_id
stringlengths 1
4
| text
stringlengths 31
1.9k
| title
stringclasses 1
value |
|---|---|---|
399 | Nej. Det beror på att vi bara får utreda om det är en arbetsskada om du uppfyller villkoren för att ha rätt till ersättning för din arbetsskada från Försäkringskassan. Det står i lagen. | |
401 | Det är bra om du säger till din arbetsgivare att du har skadat dig i arbetet, eftersom arbetsgivaren är skyldig enligt lag att anmäla arbetsskador till både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Men en sådan anmälan är inte nödvändig för att du ska få livränta. | |
403 | Det finns ingen begränsning i antal år, men livräntan kan normalt betalas ut längst till och med månaden innan man fyller 65 år. Om man råkar ut för arbetsskada efter att man har fyllt 65 år kan livränta betalas som längst till och med månaden innan man fyller 68 år. | |
407 | För dig som haft en inkomst över 7,5 prisbasbelopp görs det en andelsberäkning. Det görs en beräkning av hur stor procentuell inkomstförlust du har och du får då lika stor procentuell andel av 7,5 prisbasbelopp. Om du exempelvis tjänat 500 000 kr före skadan och 300 000 efter skadan så är din inkomstförlust 40 %. Din livränta blir då 40 % av 7,5 prisbasbelopp. Det är före eventuell samordning med annan ersättning och skatteavdrag. Det här innebär att du som haft höga inkomster inte blir fullt kompenserad för din inkomstförlust. | |
409 | Hjälpmedel är sådant som du på grund av arbetsskadan måste använda för att klara av din vardag. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att kunna gå, en hörapparat eller specialglasögon. Även sådant som kan lindra effekterna av arbetsskadan eller leda till att du kan behålla din förmåga att klara av din vardag räknas som hjälpmedel. Det kan till exempel vara hjälpmedel som läkare eller sjukgymnast rekommenderat för att lindra effekterna av besvären. För att få ersättning för den här typen av hjälpmedel måste det finnas medicinska kunskaper som visar att det ger en positiv effekt på skadan. Om du istället främst behöver hjälpmedlet i ditt arbete räknas det som ett arbetshjälpmedel och du ska du istället ansöka om ersättning för ett sådant. | |
410 | Ja. I behandlingsförslaget måste det stå vad tandläkaren planerar att göra för att åtgärda din tandskada. | |
412 | Tandvårdsstödet består av allmänt och särskilt tandvårdsbidrag samt ett högkostnadsskydd. Det finns till för att ge ekonomiskt stöd till alla som behöver tandvård och som ett skydd mot höga kostnader. Du får bara ersättning för den kostnad som är kvar när tandvårdsstödet har dragits av. Kom ihåg att säga till din tandläkare att du vill använda ditt tandvårdsstöd för att betala en del av kostnaden. | |
415 | Du kan få ersättning för sjukvård utomlands för arbetsskada om du exempelvis: - behöver vård när du är utomlands, antingen för att du skadar dig utomlands när du arbetar för en svensk arbetsgivare eller för att du återinsjuknar i en tidigare arbetsskada som är godkänd av Försäkringskassan; - inte kan få vård för din arbetsskada i Sverige inom skälig tid eller den vård du behöver inte finns i Sverige. | |
416 | Nej. Du får bara ersättning från oss om du inte kan få samma hjälpmedel från någon annan, till exempel från regionen. Börja därför med att ta reda på vilka hjälpmedel de erbjuder. Du kan inte få ersättning från oss om du kan få ett tillräckligt bra hjälpmedel utan kostnad från regionen. Om du får ett hjälpmedel från regionen och ska betala en avgift till dem, kan du ansöka om ersättning för den från oss. Om du får ett hjälpmedel från oss och det finns ett billigare hjälpmedel som fungerar lika bra, så får du bara ersättning från oss för vad det skulle ha kostat. | |
419 | Du kan få ersättning för skador som beror på olycksfall i arbetet eller olycksfall som inträffar på väg till eller från arbetet. Du kan också få ersättning för skador som du har fått på grund av till exempel: - tungt eller ensidigt arbete; - vibrationer eller skakningar; - buller; - olika kemiska ämnen; - psykiskt påfrestande arbetsförhållanden; - smittosamma sjukdomar vid arbete i ett riskyrke. Det måste dock finnas medicinsk kunskap om att det finns ett samband mellan din skada och det du utsätts för i ditt arbete. | |
420 | Du kan börja med att ansöka om ersättning för kostnaderna enligt de regler som gäller för vård utomlands. Om det finns kostnader som inte ersätts genom EU-kortet kan du ansöka om ersättning för kostnader i samband med arbetsskada. | |
422 | Ja om du arbetar här och drabbas av en arbetsskada kan du få ersättning för vårdkostnaderna du får för den skadan om du inte har rätt till subventionerad vård. Ring kundcenter på 0771-524 524 för mer information. | |
425 | Nej, det gäller bara vissa utbildningar och bara om du skadar dig när du gör något som liknar sådant som man gör när man arbetar. Det gäller bara om du går: - yrkesutbildning eller förberedande yrkesutbildning efter att du har gått ut grundskolan; - årskurs 7 eller högre årskurs i grundskolan; - särskolans yrkesinriktade program; - gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Du kan i vissa fall också få arbetsskadesjukpenning för studerande om du skadar dig i eller i anslutning till vissa arbetsmarknadspolitiska program, när du arbetstränar, arbetsprövar eller deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Möjligheten att få ersättning beror alltså mycket på din situation och vilken sorts utbildning eller program du skadat dig i. Kontakta kundcenter på 0771-524 524 för att få veