt säkerställa att minst 10 % av fondernas portföljer består av tillgångar som förfaller inom en dag och ytterligare 20 % tillgångar som förfaller inom en vecka, medan deras exponering gentemot en enskild emittent får uppgå till högst 5 % av värdet. En kapitalbuffert på 3 % måste också garanteras för fonder med fast fondandelsvärde. 3. Allmänna kommentarer 3. 1 Skuggbanksystemet spelar en viktig roll i finansieringen av realekonomin. ”Skuggbanksystemet bidrog till finansialiseringen av ekonomin och den bostadsbubbla som – sedan 2007 – har drabbat olika utvecklade länder och lett till att deras ekonomi hamnat på gränsen till sammanbrott. Därför bär det en avgörande del av – om än inte hela – ansvaret för den stora recession som har drabbat USA och många länder i EU. Det finansiella systemet i dess helhet bör stå i realekonomins tjänst. ” (5) Särskilt små- och medelstora företag står inför allvarliga problem när de hamnar i kläm på grund av kreditnedskärningar. Banksystemet verkar inte kunna uppfylla sin primära uppgift att stödja realekonomin. 3. 2 Penningmarknadsfonderna matchar efterfrågan och utbud av likvida tillgångar under en kort period. 3. 3 Såsom rådet för finansiell stabilitet och andra viktiga institutioner, t. ex. Internationella organisationen för värdepapperstillsyn och Europeiska systemrisknämnden, har konstaterat regleras penningmarknadsfonderna inte tillräckligt trots deras stora betydelse för systemet. Kommittén håller med om detta. 3. 4 Omvänt bekymrar sig Europeiska bankförbundet för konsekvenserna av förslagen om penningmarknadsfonder, som anses vara restriktiva och svåra att genomföra för fonderna, vars resurser kan användas av bankerna för att stödja lån till realekonomin. 3. 5 Även G20 arbetar med denna fråga. Dess fokus ligger på sektorns aktiviteter istället för på dess aktörer. G20-ländernas olika kommentarer pekar på att man önskar mjuk lagstiftning inom sektorn för att undvika överdrivna återverkningar på de globala finansflödena, med tanke på den viktiga roll som skuggbanksektorn spelar för att tillhandahålla likviditet till banksektorn. 3. 6 Vad gäller de berörda institutionerna och aktiviteterna uppskattade FSB år 2011 att det globala värdet av skuggbanksektorn uppgick till ca 51 biljoner euro, vilket motsvarar 25–30 % av hela finanssystemet och hälften av bankaktiviteterna (inom eurozonen nästan 17 biljoner, i Storbritannien nästan 7 biljoner, i USA 17,5 biljoner (6)). 3. 7 Det finns ett antal förmedlare i detta system, men penningmarknadsfonderna är systemrelevanta och en betydande källa för kortfristig finansiering för finansinstituten, företagen och regeringarna. Av denna anledning är penningmarknadsfondernas funktion av central betydelse för det internationella regleringsarbete som diskuteras. 3. 8 I Europa innehar penningmarknadsfonder omkring 22 % av de kortfristiga skuldpapper som emitteras av regeringarna och företagen och 38 % av de kortfristiga skuldpapper som emitteras av banksektorn, vilket motsvarar ca en biljon euro. 3. 9 Vad gäller den totala geografiska fördelningen av penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde i EU har de flesta sitt säte i Frankrike, Irland och Luxemburg, och de används särskilt mycket av företag i Tyskland och Storbritannien. 4. Särskilda kommentarer 4. 1 Sektorn för penningmarknadsfonder är nära sammankopplad med bankerna, som ofta förvaltar fonderna och till och med vänder sig till fonderna för att finansiera sig själva. Enligt kommissionen får största delen av penningmarknadsfonderna stöd av bankerna: Nio av tio av de största förvaltarna av penningmarknadsfonder finansieras av kommersiella banker. Denna uppskattning visar inte bara på de täta kopplingar som finns mellan dessa två sektorer, utan också på sambandet mellan penningmarknadsfonder och företags- och statsfinansiering. 4. 2 För företagen utgör penningmarknadsfonderna ett alternativt kortfristigt sätt att investera sina pengar. Med hjälp av dessa instrument kan företagen investera sitt kapital med större vinst, i stället för att sätta in det på en bank. EESK erkänner den potentiella effekten i denna metod att investera pengar, men vill betona dess risker. Till skillnad från bankerna har fonderna i händelse av problem ingen tillgång till stöd från centralbanker. 4. 3 Det finns inget inlåningsskyddssystem för penningmarknadsfonder. Mellanhänder inom skuggbanksektorn (hedgefonder, penningmarknadsfonder eller strukturerade investeringsinstrument) tillhandahåller kredit. 4. 4 Enligt nuvarande förfaranden får en penningmarknadsfond låna ut alla de medel som mottagits från individer eller företag. EESK konstaterar att en penningmarknadsfond kan gå i konkurs om en eller två låntagare inte längre har möjlighet att återbetala sina lån, eftersom fonden inte kan återbetala dessa om flera insättare/investerare samtidigt önskar ta ut sina pengar. Om man inte inför ändamålsenliga regler kan detta system ge upphov till en ny kris. 4. 5 I ljuset av dessa iakttagelser och med tanke på att det – såsom redan påpekats – är bankerna som är de största finansiärerna/sponsorerna av penningmarknadsfonder, är EESK övertygad om att penningmarknadsfondssektorn bör underställas regler och kontroller i likhet med dem som redan tillämpas för banksektorn. 4. 6 Kommittén anser att kommissionens förslag att undanröja denna risk genom att införa en likviditetsbuffert på 3 % inte är tillräckligt för att hantera de risker som härrör från penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde, särskilt med tanke på att det redan inträffat fall med risker på över 6 %. 4. 7 Att kommissionens förslag är otillräckliga framgår också av FSB:s och ESRB:s rekommendationer. Av försiktighetsskäl och för att bevara systemet har både FSB och ESRB föreslagit att kommissionen ska anta en utvärderingsmekanism för fonder som bygger på ett rörligt fondandelsvärde, så att fondens värde anpassar sig efter prisfluktuationerna. I förordningen bevaras dock den ursprungligen planerade mekanismen med ett fast fondandelsvärde, och kommissionen lägger bara till en likviditetsbuffert för att hantera eventuella negativa variationer i värdet. EESK anser att rekommendationerna från de båda aktörerna inom marknadsreglering mer motsvarar principen om att bevara finanssystemets stabilitet, vilket framgår av tabellen nedan. Penningmarknadsfond med fast fondandelsvärde (CNAV – Constant Net Asset Value) (art. 25) Kommissionens förslag (4 september 2013) Rekommendationer som utfärdats av Europeiska systemrisknämnden (ESRB) Rekommendationer från rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB) Artikel 30: Penningmarknadsfonder med fast fondandelsvärde ska inrätta och upprätthålla en buffert som uppgår till minst 3 % av det totala värdet av fondens tillgångar. Penningmarknadsfonderna ska införa ett variabelt fondandelsvärde (NAV) och använda sig av en värdering till verkligt värde (rekommendation A, punkt 2, s. 3) Penningmarknadsfonder med ett stabilt och konstant andelsvärde bör övergå till ett variabelt fondandelsvärde där så är möjligt (rekommendation, punkt 2. 2, s. 3) Artikel 31: Fondbufferten ska endast användas vid teckning och inlösen för att jämna ut skillnaderna mellan det fasta fondandelsvärdet och fondandelsvärdet. Nettokostnadsmetoden bör endast användas i begränsad omfattning. (rekommendation A, punkt 2, s. 3) Jämförelsetabell (7) Med tanke på de produkter som erbjuds anser EESK att man närmare bör undersöka det faktum att produkter som redan cirkulerar i det traditionella banksystemet, och som således är reglerade, kan gå över till det parallella banksystemet i syfte att undvika de strängare kontrollerna inom banktillsynen. 4. 8 Kommittén är orolig över att dessa risker nu kan uppstå i skuggbanksystemet för att undgå övervakning. Därför anser kommittén att man bör tillämpa principen ”samma verksamhet = samma regler”. 4. 9 EESK hänvisar till en princip som redan fastslagits många gånger, dvs. att tillräcklig insyn och en lämplig nivå av övervakning skulle säkerställa att finanssystemet tjänar ekonomin och på så sätt ger fördelar i form av förtroende, effektivitet och ändamålsenlighet. Enligt förslaget till förordning ska man också undvika extern kreditvärdering av penningmarknadsfonder. Bestämmelsen syftar till att förhindra en eventuell nedgradering som kan skapa panik på marknaderna. Trots att bestämmelsen strider mot principen om insyn och effektivitet och kan vara till skada för en fullständig informationssymmetri, anser EESK att marknaden för penningmarknadsfonder används av professionella aktörer och att kreditvärderingsinstituten kan skapa panik bland investerarna bara genom att ändra åsikt. Interna kreditvärderingsåtgärder, bättre förfaranden och skydd för riskhantering samt striktare och noggrannare övervakning kan på ett effektivt sätt bidra till att skydda kvaliteten på referenstillgångarna och fondernas säkerheter. Bryssel den 10 december 2013 Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Henri MALOSSE (1) EUT C 146, 25. 5. 2013, s. 1. (2) Federal Register, Vol. 77, No. 223, 19 november 2012, Notices 69455. (3) EUT C 146, 25. 5. 2013, s. 39. (4) Rekommendation A – EUT C 146, 25. 5. 2013, s. 1. (5) EUT C 11, 15. 1. 2013, s. 42. (6) Som jämförelse kan nämnas att hela banksystemet i eurozonen förvaltar tillgångar till ett värde av ca 27 biljoner euro. (7) Utarbetad av Europaparlamentsledamot Sven Giegold |
Meddelande till vissa personer som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2013/255/Gusp och rådets förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien | 2019-04-16 | [
"EU restrictive measure",
"Syria",
"economic sanctions",
"international sanctions",
"natural person"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/250fcfd5-601a-11e9-b6eb-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2019140SV. 01000201. xml 16. 4. 2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 140/2 Meddelande till vissa personer som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2013/255/Gusp och rådets förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (2019/C 140/02) Följande information lämnas för kännedom till Amjad Abbas (nr 7), brigadgeneral Mohammed Bilal (nr 14), generalmajor Tawfiq Younes (nr 31), Nizar al-Asaad (nr 36), Ali Douba (nr 41), generalmajor Ali Barakat (nr 78), generalmajor Talal Makhluf (nr 79), Mohamed Heikmat (nr 104), brigadgeneral Burhan Qadour (nr 128), generalmajor Hussam Luqa (nr 139), Ahmed al-Jarroucheh (nr 144), Hazwan Al Wez (nr 160), Bishr Riyad Yazigi (nr 188), Hilal Hilal (nr 211), Ahmad Sheik Abdul-Qader (nr 214), Dr Ghassan Omar Khalaf (nr 215), Khayr al-Din al-Sayyed (nr 216), Atef Naddaf (nr 217), Hussein Makhlouf (nr 218), Ali Ghanem (nr 220), Mohammed al-Ahmed (nr 222), Ali Hamoud (nr 223), Mohammed Zuhair Kharboutli (nr 224), Maamoun Hamdan (nr 225), Nabil al-Hasan (nr 226), Abdullah al-Gharbi (nr 228), Abdullah Abdullah (nr 229), Salwa Abdullah (nr 230), Rafe’a Abu Sa’ad (nr 231), Wafiqa Hosni (nr 232), Rima Al-Qadiri (nr 233), Duraid Durgham (nr 234), Ali Wanus (nr 243), Mohamed Mazen Ali Yousef (nr 258), generalmajor Mohammad Khaled al-Rahmoun (nr 275), Mohammad Rami Radwan Martini (nr 276), Imad Muwaffaq al-Azab (nr 277), Bassam Bashir Ibrahim (nr 278), Suhail Mohammad Abdullatif (nr 279), Iyad Mohammad al-Khatib (nr 280) och Mohammad Maen Zein-al-Abidin Jazba (nr 281), vilka förekommer i bilaga I till rådets beslut 2013/255/Gusp (1) och i bilaga II till rådets förordning (EU) nr 36/2012 (2) om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien. Rådet avser att behålla de restriktiva åtgärderna mot ovannämnda personer med nya redogörelser för skälen. Dessa personer informeras härmed om att de kan inkomma med en begäran till rådet om att få tillgång till den avsedda redogörelsen för skälen för uppförande på förteckningarna. Begäran ska före den 24 april 2019 skickas till följande adress: Europeiska unionens råd Generalsekretariatet RELEX. 1. C Rue de la Loi/Wetstraat 175 1048 Bryssel BELGIEN E-post: sanctions@consilium. europa. eu De berörda personerna får när som helst till ovanstående adress till rådet inkomma med en ansökan, tillsammans med styrkande handlingar, om att beslutet att föra upp dem och låta dem kvarstå på förteckningen bör omprövas. Sådana ansökningar kommer att behandlas när de har mottagits. Härvid uppmärksammas de berörda personerna och enheterna på rådets regelbundna översyn av förteckningen. För att ansökningarna ska kunna övervägas vid nästa översyn bör de läggas fram senast den 7 maj 2019. (1) EUT L 147, 1. 6. 2013, s. 14. (2) EUT L 16, 19. 1. 2012, s. 1 |
KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 1649/97 af 20. august 1997 om fastsættelse af de repræsentative priser og størrelsen af tillægsimporttolden for melasse i sektoren for sukker | 1997-08-20 | [
"CCT duties",
"import",
"molasses",
"representative price"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/da3889af-02f6-4959-942c-e94ffed11be3 | dan | [
"pdfa1b",
"print"
] | null |
Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare - Omräkningskurser för valutor enligt rådets förordning (EEG) nr 2615/79 | 1999-11-16 | [
"exchange rate",
"migrant worker",
"national currency",
"social security"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/5a3d8f84-b32d-4ab6-b327-ed0aba71c42c | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | 16. 11. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 327/3 Kod Katalognr Titel KOM(1999) 558 CB-CO-99-543-SV-C Kommissionens yttrande enligt artikel 251. 2 c i EG-f(cid:246)rdraget om Europaparlamentets (cid:228)nd- ringar av r(cid:229)dets gemensamma st(cid:229)ndpunkt om f(cid:246)rslaget till Europaparlamentets och r(cid:229)dets be- slut om att anta ett fler(cid:229)rigt program f(cid:246)r att fr(cid:228)mja en effektiv energianv(cid:228)ndning (Save) (1998(cid:150)2002) med (cid:228)ndring av kommissionens f(cid:246)rslag enligt artikel 250. 2 i EG-f(cid:246)rdraget (3) KOM(1999) 560 CB-CO-99-556-SV-C F(cid:246)rslag till Europaparlamentets och r(cid:229)dets be- slut om att anta ett fler(cid:229)rigt program f(cid:246)r fr(cid:228)m- jande av f(cid:246)rnybara energik(cid:228)llor i gemenskapen (Altener) av kommissionens f(cid:246)rslag enligt artikel 250. 2 i EG-f(cid:246)rdraget (3) (1998(cid:150)2002) med (cid:228)ndring Antaget av kom- missionen Vidarebe- fordrat till r(cid:229)det Antal sidor 4. 11. 1999 5. 11. 1999 11 4. 11. 1999 5. 11. 1999 14 (1) Detta dokument inneh(cid:229)ller formul(cid:228)ret (cid:148)Propositionens verkningar p(cid:229) f(cid:246)retag, speciellt p(cid:229) mindre och mellanstora f(cid:246)retag (MMF)(cid:148). (2) Detta dokument offentligg(cid:246)rs i EG:s officiella publikationer. (3) Text av betydelse f(cid:246)r EES. Obs. : KOM-dokumentet kan erh(cid:229)llas som (cid:229)rsabonnemang eller som enskild utg(cid:229)va; priset r(cid:228)ttar sig i detta fall efter sidantalet. ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN F(cid:214)R SOCIAL TRYGGHET F(cid:214)R MIGRERANDE ARBETARE Omr(cid:228)kningskurser f(cid:246)r valutor enligt r(cid:229)dets f(cid:246)rordning (EEG) nr 2615/79 (1999/C 327/03) Artikel 107. 1(cid:150)107. 4 i f(cid:246)rordning (EEG) nr 574/72 Referensperiod: oktober 1999 Till(cid:228)mpningsperiod: januari, februari, mars 2000 EUR DKK GRD GBP NOK SEK ISK CHF EUR (cid:151) DKK GRD GBP NOK SEK ISK CHF 7,433395 329,201905 0,645871 8,288452 8,727238 75,815860 1,594267 0,134528 (cid:151) 44,286883 0,086888 1,115029 1,174058 10,199358 0,214474 0,003038 0,022580 (cid:151) 0,001962 0,025177 0,026510 0,230302 0,004843 1,548296 11,509094 509,701916 (cid:151) 12,832976 13,512346 117,385375 2,468396 0,120650 0,896838 39,718139 0,077924 (cid:151) 1,052939 9,147167 0,192348 0,114584 0,851747 37,721201 0,074006 0,949722 (cid:151) 8,687268 0,182677 0,013190 0,098045 4,342125 0,008519 0,109323 0,115111 (cid:151) 0,021028 0,627248 4,662580 206,491117 0,405121 5,198912 5,474139 47,555319 (cid:151) C 327/4 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 16. 11. 1999 1. Genom f(cid:246)rordning (EEG) nr 2615/79 fastst(cid:228)lls att kursen f(cid:246)r omr(cid:228)kning till en nationell valuta av belopp uttryckta i en annan nationell valuta skall vara den kurs som ber(cid:228)knas av kommissionen och som grundar sig p(cid:229) det m(cid:229)natliga genomsnittet, under den referensperiod som definieras i punkt 2, av v(cid:228)xelkurserna f(cid:246)r de valutor som anm(cid:228)ls till kommissionen f(cid:246)r det Europeiska monet(cid:228)ra systemets r(cid:228)kning. 2. Referensperioden skall vara (cid:151) januari m(cid:229)nad f(cid:246)r omr(cid:228)kningskurser som g(cid:228)ller fr(cid:229)n och med p(cid:229)f(cid:246)ljande 1 april, (cid:151) april m(cid:229)nad f(cid:246)r omr(cid:228)kningskurser som g(cid:228)ller fr(cid:229)n och med p(cid:229)f(cid:246)ljande 1 juli, (cid:151) juli m(cid:229)nad f(cid:246)r omr(cid:228)kningskurser som g(cid:228)ller fr(cid:229)n och med p(cid:229)f(cid:246)ljande 1 oktober, (cid:151) oktober m(cid:229)nad f(cid:246)r omr(cid:228)kningskurser som g(cid:228)ller fr(cid:229)n och med p(cid:229)f(cid:246)ljande 1 januari. Valutaomr(cid:228)kningskurserna skall offentligg(cid:246)ras i det andra numret i februari, maj, augusti och november i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (C-serien). F(cid:246)rhandsanm(cid:228)lan av en koncentration (˜rende nr COMP/M. 1709 (cid:150) Preussag/Babcock/Celsius) (1999/C 327/04) (Text av betydelse f(cid:246)r EES) Kommissionen mottog den 9 november 1999 en anm(cid:228)lan om en f(cid:246)reslagen koncentration enligt 1. artikel 4 i r(cid:229)dets f(cid:246)rordning (EEG) nr 4064/89 (1), senast (cid:228)ndrad genom f(cid:246)rordning (EG) nr 1310/97 (2), genom vilken f(cid:246)retagen Preussag AG (Tyskland), Babcock Borsig AG (Tyskland) kontrollerat av Preussag, och Celsius AB (Sverige) f(cid:246)rv(cid:228)rvar, p(cid:229) det s(cid:228)tt som avses i artikel 3. 1 b i f(cid:246)rordningen, gemensam kontroll (cid:246)ver f(cid:246)retagen Howaldstwerke-Deutsche Werft AG (HDW) (Tyskland) och Kockums AB (Sverige) genom f(cid:246)rv(cid:228)rv av aktier. 2. De ber(cid:246)rda f(cid:246)retagens aff(cid:228)rsverksamheter omfattar f(cid:246)ljande: (cid:151) Preussag: aktiv v(cid:228)rlden (cid:246)ver inom diverse omr(cid:229)den bland annat genom sitt dotterf(cid:246)retag HDW, skepps- byggeri (konventionellt motordrivna ub(cid:229)tar och st(cid:246)rre marina ytvattensfarkoster). (cid:151) Babcock Borsig: diverse aktiviteter inom verkstadsindustrin. (cid:151) Celsius: f(cid:246)rsvarsindustrin, aerotech- och flygtj(cid:228)nster, och genom sitt dotterf(cid:246)retag Kockums, skepps- byggeri (konventionellt motordrivna ub(cid:229)tar och mindre marina ytvattensfarkoster). 3. Kommissionen har vid en prelimin(cid:228)r granskning kommit fram till att den anm(cid:228)lda koncentrationen kan omfattas av f(cid:246)rordning (EEG) nr 4064/89, dock med det f(cid:246)rbeh(cid:229)llet att det slutliga beslutet p(cid:229) denna punkt fattas senare. Kommissionen uppmanar intresserade tredje parter att l(cid:228)mna eventuella synpunkter p(cid:229) den f(cid:246)re- 4. slagna koncentrationen. Synpunkterna m(cid:229)ste vara kommissionen tillhanda inom tio dagar efter det att denna f(cid:246)rhandsanm(cid:228)lan har offentliggjorts. Synpunkterna kan skickas per fax (nr (32-2) 296 43 01, 296 72 44) eller per post med referensnummer COMP/M. 1709 (cid:150) Preussag/Babcock/Celsius till f(cid:246)ljande adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet f(cid:246)r konkurrens Direktorat B (cid:150) Arbetsgruppen f(cid:246)r kontroll av f(cid:246)retagsfusioner Avenue de Cortenberg/Kortenberglaan 150 B-1040 Bryssel (2) EGT L 395, 30. 12. 1989, s. 1. R(cid:228)ttelse i EGT L 257, 21. 9. 1990, s. 13. (2) EGT L 180, 9. 7. 1997, s. 1. R(cid:228)ttelse i EGT L 40, 13. 2. 1998, s. 17 |
SKRIFTLIG FORESPØRGSEL nr. 1387/99 af Carlos COSTA NEVES Produktion af raffineret sukker i den autonome region Azorerne | 1999-09-01 | [
"Azores",
"common tariff policy",
"quantitative restriction",
"raw sugar",
"tariff quota"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/1d7e4a0c-e51f-45b5-a8b5-19b101e050a5 | dan | [
"pdf",
"print"
] | C 27 E/38 De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende DA 29. 1. 2000 Til Kommissionens orientering vedl(cid:230)gges en artikel fra dagbladet »Die Welt« af 22. 5. 1999 med over- skriften »Auftragsvergabe an Ausl(cid:228)nder wird erschwert«. (2000/C 27 E/044) SKRIFTLIG FORESP(cid:216)RGSEL E-1471/99 af Elly Plooij-van Gorsel (ELDR) til Kommissionen Om: Ny tysk skattelovgivning for byggesektoren (1. september 1999) Pr. 1. 4. 1999 er en ny skattelov for byggesektoren tr(cid:229)dt i kraft i Tyskland. Hermed er ogs(cid:229) denne lovs artikel 50a (stk. 7 og 8) om en 25 %-ordning tr(cid:229)dt i kraft. Denne 25 %-ordning medfłrer, at ogs(cid:229) ordregivere til udenlandske virksomheder, der udfłrer arbejde i Tyskland (som entreprenłrer eller underentreprenłrer) skal tilbageholde 25 % af kontraktsummen og overfłre denne til skattemyndighederne. Tilbagebetaling kan fłrst finde sted det fłlgende kalender(cid:229)r, efter at den udenlandske virksomhed har dokumenteret, at den ikke er skattepligtig i Tyskland. 1. Er Kommissionen bekendt med denne artikel 50a i den nye tyske skattelov? Kan Kommissionen undersłge, om denne artikel er i overensstemmelse med f(cid:230)llesskabsretten, 2. navnlig med bestemmelserne om det indre marked? 3. Mener Kommissionen i ben(cid:230)gtende fald ikke, at denne lovgivning diskriminerer udenlandske virk- somheder i forhold til tyske? Hvilke foranstaltninger har Kommissionen til hensigt at tr(cid:230)ffe med henblik p(cid:229) at głre en ende p(cid:229) 4. dette? Samlet svar afgivet p(cid:229) Kommissionens vegne af Mario Monti p(cid:229) skriftlige forespłrgsler P-1385/99, E-1389/99 og E-1471/99 (14. september 1999) Kommissionen er bekendt med den nye bestemmelse i den tyske skattelovgivning, som indg(cid:229)r i loven af 24. marts 1999, der tr(cid:229)dte i kraft den 1. april 1999. Det fremg(cid:229)r af en undersłgelse af sagen, at denne bestemmelse kan p(cid:229)virke den frie udveksling af tjenesteydelser, som er en af det indre markeds grund- l(cid:230)ggende friheder. Den 28. juli 1999 blev det besluttet at indlede en overtr(cid:230)delsesprocedure mod Tyskland i medfłr af artikel 226 i EF-Traktaten (ex artikel 169). I henhold til de seneste oplysninger fra den tyske regering har denne forelagt et lovforslag om oph(cid:230)velse af den omstridte bestemmelse. (2000/C 27 E/045) SKRIFTLIG FORESP(cid:216)RGSEL P-1387/99 af Carlos Costa Neves (PPE-DE) til Kommissionen (1. september 1999) Om: Produktion af raffineret sukker i den autonome region Azorerne juni 1992 (1) (Poseima) fasts(cid:230)ttes s(cid:230)rlige foran- I artikel 1 i R(cid:229)dets forordning (E(cid:216)F) 1600/92 af 15. staltninger, der skal afhj(cid:230)lpe fłlgerne af Madeiras og Azorernes afsides beliggenhed og łkarakter, for s(cid:229) vidt ang(cid:229)r visse landbrugsprodukter. Den autonome region Azorerne har ret til at importere sukkerrłr »p(cid:229) en s(cid:229)dan m(cid:229)de, at den samlede (cid:229)rlige m(cid:230)ngde raffineret sukker p(cid:229) Azorerne ikke overstiger 10 000 tons«. Denne gr(cid:230)nse fasts(cid:230)ttes ud fra »vurderingen af behovene under hensyntagen til udviklingen af den lokale sukkerroeproduktion« (cid:129) med andre ord den m(cid:230)ngde af sukker, der er produceret af roer (Poseima-forordningens artikel 3, stk. 4). Dette |
Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 812/2012 af 12. september 2012 om ændring af Rådets forordning (EF) nr. 747/2001 for så vidt angår EU-toldkontingenter for visse landbrugsprodukter med oprindelse i Marokko | 2012-09-12 | [
"Morocco",
"bulb vegetable",
"citrus fruit",
"free circulation",
"fruit vegetable",
"import (EU)",
"originating product",
"soft fruit",
"sugar",
"suspension of customs duties",
"tariff quota"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/6705852d-fd88-11e1-8e28-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | L_2012247DA. 01000701. xml 13. 9. 2012 DA Den Europæiske Unions Tidende L 247/7 KOMMISSIONENS GENNEMFØRELSESFORORDNING (EU) Nr. 812/2012 af 12. september 2012 om ændring af Rådets forordning (EF) nr. 747/2001 for så vidt angår EU-toldkontingenter for visse landbrugsprodukter med oprindelse i Marokko EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 747/2001 af 9. april 2001 om forvaltning af fællesskabstoldkontingenter og referencemængder for varer, der er præferenceberettigede i medfør af aftalerne med visse Middelhavslande, og om ophævelse af forordning (EF) nr. 1981/94 og (EF) nr. 934/95 (1), særlig artikel 5, stk. 1, litra b), og ud fra følgende betragtninger: (1) Der er indgået en aftale i form af brevveksling mellem Den Europæiske Union og Kongeriget Marokko om gensidige liberaliseringsforanstaltninger for landbrugsprodukter, forarbejdede landbrugsprodukter, fisk og fiskevarer, udskiftning af protokol 1, 2 og 3 og bilagene hertil og ændring af Euro-Middelhavsaftalen om oprettelse af en associering mellem De Europæiske Fællesskaber og deres medlemsstater på den ene side og Kongeriget Marokko på den anden side (»aftalen«) (2). Aftalen blev godkendt på EU's vegne ved Rådets afgørelse 2012/497/EU (3). (2) Ifølge aftalen fastsættes der nye toldkontingenter for landbrugsprodukter og forarbejdede landbrugsprodukter med oprindelse i Marokko. Der fastsættes også ændringer i bestående toldkontingenter for de produkter, der er omhandlet i forordning (EF) nr. 747/2001. (3) Desuden fastsættes der i aftalen ikke mere toldindrømmelser inden for rammerne af referencemængder, der er fastsat i forordning (EF) nr. 747/2001. (4) Det er nødvendigt at gennemføre de nye toldkontingenter, ændringerne i de bestående toldkontingenter og afslutningen af referencemængder som fastsat i aftalen. Forordning (EF) nr. 747/2001 bør derfor ændres i overensstemmelse hermed. (5) Ved beregningen af toldkontingenter for det første anvendelsesår bør det i overensstemmelse med aftalen fastsættes, at størrelsen af de toldkontingenter, for hvilke kontingentperioden begyndte før datoen for aftalens ikrafttræden, bør reduceres med en andel svarende til den del af perioden, der ligger forud for nævnte dato. (6) Den månedlige anvendelse af det tillægskontingent, der gælder fra 1. november til 31. maj for indførsel i Den Europæiske Union af friske eller kølede tomater med oprindelse i Marokko, bør i overensstemmelse med aftalen begrænses til 30 % af den oprindelige mængde på 28 000 tons nettovægt. (7) Da aftalen træder i kraft den 1. oktober 2012, bør nærværende forordning anvendes fra denne dato. (8) Foranstaltningerne i denne forordning er i overensstemmelse med udtalelse fra Toldkodeksudvalget — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 I forordning (EF) nr. 747/2001 foretages følgende ændringer: 1) Artikel 3a affattes således: »Artikel 3a Særlige bestemmelser for toldkontingenter for tomater med oprindelse i Marokko 1. For tomater under KN-kode 0702 00 00, der overgår til fri omsætning i hver periode fra 1. oktober til 31. maj (i det følgende benævnt »produktionsår«) standses træk på de månedlige toldkontingenter, som er fastsat i bilag II under løbenummer 09. 1104 fra henholdsvis 1. oktober til 31. december og fra 1. januar til 31. marts, hvert år den 15. januar og den anden arbejdsdag i Kommissionen efter den 1. april. På den følgende arbejdsdag i Kommissionen fastslår Kommissionens tjenestegrene den uudnyttede del af hvert af disse toldkontingenter og gør den tilgængelig under det tillægskontingent, der er gældende for det pågældende produktionsår under løbenummer 09. 1112. Fra de datoer, hvor de månedlige toldkontingenter standses, foretages eventuelle træk med tilbagevirkende kraft fra nogen af de standsede månedlige toldkontingenter, der er gældende i månederne november, december og januar til marts, og eventuelle tilbageførsler af uudnyttede mængder, til nogen af de standsede månedlige toldkontingenter fra det tillægskontingent, der er gældende under løbenummer 09. 1112 for det pågældende produktionsår. Nærmere bestemmelser om forvaltningen af toldkontingentet under løbenummer 09. 1112 findes i stk. 2. 2. Den månedlige brug af det supplerende toldkontingent, der er fastsat i bilag II under løbenummer 09. 1112 for perioden fra 1. november til 31. maj for tomater henhørende under KN-kode 0702 00 00 med oprindelse i Marokko, der bringes i fri omsætning i Den Europæiske Union, begrænses til 30 % af den oprindelige mængde på 28 000 tons nettovægt. Toldkontingentet under løbenummer 09. 1112 forvaltes som et hovedtoldkontingent med 7 månedlige delkontingenter under løbenummer 09. 1193. Fordelen ved denne toldindrømmelse kan kun ydes ved angivelse af løbenummer 09. 1193. « 2) Bilag II affattes som anført i bilaget til denne forordning. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft dagen efter offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Den anvendes fra den 1. oktober 2012. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 12. september 2012. På Kommissionens vegne José Manuel BARROSO Formand (1) EFT L 109 af 19. 4. 2001, s. 2. (2) EUT L 241 af 7. 9. 2012, s. 4. (3) EUT L 241 af 7. 9. 2012, s. 2. BILAG »BILAG II MAROKKO Uanset tariferingsbestemmelserne vedrørende den kombinerede nomenklatur anses ordlyden af varebeskrivelserne kun for vejledende, idet præferenceordningen inden for rammerne af dette bilag bestemmes på grundlag af KN-koderne, som de foreligger i overensstemmelse med Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 1006/2011 (EUT L 282 af 28. 10. 2011, s. 1). Hvor der er angivet ex KN-koder, fastlægges præferenceordningen ved anvendelsen af KN-koden sammenholdt med den tilsvarende varebeskrivelse. Toldkontingenter Løbenummer KN-kode Taric-underopdeling Varebeskrivelse Kontingentperiode Kontingentmængde (tons nettovægt) Kontingenttoldsats 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 10. til 31. 10. 2012 13 350 Fri (1) (2) fra 1. 10. til 31. 10. 2013 13 800 fra 1. 10. til 31. 10. 2014 14 250 fra 1. 10. til 31. 10. 2015 og for hver periode derefter fra 1. 10. til 31. 10. 14 700 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 11. til 30. 11. 2012 34 900 Fri (1) (2) fra 1. 11. til 30. 11. 2013 36 100 fra 1. 11. til 30. 11. 2014 37 300 fra 1. 11. til 30. 11. 2015 og for hver periode derefter fra 1. 11. til 30. 11. 38 500 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 12. til 31. 12. 2012 39 450 Fri (1) (2) fra 1. 12. til 31. 12. 2013 40 800 fra 1. 12. til 31. 12. 2014 42 150 fra 1. 12. til 31. 12. 2015 og for hver periode derefter fra 1. 12. til 31. 12. 43 500 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 1. til 31. 1. 2013 39 450 Fri (1) (2) fra 1. 1. til 31. 1. 2014 40 800 fra 1. 1. til 31. 1. 2015 42 150 fra 1. 1. til 31. 1. 2016 og for hver periode derefter fra 1. 1. til 31. 1. 43 500 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 2. til 28. 2. 2013 39 450 Fri (1) (2) fra 1. 2. til 28. 2. 2014 40 800 fra 1. 2. til 28. 2. 2015 42 150 fra 1. 2. til 29. 2. 2016 og for hver periode derefter fra 1. 2. til 28. /29. 2. 43 500 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 3. til 31. 3. 2013 39 450 Fri (1) (2) fra 1. 3. til 31. 3. 2014 40 800 fra 1. 3. til 31. 3. 2015 42 150 fra 1. 3. til 31. 3. 2016 og for hver periode derefter fra 1. 3. til 31. 3. 43 500 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 4. til 30. 4. 2013 20 700 Fri (1) (2) fra 1. 4. til 30. 4. 2014 21 400 fra 1. 4. til 30. 4. 2015 22 100 fra 1. 4. til 30. 4. 2016 og for hver periode derefter fra 1. 4. til 30. 4. 22 800 09. 1104 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 5. til 31. 5. 2013 6 250 Fri (1) (2) fra 1. 5. til 31. 5. 2014 6 500 fra 1. 5. til 31. 5. 2015 6 750 fra 1. 5. til 31. 5. 2016 og for hver periode derefter fra 1. 5. til 31. 5. 7 000 09. 1112 (3) 0702 00 00 Tomater, friske eller kølede fra 1. 11. 2012 til 31. 5. 2013 og for hver periode derefter fra 1. 11. til 31. 5. 28 000 Fri (1) (2) 09. 1100 0703 20 00 Hvidløg, friske eller kølede fra 1. 10. til 31. 12. 2012 375 Fri fra 1. 1. til 31. 12. 2013 og for hvert efterfølgende år 1 500 09. 1137 0707 00 05 Agurker, friske eller kølede fra 1. 11. 2012 til 31. 5. 2013 15 000 Fri (1) (4) fra 1. 11. 2013 til 31. 5. 2014 15 450 fra 1. 11. 2014 til 31. 5. 2015 15 900 fra 1. 11. 2015 til 31. 5. 2016 16 350 fra 1. 11. 2016 til 31. 5. 2017 og for hver periode derefter fra 1. 11. til 31. 5. 16 800 09. 1133 0709 93 10 Courgetter, friske eller kølede fra 1. 10. 2012 til 20. 4. 2013 50 000 Fri (1) (5) fra 1. 10. 2013 til 20. 4. 2014 51 500 fra 1. 10. 2014 til 20. 4. 2015 53 000 fra 1. 10. 2015 til 20. 4. 2016 54 500 fra 1. 10. 2016 til 20. 4. 2017 og for hver periode derefter fra 1. 10. til 20. 4. 56 000 09. 1130 0805 20 10 05 Friske clementiner fra 1. 11. 2012 til 28. 2. 2013 og for hver periode derefter fra 1. 11. til 28. /29. 2. 175 000 Fri (1) (6) 09. 1118 0810 10 00 Jordbær, friske fra 1. 4. til 30. 4. 2013 og for hver periode derefter fra 1. 4. til 30. 4. 3 600 Fri 09. 1101 0810 10 00 Jordbær, friske fra 1. 5. til 31. 5. 2013 og for hver periode derefter fra 1. 5. til 31. 5. 1 000 6,4 MIN 1,2 EUR/100 kg/net 09. 1103 1702 50 00 Kemisk ren fruktose fra 1. 10. til 31. 12. 2012 150 Fri fra 1. 1. til 31. 12. 2013 og for hvert efterfølgende år 600 (1) Fritagelsen gælder kun væritolden. (2) Inden for rammerne af dette toldkontingent nedsættes den specifikke told, der er fastsat i Den Europæiske Unions liste over WTO-toldindrømmelser, til 0, hvis indgangsprisen ikke er mindre end 461 EUR pr. ton, der er den indgangspris, der er aftalt mellem Den Europæiske Union og Marokko. Hvis indgangsprisen for en sending er 2, 4, 6 eller 8 % lavere end den aftalte indgangspris, er den specifikke kontingenttold henholdsvis lig 2, 4, 6 eller 8 % af den aftalte indgangspris. Hvis indgangsprisen for en sending er mindre end 92 % af den aftalte indgangspris, anvendes den specifikke toldsats, der er bundet i WTO. (3) For at begrænse den månedlige anvendelse af dette toldkontingent til 8 400 tons nettovægt forvaltes det som et hovedtoldkontingent med syv månedlige delkontingenter under løbenummer 09. 1193. Der ansøges om fordelen ved dette toldkontingent ved udelukkende at angive delkontingentets løbenummer 09. 1193. (4) Inden for rammerne af dette toldkontingent nedsættes den specifikke told, der er fastsat i Den Europæiske Unions liste over WTO-toldindrømmelser, til 0, hvis indgangsprisen ikke er mindre end 449 EUR pr. ton, der er den indgangspris, der er aftalt mellem Den Europæiske Union og Marokko. Hvis indgangsprisen for en sending er 2, 4, 6 eller 8 % lavere end den aftalte indgangspris, er den specifikke kontingenttold henholdsvis lig 2, 4, 6 eller 8 % af den aftalte indgangspris. Hvis indgangsprisen for en sending er mindre end 92 % af den aftalte indgangspris, anvendes den specifikke toldsats, der er bundet i WTO. (5) Inden for rammerne af dette toldkontingent nedsættes den specifikke told, der er fastsat i Den Europæiske Unions liste over WTO-toldindrømmelser, til 0, hvis indgangsprisen ikke er mindre end: — 424 EUR pr. ton 1. oktober til 31. januar og fra 1. til 20. april, der er den indgangspris, der er aftalt mellem Den Europæiske Union og Marokko — i perioden fra 1. februar til 31. marts gælder WTO-indgangsprisen 413 EUR pr. ton, hvis den er gunstigere end den fastsatte indgangspris. Hvis indgangsprisen for en sending er 2, 4, 6 eller 8 % lavere end den aftalte indgangspris, er den specifikke kontingenttold henholdsvis lig 2, 4, 6 eller 8 % af den aftalte indgangspris. Hvis indgangsprisen for en sending er mindre end 92 % af den aftalte indgangspris, anvendes den specifikke toldsats, der er bundet i WTO. (6) Inden for rammerne af dette toldkontingent nedsættes den specifikke told, der er fastsat i Den Europæiske Unions liste over WTO-toldindrømmelser, til 0, hvis indgangsprisen ikke er mindre end 484 EUR pr. ton, der er den indgangspris, der er aftalt mellem Den Europæiske Union og Marokko. Hvis indgangsprisen for en sending er 2, 4, 6 eller 8 % lavere end den aftalte indgangspris, er den specifikke kontingenttold henholdsvis lig 2, 4, 6 eller 8 % af den aftalte indgangspris. Hvis indgangsprisen for en sending er mindre end 92 % af den aftalte indgangspris, anvendes den specifikke toldsats, der er bundet i WTO. « |
Rådets afgørelse 2009/877/FUSP af 23. oktober 2009 om undertegnelse og midlertidig anvendelse af brevvekslingen mellem Den Europæiske Union og Republikken Seychellerne om betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere fra EUNAVFOR til Republikken Seychellerne og for behandling heraf efter en sådan overførsel#Brevveksling mellem Den Europæiske Union og Republikken Seychellerne om betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere fra EUNAVFOR til Republikken Seychellerne og for behandling heraf efter en sådan overførsel | 2009-12-02 | [
"Seychelles",
"agreement (EU)",
"cooperation policy",
"exchange of information",
"fight against crime",
"human rights",
"maritime transport",
"piracy",
"transfer of prisoners"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/6b94b324-626b-4d66-a04f-ddc85d16c923 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | L_2009315DA. 01003501. xml 2. 12. 2009 DA Den Europæiske Unions Tidende L 315/35 RÅDETS AFGØRELSE 2009/877/FUSP af 23. oktober 2009 om undertegnelse og midlertidig anvendelse af brevvekslingen mellem Den Europæiske Union og Republikken Seychellerne om betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere fra EUNAVFOR til Republikken Seychellerne og for behandling heraf efter en sådan overførsel RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Union, særlig artikel 24, under henvisning til formandskabets henstilling, og ud fra følgende betragtninger: (1) De Forenede Nationers Sikkerhedsråd vedtog den 2. juni 2008 resolution 1816 (2008), hvori det anmoder alle stater om at samarbejde om at fastlægge domstolskompetencen og om at efterforske og retsforfølge de personer, der er ansvarlige for privatvirksomhed og væbnede røverier ud for Somalias kyster. Disse bestemmelser blev bekræftet ved FN's Sikkerhedsråds resolution 1846 (2008), der blev vedtaget den 2. december 2008. (2) Rådet vedtog den 10. november 2008 fælles aktion 2008/851/FUSP om Den Europæiske Unions militæroperation med henblik på at bidrage til at afskrække fra, forebygge og bekæmpe piratvirksomhed og væbnede røverier ud for Somalias kyster (1) (operation Atalanta). (3) I artikel 12 i fælles aktion 2008/851/FUSP fastsættes det, at personer, der har begået eller mistænkes for at have begået piratvirksomhed eller væbnede røverier i Somalias territorialfarvande, og som pågribes og tilbageholdes med henblik på retsforfølgning, samt de genstande, der er anvendt til at udføre disse handlinger, kan overføres til en tredjestat, der ønsker at udøve sin domstolskompetence i forhold til ovennævnte personer eller genstande, forudsat at betingelserne for en sådan overførsel er aftalt med den pågældende tredjestat under iagttagelse af gældende international ret, navnlig den internationale menneskerettighedslovgivning, særligt for at sikre, at ingen underkastes dødsstraf, tortur eller anden form for grusom, umenneskelig eller nedværdigende behandling. (4) I overensstemmelse med traktatens artikel 24 har formandskabet bistået af generalsekretæren/den højtstående repræsentant (GS/HR) forhandlet en aftale i form af brevveksling mellem Den Europæiske Union og Seychellernes regering om betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere fra EUNAVFOR til Republikken Seychellerne og for behandling heraf efter en sådan overførsel. (5) Brevvekslingen bør undertegnes og anvendes midlertidigt med forbehold af dens indgåelse på et senere tidspunkt — TRUFFET FØLGENDE AFGØRELSE: Artikel 1 Undertegnelsen af brevvekslingen mellem Den Europæiske Union og Republikken Seychellerne om betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere fra EUNAVFOR til Republikken Seychellerne og for behandling heraf efter en sådan overførsel godkendes hermed på Den Europæiske Unions vegne med forbehold af aftalens indgåelse. Teksten til brevvekslingen er knyttet til denne afgørelse. Artikel 2 Formanden for Rådet bemyndiges til at udpege den eller de personer, der er beføjet til at undertegne det pågældende brev på Den Europæiske Unions vegne med forbehold af brevvekslingens indgåelse. Artikel 3 Brevvekslingen anvendes midlertidigt fra datoen for undertegnelsen i afventning af dens ikrafttræden. Artikel 4 Denne afgørelse har virkning fra datoen for vedtagelsen. Artikel 5 Denne afgørelse offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidende. Udfærdiget i Luxembourg, den 23. oktober 2009. På Rådets vegne T. BILLSTRÖM Formand (1) EUT L 301 af 12. 11. 2008, s. 33. OVERSÆTTELSE Brevveksling mellem Den Europæiske Union og Republikken Seychellerne om betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere fra EUNAVFOR til Republikken Seychellerne og for behandling heraf efter en sådan overførsel Deres Excellence Der henvises til det arbejdsmøde, der fandt sted den 18. -19. august 2009 i Seychellerne med henblik på drøftelse af EU's aftaler om piratvirksomhed og væbnede røverier, og hvori der deltog repræsentanter for EU, medlemmerne af Seychellernes udvalg på højt plan og andre tilknyttede institutioner, samt til vort efterfølgende brev af 21. august 2009. Under arbejdsmødet blev de forskellige tilknyttede institutioners betænkeligheder med hensyn til overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere forelagt. Den »Vejledning for overførsel af mistænkte pirater, bevæbnede røvere og beslaglagt ejendom til Seychellerne«, som Republikken Seychellernes kammeradvokat har udarbejdet, og som har til formål at sikre, at enhver overførsel af personer, der mistænkes for piratvirksomhed og væbnede røverier, sker i overensstemmelse med Seychellernes love, blev i princippet godkendt. Der var ligeledes enighed om, at gennemførelsesbestemmelserne (der præciserer artikel 10 i den foreslåede overførselsaftale) kunne vedtages, når den foreslåede overførselsaftale er færdiggjort, og der er udarbejdet en fælles vejledning vedrørende udlevering af mistænkte pirater, bevæbnede røvere og beslaglagt ejendom, og endvidere om, at Republikken Seychellerne vil få den nødvendige bistand med hensyn til tilbageholdelse, underhold, efterforskning, retsforfølgning og hjemsendelse af mistænkte pirater og bevæbnede røvere. I forlængelse af arbejdsmødet og vort brev har der fundet yderligere drøftelser sted i udvalget på højt plan om overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere til Republikken Seychellernes territorium. Republikken Seychellernes regering vil gerne benytte sig af denne lejlighed til på ny at forsikre EU om, at den er fast besluttet på i videst muligt omfang og under hensyntagen til de ressourcer, den har til rådighed, og dens infrastrukturkapacitet at samarbejde om bekæmpelse af piratvirksomhed og acceptere overførsel af tilfangetagne mistænkte pirater og bevæbnede røvere. Republikken Seychellernes regering vil gerne samtidig fremsætte ønske om, at EU-SOFA'en undertegnes, medens drøftelserne om den foreslåede EU-overførselsaftale fortsætter. I betragtning af de igangværende forhandlinger og i afventning af indgåelsen af en gensidigt acceptabel ordning mellem EU og Republikken Seychellernes regering om overførsel af pirater og bevæbnede røvere til dens territorium kan Republikken Seychellernes regering give EUNAVFOR tilladelse til at overføre mistænkte pirater og bevæbnede røvere, der er taget til fange under operationer i Republikken Seychellernes eksklusive økonomiske zone, territorialfarvande, øhav og indre farvande. Denne tilladelse udvides til også at omfatte beskyttelse af fartøjer, der fører Seychellernes flag, og seychelliske statsborgere på fartøjer, der ikke fører Seychellernes flag, uden for ovennævnte grænser og under andre omstændigheder på åbent hav efter Republikken Seychellernes skøn. Følgende er dog en forudsætning: — EU er klar over, at Republikken Seychellerne har begrænset kapacitet med hensyn til at modtage, domstolsprøve, tilbageholde og fængsle mistænkte pirater og bevæbnede røvere, og vil i betragtning af, at Republikken Seychellerne accepterer overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere til sit territorium, yde Republikken Seychellerne fuld økonomisk, materiel, logistisk og infrastrukturel bistand og bistand i form af menneskelige ressourcer i forbindelse med tilbageholdelse, fængsling, underhold, efterforskning, retsforfølgning, domstolsprøvelse og hjemsendelse af mistænkte eller dømte pirater og bevæbnede røvere. — Kammeradvokaten skal have mindst ti (10) dage fra datoen for overførsel af de mistænkte pirater eller bevæbnede røvere til at afgøre, om de foreliggende beviser er tilstrækkelige med henblik på retsforfølgningen. — Såfremt kammeradvokaten træffer den afgørelse, at der ikke er tilstrækkelige beviser til at foretage retsforfølgning, påtager EUNAVFOR sig det fulde ansvar, herunder de finansielle omkostninger, for at føre de mistænkte pirater og bevæbnede røvere tilbage til deres oprindelsesland inden for ti dage, efter at EUNAVFOR er blevet underrettet om en sådan afgørelse. — Enhver overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere skal så vidt muligt ske i overensstemmelse med »Vejledning for overførsel af mistænkte pirater, bevæbnede røvere og beslaglagt ejendom til Seychellerne«. — Republikken Seychellernes regering bekræfter endvidere følgende: — En overført person vil blive behandlet humant og ikke udsat for tortur eller grusom, umenneskelig eller nedværdigende behandling eller straf, vil få passende logi og ernæring, adgang til lægebehandling og vil kunne udøve sin religion. — En overført person vil omgående blive stillet for en dommer eller anden øvrighedsperson, der ved lov er bemyndiget til at udøve domsmyndighed, og som straks træffer afgørelse om lovligheden af den pågældendes frihedsberøvelse og giver ordre til vedkommendes løsladelse, hvis frihedsberøvelsen ikke er lovlig. — En overført person er berettiget til at få sin sag pådømt inden for en rimelig frist, eller til at blive løsladt. — En overført person har, når der skal træffes afgørelse om en anklage mod vedkommende for et strafbart forhold, ret til en retfærdig og offentlig rettergang for en kompetent, uafhængig og upartisk domstol, der er oprettet ved lov. — En overført person, der anklages for et strafbart forhold, vil blive anset for uskyldig, indtil vedkommendes skyld er bevist i overensstemmelse med loven. — Enhver overført person vil, når der skal træffes afgørelse om en anklage mod vedkommende for et strafbart forhold, være berettiget til følgende minimumsgarantier i fuld lighed: 1) ret til at blive underrettet omgående, udførligt og på et sprog, som den pågældende forstår, om indholdet af og årsagen til den sigtelse, der er rejst mod vedkommende 2) ret til at få tilstrækkelig tid til og lejlighed til at forberede sit forsvar og til at kommunikere med en forsvarer, som vedkommende selv har valgt 3) ret til selv eller med juridisk bistand efter eget valg at føre sit forsvar og til, såfremt den anklagede ikke har juridisk bistand, at blive underrettet om denne ret samt til at få beskikket juridisk bistand i alle tilfælde, hvor det er påkrævet af hensyn til retfærdighed, og uden at den pågældende skal betale herfor, hvis vedkommende ikke har tilstrækkelige midler til selv at betale 4) ret til at undersøge eller få undersøgt alle beviser imod vedkommende, herunder afgivelse af beedigede skriftlige erklæringer fra vidner, der foretog arrestationen, og ret til at få vidner for den pågældende tilsagt og afhørt på samme betingelser som vidner, der føres imod vedkommende 5) ret at få vederlagsfri bistand af en tolk, hvis vedkommende ikke forstår eller taler det sprog, der anvendes i retten 6) ret til ikke at tvinges til at vidne mod sig selv eller at tilstå skyld. — En overført person, der er dømt for en forbrydelse, vil kunne benytte sig af retten til at få skyldsspørgsmålet og strafudmålingen prøvet ved eller appelleret til en højere domstol i overensstemmelse med loven i Seychellerne. — Seychellerne overfører ikke nogen overført person til nogen anden stat uden forudgående skriftligt samtykke fra EUNAVFOR. Seychellernes myndigheder har drøftet denne ordning og givet deres tilslutning dertil. De således foreslåede ordninger kan træde i kraft, når Den Europæiske Union skriftligt har givet sit samtykke. Dette berører ikke de retlige eller politiske holdninger, som de to parters delegationer måtte indtage under de igangværende forhandlinger. Med venlig hilsen Joel Morgan MINISTER Formand for Udvalget på Højt Plan vedrørende Piratvirksomhed Deres Excellence Jeg har den ære at anerkende modtagelsen af Deres brev af 29. september 2009 vedrørende betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere fra EUNAVFOR til Republikken Seychellerne og for behandling heraf efter en sådan overførsel med følgende ordlyd: »Der henvises til det arbejdsmøde, der fandt sted den 18. -19. august 2009 i Seychellerne med henblik på drøftelse af EU's aftaler om piratvirksomhed og væbnede røverier, og hvori der deltog repræsentanter for EU, medlemmerne af Seychellernes udvalg på højt plan og andre tilknyttede institutioner, samt til vort efterfølgende brev af 21. august 2009. Under arbejdsmødet blev de forskellige tilknyttede institutioners betænkeligheder med hensyn til overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere forelagt. Den »Vejledning for overførsel af mistænkte pirater, bevæbnede røvere og beslaglagt ejendom til Seychellerne«, som Republikken Seychellernes kammeradvokat har udarbejdet, og som har til formål at sikre, at enhver overførsel af personer, der mistænkes for piratvirksomhed og væbnede røverier, sker i overensstemmelse med Seychellernes love, blev i princippet godkendt. Der var ligeledes enighed om, at gennemførelsesbestemmelserne (der præciserer artikel 10 i den foreslåede overførselsaftale) kunne vedtages, når den foreslåede overførselsaftale er færdiggjort, og der er udarbejdet en fælles vejledning vedrørende udlevering af mistænkte pirater, bevæbnede røvere og beslaglagt ejendom, og endvidere om, at Republikken Seychellerne vil få den nødvendige bistand med hensyn til tilbageholdelse, underhold, efterforskning, retsforfølgning og hjemsendelse af mistænkte pirater og bevæbnede røvere. I forlængelse af arbejdsmødet og vort brev har der fundet yderligere drøftelser sted i udvalget på højt plan om overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere til Republikken Seychellernes territorium. Republikken Seychellernes regering vil gerne benytte sig af denne lejlighed til på ny at forsikre EU om, at den er fast besluttet på i videst muligt omfang og under hensyntagen til de ressourcer, den har til rådighed, og dens infrastrukturkapacitet at samarbejde om bekæmpelse af piratvirksomhed og acceptere overførsel af tilfangetagne mistænkte pirater og bevæbnede røvere. Republikken Seychellernes regering vil gerne samtidig fremsætte ønske om, at EU-SOFA'en undertegnes, medens drøftelserne om den foreslåede EU-overførselsaftale fortsætter. I betragtning af de igangværende forhandlinger og i afventning af indgåelsen af en gensidigt acceptabel ordning mellem EU og Republikken Seychellernes regering om overførsel af pirater og bevæbnede røvere til dens territorium kan Republikken Seychellernes regering give EUNAVFOR tilladelse til at overføre mistænkte pirater og bevæbnede røvere, der er taget til fange under operationer i Republikken Seychellernes eksklusive økonomiske zone, territorialfarvande, øhav og indre farvande. Denne tilladelse udvides til også at omfatte beskyttelse af fartøjer, der fører Seychellernes flag, og seychelliske statsborgere på fartøjer, der ikke fører Seychellernes flag, uden for ovennævnte grænser og under andre omstændigheder på åbent hav efter Republikken Seychellernes skøn. Følgende er dog en forudsætning: — EU er klar over, at Republikken Seychellerne har begrænset kapacitet med hensyn til at modtage, domstolsprøve, tilbageholde og fængsle mistænkte pirater og bevæbnede røvere, og vil i betragtning af, at Republikken Seychellerne accepterer overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere til sit territorium, yde Republikken Seychellerne fuld økonomisk, materiel, logistisk og infrastrukturel bistand og bistand i form af menneskelige ressourcer i forbindelse med tilbageholdelse, fængsling, underhold, efterforskning, retsforfølgning, domstolsprøvelse og hjemsendelse af mistænkte eller dømte pirater og bevæbnede røvere. — Kammeradvokaten skal have mindst ti (10) dage fra datoen for overførsel af de mistænkte pirater eller bevæbnede røvere til at afgøre, om de foreliggende beviser er tilstrækkelige med henblik på retsforfølgningen. — Såfremt kammeradvokaten træffer den afgørelse, at der ikke er tilstrækkelige beviser til at foretage retsforfølgning, påtager EUNAVFOR sig det fulde ansvar, herunder de finansielle omkostninger, for at føre de mistænkte pirater og bevæbnede røvere tilbage til deres oprindelsesland inden for 10 dage, efter at EUNAVFOR er blevet underrettet om en sådan afgørelse. — Enhver overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere skal så vidt muligt ske i overensstemmelse med »Vejledning for overførsel af mistænkte pirater, bevæbnede røvere og beslaglagt ejendom til Seychellerne«. — Republikken Seychellernes regering bekræfter endvidere følgende: — En overført person vil blive behandlet humant og ikke udsat for tortur eller grusom, umenneskelig eller nedværdigende behandling eller straf, vil få passende logi og ernæring, adgang til lægebehandling og vil kunne udøve sin religion. — En overført person vil omgående blive stillet for en dommer eller anden øvrighedsperson, der ved lov er bemyndiget til at udøve domsmyndighed, og som straks træffer afgørelse om lovligheden af den pågældendes frihedsberøvelse og giver ordre til vedkommendes løsladelse, hvis frihedsberøvelsen ikke er lovlig. — En overført person er berettiget til at få sin sag pådømt inden for en rimelig frist, eller til at blive løsladt. — En overført person har, når der skal træffes afgørelse om en anklage mod vedkommende for et strafbart forhold, ret til en retfærdig og offentlig rettergang for en kompetent, uafhængig og upartisk domstol, der er oprettet ved lov. — En overført person, der anklages for et strafbart forhold, vil blive anset for uskyldig, indtil vedkommendes skyld er bevist i overensstemmelse med loven. — Enhver overført person vil, når der skal træffes afgørelse om en anklage mod vedkommende for et strafbart forhold, være berettiget til følgende minimumsgarantier i fuld lighed: 1) ret til at blive underrettet omgående, udførligt og på et sprog, som den pågældende forstår, om indholdet af og årsagen til den sigtelse, der er rejst mod vedkommende 2) ret til at få tilstrækkelig tid til og lejlighed til at forberede sit forsvar og til at kommunikere med en forsvarer, som vedkommende selv har valgt 3) ret til selv eller med juridisk bistand efter eget valg at føre sit forsvar og til, såfremt den anklagede ikke har juridisk bistand, at blive underrettet om denne ret samt til at få beskikket juridisk bistand i alle tilfælde, hvor det er påkrævet af hensyn til retfærdighed, og uden at den pågældende skal betale herfor, hvis vedkommende ikke har tilstrækkelige midler til selv at betale 4) ret til at undersøge eller få undersøgt alle beviser imod vedkommende, herunder afgivelse af beedigede skriftlige erklæringer fra vidner, der foretog arrestationen, og ret til at få vidner for den pågældende tilsagt og afhørt på samme betingelser som vidner, der føres imod vedkommende 5) ret at få vederlagsfri bistand af en tolk, hvis vedkommende ikke forstår eller taler det sprog, der anvendes i retten 6) ret til ikke at tvinges til at vidne mod sig selv eller at tilstå skyld. — En overført person, der er dømt for en forbrydelse, vil kunne benytte sig af retten til at få skyldsspørgsmålet og strafudmålingen prøvet ved eller appelleret til en højere domstol i overensstemmelse med loven i Seychellerne. — Seychellerne overfører ikke nogen overført person til nogen anden stat uden forudgående skriftligt samtykke fra EUNAVFOR. Seychellernes myndigheder har drøftet denne ordning og givet deres tilslutning dertil. De således foreslåede ordninger kan træde i kraft, når Den Europæiske Union skriftligt har givet sit samtykke. Dette berører ikke de retlige eller politiske holdninger, som de to parters delegationer måtte indtage under de igangværende forhandlinger. « På Den Europæiske Unions vegne har jeg den ære hermed at bekræfte, at indholdet af Deres brev kan accepteres af Den Europæiske Union. Dette instrument vil blive anvendt midlertidigt af Den Europæiske Union fra datoen for undertegnelse af dette brev og vil træde endeligt i kraft, når Den Europæiske Union har afsluttet sine interne procedurer for indgåelsen. I forbindelse med henvisningen i Deres brev til, at Seychellernes kammeradvokat afgør, om de foreliggende beviser er tilstrækkelige med henblik på retsforfølgningen, går Den Europæiske Union ud fra, at De, eftersom EUNAVFOR i hver enkelt sag vil fremsende alle de på det pågældende tidspunkt foreliggende bevismidler, f. eks. logbøger, billeder og videoer, er enig i, at dette vil give Seychellernes kammeradvokat mulighed for at træffe afgørelse om tilstrækkeligheden af disse bevismidler, før han accepterer overførslen af de mistænkte pirater og bevæbnede røvere. Endvidere minder jeg om, at dette instrument som nævnt i Deres brev vil finde anvendelse i en overgangsperiode, indtil der er indgået en gensidigt acceptabel overførselsaftale mellem EU og Republikken Seychellerne om overførsel af pirater og bevæbnede røvere til Republikken Seychellernes territorium. Modtag, hr. , forsikringen om min mest udmærkede højagtelse. På Den Europæiske Unions vegne J. SOLANA MADARIAGA ERKLÆRING FRA DEN EUROPÆISKE UNION I FORBINDELSE MED UNDERTEGNELSEN AF BREVVEKSLINGEN MELLEM DEN EUROPÆISKE UNION OG REPUBLIKKEN SEYCHELLERNE OM BETINGELSERNE OG DE NÆRMERE BESTEMMELSER FOR OVERFØRSEL AF MISTÆNKTE PIRATER OG BEVÆBNEDE RØVERE FRA EUNAVFOR TIL REPUBLIKKEN SEYCHELLERNE OG FOR BEHANDLING HERAF EFTER EN SÅDAN OVERFØRSEL 1. Den Europæiske Union (EU) noterer sig, at intet i brevvekslingen mellem Den Europæiske Union og Republikken Seychellerne om betingelserne og de nærmere bestemmelser for overførsel af mistænkte pirater og bevæbnede røvere tilsigter eller kan anses for at fravige rettigheder, som en overført person har ifølge national eller international lov. 2. EU noterer sig, at repræsentanter for EU og EUNAVFOR vil få adgang til alle personer, der i medfør af brevvekslingen overføres til Republikken Seychellerne (Seychellerne), så længe disse personer er i forvaring dér, og at repræsentanterne for EU og EUNAVFOR vil have ret til at stille dem spørgsmål. Med henblik herpå noterer EU sig, at der vil blive stillet en nøjagtig opgørelse til rådighed for repræsentanterne for EU og EUNAVFOR over alle overførte personer, herunder også register over beslaglagte genstande, personernes fysiske tilstand, stedet, hvor de tilbageholdes, alle anklager imod dem og alle betydelige afgørelser truffet under deres retsforfølgning og rettergang. EUNAVFOR er rede til at yde rettidig bistand til Seychellerne ved hjælp af fremmøde af vidner fra EUNAVFOR og tilvejebringelse af relevante beviser. Med henblik herpå bør Seychellerne meddele EUNAVFOR, når Seychellerne har til hensigt at indlede en strafferetssag mod en overført person og tidsplanen for fremlæggelsen af beviser og vidneafhøringen. EU noterer sig, at nationale og internationale humanitære organisationer også efter anmodning vil få tilladelse til at besøge personer, der er overført i henhold til brevvekslingen |
Mål T-484/10: Talan väckt den 14 oktober 2010 — Gas Natural Fenosa SDG mot kommissionen | 2010-10-14 | [
"European Commission",
"State aid",
"action for annulment",
"energy industry"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/656edc46-af83-4204-8efb-e92662265981 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2010328SV. 01005002. xml 4. 12. 2010 SV Europeiska unionens officiella tidning C 328/50 Talan väckt den 14 oktober 2010 — Gas Natural Fenosa SDG mot kommissionen (Mål T-484/10) () 2010/C 328/79 Rättegångsspråk: spanska Parter Sökande: Gas Natural Fenosa SDG, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna F. González Díaz och F. Salerno) Svarande: Europeiska kommissionen Sökandens yrkanden Sökanden yrkar att tribunalen ska — ogiltigförklara kommissionens beslut av den 29 september 2010, med stöd av artikel 263 FEUF, och — förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. Grunder och huvudargument Det beslut som här ifrågasätts innebär godkännande av de spanska lagbestämmelserna om kompensation för ytterligare kostnader som elproducenter ådrar sig, genom att de på grundval av en allmännyttig förpliktelse är skyldiga att låta en del av produktionen ske med användning av inhemskt kol. Gas Natural Fenosa anser att beslutet strider mot gemenskapsrätten och yrkar att det ska ogiltigförklaras på följande grunder: 1. För det första strider beslutet mot artikel 108. 2 FEUF och artikel 4. 4 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget, (1) i den mån som det omstridda stödet föranleder tveksamhet i fråga om dess förenlighet med den gemensamma marknaden. 2. För det andra innebär beslutet att flera bestämmelser i primär- och sekundärrätten åsidosätts, genom att stödet inte kan anses förenligt med den gemensamma marknaden, nämligen: — Gemenskapsbestämmelser inom miljöområdet, närmare bestämt artiklarna 4 FUE och 191 FEUF, och tillämpningsföreskrifterna avseende åtaganden inom miljöområdet, i synnerhet direktiv 2003/87/EG, som nyligen ändrats genom direktiv 2009/29/EG, (2) i den mån den omtvistade åtgärden främjar driften av de installationer som ökar nivån av gasutsläpp i atmosfären, strider mot förbudet mot gratis tilldelning av nya utsläppsrätter och främjar gruvdriften, som representerar ett allvarligt hot mot livsmiljöer. — Fördragsbestämmelserna om den inre marknaden, närmare bestämt artiklarna 34 FEUF och 49 FEUF, i den mån importen av elenergi som genererats av icke inhemskt kol och av gas samt planerad utbyggnad av elproduktionskapaciteten från gas och/eller importerat kol hindras eller försvåras. — Artiklarna 101 FEUF och 102 FEUF i förening med artikel 4. 3 FEU, genom att främja ett konkurrenshindrande beteende hos producenterna av spanskt kol. — Artikel 126. 1 FEUF, genom att den omtvistade åtgärden i onödan och oproportionerligt ökar de offentliga utgifterna. — Förordning nr 1407/2002, (3) genom att tillåta en ökning av den stödvolym som redan beviljats avseende tidigare åtgärder, och framkalla en snedvridning av konkurrensen på marknaden för elenergiproduktion. 3. För det tredje strider beslutet mot artiklarna 3. 2 och 11. 4 i det andra direktivet om marknaden för el (direktiv 2003/54/EG), (4) 106. 2 FEUF, mot EU-ramarna för statsstöd i form av kompensation för samhällsservice och mot proportionalitetsprincipen, genom att inte uppfylla de villkor som ställs i dessa bestämmelser avseende inrättandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intressen av skäl som rör försörjningstrygghet, och, under alla omständigheter, genom att det finns alternativ som är mindre betungande för att uppnå de mål som eftersträvas med den omstridda åtgärden. (1) EGT L 83, s. 1. (2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, s. 63). (3) Rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin (EGT L 205, s. 1). (4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (EUT L 176, s. 37/56) |
Sag C-661/21: Anmodning om præjudiciel afgørelse indgivet af Hof van Cassatie (Belgien) den 4. november 2021 — Verbraeken J. en Zonen BV og PN | 2021-11-04 | [
"access to a profession",
"carriage of goods",
"establishment",
"fraud",
"right of establishment",
"road transport",
"social security legislation",
"social-security harmonisation",
"transport licence"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ee207a70-9308-11ec-b4e4-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2022084DA. 01002203. xml 21. 2. 2022 DA Den Europæiske Unions Tidende C 84/22 Anmodning om præjudiciel afgørelse indgivet af Hof van Cassatie (Belgien) den 4. november 2021 — Verbraeken J. en Zonen BV og PN (Sag C-661/21) (2022/C 84/29) Processprog: nederlandsk Den forelæggende ret Hof van Cassatie Parter i hovedsagen Kassationsappellanter: Verbraeken J. en Zonen BVog PN Præjudicielle spørgsmål 1) Skal artikel 13, stk. 1, litra b). nr. i), i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 883/2004 af 29. april 2004 (1) om koordinering af de sociale sikringsordninger, artikel 3, stk. 1, litra a), og artikel 11, stk. 1, i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1071/2009 (2) af 21. oktober 2009 om fælles regler om betingelser for udøvelse af vejtransporterhvervet og om ophævelse af Rådets direktiv 96/26/EF og artikel 4, stk. 1, litra a), i Europa-Parlaments og Rådets forordning (EF) nr. 1072/2009 (3) af 21. oktober 2009 om fælles regler for adgang til markedet for international godskørsel fortolkes således, at det af den omstændighed, at en virksomhed har fået en transporttilladelse i en EU-medlemsstat i henhold til forordning (EF) nr. 1071/2009 og forordning (EF) nr. 1072/2009 og således skal have et faktisk og varigt forretningssted i denne medlemsstat, nødvendigvis følger, at det er uafkræfteligt godtgjort, at virksomheden med henblik på fastlæggelsen af, hvilken social sikringsordning der finder anvendelse, har sit hjemsted som omhandlet i artikel 13, stk. 1, i forordning (EF) nr. 883/2004 i denne medlemsstat, og at myndighederne i beskæftigelsesstaten er bundet af denne konstatering? 2) Kan en national ret i beskæftigelsesstaten, der fastslår, at den omhandlede transporttilladelse er opnået ved svig, se bort fra denne tilladelse, eller skal myndighederne i beskæftigelsesstaten på grundlag af konstateringen af svig først anmode den myndighed, der har udstedt tilladelsen, om at tilbagekalde den? (1) EUT 2004, L 166 s. 1. (2) EUT 2009, L 300 s. 51. (3) EUT 2009, L 300 s. 72 |
Sag C-181/09: Anmodning om præjudiciel afgørelse indgivet af Sofiyski gradski sad (Bulgarien) den 19. maj 2009 — Canon Kabushiki Kaisha mod IPN Bulgaria OOD | 2009-05-19 | [
"Bulgaria",
"admissibility",
"interpretation of the law",
"preliminary ruling procedure"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ed2186a8-658f-4549-8f2e-052d335c27eb | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2009297DA. 01001602. xml 5. 12. 2009 DA Den Europæiske Unions Tidende C 297/16 Anmodning om præjudiciel afgørelse indgivet af Sofiyski gradski sad (Bulgarien) den 19. maj 2009 — Canon Kabushiki Kaisha mod IPN Bulgaria OOD (Sag C-181/09) 2009/C 297/20 Processprog: bulgarsk Den forelæggende ret Sofiyski gradski sad Parter i hovedsagen Sagsøger: Canon Kabushiki Kaisha Sagsøgt: IPN Bulgaria OOD Domstolen (Femte Afdeling) har ved kendelse af 17. september 2009 afvist anmodningen om præjudiciel afgørelse |
Afgørelse nr. 1/2000 truffet af Associeringsrådet EU-Estland den 24. juli 2000 om vedtagelse af vilkårene og betingelserne for Republikken Estlands deltagelse i Fællesskabets programmer på områderne erhvervsuddannelse, ungdomsanliggender og uddannelse | 2000-07-24 | [
"EU programme",
"Estonia",
"action programme",
"education",
"vocational training"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/e8299a16-bdd4-4436-88da-6cbbaa63b084 | dan | [
"html",
"pdf",
"print"
] | L 236/18 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 9. 2000 AFGØRELSE Nr. 1/2000 TRUFFET AF ASSOCIERINGSRÅDET EU-ESTLAND den 24. juli 2000 om vedtagelse af vilkårene og betingelserne for Republikken Estlands deltagelse i Fællesskabets programmer på områderne erhvervsuddannelse, ungdomsanliggender og uddannelse (2000/560/EF) ASSOCIERINGSRÅDET HAR — TRUFFET FØLGENDE AFGØRELSE: under henvisning til Europaaftalen om oprettelse af en associe- ring mellem De Europæiske Fællesskaber og deres medlems- stater på den ene side og Republikken Estland på den anden side, særlig artikel 108 (1), og ud fra følgende betragtninger: I henhold til artikel 108 i Europaaftalen og bilag X hertil kan Estland deltage i Fællesskabets rammeprogrammer, særprogrammer, projekter eller andre foranstaltninger, bl. a. på områderne erhvervsuddannelse og almen uddan- nelse. Artikel 1 anført Estland deltager i anden fase i Det Europæiske Fællesskabs programmer Leonardo da Vinci og Socrates, i henholdsvis Rådets afgørelse 1999/382/EF af 26. april 1999 om iværksættelse af anden fase af Fællesskabets handlingspro- gram for erhvervsuddannelse Leonardo da Vinci (5) og Europa- Parlamentets og Rådets afgørelse nr. 253/2000/EF af 24. januar 2000 om iværksættelse af anden fase af Fællesskabets hand- lingsprogram for almen uddannelse Socrates (6) (i det følgende benævnt Leonardo da Vinci II og Socrates II), i henhold til de vilkår og betingelser, som er fastlagt i bilag I og II, som udgør en integrerende del af denne afgørelse. Artikel 2 Ifølge samme artikel 108 skal associeringsrådet træffe afgørelse om vilkårene og betingelserne for Estlands deltagelse i disse aktiviteter. Denne afgørelse gælder i hele den periode, hvor programmerne Leonardo da Vinci II og Socrates II gennemføres, begyndende den 1. januar 2000. Som fastsat i afgørelse nr. 3/98 truffet af associerings- rådet mellem De Europæiske Fællesskaber og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Estland på den anden side den 29. oktober 1998 om fastlæg- gelse af vilkårene og betingelserne for Estlands deltagelse i Fællesskabets programmer på områderne erhvervsud- dannelse, ungdomsanliggender og uddannelse (2) har Estland siden 1. november 1998 deltaget i første fase i programmerne Leonardo da Vinci (3) og Socrates (4) og har udtrykt ønske om at deltage i anden fase i program- merne — Artikel 3 Denne afgørelse træder i kraft på dagen for associeringsrådets vedtagelse. Udfærdiget i Bruxelles, den 24. juli 2000. På associeringsrådets vegne H. VÉDRINE Formand (1) (2) (3) (1) EFT L 68 af 9. 3. 1998, s. 3. (2) EFT L 307 af 17. 11. 1998, s. 19. (3) EFT L 340 af 29. 12. 1994, s. 8. (4) EFT L 87 af 20. 4. 1995, s. 10. Afgørelsen er ændret ved afgørelse nr. 576/98/EF (EFT L 77 af 14. 3. 1998, s. 1). (5) EFT L 146 af 11. 6. 1999, s. 33. (6) EFT L 28 af 3. 2. 2000, s. 1. 20. 9. 2000 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 236/19 VILKÅR OG BETINGELSER FOR REPUBLIKKEN ESTLANDS DELTAGELSE I PROGRAMMERNE LEONARDO DA VINCI II OG SOCRATES II BILAG I 1. Estland deltager i aktiviteterne i programmerne Leonardo da Vinci (i det følgende benævnt »programmerne«) i overensstemmelse med de mål, kriterier, procedurer og frister, som er fastsat i Rådets afgørelse 1999/382/EF og Europa-Parlamentets og Rådets afgørelse nr. 253/2000/EF om disse EF-handlingsprogrammer, medmindre andet fremgår af nærværende afgørelse. II og Socrates II 2. I overensstemmelse med bestemmelserne i artikel 5 i afgørelserne om Leonardo da Vinci II og Socrates II og med bestemmelserne om medlemsstaternes og Kommissionens ansvar over for de nationale Leonardo da Vinci- og Socrates-kontorer, som Kommissionen har vedtaget, skal Estland indføre passende strukturer til en samordnet forvaltning af gennemførelsen af programmets aktioner på nationalt plan og træffe de foranstaltninger, der er nødvendige for at sikre passende midler til disse kontorer, som vil få programstøtte til deres aktiviteter. Estland træffer alle andre foranstaltninger, der er nødvendige, for at programmerne kan fungere effektivt på nationalt plan. 3. For at deltage i programmerne betaler Estland hvert år et bidrag til Den Europæiske Unions almindelige budget efter de ordninger, der er anført i bilag II. Associeringsudvalget kan i givet fald for at tage hensyn til programudviklingen eller udviklingen i Estlands absorpti- onskapacitet tilpasse dette bidrag for at undgå ubalance på budgettet under gennemførelsen af programmerne. 4. Vilkårene og betingelserne for indgivelse, vurdering og udvælgelse af ansøgninger fra støtteberettigede institutioner, organisationer og enkeltpersoner i Estland er de samme som dem, der finder anvendelse for berettigede institutioner, organisationer og enkeltpersoner i Fællesskabet. Når der skal udpeges uafhængige eksperter, kan Kommissionen bede estiske eksperter om at bistå ved projektevalue- ringen afhængigt af de relevante bestemmelser i afgørelserne om iværksættelse af programmerne. 5. For at sikre, at programmerne har en fællesskabsdimension, og at de er berettigede til at modtage finansiel støtte fra Fællesskabet, skal projekter og aktiviteter omfatte en partner fra mindst en af Fællesskabets medlemsstater. 6. For de mobilitetsaktiviteter, der henvises til i afgørelsen om Leonardo da Vinci II, for de i bilag I, afsnit III. 1, decentraliserede aktioner i afgørelsen om Socrates samt for den finansielle støtte til aktiviteterne i de nationale kontorer, der er oprettet i overensstemmelse med punkt 2, tildeles midlerne Estland på baggrund af den årlige programbudgetoversigt, som er vedtaget på fællesskabsplan, og af Estlands bidrag til programmet. Den finansielle støtte til aktiviteterne i de nationale kontorer kan ikke overstige 50 % af budgettet for de nationale kontorers arbejdsprogram. 7. Fællesskabets medlemsstater og Estland vil inden for rammerne af de eksisterende bestemmelser gøre alt, hvad der står i deres magt, for at fremme fri bevægelighed og ophold for studerende, lærere, erhvervsstuderende, erhvervslæ- rere, universitetsadministratorer, unge og andre støtteberettigede personer, som rejser mellem Estland og Fællesska- bets medlemsstater i forbindelse med deltagelse i aktiviteter, som er omfattet af denne afgørelse. 8. Aktiviteter, som er omfattet af denne afgørelse, er i Estland fritaget for indirekte skatter, told, forbud og restriktioner vedrørende import og eksport af varer og tjenesteydelser, der er beregnet til at blive anvendt under sådanne aktiviteter. 9. Uden at dette berører Kommissionen for De Europæiske Fællesskabers og Revisionsretten for De Europæiske Fællesskabers ansvar for tilsyn og evaluering af programmerne i henhold til afgørelserne om Leonardo da Vinci II og Socrates II (henholdsvis artikel 13 og 14), føres der løbende tilsyn med Estlands deltagelse i programmerne på partnerskabsbasis mellem Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber og Estland. Estland forelægger Kommissionen relevante rapporter og medvirker ved andre særlige aktiviteter, som Fællesskabet tager initiativ til i denne sammenhæng. 10. I overensstemmelse med Fællesskabets finansforordninger indeholder kontrakter, som indgås med eller af estiske instanser, bestemmelser om kontrol- og revisionsforanstaltninger, der gennemføres af Kommissionen og Revisions- retten eller under disses ansvar. Der kan foretages finansiel revision med det formål at kontrollere sådanne instansers indtægter og udgifter i forbindelse med deres kontraktlige forpligtelser over for Fællesskabet. Af hensyn til samar- bejdet og den gensidige interesse yder de relevante estiske myndigheder enhver rimelig og gennemførlig bistand, der måtte være nødvendig eller hensigtsmæssig under de givne omstændigheder, ved gennemførelsen af sådanne kontrol- og revisionsforanstaltninger. Bestemmelserne om medlemsstaternes og Kommissionens ansvar i forhold til de nationale Leonardo da Vinci- og Socrates-kontorer, som Kommissionen har vedtaget, vil finde anvendelse på forbindelserne mellem Estland, Kommis- sion og de estiske nationale kontorer. I tilfælde af uregelmæssigheder, forsømmelighed eller svig, som kan tillægges de estiske nationale kontorer, er det de estiske myndigheder, der er ansvarlige for de midler, der ikke er dækning for. L 236/20 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 9. 2000 11. Uden at dette berører de procedurer, der er omhandlet i artikel 7 i afgørelsen om Leonardo da Vinci II og artikel 8 i afgørelsen om Socrates II, deltager repræsentanterne for Estland, som observatører i programudvalgene for de punkter, der vedrører dem. For de øvrige punkter, samt når der holdes afstemning, træder disse udvalg sammen uden repræsentanterne for Estland. 12. Det sprog, der anvendes i forbindelse med kontakter med Kommissionen, for så vidt angår ansøgningsprocedure, kontrakter, rapporter, der skal indgives, og andre administrative ordninger i forbindelse med programmet, skal være et af Fællesskabets officielle sprog. 13. Fællesskabet og Estland kan med 12 måneders skriftligt varsel opsige gennemførelsen af aktiviteter i henhold til denne afgørelse på et hvilket som helst tidspunkt. Projekter og aktiviteter, der er i gang på tidspunktet for opsigelsen, fortsætter, indtil de er fuldført i henhold til vilkårene i denne afgørelse. 20. 9. 2000 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 236/21 BILAG II FINANSIELT BIDRAG FRA REPUBLIKKEN ESTLAND TIL LEONARDO DA VINCI II OG SOCRATES II 1. Leonardo da Vinci Det finansielle bidrag, som Estland skal indbetale til Den Europæiske Unions budget for at deltage i Leonardo da Vinci II-programmet, er følgende (i euro): 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 837 000 859 000 916 000 956 000 996 000 1 047 000 1 087 000 2. Socrates Det finansielle bidrag, som Estland skal II-programmet i 2000, er 659 000 EUR. indbetale til Den Europæiske Unions budget for at deltage i Socrates Det bidrag, som Estland skal indbetale for de følgende programår, vil blive fastsat af associeringsrådet i løbet af 2000. 3. Estland betaler ovennævnte bidrag dels over det estiske statsbudget, dels over Estlands nationale Phare-program. Under iagttagelse af en særlig programmeringsprocedure for Phare overføres de ansøgte Phare-midler til Estland ved hjælp af en særskilt finansieringsaftale. Sammen med den del, der kommer fra det estiske statsbudget, vil disse midler udgøre Estlands nationale bidrag, og herfra vil der blive foretaget betalinger som svar på indkaldelse af midler fra Kommissionen. 4. Der ansøges om Phare-midler efter følgende skema: — 305 000 EUR til bidraget til Socrates II-programmet i 2000 — for bidraget til Leonardo da Vinci II-programmet følgende årlig bidrag (i euro): 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 337 000 359 000 416 000 356 000 296 000 247 000 237 000 Den resterende del af Estlands bidrag dækkes af det estiske statsbudget. 5. Finansforordningen af 21. december 1977 vedrørende De Europæiske Fællesskabers almindelige budget (1) finder anvendelse, bl. a. hvad angår forvaltningen af Estlands bidrag. De rejse- og opholdsudgifter, som Estlands repræsentanter og eksperter har i forbindelse med deltagelse i arbejdet i de udvalg, der er omtalt i bilag I, punkt 11, eller i andre møder, der vedrører gennemførelse af programmerne, refunderes af Kommissionen på samme grundlag og efter samme procedurer som dem, der gælder for ikke-statslige eksperter fra medlemsstaterne i Den Europæiske Union. 6. Efter denne afgørelses ikrafttræden og ved begyndelsen af hvert af de følgende år sender Kommissionen Estland en indkaldelse af midler svarende til landets bidrag til udgifterne til hvert af de respektive programmer i henhold til denne afgørelse. Dette bidrag udtrykkes i euro og skal indbetales til en af Kommissionens euro-bankkonti. Estland betaler sit bidrag i overensstemmelse med indkaldelsen af midler: — senest den 1. maj for den del, der finansieres over dets statsbudget, forudsat at Kommissionen har sendt indkaldelsen af midler for 1. april og ellers senest en måned efter, at indkaldelsen af midler, er sendt, hvis senere — senest den 1. maj for den del, der finansieres over Phare, forudsat at de tilsvarende beløb er sendt til Estland senest på dette tidspunkt, og ellers senest inden for en frist på 30 dage efter at disse midler er blevet sendt til Estland. Enhver forsinkelse med betalingen af bidraget medfører, at Estland skal betale renter af det udestående beløb fra forfaldsdatoen. Rentesatsen svarer til den sats, som Den Europæiske Centralbank anvender på sine transaktioner i euro i den måned, hvor forfaldsdatoen ligger, forhøjet med 1,5 procentpoint. (1) EFT L 356 af 31. 12. 1977, s. 1. Forordningen er senest ændret ved forordning (EF, EKSF, Euratom) nr. 2673/1999 (EFT L 326 af 18. 12. 1999, s. 1) |
Kommissionens förordning (EU) nr 1230/2010 av den 20 december 2010 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EU) nr 867/2010 för regleringsåret 2010/11 | 2010-12-20 | [
"CCT duties",
"import",
"raw sugar",
"representative price",
"sugar product",
"syrup",
"white sugar"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/b86cf52f-ef4a-40c3-9607-92d633d19d9b | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | L_2010336SV. 01002201. xml 21. 12. 2010 SV Europeiska unionens officiella tidning L 336/22 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1230/2010 av den 20 december 2010 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EU) nr 867/2010 för regleringsåret 2010/11 EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1), med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36. 2 andra stycket andra meningen, och av följande skäl: (1) De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2010/11 har fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 867/2010 (3). Priserna och tillläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EU) nr 1184/2010 (4). (2) De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006, HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EU) nr 867/2010 för regleringsåret 2010/11, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den 21 december 2010. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 20 december 2010. För kommissionen, på ordförandens vägnar Jean-Luc DEMARTY Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling (1) EUT L 299, 16. 11. 2007, s. 1. (2) EUT L 178, 1. 7. 2006, s. 24. (3) EUT L 259, 1. 10. 2010, s. 3. (4) EUT L 330, 15. 12. 2010, s. 7. BILAGA De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 21 december 2010 (EUR) KN-nummer Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga 1701 11 10 (1) 64,20 0,00 1701 11 90 (1) 64,20 0,00 1701 12 10 (1) 64,20 0,00 1701 12 90 (1) 64,20 0,00 1701 91 00 (2) 59,68 0,00 1701 99 10 (2) 59,68 0,00 1701 99 90 (2) 59,68 0,00 1702 90 95 (3) 0,60 0,17 (1) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007. (2) Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007. (3) Fastställande per 1 % sackarosinnehåll |
Afgørelse truffet af Det Blandede EØS-udvalg nr. 23/2001 af 23. februar 2001 om ændring af bilag XXI (statistikker) til EØS-aftalen | 2001-02-23 | [
"EU statistics",
"Economic and Monetary Union",
"European accounting system",
"data transmission",
"public administration"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/fe725e9f-9f9e-4c34-b91d-f46fb8478711 | dan | [
"html",
"pdf",
"print"
] | L 117/32 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 26. 4. 2001 AFGØRELSE TRUFFET AF DET BLANDEDE EØS-UDVALG Nr. 23/2001 af 23. februar 2001 om ændring af bilag XXI (statistikker) til EØS-aftalen DET BLANDEDE EØS-UDVALG HAR — under henvisning til aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde som ændret ved protokollen om tilpasning af aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde, i det følgende benævnt »aftalen«, særlig artikel 98, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) Bilag XXI til aftalen blev ændret ved afgørelse nr. 98/2000 truffet af Det Blandede EØS-udvalg den 27. oktober 2000 (1). Kommissionens forordning (EF) nr. 1500/2000 af 10. juli 2000 om gennemførelse af Rådets forordning (EF) nr. 2223/96 med hensyn til offentlig forvaltning og services udgifter og indtægter (2) bør indarbejdes i aftalen — TRUFFET FØLGENDE AFGØRELSE: Artikel 1 Følgende led tilføjes i punkt 19d (Rådets forordning (EF) nr. 2223/96) i bilag XXI til aftalen: »— 32000 R 1500: Kommissionens forordning (EF) nr. 1500/2000 af 10. juli 2000 (EFT L 172 af 12. 7. 2000, s. 3). « Artikel 2 Teksterne til forordning (EF) nr. 1500/2000 på islandsk og norsk, som offentliggøres i EØS-tillægget til De Europæiske Fællesskabers Tidende, er autentiske. Denne afgørelse træder i kraft den 24. februar 2001, forudsat at Det Blandede EØS-udvalg har modtaget alle fornødne meddelelser i henhold til aftalens artikel 103, stk. 1 (*). Artikel 3 Artikel 4 Denne afgørelse offentliggøres i EØS-afsnittet i og EØS-tillægget til De Europæiske Fællesskabers Tidende. Udfærdiget i Bruxelles, den 23. februar 2001. På Det Blandede EØS-udvalgs vegne P. WESTERLUND Formand (1) EFT L 7 af 11. 1. 2001, s. 27. (2) EFT L 172 af 12. 7. 2000, s. 3. (*) Ingen forfatningsmæssige krav angivet |
Tabaksvocabularium.,Tabakvokabular.,Tobacco vocabulary.,Tobaksordbog.,Vocabolario del tabacco.,Vocabulaire du tabac. | 1996-08-01 | [
"market organisation",
"terminology",
"tobacco",
"tobacco industry"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/aff17f46-8cbb-4328-a0c8-9933ff422e72 | dan | [
"pdfa1b",
"pdfx",
"print"
] | null |
Förslag till rådets beslut om medelfristigt ekonomiskt gemenskapsstöd till Rumänien | 2009-04-21 | [
"EU aid",
"EU financial instrument",
"EU programme",
"European social policy",
"Romania",
"accession to the European Union",
"economic aid",
"economic recession",
"economic stabilisation",
"economic support"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/ffa01287-3ffd-477d-88ad-f2d6fe632ef4 | swe | [
"doc",
"html",
"pdf"
] | SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21. 4. 2009 KOM(2009) 199 slutlig Rekommendation till RÅDETS BESLUT om ömsesidigt bistånd till Rumänien Förslag till RÅDETS BESLUT om medelfristigt ekonomiskt gemenskapsstöd till Rumänien SV SV Rekommendation till RÅDETS BESLUT om ömsesidigt bistånd till Rumänien och Förslag till RÅDETS BESLUT om medelfristigt ekonomiskt gemenskapsstöd till Rumänien MOTIVERING 1. INLEDNING Rumänien har haft en mycket hög ekonomisk tillväxt de senaste åren på i genomsnitt 6,5 % sedan 2002, med en kulmen på 7,1 % år 2008. Tillväxten har främst drivits på av inhemsk konsumtion och investeringar, underblåst av ett utlandsfinansierat uppsving inom finansiella förmedlingstjänster. Löneutvecklingen har också varit stark. Stor utlandsupplåning har lett till en snabbt ökad utlandsskuld, som uppgick till 53 % av BNP i slutet av 2008. Omfattande valutalån har gjort hushållen och företagens ekonomi mer sårbara för plötsliga svängningar i växelkursen. Det inhemska efterfrågetrycket har spätts på av en konjunkturförstärkande finanspolitik, med en offentlig nettoupplåning som ökat från 1,2 % av BNP år 2005 till 5,4 % år 2008. Så har skett trots att flera av rådets yttranden och kommissionens ekonomiskpolitiska råd från juni 2008 efterlyst en finanspolitisk konsolidering och förbättrad budgetstyrning. Den globala konjunkturnedgången och ökade riskminimeringen när det gäller inhemsk sårbarhet har lett till en betydande kreditåtstramning för Rumäniens del. Trycket på växelkursen har ökat och har sedan augusti 2007 lett till en kumulativ depreciering på drygt 30 %. Fjärde kvartalet 2008 minskade den inhemska efterfrågan med drygt 4 % på årsbasis, framför allt till följd av minskad privat konsumtion. Detta ska jämföras med en tvåsiffrig tillväxttakt under de tre första kvartalen. I förhållande till utlandet har dessutom konkurrenskraften och produktivitetsutvecklingen hämmats strukturreformernas långsamma takt sedan EU-anslutningen. Regeringen har också ökade svårigheter på obligationsmarknaden, där den genomsnittliga räntan har stigit med cirka 300 punkter sedan ett år och då nästan enbart för obligationslån med kort löptid. av SV 2 SV Mot denna bakgrund vände de rumänska myndigheterna1 sig den 6 mars 2009 till EU med en begäran om betalningsbalansstöd och riktade även en liknande begäran till Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. Visserligen är krisen för ögonblicket inte akut, men de anser att finansiellt utländskt bistånd för närvarande krävs för att förstärka Rumäniens valutareserv. Detta baseras på ett scenario för de kommande två åren med betydande påfrestningar på både den offentliga och privata sektorns upplåning i utlandet. Ett finanspolitiskt program skulle också bidra till att stärka förtroendet för Rumäniens förmåga att fullgöra sina betalningsförpliktelser mot utlandet. Kommissionen meddelade i samråd med rådets ordförandeskap den 9 mars att EU var beredd att bevilja ett med IMF samordnat finansieringspaket för att stärka Rumäniens betalningsbalans. Samtidigt underströks det att det finansiella stödet förutsätter att de rumänska myndigheterna med stor beslutsamhet genomför ett kompletterande finanspolitiskt program. Med utgångspunkt från diskussioner med kommissionen och IMF kommer de rumänska myndigheterna att skicka en avsiktsförklaring till kommissionen och IMF, fokuserad på huvudinslagen i sitt ekonomiska korrigeringsprogram. Rådets ekonomiska stöd till Rumänien är villkorat till att denna skrivelse mottas. Huvudsyftet med detta korrigeringsprogram är att lindra effekterna av det sinande privata kapitalinflödet, samtidigt som finanspolitiska åtgärder ska vidtas för att åtgärda obalanserna mot utlandet och i de offentliga finanserna samt stärka finanssektorn. Mot bakgrund av detta program utfäste sig moderbolagen till de nio största utlandsägda bankerna i Rumänien gemensamt att bibehålla sin exponering mot Rumänien och vid behov bidra med ytterligare kapital. 2. MAKROEKONOMISK UTVECKLING OCH FRAMTIDSUTSIKTER Efter flera års stark BNP-tillväxt, som sedan 2002 i genomsnitt uppgick till 6,5 % på årsbasis, sjönk tillväxten kraftigt under fjärde kvartalet 2008 till 2,9 % på årsbasis. Detta förorsakades främst av att den privata konsumtionen sjönk med nästan 4 % på årsbasis, samtidigt som i praktiken avbröt sin utlåning. Under fjärde kvartalet sjönk de fasta bankerna bruttoinvesteringarna kraftigt från över 30 % på årsbasis under första kvartalet till drygt 3 %. På utbudssidan förorsakades avmattningen främst av nedgången inom industrisektorn med cirka 8 %, från en tillväxt på 5,5 % under första kvartalet 2008. Nedgången var också kraftig inom byggnads- och tjänstesektorn. Den kraftigt sjunkande inhemska efterfrågan under fjärde kvartalet ledde också till minskad import, med negativ tillväxt mot slutet av året (-18 % på årsbasis). Den sjönk ytterligare i januari 2009 (-28 % på årsbasis, i rumänska leu). Exporten minskade också betydligt (-8 % på årsbasis i december 2008 och -13 % i januari 2009). Under 2008 minskade underskottet i bytesbalansen något, men uppgick fortfarande till hela 12,3 % av BNP, jämfört med 13,5 % år 2007. På finansieringssidan täckte utländska direktinvesteringar cirka 54 % av underskottet i bytesbalansen 2008. Återstoden täcktes främst med (mest privata) utlandslån, som ökade med cirka 53 % av BNP i slutet av 2008. 1 I linje med direktiven för icke gemenskapslån till EU-medlemsstater, som Ekonomiska och finansiella kommittén antog den 29 september 2008, skedde detta i form av en skrivelse från finansminister Gheorghe Pogea till ledamoten av kommissionen Joaquin Almunia. Kommittéledamoten Stefan Nanu skickade en liknande skrivelse till Odile Renaud Basso och Marco Buti, som är sekreterare respektive kommissionens ledamot i kommittén. SV 3 SV • Under det ekonomiska uppsvinget uppstod arbetskraftsbrist till följd av stor utvandring. Den relativt höga andelen outbildad arbetskraft bidrog till en löne- och prisspiral, där löneutvecklingen översteg den svaga produktivitetsutvecklingen. Löneutvecklingen var fortfarande mycket stark under de första två kvartalen 2008 (med nominallöneökningar på cirka 25 % på årsbasis), men har sedan mattats och uppgick i januari 2009 till 13 % på årsbasis. Trots sjunkande råvaru- och livsmedelspriser steg KPI-inflationen igen från 6,3 % i december 2008 till 6,9 % i februari 2009, mot bakgrund av en nominell effektiv depreciering på 8 % under samma period. På grund av den kraftiga ekonomiska nedgången under fjärde kvartalet 2008 och de sannolikt fortsatt försämrade ekonomiska utsikterna i världen, beräknas BNP-tillväxten bli negativ 2009 och hamna på -4 %. Detta drivs på av minskad konsumtion och investeringar, men uppvägs delvis av en korrigering av underskottet i utrikeshandeln. från OFFENTLIGA FINANSER juni 2008. Orsaken var förvaltningen bidrog också 3. Rumäniens finanspolitik var konjunkturförstärkande under efterfrågeuppsvinget åren 2005– 2008. Det totala underskottet ökade från 1,2 % av BNP 2005 till 5,4 % år 2008, samtidigt med en genomsnittlig real BNP-tillväxt på 6,5 % och trots upprepade råd i form av rådets yttrande i februari 2008 om Rumäniens konvergensprogram och kommissionens ekonomiskpolitiska råd i hög grad svag budgetplanering och svagt budgetgenomförande. Extraordinära inkomster förbrukades som regel genom löpande budgetändringar under räkenskapsåret och inga reserver lades upp för sämre tider. Brister i den offentliga till ett underutnyttjande av planerade kapitalinvesteringar och en del av de budgeterade medlen anslogs senare till löpande utgifter, som offentliga löner och sociala transfereringar. Löneökningstakten inom den offentliga sektorn drev på löneökningarna inom den privata sektorn, där lönenivåerna inom den förra var jämförelsevis högre. Under perioden 2005–2008 fördubblades den offentliga sektorns lönekostnader i nominella termer. Slutligen förläggs stora utgifter till årets sista veckor, vilket starkt minskar budgetens trovärdighet och tillförlitlighet. Trots rekommendationerna i kommissionens ekonomiskpolitiska råd från juni 2008 har inga framsteg konstaterats, när det gäller att införa ett bindande finanspolitiskt ramverk på medellång sikt. Den nya regeringens budget för 2009 som parlamentet godkände i slutet av februari innehåller flera åtgärder för att minska underskottet från 5,4 % av BNP år 2008 till 2,0 % år 2009, samtidigt med antagandet om en real BNP-tillväxt på 2,5 %. Bland åtgärderna ingår anställningsstopp och avskaffande av olika bonusar inom den offentliga sektorn, minskade utgifter för varor och tjänster, begränsning av den offentliga sektorns löneökningar och en indexering av pensionerna med hänsyn till prisutvecklingen i stället för löneutvecklingen. Samtidigt planerar regeringen en betydande ökning av offentliga investeringar. Redan när budgeten antogs stod det dock klart att detta underskottsmål har orealistiskt, särskilt för att det underliggande makroekonomiska scenariot och inkomstberäkningarna var för optimistiska. Utan en genomgripande reform av utgiftspolitiken fanns det dessutom risker för genomförandet av åtgärderna på utgiftssidan. 4. FINANSMARKNADERNA Rumäniens finansiella system domineras av banksektorn, som utvecklats mycket snabbt under de senaste åren. Den rumänska banksektorns nettotillgångar uppgick till cirka 315 miljarder rumänska leu i slutet av 2008 (62 % av BNP). Bankerna är i huvudsak utlandsägda. Av alla kreditinstitut som var verksamma i Rumänien i december 2008 kontrollerade kreditinstitut med utländsk ägarmajoritet (inklusive filialer) cirka 88 % av de samlade nettotillgångarna. Banker från Österrike, Grekland, Frankrike och Italien har störst exponering i Rumänien. SV 4 SV Under de senaste åren har den rumänska banksektorn främjat en snabb kreditexpansion med en kvot mellan utlåning och inlåning som ökat till 122 % år 2008. Även om kredittillväxten startade från en låg nivå, blev den rumänska banksektorn mycket beroende av utländsk finansiering i och med expansionen av främst lån i utländsk valuta (som utgjorde cirka 59 % av de totala inhemska krediterna till den privata sektorn i januari 2009). Andra halvåret 2008 skedde en dramatisk inbromsning av utlåningsverksamheten, i och med att den årliga kreditexpansionen sjönk från drygt 60 % i juni 2008 till 36,5 % i december 2008. fortfarande relativt sund och välkapitaliserad tycks vara Även om banksektorn (kapitaltäckningskvoten var 12,3 % i slutet av 2008), kan den finansiella stabiliteten i Rumänien hotas. De försämrade makroekonomiska utsikterna gör att andelen nödlidande lån sannolikt kommer att öka snabbt under de kommande månaderna. Dessutom är den rumänska privata sektorn mycket beroende av valutalån, varför en ytterligare depreciering av leu skulle innebära svåra #påfrestningar för hushållen och företagens ekonomi. 5. BETALNINGSBALANS OCH EXTERNA FINANSIERINGSBEHOV De senaste årens ekonomiska uppsving i Rumänien kännetecknades av framväxande stora obalanser i de utrikes affärerna och en ohållbar uppbyggnad av utlandsskulder. Underskottet i bytesbalansen ökade från 5,8 % av BNP år 2004 till 13,5 % år 2007 och låg på drygt 12 % år 2008. Detta resulterade i att utlandsskulden brutto uppgick till 55 % av BNP i slutet av 2008. Rumäniens finansmarknader har varit ansträngda alltsedan början av oktober 2008. När Rumänien drar ned på sin upplåning tynger landets svaga fundamenta och höga kreditrisk ned valutan, interbankmarknaden, aktie- och obligationsmarknaderna. Finansieringen utomlands väntas under en tid vara fortsatt ansträngd, eftersom det ihållande om än sjunkande bytesbalansunderskottet sannolikt inte helt kan täckas av utländska direktinvesteringar och andra slag av kapitalinflöden i den finansiella balansen och kapitalbalansen under perioden 2009–2011. Till detta kommer behovet att förnya betydande kort- och långfristiga lån i utländsk valuta. Mot denna bakgrund anser kommissionen att det föreligger ett allvarligt hot mot den rumänska betalningsbalansen. Den rekommenderar därför rådet att anta ett beslut om ömsesidigt bistånd. De totala externa upplåningsbehoven fram till och med första kvartalet 2011 uppskattas till 20 miljarder euro. I detta belopp ingår försiktighetsmarginaler för det beräknat fortsatta underskottet i bytesbalansen, att inte alla lån kan förnyas, ett visst kapitalutflöde och en försiktig förstärkning av den offentliga valutareserven. När det ömsesidiga biståndet godkänts, antas utländska banker kunna förnya 100 % av sin låneexponering i Rumänien. Detta motsvarar det åtagande om bibehållen exponering mot Rumänien som begärdes av de viktigaste utländska bankerna (bekräftat i deras gemensamma uttalande av den 26 mars 2009). Däremot antas bara 50 % av företags utlandsskuld till sina moderbolag och de rumänska bankernas utlandskrediter kunna förnyas år 2009. Under 2010 och 2011 antas 100 % av alla utländska skulder som löper ut kunna förnyas, i linje med den väntade stabiliseringen av finansmarknaden och den begynnande återhämtningen på Rumäniens viktigaste exportmarknader. Utöver målet med en tillräckligt stor valutareserv (drygt 100 % av de utestående utländska kortfristiga skulderna), har för större försiktighetsmarginaler också konservativa antaganden gjorts om annat kapitalutflöde. Dessa antaganden gäller hemtagning av utländska insättares medel, lägre handelskrediter och utflöden av portföljplaceringar. Det underliggande antagandet om BNP-tillväxten är -4 % år 2009 och cirka 0 % år 2010. Bytesbalansunderskottet beräknas till 7½ % av BNP år 2009 och 6½ % år 2010. SV 5 SV 6. EU-STÖDET INOM RAMEN FÖR BETALNINGSBALANSFACILITETEN INGÅR I EN INTERNATIONELL SATSNING Kommissionen rekommenderar rådet att bevilja ömsesidigt bistånd enligt artikel 119 i fördraget, mot bakgrund av Rumäniens allvarliga betalningsbalansproblem och förutsatt att de rumänska myndigheterna kraftfullt åtagar sig att genomföra ett omfattande finanspolitiskt, ekonomiskt och strukturellt saneringsprogram. Detta sker efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén den 17 mars 2009. Efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén föreslår kommissionen också att rådet, efter att på kommissionens rekommendation ha antagit ovan nämnda rådsbeslut om ömsesidigt bistånd till Rumänien, antar ett beslut inom ramen för EU:s system för medlemsstater (enligt rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002) om medelfristigt ekonomiskt stöd till Rumänien på högst 5 miljarder euro för att underbygga betalningsbalansens hållbarhet. Det förefaller vara lämpligt att ge Rumänien medelfristigt ekonomiskt stöd inom ramen för EU:s system för medlemsstater (enligt förordning (EG) nr 332/2002) under nuvarande omständigheter med minskade kapitalflöden och stora finanspolitiska obalanser och obalanser i de utrikes affärerna. Det primära syftet är att underlätta en ordnad korrigering av underskottet i de utrikes affärerna, för att lätta det alltför stora trycket på växelkursen. I annat fall kan detta skapa stora problem för företagens och hushållens ekonomi och leda till en ännu kraftigare nedgång och påfrestningar på banksektorn. Rumäniens totala finansieringsbehov till och med första kvartalet 2011 uppskattas till 20 miljarder euro. EU-stödet till Rumänien kommer samtidigt med IMF-stöd genom ett stand by- avtal på 11,40 miljarder SDR, dvs. särskilda dragningsrätter (cirka 12,95 miljarder euro, 1 085 % av Rumäniens IMF-kvot). Ytterligare multilateralt stöd på 2 miljarder euro kommer att ges på följande sätt: utöver sin normala utlåning ger Världsbanken 1 miljard euro samt EIB och EBRD ytterligare 1 miljard. Den 26 mars 2009 utfäste sig moderbolagen till de 9 största utlandsägda bankerna i Rumänien att bibehålla sin totala exponering mot Rumänien under programperioden. De gick också med på att stödja sina rumänska dotterbolag, så att dessa kan bevara sin goda finansiella ställning under perioden med turbulens på marknaden och ekonomisk nedgång. Detta åtagande ska bekräftas i dessa nyckelbankers enskilda ”comfort letters” till Rumänska centralbanken (NBR), som tillsammans med tillsynsmyndigheterna noga kommer att övervaka detta åtagande. EU:s finansiella stöd ges för att hjälpa de rumänska myndigheterna med sitt åtagande att genomföra ett omfattande ekonomiska program. Detta program har överenskommits med de rumänska myndigheterna. Kommissionen ska regelbundet och i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén kontrollera att de ekonomisk-politiska villkoren för stödet uppfylls. Detta ska ske genom kontrollbesök hela programgenomförandet kommer kommissionen också att lämna ytterligare politiska råd och tekniskt stöd på särskilda områden. Programmet har följande huvudmål: från myndigheterna. Under regelbunden rapportering och a. Finanspolitisk konsolidering Regeringen har utfäst sig att vidta ytterligare finanspolitiska korrigeringar på 1,1 % av BNP, utöver de åtgärder på 3 % som ingår i budgeten för 2009 som antogs i februari 2009. Baserat på ett väntat BNP-fall på 4 % år 2009 enligt den reviderade prognosen och de ytterligare finanspolitiska åtgärderna, är myndigheternas mål ett underskott i de offentliga finanserna på 5,1 % av BNP, vilket innebär en större strukturell korrigering jämfört med utfallet 2008. Parlamentet kommer under andra SV 6 SV kvartalet 2009 att godkänna en reviderad budget för 2009, som baseras på de uppdaterade ekonomiska utsikterna och de ytterligare åtgärderna. Den finanspolitiska konsolideringen kommer att vara koncentrerad på utgiftssidan. De primära offentliga utgifterna ska minska med ytterligare 0,85 % av BNP, jämfört med budgeten för 2009. Detta ska uppnås på följande sätt: i) besparingar av offentliga lönekostnader (beräknat till 4–4½ % i förhållande till 2008) genom att slopa den offentliga sektorns löneökningar för 2009 (på totalt 5 %) eller motsvarande extra neddragningar och genom att minska antalet offentliganställda, inklusive ersättning av bara en av sju avgångar. ii) Ytterligare besparingar när det gäller utgifter för varor och tjänster samt bidrag till offentliga företag. iii) Vissa besparingar när det gäller kapitalvaror som fordon och kontorsutrustning samt säkerställande av en realistisk tidplan för investeringsprojekt med EU-stöd. Oaktat detta beräknas de offentliga investeringarna öka betydligt 2009 i förhållande till 2008 (cirka 6½ % av BNP år 2009 jämfört med 5¾ % år 2008). På intäktssidan väntas åtgärder för att avskaffa vissa skattavdrag och andra avdrag (särskilt för firmabilar och nedskrivning av omvärderade tillgångar) ge ytterligare 0,25 % av BNP. Regeringen har åtagit sig att fortsätta den utgiftsbaserade finanspolitiska konsolideringen och fortsätta minska underskottet till 4,1 % av BNP år 2010 och till under 3 % år 2011. Under programgenomförandet kommer kommissionen att bidra med fortsatt vägledning och rådgivning till de rumänska myndigheterna, för att trygga en hållbar korrigering av underskottet. b. Finanspolitisk styrningsreform För att hjälpa till att hållbart sänka budgetunderskotten kommer åtgärder att vidtas strategin och budgetprocessen. En för att nyckelkomponent blir en finanspolitisk ansvarighetslag, som bland annat förutsätter införandet av löpande budgetändringar och utformande av finanspolitiska regler för att förbättra budgetgenomförandet och uppfylla samtliga krav i stand by-avtalet. Lagen innebär också att ett finanspolitiskt råd inrättas för oberoende expertgranskning. För att förbättra budgetens tillförlitlighet och överblickbarhet ska det offentliga ersättningssystemet omstruktureras, bland annat genom att förenhetliga och förenkla löneskalorna och reformera bonussystemet. Syftet är att åtgärda huvudproblemen i det offentliga ersättningssystemet: Bonusdelen är en för stor del av den totala ersättningen, det reglerar lönesättningen i olika delar av systemet. Som bidrag till förbättringen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet ska huvudinslag i pensionssystemet reformeras. I förändringarna ingår en övergång till indexering av pensionerna med hänsyn till konsumentpriserna, begränsning av omfattningen av diskretionära pensionsökningar samt en gradvis större justering av pensionsåldern än i antagna planer (särskilt för kvinnor), med beaktande av medellivslängdens utveckling. Dessutom ska pensionsegenavgifter gradvis införas för de grupper av offentliganställda som i dag är undantagna. I programmet ingår fortsatt genomförande av den andra pelaren i pensionssystemet, med regelbundna ökningar av inbetalningarna som ursprungligen planerats. flerårsbudgeting, med begränsningar ingen enhetlig löneskala och förbättra den finanspolitiska förbättrad finns lagar flera för c. Penningpolitik och finanspolitik Penningpolitiken ska fortsatt inriktas på prisstabilitet och på att uppfylla centralbankens inflationsmål (f. n. cirka 3,5 % i slutet av 2009). Inom finanssektorn ska centralbanken genomföra stresstester av enskilda bankers balansräkningar och låneportföljer med olika scenarior, utgående ifrån EU:s riktlinjer för värdering. SV 7 SV Testerna ska användas för en bedömning av hur mycket det egna kapitalet behöver förstärkas för en bibehållen soliditet över 10 % under hela programperioden. Efter stresstesterna kommer moderbolagen att anmodas att senast i september 2009 tillhandahålla tillräckliga medel för att täcka eventuella brister som konstaterats vid testerna. Detta ligger i linje med deras åtagande att ge tillräckligt stöd till sina dotterbolag (bekräftat i deras gemensamma uttalande av den 26 mars 2009). Enligt programmet ska dessutom lagar om bankverksamhet och likvidation ändras för att effektivt och i tid kunna hantera banker i svårigheter. Ett huvudmål för förändringarna är att stärka befogenheterna för förvaltare av banker som ställts under särskild förvaltning. Utöver upplösning av banker syftar andra åtgärder till att stärka centralbankens befogenheter att ingripa, så att den kan förhindra eller begränsa utdelningar eller kräva att större aktieägare ökar sin kapitalandel och finansiellt stödjer en bank. Den finansiella tillsynen ska stärkas i linje med motsvarande EU- lagstiftning. Dessutom ska mera detaljerade rapporteringskrav för likviditeten införas och vid lämplig tidpunkt ska den fastställda lägsta kapitaltäckningskvoten höjas från 8 % till 10 %. Dessutom ska förfarandena för aktivering av insättningsgarantin förändras för att förenkla och snabba upp utbetalningar. Efter denna ändring kommer efter centralbankens beslut insättningsgarantin att aktiveras inom 21 dagar. För att slutligen säkerställa tillräckliga likvida medel har centralbanken ålagts att utöka de tillgångar som godtas som säkerhet. d. Strukturreformer Det ekonomiska programmet kommer också att innehålla strukturreformåtgärder, i linje med politikområdena i de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för Lissabonstrategin. I reformerna ska ingå en effektivisering av den offentliga förvaltningen, sund användning och ökat utnyttjandet av EU-medel, förbättring av företagsklimatet och åtgärder mot svart arbete. Även kommissionen bidrar till uppbygget av lokal kapacitet via strukturfonderna, där en särskild del har öronmärkts för tekniskt stöd. Detta program avspeglas i villkoren för den ekonomiska politiken som ingår i kommissionens rekommendation till rådets beslut. De närmare ekonomisk-politiska villkor som är knutna till utbetalningen av EU-lån kommer att fastställas i ett samförståndsavtal som kommer att ingås med de rumänska myndigheterna. Programmet ska i sin helhet också avspeglas i en uppdatering av det rumänska konvergensprogrammet. Det föreslagna beslutet skulle upphöra att gälla tre år efter ikraftträdandet. För att möjliggöra nödvändig flexibilitet under de rådande marknadsförhållandena föreslås det att räntesvappar ska få användas som alternativ vid upplåningen för att finansiera lånet. För att skydda EU:s budget ska det krävas att motparterna i eventuella sådana svappar ska ha högsta kreditkvalitet. Den 8 april 2009 lämnade kommissionen ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans. Enligt förslaget ska kommissionen, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, ha rätt att skicka sina egna tjänstemän eller bemyndigade företrädare för att utföra tekniska eller finansiella kontroller eller revisioner som de anser vara nödvändiga i samband med förvaltningen av detta stöd. Det ska säkerställas att varje misstanke om eller fall av bedrägeri, korruption eller annan illegal verksamhet i samband med förvaltningen av EG:s betalningsbalansstöd och som strider mot EG:s finansiella intressen SV 8 SV utreds och tillfredsställande åtgärdas. Kommissionen kommer utan dröjsmål att underrättats om alla sådana fall och motsvarande åtgärder som vidtas av de nationella behöriga myndigheterna. Samförståndsavtalet och låneavtalet kommer redan att innehålla de nya tekniska bestämmelserna i kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 332/2002. Parallellt med de politiska villkoren för detta program kommer kommissionen också att fortsätta sin övervakning vad gäller reformer av rättsväsendet samt bedrägeribekämpning i enlighet med samarbets- och kontrollmekanismen. Denna mekanisms giltighetstid är oberoende av stödprogrammets löptid. I interimsrapporten från februari 2009 drogs slutsatsen att de rumänska myndigheterna bör intensifiera sina reformer av rättsväsendet samt bedrägeribekämpningen, för att vända viss tillbakagång de senaste månaderna. Detta innebär särskilt att man bör anta återstående lagar som behövs för att modernisera rättsväsendet och med snabb handläggning av korruptionsfall på hög nivå bör visa att rättsväsendet förmår tillämpa lagarna på ett oberoende och effektivt sätt. Utöver de politiska villkoren kommer kommissionen också att fortsätta övervaka huruvida EU:s föranslutningsstöd och stöd efter anslutning används på rätt sätt, bland annat genom bedömning av kravuppfyllelse och genom regelbundna utvärderingar. SV 9 SV Rekommendation till RÅDETS BESLUT om ömsesidigt bistånd till Rumänien EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 119, med beaktande av kommissionens rekommendation efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) De rumänska kapital- och finansmarknaderna har på senare tid utsatts för ökade påfrestningar, till följd av den globala konjunkturnedgången och stigande farhågor om den rumänska ekonomins tillstånd, med anledning av det stora underskottet i de utrikes affärerna och snabbt ökande offentliga underskottet. Trycket på växelkursen har också ökat vilket innebär en betydande risk för banksektorns allmänna stabilitet. Regeringen och den rumänska centralbanken (NBR) har svarat med att utforma en omfattande strategi för att fast förankra den makroekonomiska politiken och minska påfrestningarna på finansmarknaden, en strategi som beskrevs i en avsiktsförklaring som kommissionen mottog den […]. En hörnsten i det ekonomiska programmet är minskningen av det offentliga underskottet från 5,4 % av BNP år 2008 till 5,1 % år 2009 och under 3 % år 2011. För att hjälpa till att hållbart sänka budgetunderskotten kommer åtgärder att vidtas för att förbättra den finanspolitiska strategin och budgetprocessen. Detta ekonomiska program och i synnerhet de finanspolitiska målen kommer att avspeglas i regeringens budget och även i konvergensprogrammet. Rådet ser regelbundet över den ekonomiska politik som genomförs i Rumänien, särskilt vid de av konvergensprogrammet och av genomförandet av det nationella reformprogrammet, vid den återkommande granskningen av Rumäniens framsteg inom ramen för konvergensprogrammet och den årliga uppföljningsrapporten. av Rumäniens uppdateringar årliga granskningarna Utlandsfinansieringen väntas bli utsatt fortsatta påfrestningar, eftersom det ihållande om än minskande bytesbalansunderskottet i förening med behovet av att förnya betydande kort- och långfristiga lån i utländsk valuta sannolikt inte kommer att täckas helt av utländska direktinvesteringar och andra slag av kapitalinflöden i den finansiella balansen och kapitalbalansen under perioden 2009–2011. Upplåningsbehovet i utlandet beräknas till cirka 20 miljarder euro under perioden till första kvartelet 2011. När det ömsesidiga biståndet godkänts, antas utländska banker kunna förnya 100 % av sin låneexponering i Rumänien. Detta motsvarar det åtagande om bibehållen exponering mot Rumänien som begärdes av de viktigaste utländska bankerna (bekräftat i deras gemensamma uttalande av den 26 mars 2009). Däremot antas bara SV 10 SV 50 % av företags utlandsskuld till sina utländska moderbolag och de rumänska bankernas utlandskrediter kunna förnyas år 2009. Under 2010 och 2011 antas 100 % av alla utländska skulder som löper ut kunna förnyas, i linje med den väntade stabiliseringen av finansmarknaden och den begynnande återhämtningen på Rumäniens viktigaste exportmarknader. Utöver målet med en tillräckligt stor valutareserv (drygt 100 % av de utestående utländska kortfristiga skulderna), har också konservativa antaganden gjorts om andra slag av kapitalutflöden för att bygga in ytterligare i beräkningarna. Dessa antaganden gäller hemtagning av utländska insättares medel, lägre handelskrediter och utflöden av portföljplaceringar. försiktighetsmarginaler (5) (6) De rumänska myndigheterna har begärt betydande finansiellt stöd från EU och andra internationella finansinstitut för att underbygga betalningsbalansens hållbarhet och få valutareserven att nå en förtroendeingivande nivå. Det föreligger ett allvarligt hot mot den rumänska betalningsbalansen, vilket motiverar att ömsesidigt gemenskapsbistånd beviljas skyndsamt. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Gemenskapen ska bevilja Rumänien ömsesidigt bistånd. Artikel 1 Artikel 2 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 11 SV Förslag till RÅDETS BESLUT om medelfristigt ekonomiskt gemenskapsstöd till Rumänien EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 332/20022 av den 18 februari 2002 om till medlemsstaters upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd betalningsbalans, särskilt artikel 3. 2, med beaktande av kommissionens förslag efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) (5) Rumänien beviljades ömsesidigt bistånd genom rådets beslut […]. förväntade Trots den förbättringen av bytesbalansen beräknas Rumäniens upplåningsbehov i utlandet uppgå till 20 miljarder euro till första kvartalet 2011, enligt kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och de rumänska myndigheterna i mars 2009. Den senaste tidens utveckling på finansmarknaden kan nämligen väsentligt försämra den finansiella balansen och kapitalbalansen. Det är lämpligt att ge gemenskapsstöd till Rumänien på högst 5 miljarder euro, inom ramen för det system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans som inrättades genom förordning (EG) nr 332/2002. Detta stöd bör ges i förening med ett lån från IMF på 11,40 miljarder SDR, dvs. särskilda dragningsrätter (cirka 12,95 miljarder euro), enligt ett stand by-avtal som väntas bli godkänt den 6 maj 2009. Världsbanken har också godkänt ett lån till Rumänien på 1 miljard euro och dessutom kommer EIB och EBRD att ge totalt 1 miljard euro i stöd. Gemenskapsstödet bör förvaltas av kommissionen. De särskilda ekonomisk-politiska villkor som överenskommits med de rumänska myndigheterna, efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, bör fastställas i ett samförståndsavtal. De närmare finansiella villkoren bör kommissionen ange i låneavtalet. Kommissionen bör regelbundet kontrollera att de ekonomisk-politiska villkoren för stödet uppfylls genom kontrollbesök och genom regelbunden rapportering från de rumänska myndigheterna. 2 EGT L 53, 23. 2. 2002, s. 1. SV 12 SV (6) (7) (8) Under hela programgenomförandet kommer kommissionen även att lämna ytterligare politiska råd och tekniskt stöd på särskilda områden. Europeiska revisionsrätten ska ha rätt att utföra de ekonomiska kontroller eller revisioner som den anser vara nödvändiga i samband med förvaltningen av detta stöd. Kommissionen, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, ska ha rätt att skicka sina egna tjänstemän eller bemyndigade företrädare för att utföra tekniska eller finansiella kontroller eller revisioner som den anser vara nödvändiga i samband med förvaltningen av gemenskapens medelfristiga ekonomiska stöd. fortsätta sin övervakning vad gäller Parallellt med de politiska villkoren för detta program kommer kommissionen också att rättsväsendet samt bedrägeribekämpning i enlighet med samarbets- och kontrollmekanismen. Denna mekanisms giltighetstid är oberoende av stödprogrammets löptid. Utöver de politiska villkoren kommer kommissionen också att fortsätta övervaka huruvida EU:s föranslutningsstöd och stöd efter anslutningen används på rätt sätt, bland annat genom bedömning av kravuppfyllelse och genom regelbundna utvärderingar. reformer av (9) Stödet bör ges för att stödja den rumänska betalningsbalansens hållbarhet och därigenom bidra till att regeringens ekonomisk-politiska program kan genomföras framgångsrikt. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. 1. 2. 1. 2. 3. Artikel 1 Gemenskapen ska bevilja Rumänien ett medelfristigt lån på högst 5 miljarder euro, med en genomsnittlig löptid på högst sju år. Gemenskapens ekonomiska stöd ska vara tillgängligt under tre år från och med den första dagen efter detta besluts ikraftträdande. Artikel 2 Stödet ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med Rumäniens de rådets åtaganden landsspecifika rekommendationerna av det nationella i reformprogrammet samt konvergensprogrammet. särskilt samband med genomförandet rekommendationer, och Kommissionen ska efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén komma överens med de rumänska myndigheterna om de särskilda ekonomisk-politiska villkor som ska förknippas med det ekonomiska stödet enligt artikel 3. 5. Dessa villkor ska anges i ett samförståndsavtal som är förenligt med åtagandena och rekommendationerna enligt punkt 1. De närmare finansiella villkoren ska kommissionen ange i låneavtalet. Kommissionen ska regelbundet och i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén kontrollera att de ekonomisk-politiska villkoren för stödet uppfylls. I detta syfte ska de rumänska myndigheterna förse kommissionen med all nödvändig information och utan inskränkningar samarbeta med den. Kommissionen ska hålla SV 13 SV Ekonomiska och finansiella kommittén underrättad om eventuell refinansiering av upplåningen eller omstrukturering av de finansiella villkoren. Rumänien ska vara berett 4. anta och genomföra ytterligare att konsolideringsåtgärder för att trygga den makroekonomiska stabiliteten, om sådana åtgärder skulle bli nödvändiga under stödprogrammets löptid. De rumänska myndigheterna ska samråda med kommissionen innan sådana ytterligare åtgärder antas. Artikel 3 Kommissionen ska tillhandahålla gemenskapsstödet till Rumänien i högst fem delar, vilkas storlek ska fastställas i samförståndsavtalet. Den första delen av stödet ska utbetalas, när låneavtalet och samförståndsavtalet trätt i kraft. Om så krävs för att finansiera lånet, ska räntesvappar med motparter med högsta kreditvärdighet få användas med vederbörlig försiktighet. Kommissionen ska besluta om utbetalning av ytterligare delar av stödet, efter att ha inhämtat Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande. För utbetalning av varje ytterligare del av stödet ska det krävas ett tillfredsställande genomförande av den rumänska regeringens nya ekonomiska program och i synnerhet uppfyllande av de särskilda ekonomisk-politiska villkor som anges i landets samförståndsavtalet, konvergensprogram och nationella reformprogram. Dessa åtgärder ska bland annat inbegripa följande: som programmet samtidigt infogas ska i 1. 2. 3. 4. 5. (a) (b) (c) (d) (e) Antagande av ett strikt finanspolitiskt program på medellång sikt för att till 2011 få ned underskottet i de offentliga finanserna så att det inte överstiger fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Antagande och genomförande av en ändrad budget för 2009 (till andra kvartalet 2009), där målet är ett offentligt underskott på högst 5,1 % av BNP enligt ESA 95. Sänkning av den offentliga sektorns nominella löneutgifter i förhållande till 2008, genom att slopa den offentliga sektorns löneökningar för 2009 (på totalt 5 % nominellt – eller motsvarande extra neddragningar) och genom att minska antalet offentliganställda, inklusive ersättning av bara en av sju avgångar. Ytterligare besparingar när det gäller utgifter för varor och tjänster samt bidrag till offentliga företag. Förbättring av den finanspolitiska styrningen genom antagande och genomförande av ett bindande ramverk från medellång sikt, införande av begränsningar för löpande budgetändringar, inklusive finanspolitiska regler, samt inrättande av ett finanspolitiskt råd för oberoende expertgranskning. SV 14 SV (f) (g) (h) Reformering av det offentliga ersättningssystemet, bland annat genom förenhetligande och förenkling av löneskalorna och reform av bonussystemet. Reformering av pensionssystemets huvudinslag genom övergång till indexering av pensionerna med hänsyn till prisutvecklingen i stället för löneutvecklingen, en gradvis större justering av pensionsåldern än i antagna planer, särskilt för kvinnor, och genom att gradvis införa pensionsegenavgifter för de grupper av offentliganställda som i dag är undantagna. Ändring av lagar om bankverksamhet och likvidation för att effektivt och i tid kunna hantera banker i svårigheter. Ett huvudmål för förändringarna är att stärka befogenheterna för förvaltare av banker som ställts under särskild förvaltning. Utöver upplösning av banker ska andra åtgärder syfta till att stärka centralbankens befogenheter att ingripa, så att den kan förhindra eller begränsa utdelningar eller kräva att större aktieägare ökar sin kapitalandel och finansiellt stödjer en bank. Den finansiella tillsynen ska stärkas i linje med motsvarande EU-lagstiftning. Dessutom ska mera detaljerade rapporteringskrav om likviditet införas och vid lämplig tidpunkt ska den fastställda lägsta kapitaltäckningskvoten höjas från 8 % till 10 %. Dessutom ska förfarandena för aktivering av insättningsgarantin förändras för att förenkla och snabba upp utbetalningar. Efter denna ändring kommer efter centralbankens beslut insättningsgarantin att aktiveras inom 21 dagar. För att slutligen säkerställa tillräckliga likvida medel har centralbanken ålagts att utöka de tillgångar som godtas som säkerhet. (i) Strukturella reformåtgärder avseende de landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för Lissabonstrategin. Dessa åtgärder ska avse en effektivisering av den offentliga förvaltningen, förbättring av de offentliga utgifternas kvalitet, sund användning och ökat utnyttjandet av EU-medel, minskade administrativa, skattemässiga och rättsliga bördor på företag samt insatser mot svart arbete, vilket breddar skattebasen. 6. 7. För att säkerställa ett smidigt uppfyllande av programmets villkor och bidra till ett hållbart återställande av balanser, ska kommissionen bidra med fortsatt vägledning och rådgivning om finanspolitiska reformer, reformer av finansmarknaden och strukturreformer. Rumänien ska öppna ett särskilt konto hos sin nationella centralbank för förvaltningen av gemenskapens medelfristiga ekonomiska stöd. Detta beslut riktar sig till Rumänien. Artikel 4 Artikel 5 Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. SV 15 SV Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 16 SV BUDGETKONSEKVENSER (se artikel 16 i arbetsordningen) POLITIKOMRÅDE: AVDELNING 01 – EKONOMI OCH FINANS VERKSAMHET: FINANSIELLA TRANSAKTIONER OCH INSTRUMENT ÅTGÄRDENS BENÄMNING: MEDELFRISTIGT EKONOMISKT GEMENSKAPSSTÖD TILL RUMÄNIEN 1. FÖRSLAGETS BENÄMNING: BERÖRDA BUDGETRUBRIKER (NUMMER OCH BETECKNING) 01 04 01 01 Gemenskapsgaranti för gemenskapslån avseende betalningsbalansstöd 2. RÄTTSLIG GRUND Artiklarna 119 och 308 i EG-fördraget. Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002. 3. SAMMANLAGDA SIFFROR FÖR BUDGETÅRET (I EURO) Genom denna punkt inrättas EU:s garantifacilitet. Den gör det möjligt för kommissionen att verkställa lånebetalningar (amorteringar, ränta och andra avgifter) om gäldenären (Rumänien) skulle fallera. Den budgetpost (”p. m. ”) som avser budgetgarantin kommer att utnyttjas endast om anspråk faktiskt görs på garantin. Några sådana anspråk väntas normalt inte förekomma. 3a – Innevarande budgetår Ej tillämpligt Åtagande- bemyndigande Inledande anslag budgetåret (budget) för Överföringar Tilläggsanslag Anslag totalt Anslag som redan tagits i anspråk under ett annat arbetsprogram Disponibelt saldo SV 17 SV Belopp till den föreslagna åtgärden 3b – Överföringar mellan budgetår Ej tillämpligt Överföringar mellan budgetår Anslag som redan tagits i anspråk under annat arbetsprogram ett Disponibelt saldo Belopp till den föreslagna åtgärden 3 c – Påföljande budgetår Ej tillämpligt Inledande anslag budgetåret (budget) för Överföringar Tilläggsanslag Anslag totalt Anslag som redan tagits i anspråk under ett annat arbetsprogram Disponibelt saldo Belopp till den föreslagna åtgärden Åtagande- bemyndigande Åtagande- bemyndigande p. m. p. m. 4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Det föreslagna medelfristiga ekonomiska stödet till Rumänien består av ett gemenskapslån (som ska finansieras genom upplåning av gemenskapen på internationella kapitalmarknader) till ett belopp av 5 miljarder euro. Det ska ges inom ramen för ett internationellt finansieringsprogram, där bl. a. ett IMF-lån ingår SV 18 SV avseende 11,40 miljarder särskilda dragningsrätter (cirka 12,95 miljarder euro) enligt ett stand by-avtal. Världsbanken har åtagit sig att låna ut sammanlagt 1 miljard euro, och EIB och EBRD kommer också att bidra med sammanlagt 1 miljard euro. Gemenskapens medelfristiga stöd till Rumänien är avsett att underbygga hållbarheten för Rumäniens betalningsbalans som är allvarligt hotad och därigenom också stödja regeringens nya ekonomiska program som bl. a. syftar till att återställa förtroende och lätta på de påfrestningar som de finansiella marknaderna utsatts för på sista tiden. Samtidigt bidrar detta stöd till den finansiella stabiliteten också utanför mottagarlandets gränser med hänsyn till de betydande internationella kopplingar (också interbankrelationer) som föreligger. Det nya ekonomiska program som åtgärden stöder omfattar bland annat en påskyndad minskning av underskottet under perioden 2009–2011, något som skulle minska den offentliga sektorns finansieringsbehov. Slutligen är detta stöd, som ska förvaltas av kommissionen i samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, ett sätt att säkerställa att EU förblir nära involverat i utformningen av den ekonomiska politiken i Rumänien och att denna är förenlig med Rumäniens åtaganden i EU-sammanhang och med rådets rekommendationer, särskilt i samband med genomförandet av det nationella reformprogrammet samt konvergensprogrammet. Den 26 mars 2009 utfäste sig moderbolagen till de 9 största utlandsägda bankerna i Rumänien gemensamt att bibehålla sin totala exponering mot Rumänien under programperioden. De gick också med på att stödja sina rumänska dotterbolag, så att dessa behåller sin goda finansiella ställning under perioden med turbulens på marknaden och ekonomisk nedgång. Tillsammans med stödet från gemenskapen, IMF, Världsbanken, EIB och EBRD understryker denna deklaration den breda basen för stödet till de rumänska myndigheterna. Gemenskapens upplåning på kapitalmarknaderna eller från finansiella institut för att tillhandahålla lånet till Rumänien täcks av gemenskapsgarantin. Lånet tas upp på kapitalmarknader eller från finansiella institut. Det lånebelopp (exklusive ränta och andra avgifter) som ska beviljas Rumänien uppgår till 5 miljarder euro. Europeiska unionens garantifacilitet kommer att göra det möjligt för kommissionen att sköta lånebetalningarna om Rumänien skulle fallera. För att fullgöra sina förpliktelser får kommissionen provisoriskt utnyttja egna likvida medel för lånebetalningar. I så fall gäller artikel 12 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, 31. 5. 2000, s. 1). 5. BERÄKNINGSMETOD Ej tillämpligt. 6. PLAN ÖVER UTBETALNINGAR (I EURO) Ej tillämpligt. Rubrik Anslag Utbetalningar SV 19 SV År n År n+1 År n+2 År n + 3 Följande budgetår År n År n+1 År n År n+1 Summa SV 20 SV |
Utkast till gemensamma EES-kommitténs beslut om ändring av protokoll 31 till EES-avtalet om samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna - Utkast till gemenskapens gemensamma ståndpunkt | 2006-09-04 | [
"EFTA",
"European cultural event",
"equal treatment",
"protocol to an agreement",
"revision of an agreement",
"social policy"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/a9f7bed6-fe83-4b89-9c53-5bd73263cf2c | swe | [
"html"
] | null |
UDTALELSE fra Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed til Udvalget om Industri, Forskning og Energi Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om retningslinjer for transeuropæiske telenet og om ophævelse af beslutning nr. 1336/97/EF (COM(2011)0657 - C7-0373/2011 - 2011/0299(COD)) Ordfører for udtalelse: Oreste Rossi | 2012-06-22 | [
"cost-benefit analysis",
"data protection",
"digital divide",
"digital technology",
"electronic government",
"protection of privacy",
"standardisation",
"telecommunications policy",
"trans-European network",
"transmission network"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/30a1e97b-7cee-11eb-9ac9-01aa75ed71a1 | dan | [
"URI"
] | null |
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09764/2016– C8-0268/2016 – 2016/0100(NLE)) | 2016-12-01 | [
"EU visa policy",
"Schengen Agreement",
"Tuvalu",
"agreement (EU)",
"external border of the EU",
"foreign national",
"ratification of an agreement"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/af801afa-79e5-11e8-ac6a-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2018224SV. 01020401. xml 27. 6. 2018 SV Europeiska unionens officiella tidning C 224/204 P8_TA(2016)0462 Avtal mellan EU och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser *** Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09764/2016– C8-0268/2016 – 2016/0100(NLE)) (Godkännande) (2018/C 224/42) Europaparlamentet utfärdar denna resolution — med beaktande av utkastet till rådets beslut (09764/2016), — med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Tuvalu om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (09760/2016), — med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77. 2 a samt artikel 218. 6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0268/2016), — med beaktande av artikel 99. 1 första och tredje styckena och 99. 2 samt artikel 108. 7 i arbetsordningen, — med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0333/2016). 1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Tuvalu |
Sag C-329/09 P: Appel iværksat den 17. august 2009 af Iride SpA, tidligere AMGA SpA, til prøvelse af dom afsagt den 11. juni 2009 af Retten i Første Instans (Ottende Udvidede Afdeling) i sag T-300/02, AMGA mod Kommissionen | 2009-08-17 | [
"General Court (EU)",
"Italy",
"State aid",
"action for annulment (EU)",
"judicial proceedings",
"public service",
"redemption",
"tax exemption"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/883b9b49-5cbc-4422-985f-a3ec92e2fadf | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2009267DA. 01004101. xml 7. 11. 2009 DA Den Europæiske Unions Tidende C 267/41 Appel iværksat den 17. august 2009 af Iride SpA, tidligere AMGA SpA, til prøvelse af dom afsagt den 11. juni 2009 af Retten i Første Instans (Ottende Udvidede Afdeling) i sag T-300/02, AMGA mod Kommissionen (Sag C-329/09 P) 2009/C 267/72 Processprog: italiensk Parter Appellant: Iride SpA, tidligere AMGA SpA (ved avvocati L. Radicati di Brozolo og T. Ubaldi) De andre parter i appelsagen: Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber og A2A SpA, tidligere ASM Brescia SpA Appellanten har nedlagt følgende påstande — Dommen i sagen T-300/02 ophæves, idet omstændighederne i henhold til sagens akter er gengivet urigtigt, og de retlige konklusioner, Retten har draget af disse forhold, er urigtige, for så vidt som den erklærer, at Azienda Mediterranea Gas e Acqua SpA (AMGA) ikke er individuelt berørt af den anfægtede beslutning (1), og at det af denne anlagte søgsmål i sag T-300/02 ikke kan antages til realitetsbehandling. — Stævningen indgivet i sag T-300/02 antages til realitetsbehandling, og sagen hjemvises til Retten i Første Instans med henblik på stillingtagen til realiteten i henhold til artikel 61 i Statutten for Domstolen. — Kommissionen tilpligtes at betale sagens omkostninger for begge instanser. Anbringender og væsentligste argumenter Appellanten har til støtte for sin appel fremsat et enkelt appelanbringende vedrørende Rettens urigtige gengivelse af omstændighederne i henhold til sagens akter og de urigtige retlige følger, den har draget af de urigtige konstateringer i dommen i henhold til artikel 230, stk. 4, EF og den relevante fællesskabsretspraksis. Det er særligt Irides opfattelse, at Retten fuldstændig har fordrejet de forhold, som selskabet havde forelagt den for at bekræfte, at AMGA skal kvalificeres som den egentlige modtager af en individuel støtte, der er ydet i henhold til den anfægtede ordning, og som Kommissionen har krævet tilbagesøgt. Som følge af denne urigtige gengivelse af de i sagens akter beskrevne omstændigheder har Retten draget den urigtige retlige følge, at selskabet ikke er individuelt berørt af den anfægtede beslutning, og dermed at dets søgsmål måtte afvises. (1) Kommissionens beslutning 2003/193/EF af 5. 6. 2002 om skattefritagelser og lån på lempelige vilkår, som Italien har indrømmet til fordel for offentlige forsyningsværker med offentlig aktiemajoritet (EUT 2003 L 77, s. 21) |
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1841 av den 13 oktober 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker | 2015-10-13 | [
"citrus fruit",
"common organisation of markets",
"fruit vegetable",
"grape",
"import (EU)",
"import price",
"pip fruit"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/61bce1fd-7240-11e5-9317-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | L_2015267SV. 01000301. xml 14. 10. 2015 SV Europeiska unionens officiella tidning L 267/3 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1841 av den 13 oktober 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136. 1, och av följande skäl: (1) I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. (2) Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136. 1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 13 oktober 2015. På kommissionens vägnar För ordföranden Jerzy PLEWA Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling (1) EUT L 347, 20. 12. 2013, s. 671. (2) EUT L 157, 15. 6. 2011, s. 1. BILAGA Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker (euro/100 kg) KN-nummer Kod för tredjeland (1) Schablonimportvärde 0702 00 00 AL 49,1 MA 145,5 MK 41,5 TR 118,1 ZZ 88,6 0707 00 05 AL 38,5 TR 112,1 ZZ 75,3 0709 93 10 TR 138,3 ZZ 138,3 0805 50 10 AR 133,8 CL 149,0 TR 106,2 UY 86,1 ZA 114,7 ZZ 118,0 0806 10 10 BR 250,8 EG 188,2 MA 56,6 MK 97,5 TR 179,3 ZZ 154,5 0808 10 80 AR 258,5 CL 209,5 MK 23,1 NZ 168,2 ZA 138,6 ZZ 159,6 0808 30 90 CN 65,9 TR 134,0 XS 96,3 ZA 218,5 ZZ 128,7 (1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28. 11. 2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung” |
Meddelande om ledig tjänst ECA/2020/14 – Generalsekreterare (tjänstegrupp AD, lönegrad 16) | 2020-05-26 | [
"Secretary General of an Institution",
"administrator",
"competition (EU)",
"job vacancy"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/195d78c4-9f1f-11ea-9d2d-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | CA2020176SV. 01000101. xml 26. 5. 2020 SV Europeiska unionens officiella tidning CA 176/1 Meddelande om ledig tjänst ECA/2020/14 Generalsekreterare (tjänstegrupp AD, lönegrad 16) (2020/C 176 A/01) OM REVISIONSRÄTTEN Europeiska revisionsrätten är Europeiska unionens externa revisor. Revisionsrätten inrättades 1975 och är en av EU:s sju institutioner. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka 900 anställda – revisorer, stödpersonal och administrativ personal – från alla länder i EU. Revisionsrätten fungerar som ett kollegium av 27 ledamöter, en från varje EU-medlemsstat. Våra revisorer kontrollerar att EU har tillförlitliga räkenskaper och tillämpar de finansiella reglerna korrekt samt att EU:s politik och program uppnår de uppställda målen och ger valuta för pengarna. Genom vårt arbete bidrar vi till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och främja ansvarsskyldighet och insyn. Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s beslutsfattare och lagstiftare vägledning. Vi presenterar våra iakttagelser och rekommendationer för Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och nationella parlament och regeringar samt allmänheten. Revisionsrätten är indelad i revisionsavdelningar. Vi är en uppgiftsbaserad organisation där de anställda ingår i en pool varifrån de fördelas till de olika avdelningarna utifrån våra prioriteringar. Generalsekreteraren är den högsta tjänstemannen vid revisionsrätten och utses för en period av sex år som kan förnyas. Han eller hon leder personalen och administrationen på områdena personalfrågor, ekonomi och allmänna tjänster, informationsteknik, arbetsmiljö och innovation samt översättning, språktjänster och publikationer. Generalsekreteraren ansvarar även för revisionsrättens sekretariat. Generalsekretariatet består av tre direktorat. VI ERBJUDER Revisionsrätten har beslutat att utlysa tjänsten som generalsekreterare (lönegrad AD 16) i enlighet med artikel 2a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Den utvalda sökanden kommer att anställas i lönegrad AD 16. Grundlönen uppgår till 18 994 euro i månaden. Grundlönen beskattas av unionen och är befriad från nationell skatt. Utöver grundlönen kan vissa ersättningar tillkomma enligt villkoren i tjänsteföreskrifterna. Det utlysta kontraktet gäller för en första period om sex år, med beaktande av den lagstadgade pensionsåldern på 66 år. Kontraktet kan, efter gemensam överenskommelse, förnyas för ytterligare en period om högst sex år. För att vara oberoende ska den utvalda sökanden senast den dag då han eller hon tillträder sin tjänst ha blivit befriad från alla tidigare tjänster. Generalsekreteraren är ansvarig inför revisionsrätten och ska regelbundet rapportera till denna om sin tjänsteutövning. Under överinseende av revisionsrätten ansvarar generalsekreteraren bland annat för att — på ett effektivt och ändamålsenligt sätt leda revisionsrättens administration, särskilt budgetens upprättande och genomförande, personalförvaltning, informationsteknik, byggnader och översättning, — leda revisionsrättens sekretariat, särskilt när det gäller att skriva protokoll från revisionsrättens sammanträden, förvara revisionsrättens originalhandlingar och alla revisionsrättens och avdelningarnas beslut samt skriva protokoll från revisionsrättens och avdelningarnas sammanträden, — informera om och offentliggöra revisionsrättens handlingar i Europeiska unionens officiella tidning, — vara ordföranden behjälplig med att förbereda revisionsrättens sammanträden och se till att revisionsrättens beslut genomförs och efterlevs på rätt sätt, — utöva tillsättningsmyndighetens befogenheter, utom i de fall då revisionsrätten särskilt har förbehållit sig själv dessa befogenheter, — utöva befogenheter som delegerad utanordnare enligt revisionsrättens och budgetförordningens (1) gällande bestämmelser. VI SÖKER I. Behörighetskriterier 1. Rekryteringsvillkor Enligt artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen måste den sökande det datum då ansökan görs — vara medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater, — åtnjuta fulla medborgerliga rättigheter, — ha fullgjort alla skyldigheter enligt gällande värnpliktslagstiftning, — uppfylla de skötsamhetskrav som ställs för tjänsteutövningen. 2. Kvalifikationer Enligt artikel 5 i tjänsteföreskrifterna måste den sökande ha i. ett intyg om avslutad minst fyraårig universitetsutbildning (där fyra år motsvarar normal studietakt), eller ii. ett intyg om avslutad universitetsutbildning som med normal studietakt kräver minst tre år, plus minst ett års lämplig yrkeserfarenhet, eller iii. när det ligger i tjänstens intresse, motsvarande yrkesutbildning. 3. Yrkeserfarenhet Minst 18 års dokumenterad yrkeserfarenhet efter det att någon av kvalifikationerna ovan erhållits, varav minst åtta års erfarenhet av förvaltning av en organisations resurser. 4. Språkkunskaper Med tanke på den typ av uppgifter som ska utföras krävs mycket goda kunskaper i engelska och franska, eftersom de är revisionsrättens arbetsspråk. När det gäller förståelse, tal och skrift krävs därför minst nivå C1 i båda språken. Kunskaper i ytterligare EU-språk är meriterande. På följande webbplats kan du bedöma nivån på dina språkkunskaper: http://europass. cedefop. europa. eu/sv/resources/european-language-levels-cefr II. Kriterier för förhandsurvalet — Mer än tio års erfarenhet av arbete i en internationell och mångkulturell miljö. — Mer än åtta års erfarenhet av förvaltning av en organisations resurser. — Dokumenterad förmåga att ändamålsenligt leda en organisation. — Erfarenhet av att genomdriva förändringar och delta i innovativa projekt. — Dokumenterad förmåga att leda och framgångsrikt slutföra komplexa projekt inom en organisation. — Dokumenterad kunskap om EU:s institutionella och finansiella ramar. III. Urvalskriterier — Utmärkt förmåga att upprätta och genomföra strategier samt fastställa och rapportera om mål och resultat som ska uppnås. — Utmärkta kunskaper om olika ledarskapsmetoder. — Utmärkt förmåga att leda och motivera flerspråkiga, mångkulturella team, kartlägga och maximera personalens potential samt hantera konflikter. — Förmåga att leda den administrativa ledningen vid en förvaltning eller institution som ständigt strävar efter att förbättra sina tjänster. — Utmärkt social kompetens och kommunikationsförmåga. — Mycket god förmåga att knyta starka band med intressenter, såsom förhandlingsförmåga, taktfullhet och diplomatisk förmåga. URVALSFÖRFARANDE En urvalskommitté, bestående av ledamöter från revisionsrättens förvaltningskommitté, kommer att inrättas för att bedöma de behöriga sökandena utifrån de kriterier som anges i detta meddelande om ledig tjänst. a) Förhandsurvalet Urvalskommittén kommer först att bedöma och jämföra alla behöriga sökandes kvalifikationer, yrkeserfarenhet och färdigheter utifrån uppgifterna i deras ansökningar (se kriterierna för förhandsurvalet ovan). Baserat på sin bedömning kommer urvalskommittén därefter att upprätta en förteckning över de högst tolv (12) mest lämpliga kandidaterna och kalla dem för intervju. Eftersom förhandsurvalet görs utifrån en jämförande bedömning kommer inte alla sökande som uppfyller kriterierna i meddelandet om ledig tjänst automatiskt att gå vidare till nästa steg i förfarandet. b) Urvalet Urvalskommittén kommer att bedöma de lämpligaste sökandena vid en intervju och med hjälp av andra metoder som den bedömer lämpliga (se urvalskriterierna ovan). Resultaten av urvalssteget kommer att ligga till grund för en slutlista, i alfabetisk ordning, över sökande som kan föreslås för revisionsrätten. Utifrån dessa resultat kan revisionsrätten bjuda in sökanden från slutlistan till en andra intervju, eller besluta om att utse någon av dem direkt. ANSÖKAN Sista datum för att lämna in ansökan är den 7 juli 2020 kl. 12. 00 (MET). Ansökan ska vara skriven på engelska eller franska och måste skickas in via online-formuläret längst ner i meddelandet om ledig tjänst (EN eller FR) som du hittar på revisionsrättens sida över lediga jobb (under ”Open positions”): https://www. eca. europa. eu/en/Pages/JobOpportunities. aspx#page-search---index---lang---en_US Följande handlingar (som ska vara på engelska eller franska) ska bifogas ansökan: — Ett personligt brev (högst tre sidor). — En aktuell meritförteckning (högst fem sidor), upprättad med hjälp av mallen för Europass-Meritförteckning och med exakta datum (se http://europass. cedefop. europa. eu). Observera att endast de uppgifter som anges i din meritförteckning och ditt personliga brev kommer att beaktas vid bedömningen av om du uppfyller behörighetskriterierna och kriterierna för förhandsurvalet. De uppgifter som anges i ansökan förutsätts vara sanna och riktiga och är därmed bindande för den sökande. Sökanden måste på begäran kunna uppvisa skriftliga bevis angående kvalifikationer, yrkeserfarenhet och nuvarande arbete om det anses nödvändigt. Ansökningar som inte följer dessa anvisningar kommer att avslås. REKRYTERINGSPOLICY I enlighet med revisionsrättens politik för lika möjligheter och artikel 1d i tjänsteföreskrifterna är revisionsrätten positiv till mångfald och främjar lika möjligheter. Revisionsrätten välkomnar ansökningar utan åtskillnad och strävar efter att rekrytera lika många kvinnor som män, i enlighet med artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Med tanke på den låga andelen kvinnor i ledande befattningar välkomnar revisionsrätten särskilt kvinnliga sökande till denna tjänst. Om flera sökande har likvärdiga kvalifikationer eller meriter kommer en kvinnlig sökande att väljas. Revisionsrätten tillämpar också åtgärder som gör det lättare att förena arbetsliv med familjeliv. Om det krävs särskilda åtgärder (p. g. a. en funktionsnedsättning eller ett funktionshinder) för att du ska kunna delta i urvalsförfarandet ombeds du att i god tid skicka ett mejl till följande adress: ECA-Recrutement@eca. europa. eu. SKYDD AV PERSONUPPGIFTER Europeiska revisionsrätten åtar sig att se till att de sökandes personuppgifter behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (2). Ansökningarna kommer att behandlas högst konfidentiellt. Närmare information finns i det särskilda meddelandet om skydd av personuppgifter vid tillsättandet av lediga tjänster på följande adress: https://www. eca. europa. eu/Lists/ECADocuments/Specific_Privacy_Statement_vacancies/Specific_Privacy_Statement_vacancies_SV. PDF BEGÄRAN OM OMPRÖVNING — KLAGOMÅL OCH ÖVERKLAGANDEN — KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA OMBUDSMANNEN Om du under förhandsurvalet anser att ett beslut som rör dig är felaktigt har du följande möjligheter: I. Begäran om att urvalskommittén omprövar sitt beslut Du kan lämna in en skriftlig motiverad begäran om omprövning av ett beslut som fattats av urvalskommittén. En sådan begäran måste skickas in inom tio dagar från delgivandet av beslutet, till följande adress: ECA-Recours@eca. europa. eu. II. Klagomål Enligt artikel 90. 2 i tjänsteföreskrifterna kan du anföra klagomål mot revisionsrättens beslut att avslå din ansökan inom tre månader från det att du delgivits beslutet. Klagomålet ska skickas till följande adress: Ordföranden Europeiska revisionsrätten 12, rue Alcide de Gasperi L-1615 Luxemburg LUXEMBURG III. Överklagande Enligt artikel 91 i tjänsteföreskrifterna kan du överklaga ett beslut om att avslå ditt klagomål, i den mån beslutet går dig emot, till Europeiska unionens domstol. Överklagandet måste lämnas in av en advokat inom tre månader från delgivningsdagen för beslutet att avslå klagomålet. IV. Klagomål till Europeiska ombudsmannen Om du anser att Europeiska revisionsrättens handläggning av ditt ärende har gett upphov till ett administrativt missförhållande kan du lämna in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen efter att först ha kontaktat revisionsrätten i syfte att bilägga tvisten. Klagomålet ska skriftligen överlämnas till Europeiska ombudsmannen inom två år från det datum då du fick kännedom om förhållandena i fråga. På Europeiska ombudsmannens webbplats finns ett klagomålsformulär. Ett klagomål till Europeiska ombudsmannen upphäver inte de tidsfrister för överklagande som anges ovan. (1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30. 7. 2018, s. 1). (2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21. 11. 2018, s. 39) |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.4143 – AACF/Astorg/OFIC) – Ärendet kan komma att behandlas enligt förenklat förfarande Text av betydelse för EES | 2006-02-15 | [
"building industry",
"economic concentration",
"investment company",
"merger control",
"packaging product"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/93541446-1720-4f61-b66a-5290de89bb77 | swe | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | C 38/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 15. 2. 2006 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M. 4143 – AACF/Astorg/OFIC) Ärendet kan komma att behandlas enligt förenklat förfarande (2006/C 38/02) (Text av betydelse för EES) 1. Kommissionen mottog den 3 februari 2006 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen ABN Amro Capital France SA (”ABN Amro”, Frankrike) [kontrollerat av ABN-koncernen (Nederländerna)] och Astorg Partners (”Astorg”, Frank- rike) på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i förordningen förvärvar gemensam kontroll över OFIC-koncernen (”OFIC”, Frankrike) genom förvärv av aktier via ett inköpsbolag som bildats för detta ändamål enligt fransk lagstiftning (”Société par actions simplifiée”). 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — ABN Amro: riskkapitalbolag — Astorg: riskkapitalbolag — OFIC: tillverkning och distribution av takmaterial och äggförpackningar. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förordning (EG) nr 139/2004 (2). vissa koncentrationer för handläggning förfarande rådets enligt av Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den före- 4. slagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunk- terna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angi- vande av referens COMP/M. 4143 – AACF/Astorg/OFIC, till Europeiska gemenskapernas kommission Generaldirektoratet för Konkurrens Merger Registry J-70 B-1049 Bryssel (1) EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1. (2) EUT C 56, 5. 3. 2005, s. 32 |
Kommissionens forordning (EF) nr. 54/2000 af 10. januar 2000 om fastsættelse af verdensmarkedsprisen for ikke-egreneret bomuld og af forskuddet | 2000-01-10 | [
"EU Member State",
"Greece",
"Spain",
"cotton",
"production aid",
"world market price"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/4ce58190-8508-46b1-8a47-048aee900f78 | dan | [
"pdf",
"print"
] | 11. 1. 2000 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 6/21 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 54/2000 af 10. januar 2000 om fastsættelse af verdensmarkedsprisen for ikke-egreneret bomuld og af forskuddet KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til akten vedrørende Grækenlands tiltrædelse, særlig stk. 3 og 10 i protokol 4 om bomuld, senest ændret ved Rådets forordning (EF) nr. 1553/95 (1), under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1554/95 af 29. juni 1995 om fastsættelse af almindelige regler for støtteord- ningen vedrørende bomuld og om ophævelse af forordning (EØF) nr. 2169/81 (2), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1419/98 (3), særlig artikel 3, 4 og 5, og (3) (4) af verdensmarkedsprisen for egreneret bomuld af hensyn til forskelle, der er begrundet i det leverede produkts kvalitet eller udbuddenes og noteringernes art; disse justeringer er fastsat i artikel 2 i forordning (EØF) nr. 1201/89; anvendelsen af ovennævnte kriterier fører til telsen af bomuld på nedennævnte niveau; verdensmarkedsprisen for fastsæt- ikke-egreneret ifølge artikel 5, stk. 3a, første afsnit, i forordning (EF) nr. 1554/95 er det fastsat, at forskuddet på støtten er lig med målprisen nedsat med verdensmarkedsprisen samt et fradrag, der beregnes efter den formel, der anvendes ved overskridelse af den maksimale garantimængde, men på grundlag af en omvurdering af produktion af ikke- egreneret bomuld, forhøjet med mindst 7,5 %; omvurde- ringen af produktionen i produktionsåret 1999/2000 og den tilsvarende procentsats for forhøjelsen blev fastsat ved Kommissionens forordning (EF) nr. 2606/1999 (6); forhold, at denne beregningsmetode anvendes, det medfører, at forskuddet pr. medlemsstat fastsættes som anført nedenfor — ud fra følgende betragtninger: (1) (2) Ifølge artikel 3 i forordning (EF) nr. 1554/95 fastsættes der en verdensmarkedspris for ikke-egreneret bomuld regelmæssigt på grundlag af de konstaterede verdens- markedspriser for egreneret bomuld under hensyntagen til det historiske forhold mellem den fastlagte verdens- markedspris for egreneret bomuld og den beregnede pris for ikke-egreneret bomuld; det historiske forhold blev fastlagt i artikel 1, stk. 2, i Kommissionens forordning (EØF) nr. 1201/89 af 3. maj 1989 om gennemførelses- bestemmelser for støtteordningen for bomuld (4), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1624/1999 (5); hvis verdensmarkedsprisen ikke kan fastsættes, fastlægges prisen på grundlag af den sidste fastsatte frist; i henhold til artikel 4 i forordning (EF) nr. 1554/95 fastsættes verdensmarkedsprisen for egreneret bomuld for et produkt med visse egenskaber under hensyntagen til de højeste udbud og noteringer på verdensmarkedet blandt dem, der anses for at være repræsentative for markedets faktiske tendens; med henblik på denne fast- sættelse udarbejdes der et gennemsnit for de udbud og noteringer, der konstateres på en eller flere europæiske børser for et produkt leveret cif en nordeuropæisk havn fra de forskellige leverandørlande, der anses for at være mest repræsentative for den internationale handel; der er dog fastsat justeringer af disse kriterier ved fastsættelsen (1) EFT L 148 af 30. 6. 1995, s. 45. (2) EFT L 148 af 30. 6. 1995, s. 48. (3) EFT L 190 af 4. 7. 1998, s. 4. (4) EFT L 123 af 4. 5. 1989, s. 23. (5) EFT L 192 af 24. 7. 1999, s. 39. UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 1. Verdensmarkedsprisen for ikke-egreneret bomuld som omhandlet i artikel 3 i forordning (EF) nr. 1554/95 fastsættes til 19,674 EUR/100 kg. 2. første afsnit, Forskuddet på støtten som omhandlet i artikel 5, stk. 3a, i forordning (EF) nr. 1554/95 fastsættes til: — 50,165 EUR/100 kg for Spanien — 46,232 EUR/100 kg for Grækenland — 86,626 EUR/100 kg for de øvrige medlemsstater. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 11. januar 2000. (6) EFT L 316 af 10. 12. 1999, s. 36. L 6/22 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 11. 1. 2000 Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 10. januar 2000. På Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen |
Sag C-447/15: Domstolens dom (Ottende Afdeling) af 7. juli 2016 — Ivo Muladi mod Krajský úřad Moravskoslezského kraje (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Krajský soud v Ostravě — Den Tjekkiske Republik) (Præjudiciel forelæggelse — transport — direktiv 2003/59/EF — pligt til at følge et grundlæggende kvalifikationskursus — artikel 4 — velerhvervede rettigheder — indehavere af kørekort udstedt inden de i artikel 4 fastsatte datoer — fritagelse for pligten til at følge et grundlæggende kvalifikationskursus — nationale regler, der fastsætter et yderligere krav om forudgående efteruddannelse af en varighed på 35 timer for at være omfattet af den omhandlede fritagelse) | 2016-07-07 | [
"carriage of goods",
"carriage of passengers",
"drivers",
"professional qualifications"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/eb6d0bf8-78b3-11e6-b076-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2016335DA. 01002501. xml 12. 9. 2016 DA Den Europæiske Unions Tidende C 335/25 Domstolens dom (Ottende Afdeling) af 7. juli 2016 — Ivo Muladi mod Krajský úřad Moravskoslezského kraje (anmodning om præjudiciel afgørelse fra Krajský soud v Ostravě — Den Tjekkiske Republik) (Sag C-447/15) (1) ((Præjudiciel forelæggelse - transport - direktiv 2003/59/EF - pligt til at følge et grundlæggende kvalifikationskursus - artikel 4 - velerhvervede rettigheder - indehavere af kørekort udstedt inden de i artikel 4 fastsatte datoer - fritagelse for pligten til at følge et grundlæggende kvalifikationskursus - nationale regler, der fastsætter et yderligere krav om forudgående efteruddannelse af en varighed på 35 timer for at være omfattet af den omhandlede fritagelse)) (2016/C 335/33) Processprog: tjekkisk Den forelæggende ret Krajský soud v Ostravě Parter i hovedsagen Sagsøger: Ivo Muladi Sagsøgt: Krajský úřad Moravskoslezského kraje Konklusion Artikel 4 i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2003/59/EF af 15. juli 2003 om grundlæggende kvalifikationskrav og efteruddannelseskrav for førere af visse køretøjer, der benyttes til godstransport eller personbefordring ad vej, og om ændring af Rådets forordning (EØF) nr. 3820/85 samt Rådets direktiv 91/439/EØF og om ophævelse af Rådets direktiv 76/914/EØF skal fortolkes således, at den ikke er til hinder for en national lovgivning som den i hovedsagen omhandlede, hvorefter der for de personer, som er omfattet af den i denne artikel fastsatte fritagelse for pligten for førere af visse køretøjer, der benyttes til godstransport eller passagerbefordring ad vej, til at følge et grundlæggende kvalifikationskursus, er fastsat et krav om forudgående efteruddannelse af en varighed på 35 timer for udøvelsen af det pågældende chaufførerhverv. (1) EUT C 389 af 23. 11. 2015 |
Rättelse till kommissionens direktiv (EU) 2015/1127 av den 10 juli 2015 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 184, 11.7.2015) | 2015-11-13 | [
"energy efficiency",
"energy production",
"environmental protection",
"waste",
"waste incineration"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/2d94eb06-89dd-11e5-b8b7-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | L_2015297SV. 01000901. xml 13. 11. 2015 SV Europeiska unionens officiella tidning L 297/9 Rättelse till kommissionens direktiv (EU) 2015/1127 av den 10 juli 2015 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall och om upphävande av vissa direktiv ( Europeiska unionens officiella tidning L 184 av den 11 juli 2015 ) På sidan 15, i bilagan, beträffande fotnoten (*) i bilaga II till direktiv 2008/98/EG tredje stycket, ska det i stället för: ”Graddagsvärdet för uppvärmning bör tolkas som det genomsnittliga årliga graddagsvärdet för avfallsförbränningsanläggningen, beräknat för en period om 20 år i följd före det år för vilket klimatkorrigeringsfaktorn beräknas. För beräkningen av graddagsvärdet för uppvärmning bör följande metod, som fastställts av Eurostat, användas: Klimatkorrigeringsfaktorn är lika med (18 °C – Tm) × d, om Tm är lägre än eller lika med 15 °C (tröskelvärde, uppvärmning), och lika med noll om Tm är högre än 15 °C; Tm är här lika med mediantemperaturen (Tmin + Tmax/2) utomhus under en period om d dagar. Beräkningar ska utföras dagligen (d = 1), tills summan motsvarar ett år. ” vara: ”Graddagsvärdet för uppvärmning bör tolkas som det genomsnittliga årliga graddagsvärdet för avfallsförbränningsanläggningen, beräknat för en period om 20 år i följd före det år för vilket klimatkorrigeringsfaktorn beräknas. För beräkningen av graddagsvärdet för uppvärmning bör följande metod, som fastställts av Eurostat, användas: Klimatkorrigeringsfaktorn är lika med (18 °C – Tm) × d, om Tm är lägre än eller lika med 15 °C (tröskelvärde, uppvärmning), och lika med noll om Tm är högre än 15 °C; Tm är här lika med mediantemperaturen (Tmin + Tmax)/2 utomhus under en period om d dagar. Beräkningar ska utföras dagligen (d = 1), tills summan motsvarar ett år. ” |
Kommissionens förordning (EG) nr 1204/97 av den 27 juni 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 3472/85 om föreskrifter om interventionsorganens uppköp och lagring av olivolja | 1997-06-27 | [
"intervention agency",
"olive oil",
"purchase",
"storage"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/24bfffb2-f1fa-4559-bf12-77d4d5fc90f7 | swe | [
"html",
"pdfa1b",
"print"
] | null |
Kommissionens meddelelse om forlængelse af EF-rammebestemmelserne for statsstøtte til forskning og udvikling (EØS-relevant tekst) | 2002-05-08 | [
"European Commission",
"State aid",
"control of State aid",
"research and development"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/2b37c427-ccd2-4ffc-b558-4830bc71c629 | dan | [
"html",
"pdf",
"print"
] | 8. 5. 2002 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende C 111/3 Retsgrundlag: Ley 50/85 de 27 de diciembre de incentivos regionales para la corrección de desequilibrios económicos in- terterritoriales. Real Decreto 1535/87, de 11 de diciembre, por el que se aprueba el reglamento de dessarrollo de dicha Ley 50/85. Real Decreto 570/1988, de 3 de junio, de delimitación de la Zona de Promoción Económica de Castilla León Rammebeløb: 4 491 664 EUR Støtteintensitet eller støttebeløb: 10 % af de samlede inve- steringsudgifter Varighed: Engangsstøtte til gennemførelse af investeringen Andre oplysninger: Gennem projektet skal der netto oprettes 120 nye arbejdspladser Støtteordning: Investeringsstøtte til maskiner til nedlægning af gylle på eller i jorden Formål: Der ydes støtte til købere af maskiner til nedlægning af gylle. Der kan kun ydes støtte til førstegangskøb efter 1. 1. 2002 af maskiner, der nedlægger gyllen direkte i jorden. Køb af sådanne maskiner støttes med henblik på at begrænse udled- ningen af kvælstofforbindelser (NH3, NO3- ) i miljøet. Foranstalt- ningen er identisk med statsstøtteforanstaltning N 10/2000, hvis anvendelsesperiode udløb den 31. 12. 2002 Retsgrundlag: Förderungsrichtlinien für den Ankauf von Gül- leverteilsystemen zur bodennahen Ausbringung bzw. direkten Einarbeitung in den Boden Den autentiske tekst oplysninger) findes på til beslutningen (renset for fortrolige Rammebeløb: 72 680 EUR om året http://europa. eu. int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids Dato for vedtagelse af beslutningen: 5. 4. 2002 Medlemsstat: Østrig (Oberösterreich) Sag nr. : N 828/01 Støtteintensitet eller støttebeløb: Støtten svarer til 20 % af købsprisen, dog højst 36 400 EUR Varighed: Ubestemt Den autentiske tekst oplysninger) findes på til beslutningen (renset for fortrolige http://europa. eu. int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids Kommissionens meddelelse om forlængelse af EF-rammebestemmelserne for statsstøtte til forsk- ning og udvikling (2002/C 111/03) (EØS-relevant tekst) Ifølge punkt 9 i EF-rammebestemmelserne for staatsstøtte til forskning og udvikling (1) »vil Kommissionen tage disse rammebestemmelser op til revision efter fem års forløb. Den kan til enhver tid i samarbejde med medlemsstaten ændre rammebestemmelserne af konkurrencepolitiske årsager eller af hensyn til andre EF-politikker og internationale forpligtelser, hvis det viser sig hensigtsmæssig«. For at få tid til at gennemføre revisionen besluttede Kommissionen i februar 2001 at fortsætte med at anvende de gældende rammebestemmelser, indtil der var offentliggjort nye regler om statsstøtte til forsk- ning og udvikling, eller senest indtil den 30. juni 2002, og den har offentliggjort en meddelelse derom (2). Kommissionen opfordrede også interesserede parter til at fremsætte bemærkninger om emner, der burde behandles i forbindelse med revisionen. Efter yderligere overvejelser og under hensyn til de modtagne bemærkninger har Kommissionen nu besluttet at fortsætte med at anvende de gældende EF-rammebestemmelser for statsstøtte til forskning og udvikling indtil den 31. december 2005. (1) EFT C 45 af 17. 2. 1996, s. 5. Rammebestemmelserne blev ændret ved Kommissionens meddelelse om ændring af EF-rammebestemmelserne for statsstøtte til forskning og udvikling (EFT C 48 af 13. 2. 1998, s. 2). (2) EFT C 78 af 10. 3. 2001, s. 24 |
Mål C-240/09: Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd (Slovakien) den 3 juli 2009 — Lesoochranárske zoskupenie VLK mot Ministerstvo životného prostredia Slovenskej republiky | 2009-07-03 | [
"access to information",
"access to the courts",
"environmental law",
"international convention",
"interpretation of the law",
"transparency in decision-making"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/35906b91-3308-493e-9c4b-e2e28c00ef69 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2009233SV. 01000303. xml 26. 9. 2009 SV Europeiska unionens officiella tidning C 233/3 Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd (Slovakien) den 3 juli 2009 — Lesoochranárske zoskupenie VLK mot Ministerstvo životného prostredia Slovenskej republiky (Mål C-240/09) 2009/C 233/05 Rättegångsspråk: slovakiska Hänskjutande domstol Najvyšší súd Parter i målet vid den nationella domstolen Klagande: Lesoochranárske zoskupenie VLK Motpart: Ministerstvo životného prostredia Slovenskej republiky Tolkningsfrågor 1. Är det, i ljuset av det huvudsakliga syftet med Århuskonventionen att omforma det klassiska begreppet talerätt genom att även ge allmänheten, d. v. s. den berörda allmänheten, ställning som part i ett mål, möjligt att tillerkänna artikel 9 i Århuskonventionen, särskilt punkt 3, en sådan ”self-executing effect” som internationella traktater har, med hänsyn till att Europeiska unionen anslöt sig till denna konvention den 17 februari 2005 men ännu inte har antagit bestämmelser som införlivar den med gemenskapsrätten? 2. Är det möjligt att tillerkänna artikel 9 i Århuskonventionen, särskilt punkt 3, som numera är integrerad i gemenskapsrätten, omedelbar tillämplighet eller direkt effekt på grundval av gemenskapsrätten i enlighet med EG domstolens fasta rättspraxis? 3. För det fall fråga ett eller två besvaras jakande, är det möjligt att tolka artikel 9. 3 i Århuskonventionen — i ljuset av det huvudsakliga syftet med konventionen, — på så sätt att det med ”handling av myndigheter” även förstås beslutsfattandet, således om allmänhetens rätt att delta i ett domstolsförfarande även innefattar rätten att erhålla en prövning av en myndighets beslut, vars lagstridighet har återverkningar på miljön? |
Forslag til EUROPA-PARLAMENTETS OG RÅDETS FORORDNING om ændring af forordning (EU) 2017/745 og (EU) 2017/746 for så vidt angår overgangsbestemmelser for visse former for medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik | 2023-01-06 | [
"EC conformity marking",
"market approval",
"marketing standard",
"medical device",
"medical diagnosis",
"public health",
"quality standard",
"safety standard",
"security of supply",
"single market"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/87c2d814-9109-11ed-b508-01aa75ed71a1 | dan | [
"docx",
"pdf",
"xhtml"
] | DA DA EUROPA-KOMMISSIONEN Bruxelles, den 6. 1. 2023 COM(2023) 10 final 2023/0005 (COD) Forslag til EUROPA-PARLAMENTETS OG RÅDETS FORORDNING om ændring af forordning (EU) 2017/745 og (EU) 2017/746 for så vidt angår overgangsbestemmelser for visse former for medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik (EØS-relevant tekst) BEGRUNDELSE 1. • BAGGRUND FOR FORSLAGET Forslagets begrundelse og formål Ved Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/745 (forordningen om medicinsk udstyr)1 og forordning (EU) 2017/746 (forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik)2 fastsættes styrkede rammebestemmelser for medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik. Forordningerne sigter mod et højt sundhedsbeskyttelsesniveau for patienter og brugere og et velfungerende indre marked for disse produkter. For at nå disse mål og i lyset af de problemer, der er konstateret i forbindelse med de tidligere rammebestemmelser, sikrer forordningerne et mere solidt system for overensstemmelsesvurdering for at sikre kvaliteten, sikkerheden og ydeevnen af udstyr bragt i omsætning i EU. Forordningen om medicinsk udstyr har fundet anvendelse siden den 26. maj 20213. Den overgangsperiode, der er fastsat i artikel 120, stk. 3, udløber den 26. maj 2024. Forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik har fundet anvendelse siden den 26. maj 2022. I januar 2022 vedtog Europa-Parlamentet og Rådet en trinvis forlængelse af overgangsperioden, der varierede fra den 26. maj 2025 for in vitro- diagnostik med højere risiko til den 26. maj 2027 for in vitro-diagnostik med lavere risiko og til den 26. maj 2028 for visse bestemmelser vedrørende udstyr, der fremstilles og anvendes i sundhedsinstitutioner4. Trods betydelige fremskridt i de seneste år er den samlede kapacitet med hensyn til overensstemmelsesvurderingsorganer ("bemyndigede organer") fortsat utilstrækkelig til at udføre de opgaver, de skal udføre. Derudover er mange fabrikanter ikke tilstrækkeligt klædt på til at kunne opfylde de skærpede krav i forordningen om medicinsk udstyr inden overgangsperiodens udløb. Dette truer tilgængeligheden af medicinsk udstyr på EU-markedet. På nuværende tidspunkt er 36 bemyndigede organer udpeget i henhold til forordning (EU) 2017/745. Der er ved at blive behandlet yderligere 26 ansøgninger om udpegelse som bemyndiget organ. Tre af disse befinder sig på et fremskredent stadium5. 1 2 3 4 5 Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/745 af 5. april 2017 om medicinsk udstyr, om ændring af direktiv 2001/83/EF, forordning (EF) nr. 178/2002 og forordning (EF) nr. 1223/2009 og om ophævelse af Rådets direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF (EUT L 117 af 5. 5. 2017, s. 1). Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/746 af 5. april 2017 om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik og om ophævelse af direktiv 98/79/EF og Kommissionens afgørelse 2010/227/EU (EUT L 117 af 5. 5. 2017, s. 176). Med Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2020/561 af 23. april 2020 om ændring af forordning (EU) 2017/745 om medicinsk udstyr, for så vidt angår datoerne for anvendelse af visse af dens bestemmelser (EUT L 130 af 24. 4. 2020, s. 18), blev anvendelsesdatoen for forordning (EU) 2017/745 udsat fra den 26. maj 2020 til den 26. maj 2021 på grund af covid-19-udbruddet og den dermed forbundne folkesundhedskrise. Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2022/112 af 25. januar 2022 om ændring af forordning (EU) 2017/746 for så vidt angår overgangsbestemmelser for visse former for medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik og udskydelse af anvendelsen af betingelser for internt udstyr (EUT L 9 af 28. 1. 2022, s. 3). I disse tre tilfælde har det fælles vurderingshold allerede gennemgået ansøgernes korrigerende og forebyggende handlingsplan. Varigheden af den samlede udpegelsesproces varierer betydeligt fra sag til DA 1 DA I oktober 2022 rapporterede de bemyndigede organer, at de samlet set havde til i henhold modtaget 8 120 ansøgninger fra fabrikanter om certificering forordningen om medicinsk udstyr og havde udstedt 1 990 certifikater i overensstemmelse med førnævnte forordning. Ifølge et skøn, som de bemyndigede organer forelagde Koordinationsgruppen for Medicinsk Udstyr (MDCG)6 den 17. november 2022, kan antallet af certifikater, der er udstedt inden maj 2024, nå op på omkring 7 000, hvis den nuværende udstedelsessats forbliver den samme uden ændringer i de nuværende forhold. Bemyndigede organer anslår, at overgangen fra certifikater i henhold til de forskellige direktiver til certifikater i henhold til forordningen om medicinsk udstyr muligvis kan være afsluttet inden december 20277. Kilde: Kommissionen på grundlag af data fra 30 bemyndigede organer i oktober 2022. Dette står i skarp kontrast til 21 376 gyldige certifikater udstedt i henhold til Rådets direktiv 90/385/EØF om aktivt, implantabelt medicinsk udstyr8 og Rådets direktiv 6 7 8 sag. På grundlag af data fra december 2021 var den gennemsnitlige varighed af den samlede proces 842 dage for en udpegelse i overensstemmelse med forordningen om medicinsk udstyr. MDCG blev nedsat ved artikel 103 i forordning (EU) 2017/745. Den består af repræsentanter udpeget af medlemsstaterne og har en repræsentant fra Kommissionen som formand. MDCG er opført i Kommissionens register over ekspertgrupper med kode X03565. På grundlag af resultaterne af en undersøgelse blandt bemyndigede organer, der blev gennemført i slutningen af november/begyndelsen af december 2022, repræsenterer respondenterne bemyndigede organer, der har udstedt ca. 80 % af alle certifikater udstedt i henhold til Rådets direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF, som var gyldige i oktober 2022. Dette skøn tager ikke hensyn til omfanget af den første certificering i henhold til forordningen om medicinsk udstyr af udstyr, for hvilket der ikke er udstedt certifikater i henhold til Rådets direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF, og som kræver, at der inddrages bemyndigede organer i henhold til forordningen om medicinsk udstyr. Rådets direktiv 90/385/EØF af 20. juni 1990 om indbyrdes tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om aktivt, implantabelt medicinsk udstyr (EFT L 189 af 20. 7. 1990, s. 17). DA 2 DA 18402721392061888120224340502106919900100020003000400050006000700080009000Feb. 2021Maj 2021Sept. 2021April 2022Okt. 2022Antal modtagne ansøgninger og certifikater udstedt af bemyndigede organer i henhold til forordningen om medicinsk udstyrAnsøgningerCertifikater 93/42/EØF om medicinske anordninger9, som udløber mellem januar 2023 og den 26. maj 2024. Af disse 21 376 certifikater udløber 4 311 certifikater i 2023, og 17 095 certifikater udløber i de første fem måneder af 2024. Det skal bemærkes, at 3 509 certifikater, der er udstedt i henhold til direktivet om aktivt, implantabelt medicinsk udstyr eller direktivet om medicinske anordninger, allerede er udløbet mellem maj 2021 og december 2022. Udløbsår Antal certifikater, der er udløbet/udløber, og som er udstedt i henhold til Rådets direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF 2021 (fra den 26. maj) 2022 2023 2024 (indtil den 26. maj 2024) 1 139 2 370 4 311 17 095 Kilde: Kommissionen på grundlag af data fra bemyndigede organer i 2021 og 2022. Efter udløbet af de certifikater, der er udstedt i henhold til direktiverne, og uden et gyldigt certifikat i henhold til forordningen om medicinsk udstyr må fabrikanterne ikke længere bringe dette medicinske udstyr i omsætning i EU. Dette kan forårsage mangel på medicinsk udstyr, hvilket bringer patientsikkerheden i fare. Det vil sandsynligvis også have en betydelig negativ indvirkning på innovationen og erhvervsaktiviteterne i sektoren for medicinsk teknologi i EU. Situationen forværres af covid-19-pandemiens indvirkning på den kliniske afprøvning, revisionerne på stedet og de globale forsyningskæder, som Ruslands angrebskrig mod Ukraine har en yderligere negativ effekt på. Det overordnede mål med de foreslåede ændringer er at sikre patienternes fortsatte adgang til en bred vifte af medicinsk udstyr og samtidig sikre overgangen til de nye trinvis afhængigt af udstyrets foregår rammebestemmelser. Forlængelsen risikoklasse, dvs. indtil december 2027 for udstyr med en højere risiko og indtil december 2028 for udstyr med middel og lavere risiko. til tid at gennemføre overensstemmelsesvurderingsprocedurerne Dette forslag har således til formål at forlænge den nuværende overgangsperiode, der er fastsat i artikel 120 i forordningen om medicinsk udstyr på grundlag af visse betingelser, således at det kun er det udstyr, der er sikkert, og for hvilket fabrikanterne allerede har indledt overgangen til forordningen om medicinsk udstyr, der vil få gavn af den ekstra tid. Dette vil give fabrikanter og bemyndigede organer mere i overensstemmelse med forordningen om medicinsk udstyr, hvis disse betingelser er opfyldt. Forslaget indebærer endvidere fjernelse af "salgsdatoen" i de relevante bestemmelser i forordningen om medicinsk udstyr og forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik, dvs. slutdatoen for yderligere tilgængeliggørelse af udstyr, der bringes i omsætning før eller i overgangsperioden, og som stadig befinder sig i forsyningskæden, når den forlængede overgangsperiode er udløbet. Herved forhindres unødvendig bortskaffelse af sikkert medicinsk udstyr, der allerede er bragt i omsætning, men endnu ikke befinder sig hos slutbrugeren. 9 Rådets direktiv 93/42/EØF af 14. juni 1993 om medicinske anordninger (EFT L 169 af 12. 7. 1993, s. 1). DA 3 DA Forlængelsen af overgangsperioden suppleres af en forlængelse af gyldigheden af certifikater udstedt i henhold til de tidligere direktiver, nemlig Rådets direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF, for udstyr, der er omfattet af den forlængede overgangsperiode. Gyldigheden af certifikater, der allerede er udløbet siden den 26. maj 2021, vil også blive forlænget på visse betingelser. • Sammenhæng med de gældende regler på samme område indeholder 2022-1410. Dokumentet Forslaget er i overensstemmelse med eksisterende politiske bestemmelser og igangværende ikkelovgivningsmæssige foranstaltninger, som vil supplere den foreslåede ændring. Den 25. august 2022 godkendte MDCG sit holdningsdokument MDCG ikkelovgivningsmæssige foranstaltninger, der skal forbedre det bemyndigede organs kapacitet, adgangen til bemyndigede organer og fabrikanternes parathed og dermed støtte en vellykket overgang til forordningen om medicinsk udstyr og forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik. Flere af de foranstaltninger, der er opført i MDCG 2022-14, er allerede blevet gennemført, f. eks. et MDCG-holdningsdokument om hybridrevisioner11, en ny MDCG-vejledning om passende overvågning12 og en revision af MDCG 2019-6, der fjerner hindringer for bemyndigede organers ansættelse af kvalificeret personale13. 19 Den 1. december 2022 vedtog Kommissionen to delegerede retsakter, der udskyder tidspunktet for den første fuldstændige fornyede vurdering af bemyndigede organer14. Dette forventes at frigøre kapacitet til både de udpegende myndigheder og de bemyndigede organer. Der arbejdes på at gennemføre de resterende foranstaltninger, der er opført i MDCG 2022-14, da de fortsat er vigtige — også efter en eventuel forlængelse af overgangsperioden. Yderligere foranstaltninger til støtte for gennemførelsen af de to forordninger (med)finansieres også af EU4Health-programmets for arbejdsprogrammer for 2022 og 202315. rammerne inden 10 11 12 13 14 15 MDCG 2022-14 MDCG-holdningsdokument "Transition to the MDR and IVDR - Notified body capacity and availability of medical devices and IVDs" (august 2022). MDCG 2022-17 MDCG-holdningsdokument om "hybrid audits" (december 2022). MDCG 2022-15 "Guidance on appropriate surveillance regarding the transitional provisions under Article 110 of the IVDR with regard to devices covered by certificates according to the IVDD" (september 2022). MDCG 2022-4 rev. 1 "Guidance on appropriate surveillance regarding the transitional provisions under Article 120 of the MDR with regard to devices covered by certificates according to the MDD or the AIMDD" (december 2022). MDCG 2019-6 Rev. 4 "Questions and answers: Requirements relating to notified bodies" (oktober 2022). Kommissionens delegerede forordning (EU). /. af 1. 12. 2022 om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/745 for så vidt angår hyppigheden af fuldstændige fornyede vurderinger af bemyndigede organer (C (2022) 8640) og Kommissionens delegerede forordning (EU). /. af 1. 12. 2022 om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/746 for så vidt angår hyppigheden af fuldstændige fornyede vurderinger af bemyndigede organer (C (2022) 8649). De delegerede retsakter er tilgængelige i det interinstitutionelle register over delegerede retsakter og er underlagt en tremåneders kontrolprocedure i Europa-Parlamentet og Rådet. F. eks. inden for rammerne af EU4Health-arbejdsprogrammet for 2022: En indkaldelse af forslag havde til formål at fremme kapacitetsopbygning i eksisterende og nye bemyndigede organer, lette små og mellemstore virksomheders (SMV'ers) og førstegangsansøgeres adgang til bemyndigede organer og for styrke gennemførelsen af forordningen om medicinsk udstyr og forordningen om medicinsk udstyr til in vitro- fabrikanternes parathed(jf. HS-g-22-19. 03), foranstaltninger forskellige til støtte DA 4 DA Den 9. december 2022 udstedte MDCG sit holdningsdokument MDCG 2022-1816, hvori der er fastsat en ensartet tilgang for de kompetente myndigheder til at anvende markedsovervågningsforanstaltninger for at bygge bro mellem udløbet af certifikater i henhold til direktivet om medicinske anordninger eller certifikater i henhold til direktivet om aktivt, implantabelt medicinsk udstyr og udstedelsen af certifikater i henhold til forordningen om medicinsk udstyr. Denne tilgang er tænkt som en midlertidig foranstaltning, indtil lovændringerne i dette forslag træder i kraft. Det bidrager til at undgå afbrydelser af forsyningen af medicinsk udstyr på EU-markedet. I betragtning af det antal certifikater, der udløber i 2023 og 2024, anses det imidlertid ikke for at være en holdbar løsning til at afhjælpe den forventede flaskehals i forbindelse med udløbne certifikater frem til den 26. maj 2024. 2. • • RETSGRUNDLAG, PROPORTIONALITETSPRINCIPPET NÆRHEDSPRINCIPPET OG Retsgrundlag Retsgrundlaget for dette forslag er artikel 114 og artikel 168, stk. 4, litra c), i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde (TEUF). Nærhedsprincippet I overensstemmelse med nærhedsprincippet må der kun handles på EU-plan, hvis målene med den planlagte foranstaltning ikke kan opfyldes af medlemsstaterne alene. Den lovgivning, der ændres, blev vedtaget på EU-plan i overensstemmelse med nærhedsprincippet, og enhver ændring skal foretages ved en retsakt vedtaget af EU- lovgiverne. I forbindelse med det foreliggende ændringsforslag er det nødvendigt med handling på EU-plan for at undgå afbrydelser i forsyningen af udstyr i EU, sikre et velfungerende indre marked og sikre et højt sundhedsbeskyttelsesniveau for patienter og brugere. • Proportionalitetsprincippet Den foreslåede EU-handling er nødvendig for at afværge risikoen for mangel på medicinsk udstyr i hele EU. Ændringsforslagene har til formål at sikre, at det tilsigtede formål med forordningen om medicinsk udstyr og forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik kan nås. Formålet er at etablere et solidt, gennemsigtigt, forudsigeligt og bæredygtigt regelsæt for medicinsk udstyr, som garanterer et højt niveau for beskyttelse af folkesundheden og patientsikkerheden og et velfungerende indre marked for disse produkter. Forslaget fastholder målet med de to forordninger om at sikre et højt niveau for udstyrs sikkerhed og ydeevne ved at forbedre de bemyndigede organers tilsyn med udstyret. Det giver kun den ekstra tid, der er nødvendig for at nå dette mål. Forslaget står i et rimeligt forhold til målet, idet det har til formål at løse det identificerede problem, nemlig at et stort antal eksisterende medicinsk udstyr kan forsvinde fra markedet på grund af mangel på diagnostik (jf. HS-p-22-19. 04, 06, 07, 08, 09, 10 og 11) og direkte tilskud til medlemsstaternes myndigheder: styrket markedsovervågning af medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro- diagnostik (HS-g-22-19. 01). Inden for rammerne af EU4Health-programmet for 2023: støtte til det tekniske sekretariat for koordineringsgruppen af bemyndigede organer (jf. HS-p-23-63) og indkaldelse af forslag til et program for medicinsk udstyr til sjældne sygdomme, navnlig rettet mod pædiatriske patienter (jf. HS-g-23-65). MDCG 2022-18 "MDCG position paper on the application of Article 97 MDR to legacy devices for which the MDD or AIMDD certificate expires before the issuance of a MDR certificate". 5 DA 16 DA kapacitet med hensyn til bemyndigede organer og utilstrækkelig parathed blandt fabrikanter. De foreslåede ændringer af forordningen om medicinsk udstyr er derfor begrænset til at tillade en gradvis indfasning af kravene, der er begrænset til "udstyr, der opfylder tidligere regler", for hvilket det kræves, at det bemyndigede organ inddrages i overensstemmelsesvurderingen, uden at ændre indholdet af disse krav, og fjernelsen af "salgsdatoen". Ændringen af forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik er begrænset til fjernelsen af "salgsdatoen" for at sikre overensstemmelse med den foreslåede ændring i forordningen om medicinsk udstyr. Kommissionen foreslår, at der sondres mellem udstyr med højere risiko (dvs. udstyr i klasse III og implantabelt udstyr i klasse IIb) og udstyr med lavere risiko (dvs. andet udstyr i klasse IIb, udstyr i klasse IIa og klasse Im, Is, Ir17) med kortere overgangsperioder for udstyr med højere risiko og længere overgangsperioder for udstyr med lavere risiko. Denne tilgang har til formål at skabe balance mellem den tilgængelige kapacitet med hensyn til bemyndigede organer og paratheden blandt fabrikanterne og et højt niveau for beskyttelse af folkesundheden. • Valg af retsakt Den foreslåede retsakt er en forordning, der skal vedtages af Europa-Parlamentet og Rådet, eftersom de retsakter, der skal ændres, er forordninger vedtaget af Europa- Parlamentet og Rådet. 3. RESULTATER AF EFTERFØLGENDE EVALUERINGER, HØRINGER AF INTERESSEREDE PARTER OG KONSEKVENSANALYSER I betragtning af forslagets hastende karakter ledsages det ikke af en særlig konsekvensanalyse. Der blev allerede foretaget en konsekvensanalyse i forbindelse med udarbejdelsen af forslagene til forordningen om medicinsk udstyr og forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik, og dette forslag ændrer ikke indholdet af forordningen om medicinsk udstyr eller forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik og pålægger ikke de berørte parter nye forpligtelser. Det har primært til formål at ændre overgangsbestemmelserne, således at der gives yderligere tid til overgangen til kravene i forordningen om medicinsk udstyr for at undgå mangler. Behovet for at handle hurtigt for at sikre sikkerhed forud for forordningens nuværende udløb af overgangsperioden gav ikke mulighed for en bred offentlig høring. Kommissionen indsamlede derfor det nødvendige input fra medlemsstaterne og interessenterne gennem målrettede udvekslinger. Initiativet har til formål at sikre, at patienter i hele Europa har adgang til sikkert medicinsk udstyr. Da stadig flere certifikater udløber inden datoen i maj 2024, har Kommissionen forpligtet sig til at vedtage et forslag i januar 2023. Dette underbygges af presserende opfordringer fra Europa-Parlamentet, medlemsstaterne og interessenter, dvs. sundhedspersoner, patienter, den akademiske verden, videnskabelige organer, industrien og bemyndigede organer. Der er blevet indsamlet input fra medlemsstaterne og interaktion, hovedsagelig inden for rammerne af Koordinationsgruppen for Medicinsk Udstyr (MDCG), som afholdt møder om kapacitets- og parathedsspørgsmål den 24. -25. august, den 24. -25. oktober og den 17. november 2022. Efter en debat i Europa- Parlamentet den 24. november 2022 (mundtlig forespørgsel O-43/2022) anmodede interessenterne gennem målrettet 17 Klasse Im: udstyr i klasse I med en målefunktion. Klasse Is: udstyr i klasse I, der bringes i omsætning i steril tilstand. Klasse Ir: udstyr i klasse I, som er genanvendelige kirurgiske instrumenter. DA 6 DA Europa-Parlamentets Udvalg om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed i en skrivelse af 5. december 2022 om en målrettet hasteændring. Den 9. december 2022 fandt der en udveksling af synspunkter sted med medlemsstaterne på samlingen i EPSCO-Rådet (sundhed)18. Næsten alle medlemsstater tog ordet og støttede en hurtig vedtagelse af en målrettet ændring af forordningen om medicinsk udstyr og in vitro-diagnostik som foreslået af til forordningen om medicinsk udstyr Kommissionen. Kommissionen vil fortsat nøje overvåge udviklingen og virkningerne af de foreslåede ændringer på markedet. Den vil også høre MDCG og interessenter om behovet for supplerende foranstaltninger. 4. VIRKNINGER FOR BUDGETTET Den foreslåede foranstaltning har ingen virkninger for budgettet. 5. • ANDRE FORHOLD Nærmere redegørelse for de enkelte bestemmelser i forslaget Artikel 1 indeholder de foreslåede ændringer af artikel 120, stk. 2, 3 og 4, samt af artikel 122 og 123 i forordningen om medicinsk udstyr. Artikel 2 indeholder ændringerne af artikel 110, stk. 4, samt af artikel 112 i forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik. • Artikel 1, stk. 1, litra a), i forslaget — forlængelse af certifikaternes gyldighed Med denne bestemmelse ændres artikel 120, stk. 2, i forordningen om medicinsk udstyr. Gyldigheden af de certifikater, der er udstedt i henhold til Rådets direktiv 90/385/EØF eller 93/42/EØF, og som var gyldige på dagen for anvendelsesdatoen for forordningen om medicinsk udstyr (den 26. maj 2021), og som ikke er blevet trukket tilbage af et bemyndiget organ, forlænges. Forlængelsen finder direkte anvendelse, således at de bemyndigede organer ikke er forpligtede til at ændre datoen på de enkelte certifikater. Varigheden af forlængelsen af certifikatets gyldighed svarer til længden af den forlængede overgangsperiode, der er fastsat i den foreslåede artikel 120, stk. 3a til 3c, i forordningen om medicinsk udstyr. For så vidt angår de certifikater, der allerede er udløbet, når den foreslåede ændring træder i kraft, vil forlængelsen være betinget af, at fabrikanten på udløbsdatoen har underskrevet en kontrakt med et bemyndiget organ om overensstemmelsesvurdering af det pågældende udstyr. Hvis der ikke er underskrevet en sådan kontrakt på det tidspunkt, hvor certifikatet udløb, kan en national kompetent myndighed alternativt have indrømmet en undtagelse fra den gældende overensstemmelsesvurderingsprocedure i overensstemmelse med artikel 59 i forordningen om medicinsk udstyr eller have krævet, at fabrikanten gennemfører overensstemmelsesvurderingsproceduren inden for en bestemt frist i overensstemmelse med artikel 97 i forordningen om medicinsk udstyr. • Artikel 1, stk. 1, litra b), i forslaget — forlængelse af overgangsperioden Med denne bestemmelse ændres artikel 120, stk. 3, i forordningen om medicinsk udstyr. På grund af bestemmelsens længde erstattes stk. 3 af stk. 3a til 3g. Overgangsperioden forlænges fra den 26. maj 2024 til den 31. december 2027 for 18 Jf. Kommissionens orienterende note, der er rundsendt som rådsdokument 15520/22 af 6. 12. 2022. DA 7 DA udstyr med højere risiko (udstyr i klasse III og implantabelt udstyr i klasse IIb, undtagen visse former for udstyr, for hvilket forordningen om medicinsk udstyr indeholder undtagelser, eftersom dette udstyr anses for at være baseret på veletablerede teknologier) og til den 31. december 2028 for udstyr med middel og lavere risiko (andet udstyr i klasse IIb og udstyr i klasse IIa, Im, I og Ir). På samme måde som den nuværende artikel 120, stk. 3, i forordningen om medicinsk udstyr finder den forlængede overgangsperiode kun anvendelse på "udstyr, der opfylder en overensstemmelseserklæring udstedt i henhold til Rådets direktiv 90/385/EØF eller 93/42/EØF før den 26. maj 2021. udstyr med certifikat tidligere regler", eller dvs. et Desuden er anvendelsen af den forlængede overgangsperiode underlagt flere kumulative betingelser, nemlig: ● ● ● ● ● Udstyret skal fortsat være i overensstemmelse med direktiv 90/385/EØF eller direktiv 93/42/EØF, alt efter hvad der er relevant. Denne betingelse er allerede en del af den nuværende artikel 120, stk. 3, i forordningen om medicinsk udstyr. Der er ikke nogen væsentlige ændringer i udstyrets design og erklærede formål. Denne betingelse er allerede en del af den nuværende artikel 120, stk. 3, i forordningen om medicinsk udstyr. Udstyret udgør ikke en uacceptabel risiko for patienters, brugeres eller andre personers sundhed eller sikkerhed eller for andre aspekter af beskyttelsen af folkesundheden. Begrebet "uacceptabel risiko for sundhed og sikkerhed" er fastsat i artikel 94 og 95 i forordningen om medicinsk udstyr. Der kræves ikke systematisk kontrol af udstyrets sikkerhed, da udstyr med et certifikat udstedt i henhold til direktiverne vil være underlagt "passende overvågning" udført af det organ, der har udstedt certifikatet, eller et bemyndiget organ, der er udpeget i henhold til forordningen om medicinsk udstyr. Hvis en kompetent myndighed som led i deres markedsovervågningsaktiviteter konstaterer, at udstyret udgør en uacceptabel risiko for patienters, brugeres eller andre personers sundhed eller sikkerhed eller for andre aspekter af beskyttelsen af folkesundheden, finder overgangsperioden ikke længere anvendelse på udstyret. Fabrikanten har senest den 26. maj 2024 indført et kvalitetsstyringssystem i overensstemmelse med artikel 10, stk. 9, i forordningen om medicinsk udstyr. Med denne betingelse skal det sikres, at fabrikanterne gradvist bevæger sig i retning af fuld overholdelse af kravene i forordningen om medicinsk udstyr. Der kræves på nuværende tidspunkt ingen specifik attestering, dvs. ingen egenerklæring eller verifikation af kvalitetsstyringssystemets egnethed fra et bemyndiget om overensstemmelsesvurdering til et bemyndiget organ (se næste betingelse) bekræfter fabrikanten imidlertid implicit, at dennes kvalitetsstyringssystem er i overensstemmelse med forordningen om medicinsk udstyr. ansøgning indgive organ. Ved en at Senest den 26. maj 2024 har fabrikanten eller dennes bemyndigede repræsentant indgivet en formel ansøgning i overensstemmelse med punkt 4. 3 i bilag om overensstemmelsesvurdering for så vidt angår "udstyr, der opfylder tidligere regler", der er omfattet af et certifikat eller en overensstemmelseserklæring i henhold til et direktiv, eller for så vidt angår udstyr, der skal erstatte dette forordningen medicinsk udstyr VII om til DA 8 DA udstyr i henhold til forordningen om medicinsk udstyr, og senest den 26. september 2024 har det bemyndigede organ og fabrikanten indgået en skriftlig aftale i overensstemmelse med punkt 4. 3 i bilag VII til denne forordning. Denne betingelse har til formål at sikre, at kun udstyr, som fabrikanten har til hensigt at lade overgå til forordningen om medicinsk udstyr, vil nyde godt af den forlængede overgangsperiode. Forlængelsen bør dog også gælde for "udstyr, der opfylder tidligere regler", som fabrikanten har til hensigt at erstatte med om hvilket overensstemmelsesvurdering inden den 26. maj 2024. På denne måde vil unødvendige ansøgninger om certificering af udstyr, der under alle omstændigheder vil blive udfaset og erstattet af en ny generation af udstyr, blive undgået, idet de eksisterende modeller forbliver tilgængelige indtil overgangsperiodens udløb. vedkommende ansøger udstyr, "nyt" for Udstyr, der er omfattet af et certifikat udstedt i henhold til direktivet om aktivt, implantabelt medicinsk udstyr eller direktivet om medicinske anordninger, er fortsat underlagt "passende overvågning" udført af det bemyndigede organ, der har udstedt certifikatet. Alternativt kan fabrikanten aftale med et bemyndiget organ, der er udpeget i henhold til forordningen om medicinsk udstyr, at sidstnævnte bliver ansvarligt for overvågningen. Senest på den dato, hvor den skriftlige aftale mellem i fabrikanten og det bemyndigede organ om overensstemmelsesvurdering overensstemmelse med forordningen om medicinsk udstyr skal underskrives, bliver det bemyndigede organ som standard ansvarligt for den passende overvågning. Med ændringen indføres en overgangsperiode indtil den 26. maj 2026 også for implantabelt udstyr efter mål i klasse III, som i øjeblikket ikke er omfattet af artikel 120, stk. 3, i forordningen om medicinsk udstyr. Fabrikanter af implantabelt udstyr efter mål i klasse III skal opfylde alle gældende krav i forordningen om medicinsk udstyr siden den 26. maj 2021, men de vil nu få mere tid til at få deres kvalitetsstyringssystem certificeret af et bemyndiget organ. I dette tilfælde finder overgangsperioden kun anvendelse, hvis fabrikanten har indgivet en ansøgning inden den 26. maj 2024, som har ført til underskrivelse af en kontrakt med det bemyndigede organ inden den 26. september 2024. Artikel 1, stk. 1, litra c), i forslaget — fjernelse af "salgsdatoen" i forordningen om medicinsk udstyr Med denne bestemmelse fjernes den nuværende "salgsdato" (den 27. maj 2025) i artikel 120, stk. 4, i forordningen om medicinsk udstyr. Udstyr, der bringes i omsætning inden overgangsperiodens udløb, kan derfor gøres yderligere tilgængeligt på markedet uden en lovbestemt tidsbegrænsning. Artikel 1, stk. 2 og 3, i forslaget — tilpasning af artikel 122 og 123 i forordningen om medicinsk udstyr Med denne bestemmelse tilpasses artikel 122 og 123 i forordningen om medicinsk udstyr for at afspejle den forlængede overgangsperiode og fjernelsen af "salgsdatoen". Artikel 2, stk. 1, i forslaget — fjernelse af "salgsdatoerne" i forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik Med denne bestemmelse fjernes de nuværende "salgsdatoer" (den 25. maj 2025 og den 26. maj 2028) i artikel 110, stk. 4, i forordningen om medicinsk udstyr. Udstyr, der bringes i omsætning inden overgangsperiodens udløb som fastsat i artikel 110, • • • DA 9 DA stk. 3, i forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik, kan derfor gøres yderligere tilgængeligt på markedet uden en lovbestemt tidsbegrænsning. • Artikel 2, stk. 2, i forslaget — tilpasning af artikel 112 i forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik Med denne bestemmelse tilpasses artikel 112 i forordningen om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik for at afspejle fjernelsen af "salgsdatoerne". DA 10 DA 2023/0005 (COD) Forslag til EUROPA-PARLAMENTETS OG RÅDETS FORORDNING om ændring af forordning (EU) 2017/745 og (EU) 2017/746 for så vidt angår overgangsbestemmelser for visse former for medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik (EØS-relevant tekst) EUROPA-PARLAMENTET OG RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, særlig artikel 114 og artikel 168, stk. 4, litra c), under henvisning til forslag fra Europa-Kommissionen, efter fremsendelse af udkast til lovgivningsmæssig retsakt til de nationale parlamenter, efter høring af Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg, efter høring af Regionsudvalget, efter den almindelige lovgivningsprocedure, og ud fra følgende betragtninger: (1) Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/7451 og (EU) 2017/7462 fastsætter nye rammebestemmelser til sikring af et velfungerende indre marked for medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik med udgangspunkt i et højt sundhedsbeskyttelsesniveau for patienter og brugere. Samtidig fastsætter forordning (EU) 2017/745 og (EU) 2017/746 høje standarder for kvalitet og sikkerhed af medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik for at imødegå fælles sikkerhedsbekymringer for så vidt angår sådant udstyr. De to forordninger styrker endvidere i væsentlig grad centrale elementer i de eksisterende rammebestemmelser i Rådets direktiv 90/385/EØF3 og 93/42/EØF4 samt Europa-Parlamentets og Rådets overvågning direktiv organer, dokumentation, krav overensstemmelsesvurderingsprocedurer, sikkerhedsovervågning og markedsovervågning, samtidig med at der indføres bemyndigede klinisk 98/79/EF5, f. eks. af til 1 2 3 4 5 Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/745 af 5. april 2017 om medicinsk udstyr, om ændring af direktiv 2001/83/EF, forordning (EF) nr. 178/2002 og forordning (EF) nr. 1223/2009 og om ophævelse af Rådets direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF (EUT L 117 af 5. 5. 2017, s. 1). Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2017/746 af 5. april 2017 om medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik og om ophævelse af direktiv 98/79/EF og Kommissionens afgørelse 2010/227/EU (EUT L 117 af 5. 5. 2017, s. 176). Rådets direktiv 90/385/EØF af 20. juni 1990 om indbyrdes tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om aktivt, implantabelt medicinsk udstyr (EFT L 189 af 20. 7. 1990, s. 17). Rådets direktiv 93/42/EØF af 14. juni 1993 om medicinske anordninger (EFT L 169 af 12. 7. 1993, s. 1). Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 98/79/EF af 27. oktober 1998 om medicinsk udstyr til in vitro- diagnostik (EFT L 331 af 7. 12. 1998, s. 1). DA 11 DA (2) (3) (4) (5) (6) (7) 6 7 bestemmelser, der sikrer gennemsigtighed og sporbarhed i forbindelse med medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik. På grund af virkningerne af covid-19-pandemien er anvendelsesdatoen for forordning (EU) 2017/745 blevet udsat med et år til den 26. maj 2021 ved Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2020/5616, mens den 26. maj 2024 blev fastholdt som udløbet af den overgangsperiode, hvor visse former for udstyr, der fortsat er i overensstemmelse med direktiv 90/385/EØF eller direktiv 93/42/EØF, kan bringes i omsætning eller ibrugtages. Virkningerne af covid-19-pandemien har endvidere betydet, at den overgangsperiode, der er fastsat i forordning (EU) 2017/746, allerede er blevet forlænget ved Europa- Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2022/1127. til stadig organer tilstrækkelig På trods af den stadige stigning i antallet af bemyndigede organer, der er udpeget i henhold til forordning (EU) 2017/745, er den samlede kapacitet med hensyn til de bemyndigede sikre ikke overensstemmelsesvurderingen af det store antal udstyr med certifikater udstedt i henhold til direktiv 90/385/EØF eller direktiv 93/42/EØF før den 26. maj 2024. Det ser ud til, at et stort antal fabrikanter, navnlig små og mellemstore virksomheder, ikke er tilstrækkeligt klædt på til at påvise overensstemmelse med kravene i forordning (EU) 2017/745 — også i betragtning af disse nye kravs kompleksitet. Derfor er det meget sandsynligt, at mange typer udstyr, der kan bringes i omsætning i overensstemmelse med overgangsbestemmelserne i forordning (EU) 2017/745, ikke vil blive før overgangsperiodens udløb, hvilket fører til en risiko for mangel på medicinsk udstyr i EU. i overensstemmelse med nævnte certificeret forordning at I lyset af rapporter fra sundhedspersoner om den overhængende risiko for mangel på udstyr er det nødvendigt hurtigst muligt at forlænge gyldigheden af certifikater udstedt i henhold til direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF og at forlænge den overgangsperiode, i hvilken udstyr, der er i overensstemmelse med disse direktiver, kan bringes i omsætning. Forlængelsen bør være tilstrækkelig lang til at give bemyndigede organer den nødvendige tid til at gennemføre de overensstemmelsesvurderinger, der kræves af dem. Forlængelsen har til formål at sikre et højt niveau af beskyttelse af folkesundheden, herunder patientsikkerhed, og undgå mangel på medicinsk udstyr, der er nødvendigt, for at sundhedstjenesterne kan fungere gnidningsløst, uden at sænke de nuværende kvalitets- og sikkerhedskrav. Forlængelsen bør være underlagt visse betingelser for at sikre, at det kun er udstyr, der er sikkert, og for hvilket fabrikanterne har indledt overgangen til at overholde forordning (EU) 2017/745, der vil få gavn af den ekstra tid. For at sikre en gradvis overgang til forordning (EU) 2017/745 bør passende overvågning af udstyr, der er omfattet af overgangsperioden, i sidste ende overgå fra det organ, der har udstedt certifikatet i overensstemmelse med direktiv 90/385/EØF Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2020/561 af 23. april 2020 om ændring af forordning (EU) 2017/745 om medicinsk udstyr, for så vidt angår datoerne for anvendelse af visse af dens bestemmelser (EUT L 130 af 24. 4. 2020, s. 18). Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2022/112 af 25. januar 2022 om ændring af forordning (EU) 2017/746 for så vidt angår overgangsbestemmelser for visse former for medicinsk udstyr til in vitro-diagnostik og udskydelse af anvendelsen af betingelser for internt udstyr (EUT L 19 af 28. 1. 2022, s. 3). DA 12 DA (8) (9) eller direktiv 93/42/EØF, til et bemyndiget organ, der er udpeget i henhold til forordning (EU) 2017/745. Af hensyn til retssikkerheden bør det fastsættes, at det bemyndigede organ ikke bør være ansvarligt for overensstemmelsesvurderings- og overvågningsaktiviteter, der udføres af det afgående organ. For så vidt angår den tid, der er nødvendig for at give fabrikanter og bemyndigede organer mulighed for at foretage overensstemmelsesvurderingen i overensstemmelse med forordning (EU) 2017/745 af medicinsk udstyr, der er CE-mærket i overensstemmelse med direktiv 90/385/EØF eller direktiv 93/42/EØF, bør der findes en balance mellem den begrænsede tilgængelige kapacitet med hensyn til de bemyndigede organer og sikring af et højt niveau for patientsikkerhed og beskyttelse af folkesundheden. Overgangsperiodens længde bør derfor afhænge af det pågældende medicinske udstyrs risikoklasse, således at perioden er kortere for udstyr tilhørende en højere risikoklasse og længere for udstyr tilhørende en lavere risikoklasse. et af om krav inddragelse I modsætning til direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF indeholder forordning (EU) 2017/745 i overensstemmelsesvurderingen af implantabelt udstyr efter mål i klasse III. I betragtning af den utilstrækkelige kapacitet med hensyn til de bemyndigede organer og det forhold, at fabrikanter af udstyr efter mål ofte er små eller mellemstore virksomheder, der ikke havde adgang til et bemyndiget organ i henhold til direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF, bør der fastsættes en overgangsperiode, hvor implantabelt udstyr efter mål i klasse III kan bringes i omsætning eller ibrugtages uden et certifikat udstedt af et bemyndiget organ. bemyndiget organ et (10) I henhold til artikel 120, stk. 4, i forordning (EU) 2017/745 og artikel 110, stk. 4, i forordning (EU) 2017/746 er yderligere tilgængeliggørelse af udstyr, der bringes i omsætning inden udløbet af den gældende overgangsperiode, og som stadig befinder sig i forsyningskæden et år efter overgangsperiodens udløb, forbudt. For at forhindre unødvendig bortskaffelse af sikkert medicinsk udstyr og medicinsk udstyr til in vitro- diagnostik, der stadig befinder sig i forsyningskæden, og dermed øge den overhængende risiko for mangel på udstyr, bør en sådan yderligere tilgængeliggørelse af udstyr ikke være underlagt en tidsbegrænsning. (11) Vedtagelsen af denne forordning finder sted på grund særlige omstændigheder som følge en overhængende risiko for mangel på medicinsk udstyr og den dermed forbundne risiko for en folkesundhedskrise. For at opnå den tilsigtede virkning af ændringerne af forordning (EU) 2017/745 og (EU) 2017/746 og for at sikre tilgængeligheden af udstyr, hvis certifikater allerede er udløbet eller udløber inden den 26. maj 2024, erhvervsdrivende og sundhedstjenesteydere og af hensyn til sammenhængen i ændringerne af begge forordninger skal denne forordning træde i kraft hurtigst muligt. Af samme grund bør der også ske fravigelse af den periode på otte uger, der er omhandlet i artikel 4 i protokol nr. 1 om de nationale parlamenters rolle i Den Europæiske Union, der er knyttet som bilag til traktaten om Den Europæiske Union, traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde og traktaten om oprettelse af Det Europæiske Atomenergifællesskab — retssikkerhed skabe for for at VEDTAGET DENNE FORORDNING: I forordning (EU) 2017/745 foretages følgende ændringer: Artikel 1 DA 13 DA 1) I artikel 120 foretages følgende ændringer: a) Stk. 2, andet afsnit, affattes således: "Certifikater, der er udstedt af bemyndigede organer i henhold til direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF fra den 25. maj 2017, der var gyldige den 26. maj 2021, og som ikke er blevet trukket tilbage efterfølgende, forbliver gyldige efter udløbet af den periode, der er anført på certifikatet, indtil de datoer, der er fastsat i stk. 3b for udstyrets relevante risikoklasse. Certifikater som omhandlet i første punktum, der er udløbet før den [OP indsæt dato — denne forordningsikrafttrædelsesdato], anses kun for gyldige indtil de datoer, der er fastsat i stk. 3b, hvis en af følgende betingelser er opfyldt: a) b) Fabrikanten og et bemyndiget organ har inden certifikatets udløbsdato indgået en skriftlig aftale i overensstemmelse med bilag VII, punkt 4. 3, andet afsnit, om overensstemmelsesvurdering for så vidt angår udstyr, der er omfattet af det udløbne certifikat, eller for udstyr, der er beregnet til at erstatte dette udstyr. den gældende En kompetent myndighed i en medlemsstat har indrømmet en undtagelse fra i overensstemmelse med artikel 59, stk. 1, eller har krævet, at fabrikanten gennemfører den gældende overensstemmelsesvurderingsprocedure i overensstemmelse med artikel 97, stk. 1. " overensstemmelsesvurderingsprocedure b) Stk. 3 erstattes af følgende: "3a. Uanset artikel 5, og forudsat at betingelserne i nærværende artikels stk. 3d er opfyldt, kan udstyr som omhandlet i nærværende artikels stk. 3b og 3c bringes i omsætning eller ibrugtages indtil de datoer, der er fastsat i disse stykker. 3b. Udstyr med et certifikat, der er udstedt i overensstemmelse med direktiv 90/385/EØF eller direktiv 93/42/EØF, og som er gyldigt i medfør af nærværende artikels stk. 2, kan bringes i omsætning eller ibrugtages indtil følgende datoer: a) b) den 31. december 2027 for udstyr i klasse III og implantabelt udstyr i klasse IIb, bortset fra suturer, hæfteklammer, tandfyldninger, tandbøjler, tandkroner, skruer, kiler, plader, tråd, nåle, klemmer og forbindelsesled den 31. december 2028 for andet udstyr i klasse IIb end det, der er omfattet af litra a), for udstyr i klasse IIa og for udstyr i klasse I, der bringes i omsætning i steril tilstand eller har en målefunktion. 3c. Udstyr, for hvilket overensstemmelsesvurderingsproceduren i henhold til direktiv 93/42/EØF ikke krævede inddragelse af et bemyndiget organ, for hvilket overensstemmelseserklæringen er udarbejdet før den 26. maj 2021, og for hvilket overensstemmelsesvurderingsproceduren i henhold til denne forordning kræver inddragelse af et bemyndiget organ, kan bringes i omsætning eller ibrugtages indtil den 31. december 2028. 3d. Udstyr må kun bringes i omsætning eller ibrugtages indtil de datoer, der er omhandlet i denne artikels stk. 3b og 3c, hvis følgende betingelser er opfyldt: a) Udstyret er fortsat i overensstemmelse med direktiv 90/385/EØF eller direktiv 93/42/EØF, alt efter hvad der er relevant. DA 14 DA b) Der er ikke foretaget væsentlige ændringer i designet og med hensyn til det erklærede formål. c) Udstyret udgør ikke en uacceptabel risiko for patienters, brugeres eller andre personers sundhed eller sikkerhed eller for andre aspekter af beskyttelsen af folkesundheden. d) e) Fabrikanten den kvalitetsstyringssystem i overensstemmelse med artikel 10, stk. 9. 26. maj senest 2024 har indført et Senest den 26. maj 2024 har fabrikanten eller en bemyndiget repræsentant indgivet en formel ansøgning i overensstemmelse med bilag VII, punkt 4. 3, første afsnit, om overensstemmelsesvurdering for så vidt angår udstyr som omhandlet i nærværende artikels stk. 3b og 3c eller for så vidt angår udstyr, der skal erstatte dette udstyr, og senest den 26. september 2024 har det bemyndigede organ og fabrikanten indgået en skriftlig aftale i overensstemmelse med bilag VII, punkt 4. 3, andet afsnit. 3e. Uanset stk. 3a finder denne forordnings krav vedrørende overvågning, efter at udstyret er bragt i omsætning, markedsovervågning, sikkerhedsovervågning, registrering af erhvervsdrivende og af udstyr anvendelse på udstyr som omhandlet i nærværende artikels stk. 3b og 3c, i stedet for de tilsvarende krav i direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF. 3f. Med forbehold af kapitel IV og denne artikels stk. 1 er det bemyndigede organ, som udstedte det certifikat, der er omhandlet i nærværende artikels stk. 3b, fortsat ansvarligt for den passende overvågning for så vidt angår de gældende krav for det udstyr, som det har certificeret, medmindre fabrikanten har indgået en aftale med et bemyndiget organ som udpeget i henhold til artikel 42 om, at dette organ skal udføre denne overvågning. Senest den 26. september 2024 bliver det bemyndigede organ, der har indgået den skriftlige aftale, der er omhandlet i stk. 3d, litra e), ansvarligt for overvågningen af det udstyr, der er omfattet af den skriftlige aftale. Hvis den skriftlige aftale omfatter udstyr, der er beregnet til at erstatte udstyr med et certifikat, der er udstedt i overensstemmelse med direktiv 90/385/EØF eller direktiv 93/42/EØF, skal overvågningen foretages med hensyn til det erstattede udstyr. Ordningerne for overførsel af overvågningen fra det bemyndigede organ, der har udstedt certifikatet, til det bemyndigede organ, der er udpeget i overensstemmelse med artikel 42, fastlægges i en aftale mellem fabrikanten, det bemyndigede organ, der er udpeget i overensstemmelse med artikel 42, og, hvis det er praktisk muligt, det bemyndigede organ, der har udstedt certifikatet. Det bemyndigede organ, der er udpeget i henhold til artikel 42, er ikke det overensstemmelsesvurderingsaktiviteter ansvarligt bemyndigede organ, der har udstedt certifikatet. udført for af et bemyndiget 3g. Uanset artikel 5 kan implantabelt udstyr efter mål i klasse III bringes i omsætning eller ibrugtages frem til den 26. maj 2026 uden et certifikat udstedt af den i overensstemmelsesvurderingsprocedure, der er omhandlet i artikel 52, stk. 8, andet afsnit, forudsat at fabrikanten eller dens bemyndigede repræsentant senest den 26. maj 2024 har indgivet en formel ansøgning i overensstemmelse med bilag VII, punkt 4. 3, første afsnit, om overensstemmelsesvurdering, og det overensstemmelse med organ DA 15 DA bemyndigede organ og fabrikanten senest den 26. september 2024 har indgået en skriftlig aftale i overensstemmelse med bilag VII, punkt 4. 3, andet afsnit. " c) Stk. 4 affattes således: "4. Udstyr, der lovligt er bragt i omsætning i henhold til direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF før den 26. maj 2021, og udstyr, der er bragt i omsætning fra den 26. maj 2021, i henhold til denne artikels stk. 3a, 3b, 3c og 3g, kan fortsat bringes i omsætning eller ibrugtages. " 2) I artikel 122 foretages følgende ændringer: 1) Indledningen i stk. 1 affattes således: "Uden at dette berører denne forordnings artikel 120, stk. 3a-3f og stk. 4, og uden at det berører medlemsstaternes og fabrikanternes forpligtelser for så vidt angår sikkerhedsovervågning og fabrikanternes forpligtelser for så vidt angår tilrådighedsstillelse af dokumentation, jf. direktiv 90/385/EØF og 93/42/EØF, ophæves nævnte direktiver med virkning fra den 26. maj 2021 med undtagelse af:". 2) Stk. 2 affattes således: "For så vidt angår udstyr omhandlet i denne forordnings artikel 120, stk. 3a-3f og stk. 4, finder de i stk. 1 omhandlede direktiver fortsat anvendelse i det omfang, det er nødvendigt med henblik på anvendelsen af de nævnte stykker. " 3) Artikel 123, stk. 3, litra d), 24. led, affattes således: " - Artikel 120, stk. 3e. " I forordning (EU) 2017/746 foretages følgende ændringer: 1) Artikel 110, stk. 4, affattes således: Artikel 2 "4. Udstyr, der lovligt er bragt i omsætning i henhold til direktiv 98/79/EF før den 26. maj 2022, og udstyr, der lovligt er bragt i omsætning fra den 26. maj 2022, i henhold til denne artikels stk. 3, kan fortsat bringes i omsætning og ibrugtages. " 2) Artikel 112, stk. 2, affattes således: "For så vidt angår udstyr omhandlet i denne forordnings artikel 110, stk. 3 og 4, finder direktiv 98/79/EF fortsat anvendelse i det omfang, det er nødvendigt med henblik på anvendelsen af de nævnte stykker. " Denne forordning træder i kraft på dagen for offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Artikel 3 DA 16 DA Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i enhver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den […]. På Europa-Parlamentets vegne På Rådets vegne Formand Formand DA 17 DA |
Domstolens kendelse (Anden Afdeling) af 20. september 2001 i sag C-1/01 P, Asia Motor France SA, André-François Bach og Monin automobiles SA mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber og Europe auto services SA (EAS). ("Konkurrence — beslutning om afvisning af klager — åbenbart, at appellen skal delvis afvises og delvis forkastes") | 2001-11-24 | [
"European Commission",
"action for annulment (EU)",
"administrative procedure",
"import restriction",
"motor vehicle industry",
"unlawful agreement"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/56b7030b-d13b-4e54-8b15-2c821cf6039a | dan | [
"pdf",
"print"
] | C 331/6 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 24. 11. 2001 DOMSTOLENS KENDELSE DOMSTOLENS KENDELSE (Femte Afdeling) af 10. juli 2001 i sag C-497/99 P, Irish Sugar plc mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (1) (»Appel — EF-traktatens artikel 86 (nu artikel 82 EF) — sukker — kollektiv dominerende stilling — misbrug — åbenbart, dels at appellen skal afvises, dels forkastes«) (2001/C 331/08) (Processprog: engelsk) (Foreløbig oversættelse. Den endelige oversættelse vil blive offentlig- gjort i Samling af Afgørelser) I sag C-497/99 P, Irish Sugar plc, Carlow (Irland), ved Rechtsanwalt A. Böhlke, angående appel af dom afsagt den 7. oktober 1999 af De Europæiske Fællesskabers Ret i Første Instans (Tredje Afdeling) i sag T-228/97, Irish Sugar mod Kommissionen (Sml. II, s. 2969), hvori der er nedlagt påstand om annullation af denne dom — den anden part i appelsagen: Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (befuldmægti- get: K. Wiedner, bistået af C. Quigley) — har Domstolen (Femte Afdeling), sammensat af afdelingsformanden, A. La Pergola, og dommerne P. Jann, L. Sevo´ n, S. von Bahr (refereren- de dommer) og C. W. A. Timmermans; generaladvokat: D. Ruiz- Jarabo Colomer; justitssekretær: R. Grass, den 10. juli 2001 afsagt kendelse, hvis konklusion lyder således: 1) Appellen forkastes. 2) Irish Sugar plc betaler sagens omkostninger. (Anden Afdeling) af 20. september 2001 i sag C-1/01 P, Asia Motor France SA, André-François Bach og Monin automobiles SA mod Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber og Europe auto services SA (EAS) (1). (»Konkurrence — beslutning om afvisning af klager — åbenbart, at appellen skal delvis afvises og delvis forkastes«) (2001/C 331/09) (Processprog: fransk) (Foreløbig oversættelse. Den endelige oversættelse vil blive offentlig- gjort i Samling af Afgørelser) (Frankrig) I sag C-1/01 P, Asia Motor France SA under konkursbehand- ling, Chemille (Frankrig), André-François Bach, som likvidator for den af Jean-Michel Cesbron, Chemille, drevne virksomhed under konkursbehandling og Monin automobiles SA under (advokat: konkursbehandling, Bourg-de-Péage J. -C. Fourgoux), angående appel af dom afsagt den 26. oktober 2000 af De Europæiske Fællesskabers Ret i Første Instans (Femte Afdeling) i sag T-154/98, Asia Motor France m. fl. mod Kommissionen (Sml. II, s. 3453), hvori der er nedlagt påstand om, at denne dom ophæves — de andre parter i appelsagen: Kommissionen for De Europæiske Fællesskaber (befuldmægti- gede: G. Marenco og F. Siredey-Garnier) og Europe auto services SA (EAS), Livange (Luxembourg) — har Domstolen (Anden Afdeling), sammensat af afdelingsformanden, V. Skou- ris, og dommerne R. Schintgen (referende dommer) og N. Col- neric; generaladvokat: F. G. Jacobs; justitssekretær: R. Grass, den 20. september 2001 afsagt kendelse, hvis konklusion lyder således: 1) Appellen forkastes. 2) Asia Motor France SA, André-François Bach, som likvidator for J. -M. Cesbron’s virksomhed, og Monin automobiles SA betaler sagens omkostninger. (1) EFT C 63 af 4. 3. 2000. (1) EFT C 61 af 24. 2. 2001 |
Sag T-169/17: Sag anlagt den 17. marts 2017 — Pethke mod EUIPO | 2017-03-17 | [
"abuse of power",
"damages",
"demotion",
"disciplinary proceedings",
"principle of proportionality",
"psychological harassment",
"reassignment",
"sexual discrimination"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/eefd6e18-3937-11e7-a08e-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"xhtml"
] | C_2017151DA. 01004002. xml 15. 5. 2017 DA Den Europæiske Unions Tidende C 151/40 Sag anlagt den 17. marts 2017 — Pethke mod EUIPO (Sag T-169/17) (2017/C 151/52) Processprog: tysk Parter Sagsøger: Ralph Pethke (Alicante, Spanien) (ved advokat H. Tettenborn) Sagsøgt: Den Europæiske Unions Kontor for Intellektuel Ejendomsret Sagsøgerens påstande — Afgørelse PERS-AFFECT-16-134 af 17. oktober 2016, hvorved sagsøgeren med virkning fra den 17. oktober 2016 blev forflyttet fra stillingen som direktør for det centrale forretningsområdes hovedafdeling til en stilling ved tilsynsorganet og blev nedgraderet til administrationsrådet, annulleres. — Sagsøgeren tildeles erstatning for den lidte økonomiske og ikke-økonomiske skade som følge af tilsidesættelsen af dennes rettigheder. — EUIPO tilpligtes at betale sagens omkostninger. Søgsmålsgrunde og væsentligste argumenter Til støtte for søgsmålet har sagsøgeren fremsat fem anbringender. 1. Første anbringende: Tilsidesættelse af bestemmelserne vedrørende disciplinærsager i vedtægten for tjenestemænd i Den Europæiske Union (herefter »vedtægten«). Sagsøgeren har gjort gældende, at dennes degradering fra stillingen som hovedafdelingens direktør til en administratorstilling uden nogen karrieremuligheder ikke udgør en lovlig forflyttelse, men en disciplinær degradering, som i mangel af andet retsgrundlag burde have fundet sted ved en disciplinærsag. Sagsøgte har således ved sine handlinger tilsidesat de bestemmelser, der er fastsat i vedtægtens artikel 86 og i bilag IX dertil. 2. Andet anbringende: Forflyttelsens ulovlighed/magtmisbrug. Sagsøgeren har gjort gældende, at betingelserne for en almindelig forflyttelse ikke var opfyldt. Sagsøgerens forflyttelse/degradering var nemlig ikke i tjenestens interesse, og de forskellige anførte (skiftende) begrundelser for sagsøgerens forflyttelse tyder på magtmisbrug, og ækvivalensprincippet, der kræves overholdt ved en almindelig forflyttelse, er heller ikke opfyldt. 3. Tredje anbringende: Tilsidesættelse af forbuddet mod vilkårlighed og tilsidesættelse af forbuddet mod forskelsbehandling på grund af køn Sagsøgeren har anført, at dennes forflyttelse/degradering med henblik på at øge kvoten af kvinder i ledelsesregi udgør en direkte forskelsbehandling på grundlag af sagsøgerens køn. 4. Fjerde anbringende: Tilsidesættelse af proportionalitetsprincippet Sagsøgeren har gjort gældende, at dennes disciplinære forflyttelse udgør en uforholdsmæssig foranstaltning inden for rammerne af EUIPO’s interne omstrukturering. 5. Femte anbringende: Tilsidesættelse af retten til god forvaltning og tilsidesættelse af omsorgspligten — krænkelse af sagsøgerens fysiske og psykiske integritet — mobning Inden for rammerne af det femte anbringende gør sagsøgeren gældende, at dennes »brutale« afsættelse udgør en krænkelse af hans fysiske og psykiske integritet, og at afsættelsen ikke opfylder minimumsstandarderne for god forvaltning. EUIPO’s handlinger og undladelser har påført sagsøgeren en økonomisk og ikke-økonomisk skade, som giver sagsøgeren ret til erstatning |
Sag T-358/20: Rettens dom af 12. juli 2023 — Net Technologies Finland mod REA (Voldgiftsbestemmelse – syvende rammeprogram for forskning, teknologisk udvikling og demonstration (2007-2013) – personaleomkostninger – tilbagebetaling af udbetalte beløb – støtteberettigede udgifter i forbindelse med interne konsulenter – bevisbyrde) | 2023-07-12 | [
"Framework Programme for Research and Development",
"claim",
"damages",
"eligibility criteria",
"research and development",
"wage cost"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/d3864001-4543-11ee-9854-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa2a",
"xhtml"
] | C_2023304DA. 01002001. xml 28. 8. 2023 DA Den Europæiske Unions Tidende C 304/20 Rettens dom af 12. juli 2023 — Net Technologies Finland mod REA (Sag T-358/20) (1) (Voldgiftsbestemmelse - syvende rammeprogram for forskning, teknologisk udvikling og demonstration (2007-2013) - personaleomkostninger - tilbagebetaling af udbetalte beløb - støtteberettigede udgifter i forbindelse med interne konsulenter - bevisbyrde) (2023/C 304/22) Processprog: engelsk Parter Sagsøger: Net Technologies Finland Oy (Helsingfors, Finland) (ved advokat S. Pappas) Sagsøgt: Det Europæiske Forvaltningsorgan for Forskning (ved S. Payan-Lagrou og V. Canetti, som befuldmægtigede, bistået af advokat M. Le Berre) Sagens genstand Sagsøgeren har med sit søgsmål anlagt i henhold til artikel 272 TEUF nedlagt påstand om, for det første, at udgifterne i forbindelse med interne konsulenter er støtteberettigede, og, for det andet, at anmodningen om tilbagebetaling af 171 342,97 EUR og 17 134,30 EUR, som henholdsvis uretmæssigt er modtaget i tilskud og betalt i konventionalbod, er ugrundet. Konklusion 1) De udgifter til interne konsulenter, som Det Europæiske Forvaltningsorgan for Forskning (REA) har afvist for et beløb på 184 642,84 EUR, udgør støtteberettigede udgifter i henhold til tilskudsaftalen med referencen FP7SEC2012312484, som er indgået med henblik på gennemførelsen af projektet »Inter System Interoperability for Tetra — TetraPol Networks«. 2) De af REA udstedte debetnota nr. 3242005825 vedrørende tilbagebetaling af 171 342,97 EUR, som uretmæssigt er modtaget i tilskud, og nr. 3242005872 vedrørende tilbagebetaling af 17 134,30 EUR, som er betalt i konventionalbod, er ugrundede. 3) REA betaler sagsomkostningerne, herunder omkostningerne i forbindelse med sagen om foreløbige forholdsregler. (1) EUT C 279 af 24. 8. 2020 |
Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 | 2008-05-06 | [
"State aid",
"agricultural holding",
"aid to agriculture",
"control of State aid",
"exchange of information",
"small and medium-sized enterprises"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/5ac34dfe-10e8-4ae1-8e6a-9e92f4380809 | swe | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | 6. 5. 2008 SV Europeiska unionens officiella tidning C 111/25 Uppgifter från medlemsstaterna om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 XA-nummer Medlemsstat Region (2008/C 111/09) XA 6/08 Österrike Bundesland Salzburg på Namnet eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet stödordningen Erhaltung regionaltypischer Steinmauern und Holzzäune; Almschindeldächer Rättslig grund Allgemeine Richtlinie für die Gewährung von Förderungsmitteln des Landes Salzburg bzw. die Sonderrichtlinien des Bundes zu den sonstigen Maßnahmen der LE mit Ausnahmen hinsichtlich Förderbarkeit von Sachkosten und Min- destinvestitionssumme Planerade årliga utgifter inom stödord- ningen eller totalt belopp för indivi- duellt stöd som beviljas företaget Planerade årliga utgifter: ca 85 000 EUR/år Totalt belopp för individuellt stöd som beviljas ett företag: högst 10 000 EUR/år Högsta stödnivå Högsta stödnivå: 50 % Maximalt stödbelopp: 10 000 EUR per företag och år Datum för genomförande Från och med beviljandet av stödet Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet 31. 12. 2013 Stödets syfte Tillämplig regel: artikel 5 i förordning (EG) nr 1857/2006 (bevarande av tradi- tionella landskap och byggnader) Stödets syfte: byggande av sådant (t. ex. stenmurar och trästängsel) som känne- tecknar traditionella landskap i regionen Stödberättigande kostnader per företag och år: högst 20 000 EUR Berörd(a) sektor(er) Jordbruk Den beviljande myndighetens namn och adress Amt der Salzburger Landesregierung Abteilung Land- und Forstwirtschaft Fanny von Lehnert Straße 1 A-5020 Salzburg www. salzburg. gv. at |
96/680/EG: Kommissionens beslut av den 18 november 1996 angående en ansökan om dispens från Belgien i enlighet med artikel 8.2 c i rådets direktiv 70/156/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (Endast de franska och nederländska texterna är giltiga) | 1996-11-18 | [
"Belgium",
"approximation of laws",
"commercial vehicle",
"derogation from EU law",
"motor vehicle",
"transport safety"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/7bb12ee3-5b94-4d3a-bb5f-0a60810225d5 | swe | [
"html",
"pdfa1b",
"print"
] | null |
Kommissionens förordning (EG) nr 1877/2003 av den 24 oktober 2003 om inledandet av ett anbudsförfarande för fastställande av bidrag för export av helt slipat ångbehandlat (parboiled) långkornigt B-ris till vissa tredje länder | 2003-10-24 | [
"award of contract",
"export refund",
"rice",
"third country"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/6ccd1292-db8a-4990-bfa6-985e854cb6d9 | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | L 275/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 25. 10. 2003 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1877/2003 av den 24 oktober 2003 om inledandet av ett anbudsförfarande för fastställande av bidrag för export av helt slipat ångbe- handlat (parboiled) långkornigt B-ris till vissa tredje länder EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3072/95 av den 22 december 1995 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 411/2002 (2), särskilt artikel 13. 3 i denna, och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) (5) Vid en genomgång av innehaven visar det sig att det för närvarande finns riskvantiteter som kan exporteras hos producenterna. Detta förhållande kan påverka den normala utvecklingen av producentpriserna under regle- ringsåret 2003/2004. För att åtgärda denna situation bör exportbidrag beviljas till områden som kan få leveranser från gemenskapen. De speciella förhållandena på rismarknaden gör det nödvändigt att begränsa exportbidragen och därför bör artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 tillämpas, enligt vilken bidragsbeloppet fastställs genom ett anbudsförfa- rande. Det bör fastställas att bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 584/75 av den 6 mars 1975 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för systemet med anbudsgivning för exportbidrag för ris (3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1948/2002 (4), skall tillämpas på detta anbudsförfarande. För att marknaden skall fungera väl är det lämpligt att begränsa anbudsförfarandet till vissa zoner enligt bilagan till kommissionens förordning (EEG) nr 2145/92 (5), ändrad genom förordning (EG) nr 3304/94 (6), och i samband med detta undanta vissa destinationer. I enlighet med artikel 14 i kommissionens förordning (EG) nr 2808/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter för den agromonetära ordningen för euron inom jordbrukssektorn (7), senast ändrad genom förordning (EG) nr 816/2003 (8), skall de anbuds- belopp som anges i anbudsförfaranden som inletts genom rättsakter angående den gemensamma jordbruks- politiken anges i euro. I artikel 5. 1 i den förordningen fastställs att den avgörande händelsen för växelkursen i sådana fall skall vara den sista dagen för inlämnande av (1) EGT L 329, 30. 12. 1995, s. 18. (2) EGT L 62, 5. 3. 2002, s. 27. (3) EGT L 61, 7. 3. 1975, s. 25. (4) EGT L 299, 1. 11. 2002, s. 18. (5) EGT L 214, 30. 7. 1992, s. 20. (6) EGT L 341, 30. 12. 1994, s. 48. (7) EGT L 349, 24. 12. 1998, s. 36. (8) EUT L 116, 13. 5. 2003, s. 12. anbud. I punkterna 3 och 4 i den artikeln fastställs vad som skall gälla som avgörande händelse för förskott och säkerheter. (6) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är fören- liga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 (parboiled) Härmed öppnas ett anbudsförfarande för exportbidrag 1. enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 för helt slipat ångbehandlat långkornigt B-ris som omfattas av KN-nummer 1006 30 67 för zonerna I till VI, med undantag av för zon VIII, med Ungern, Rumänien och Turkiet, undantag av Kooperativa Republiken Guyana, Madagaskar, Republiken Surinam, Nederländska Antillerna, Aruba och Turks- och Caicosöarna, enligt bilagan till förordning (EEG) nr 2145/92. samt 2. Anbudsförfarandet enligt punkt 1 skall vara öppet till och med den 17 juni 2004. Under denna tidsperiod skall anbudsförfaranden inledas periodvis, varvid tidpunkten för inlämnande av anbud skall fastställas i tillkännagivandet om anbudsinfordran. 3. Anbudsförfarandet skall ske i enlighet med bestämmel- serna i förordning (EEG) nr 584/75 och enligt nedanstående bestämmelser. Artikel 2 Ett anbud skall endast antagas om det omfattar en kvantitet av minst 50 ton och högst 3 000 ton. Artikel 3 Den säkerhet som avses i artikel 3 i förordning (EEG) nr 584/ 75 skall vara 30 euro per ton. Artikel 4 1. Trots bestämmelserna i artikel 23. 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 (9), skall exportlicenser som utfärdas inom ramen för detta anbudsförfarande, med avseende på deras giltighetstid, ses som utfärdade den dag då anbudet lämnades in. (9) EGT L 152, 24. 6. 2000, s. 1. 25. 10. 2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 275/21 Licenserna skall vara giltiga från och med utfärdande- 2. dagen enligt innebörden i punkt 1 till och med utgången av den fjärde påföljande månaden. Artikel 5 Inlämnade anbud skall via medlemsstaterna nå kommissionen senast en och en halv timme efter utgången av den tidsfrist för den inlämningen av anbud som fastställs i tillkännagivandet om anbudsinfordran. De skall översändas i enlighet med bilagan till denna förordning. Artikel 7 På grundval av inlämnade anbud skall kommissionen i förordning (EG) nr i artikel 22 i 1. enlighet med förfarandet 3072/95 besluta att — antingen fastställa ett högsta exportbidrag, med beaktande av kriterierna i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95, eller — lämna anbuden utan åtgärd. Om ett högsta exportbidrag fastställs skall kontrakt till- 2. delas den eller de anbudsgivare vars anbud ligger på eller under den högsta nivån för exportbidraget. Artikel 8 Om inga anbud lämnas in skall medlemsstaterna underrätta kommissionen härom inom samma tidsfrist som ovan. Utgången av tidsfristen för inlämnande av anbud för den första perioden skall vara kl. 10. 00 den 6 november 2003. Den sista dagen för inlämnande av anbud skall vara den 17 juni 2004. Artikel 6 Artikel 9 Tidsangivelserna för inlämnande av anbud skall vara belgisk tid. Denna förordning träder i kraft tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 24 oktober 2003. På kommissionens vägnar Franz FISCHLER Ledamot av kommissionen L 275/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 25. 10. 2003 BILAGA |
WRITTEN QUESTION No. 1813/97 by Freddy BLAK to the Council. Ombudsman | 1997-05-29 | [
"Council of the European Union",
"EU competence",
"European Ombudsman",
"Treaty on European Union",
"access to EU information",
"dissemination of EU information"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/36b085d4-4d45-46b7-bca5-453465f323ad | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | C 82/16 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17. 3. 98 (98/C 82/22) SKRIFTLIG FR¯GA E-1810/97 fr(cid:229)n Ernesto Caccavale (UPE) till kommissionen (28 maj 1997) A¤mne: Motsa¤gelser p(cid:229) omr(cid:229)det AIDS Har kommissionen ett svar p(cid:229) alla de fr(cid:229)gor om AIDS som sta¤llts av en grupp p(cid:229) o¤ver 700 specialister fr(cid:229)n 23 la¤nder? Denna grupp avviker fr(cid:229)n de vedertagna (cid:229)sikterna och i den ing(cid:229)r bl. a. va¤rldens mest framst(cid:229)ende nu levande virolog, Peter Duesberg. Den ka¤nde sexologen Luigi De Marchi och infektionsspecialisten Fabio Franchi har nyligen publicerat ett omfattande arbete i Italien ((cid:148)AIDS › La grande truffa(cid:148) (ung. AIDS › den stora bluffen), Edizioni SEAM, Rom, 1997). Denna bok behandlar den obera¤ttigade panikspridningen och de m(cid:229)nga motsa¤gelser som till stor del pra¤glar de italienska och internationella ha¤lsov(cid:229)rdsmyndigheternas hantering av AIDS. Det ro¤r sig om motsa¤gelser som inneba¤r ett vederla¤ggande av avgo¤rande aspekter av hur AIDS har presenterats och behandlats, fr(cid:229)n uppta¤ckten av viruset till definitionen av sjukdomen, de epidemiologiska fo¤rutsa¤gelserna, det ono¤diga i att utfo¤ra test, behandlingens skadlighet och fo¤rso¤ken att framsta¤lla ett (cid:148)omo¤jligt(cid:148) vaccin. Slutligen undrar jag fo¤ljande: 1. Ka¤nner kommissionen till denna publikation och de teser som presenteras i den? 2. Har den i s(cid:229) fall fo¤r avsikt att informera Europaparlamentet och de o¤vriga institutionerna om dessa dokuments och dessa anklagelsers betydelse? 3. Anser den inte att det vore la¤mpligt att utse en tillfa¤llig underso¤kningskommitte· som omfattar flera discipliner (och inte begra¤nsas till virologer och infektionsspecialister) fo¤r att uppma¤rksamma de m(cid:229)nga motsa¤gelser som ga¤ller (cid:148)2000-talets pest(cid:148)? Kompletterande svar fr(cid:229)n Padraig Flynn p(cid:229) kommissionens va¤gnar (12 september 1997) Kommissionen ka¤nner till de teser som la¤ggs fram i den publikation som parlamentsledamoten na¤mner. 1. Kommissionen anser dock inte att de informationskampanjer som bedrivits av de italienska ha¤lsov(cid:229)rdsmyndig- heterna har en oroande eller o¤verdriven ton. 2. Kommissionen anser da¤remot att man de senaste (cid:229)ren har n(cid:229)tt en ho¤gre kunskapsniv(cid:229) na¤r det ga¤ller aids p(cid:229) omr(cid:229)den som t. ex. medicin, sociologi, forskning, utbildning och folkha¤lsa a¤n na¤r det ga¤ller de flesta andra infektionssjukdomar, att do¤ma av den omfattande litteratur som publicerats i internationella tidskrifter. Dessutom r(cid:229)dde i allma¤nhet sto¤rre meningsskiljaktigheter mellan forskare och i vetenskapliga kretsar under epidemins fo¤rsta fas, d(cid:229) man fortfarande hade begra¤nsade kunskaper om aids, a¤n vad som a¤r fallet idag. Da¤rfo¤r avser kommissionen inte att informera Europaparlamentet eller andra organ om inneh(cid:229)llet i den publikation som parlamentsledamoten na¤mner. Kommissionen vill ista¤llet samordna de insatser som go¤rs inom gemenskapens program fo¤r forskning inom 3. biomedicin och ha¤lsa med de insatser som go¤rs fo¤r att fo¤rebygga spridningen av hiv-viruset och vissa andra smittsamma sjukdomar, och vill a¤ven fra¤mja underso¤kningar i medlemsstaterna fo¤r att utro¤na de mest effektiva metoderna na¤r det ga¤ller fo¤rebyggande verksamhet och publicera de viktigaste resultaten av detta arbete. I gemenskapens handlingsprogram fo¤r fo¤rebyggande av aids och andra smittsamma sjukdomar, som antogs av r(cid:229)det och parlamentet den 29 mars 1996 (beslut 647/96/EG) (1), ges utrymme fo¤r insatser fo¤r bevakning och kontroll av smittsamma sjukdomar, kampen mot spridning, information, utbildning, sto¤d till hiv-smittade och aids-sjuka och kampen mot diskriminering. (1) EGT L 95, 16. 4. 1996 |
Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av obearbetat, olegerat magnesium med ursprung i Folkrepubliken Kina | 2002-06-13 | [
"China",
"anti-dumping duty",
"import",
"magnesium",
"originating product"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/d8c9aa02-8f08-49b7-ab9d-caee9b595cac | swe | [
"html",
"pdf",
"print"
] | C 140/14 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 6. 2002 b) Utfrågningar 6. Skriftliga inlagor och korrespondens Kommissionen kan höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste lämnas inom den tidsfrist som anges i punkt 5 i detta tillkännagivande. Alla inlagor eller framställningar från de berörda parterna måste inges skriftligen och innehålla den berörda partens namn, adress, e-postadress, fax- eller telexnummer. telefonnummer samt Kommissionen kan kontaktas på följande adress: 5. Tidsfrister Om de berörda parternas uppgifter skall kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna hos kommissionen och lämna sina synpunkter och uppgifter inom 40 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Europeiska kommissionen Kontor TERV – 0/13 B-1049 Bryssel Fax (32-2) 295 65 05 Telex: COMEU B 21877 7. Bristande samarbete Det bör noteras att de flesta av de processuella rättigheter som anges i grundförordningen endast är tillämpliga om parterna ger sig till känna inom nämnda 40 dagar efter offentliggöran- det. Alla berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen. Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller lägger väsent- liga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter. Om det visar sig att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande upplysningar skall dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas. Tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av obearbetat, olegerat magnesium med ursprung i Folkrepubliken Kina (2002/C 140/11) Kommissionen har på eget initiativ beslutat att inleda en par- tiell interimöversyn enligt artikel 11. 3 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (2) (nedan kallad grundförordningen), som begrän- sas till formen på den gällande åtgärden. 2402/98 (3) på import av obearbetat, olegerat magnesium med ursprung i Kina. Tullen grundas på ett minimiimportpris eller en värdetull. 1. Produkt 3. Grund för översynen Den produkt som berörs är obearbetat, olegerat magnesium med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten), KN-nummer som för 8104 11 00 (Taric-nummer 8104 19 00 20). Dessa KN-nummer nämns endast upplys- ningsvis. klassificeras ex 8104 19 00 närvarande och enligt Kommissionen har på eget initiativ beslutat att inleda en inte- rimsöversyn enligt artikel 11. 3 för att undersöka om de åtgär- der som är i kraft är lämpliga när det gäller följande frågor. 2. Gällande åtgärder De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig anti- dumpningstull som infördes genom rådets förordning (EG) nr De nuvarande åtgärderna i form av ett lägsta importpris gör ingen skillnad mellan första försäljning och påföljande försälj- ning till gemenskapen, och det har blivit tydligt att detta kan leda till problem i tillämpningen. De gällande åtgärderna före- faller följaktligen inte vara tillräckliga för att motverka den skadevållande dumpningen. (1) EGT L 56, 6. 3. 1996, s. 1. (2) EGT L 257, 11. 10. 2000, s. 2. (3) EGT L 298, 7. 11. 1998, s. 1, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2788/2000 (EGT L 324, 21. 12. 2000, s. 4). 13. 6. 2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 140/15 4. Förfarande uppgifter inom 40 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att det finns tillräckliga grunder för att motivera att en partiell interimsöversyn inleds och påbörjar därför en under- sökning enligt artikel 11. 3 i grundförordningen, som begränsas till undersökning av denna aspekt. Det bör noteras att de flesta av de processuella rättigheter som anges i grundförordningen endast är tillämpliga om parterna ger sig till känna inom nämnda 40 dagar efter offentliggöran- det. a) Insamling av uppgifter Alla berörda parter kan också inom samma tidsfrist på 40 dagar begära att bli hörda av kommissionen. För att inhämta berörda parters synpunkter på ovanstående kommer kommissionen att kontakta gemenskapsindustrin, alla intresseorganisationer för tillverkare i gemenskapen, expor- törerna och tillverkarna i länderna i fråga, alla intresseorgani- sationer för exportörer och tillverkare i länderna i fråga, im- portörerna och alla intresseorganisationer för importörer som samarbetade i den undersökning som ledde till de åtgärder som är föremål för denna översyn, samt de berörda myndigheterna i länderna i fråga. Alla berörda parter som troligen kommer att beröras av resul- taten av undersökningen av formen på de gällande åtgärderna uppmanas att lämna uppgifter och framlägga bevisning till stöd för dessa. Dessa uppgifter och denna bevisning måste nå kommissionen inom den tid som anges i punkt 5 i detta tillkännagivande. lämna sina synpunkter, b) Utfrågningar Kommissionen kan höra berörda parter, om de lämnar en begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem. Denna begäran måste lämnas inom den tidsfrist som anges i punkt 5 i detta tillkännagivande. 5. Tidsfrister 6. Skriftliga inlagor och korrespondens Alla inlagor eller framställningar från de berörda parterna måste inges skriftligen och innehålla den berörda partens fax- eller namn, adress, e-postadress, telexnummer. telefonnummer samt Kommissionen kan kontaktas på följande adress: Europeiska kommissionen Kontor TERV – 0/13 B-1049 Bryssel Fax (32-2) 295 65 05 Telex: COMEU B 21877 7. Bristande samarbete Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom utsatt tid eller lägger väsent- liga hinder i vägen för undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter. Om de berörda parternas uppgifter skall kunna beaktas vid undersökningen måste parterna, om inget annat anges, ge sig till känna hos kommissionen och lämna sina synpunkter och Om det visar sig att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande upplysningar skall dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas |
Meddelelse fra Kommissionen om den mængde, der ikke er ansøgt om, og som skal overføres til mængden for delperioden 1. oktober 2013 - 31. december 2013 inden for rammerne af visse kontingenter for fjerkrækød, æg og ægalbumin, der er åbnet af EU | 2013-08-07 | [
"egg",
"import (EU)",
"poultry",
"poultrymeat",
"tariff quota"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/e085ad18-fffa-11e2-a352-01aa75ed71a1 | dan | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2013228DA. 01000101. xml 7. 8. 2013 DA Den Europæiske Unions Tidende C 228/1 Meddelelse fra Kommissionen om den mængde, der ikke er ansøgt om, og som skal overføres til mængden for delperioden 1. oktober 2013-31. december 2013 inden for rammerne af visse kontingenter for fjerkrækød, æg og ægalbumin, der er åbnet af EU 2013/C 228/01 Ved Kommissionens forordning (EF) nr. 533/2007 (1), (EF) nr. 536/2007 (2), (EF) nr. 539/2007 (3), (EF) nr. 1384/2007 (4) og (EF) nr. 1385/2007 (5) er der åbnet toldkontingenter for import af fjerkrækød. De importlicensansøgninger, der er indgivet i løbet af de første syv dage af juni 2013 for delperioden 1. juli til 30. september 2013 i forbindelse med kontingenterne 09. 4068, 09. 4070, 09. 4169, 09. 4015, 09. 4401, 09. 4402, 09. 4091, 09. 4092 og 09. 4421, vedrører mængder, der er mindre end de disponible mængder. I henhold til artikel 7, stk. 4, andet punktum, i Kommissionens forordning (EF) nr. 1301/2006 (6) overføres de mængder, der ikke er ansøgt om licens for, til mængden for den følgende delperiode, der løber fra den 1. oktober til den 31. december 2013, jf. bilaget til denne meddelelse. (1) EUT L 125 af 15. 5. 2007, s. 9. (2) EUT L 128 af 16. 5. 2007, s. 6. (3) EUT L 128 af 16. 5. 2007, s. 19. (4) EUT L 309 af 27. 11. 2007, s. 40. (5) EUT L 309 af 27. 11. 2007, s. 47. (6) EUT L 238 af 1. 9. 2006, s. 13. BILAG Kontingentets løbenummer Mængder, der ikke er ansøgt om licens for, og som skal lægges til mængden for delperioden 1. oktober 2013 til 31. december 2013 (i kg) 09. 4068 1 768 000 09. 4070 445 250 09. 4169 5 311 250 09. 4015 27 000 000 09. 4401 120 760 09. 4402 3 011 588 09. 4091 420 000 09. 4092 482 500 09. 4421 525 000 |
Beslutning om de krævede dødsdomme henholdsvis hårde straffe for georgiske parlamentarikere og fremtrædende demokrater | 1996-11-14 | [
"Georgia",
"death penalty",
"political violence"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/a8cf1a3f-eed3-4282-aa0f-d2be53d984c6 | dan | [
"html",
"print"
] | null |
WRITTEN QUESTION No. 192/98 by Luigi FLORIO to the Council. Pluralism and freedom of expression in Turkey and Italy | 1998-01-29 | [
"Italy",
"Türkiye",
"educational reform",
"freedom of expression",
"government policy",
"human rights",
"monopoly of information",
"people's democracy"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/efcd6fa7-57bf-4dc4-9fd9-011717818cbd | swe | [
"html",
"print"
] | null |
Mål C-593/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 20 november 2013 — Presidenza del Consiglio dei Ministri m.fl. mot Rina Services SpA m.fl. | 2013-11-20 | [
"application of the law",
"freedom to provide services",
"head office",
"legal domicile",
"national law",
"public limited company",
"right of establishment"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/a7c2e2d0-a2c9-11e3-9f91-01aa75ed71a1 | swe | [
"fmx4",
"pdfa1a",
"print",
"xhtml"
] | C_2014061SV. 01000201. xml 1. 3. 2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 61/2 Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 20 november 2013 — Presidenza del Consiglio dei Ministri m. fl. mot Rina Services SpA m. fl. (Mål C-593/13) 2014/C 61/02 Rättegångsspråk: italienska Hänskjutande domstol Consiglio di Stato Parter i målet vid den nationella domstolen Klagande: Presidenza del Consiglio dei Ministri m. fl. Motpart: Rina Services SpA m. fl. Tolkningsfrågor 1. Utgör fördragets principer om etableringsfrihet (artikel 49 FEUF) och om frihet att tillhandahålla tjänster (artikel 56 FEUF) samt principerna i direktiv 2006/123/EG (1) hinder för att anta och tillämpa en nationell lagstiftning som föreskriver att certifieringsorgan, vilka har bildats i form av aktiebolag, ”ska ha sitt säte i Italien”? 2. Ska undantaget i artikel 51 FEUF tolkas så, att det omfattar en sådan verksamhet som certifieringsverksamhet som utförs av privaträttsliga organ, vilka dels ska ha bildats i form av aktiebolag och som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad, dels utövar offentlig makt, och av det skälet behöver tillstånd och är underkastade stränga kontroller av tillsynsmyndigheten? (1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, EUT L 376, s. 36 |
Kommissionens förordning (EG) nr 1492/2006 av den 10 oktober 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker | 2006-10-10 | [
"agri-monetary policy",
"citrus fruit",
"fruit vegetable",
"grape",
"import price",
"pip fruit"
] | http://publications.europa.eu/resource/cellar/69696608-2541-44d1-883c-c4216ebf3764 | swe | [
"fmx4",
"pdf",
"print",
"xhtml"
] | 11. 10. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 279/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1492/2006 av den 10 oktober 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING dukter och de perioder som anges i bilagan till den för- ordningen. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, (2) Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning. med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 3223/94 av den 21 december 1994 om tillämpningsföreskrifter för im- portordningen för frukt och grönsaker (1), särskilt artikel 4. 1, och HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 av följande skäl: (1) I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguay- rundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de pro- De schablonvärden vid import som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 3223/94 skall fastställas enligt tabellen i bilagan. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den 11 oktober 2006. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 10 oktober 2006. På kommissionens vägnar Jean-Luc DEMARTY Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling (1) EGT L 337, 24. 12. 1994, s. 66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 386/2005 (EUT L 62, 9. 3. 2005, s. 3). L 279/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 11. 10. 2006 till kommissionens förordning av den 10 oktober 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker BILAGA KN-nr 0702 00 00 0707 00 05 0709 90 70 0805 50 10 0806 10 10 0808 10 80 0808 20 50 Kod för tredjeland (1) Schablonvärde vid import (EUR/100 kg) 052 096 999 052 999 052 999 052 388 524 528 999 052 096 400 624 999 388 400 508 512 720 800 804 999 052 720 999 72,1 43,7 57,9 88,5 88,5 86,0 86,0 55,5 61,7 56,2 58,0 57,9 99,0 48,4 178,4 137,8 115,9 82,9 103,3 74,9 79,2 74,9 149,8 99,7 95,0 114,0 56,3 85,2 (1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 750/2005 (EUT L 126, 19. 5. 2005, s. 12). Koden ”999” betecknar ”övrigt ursprung” |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.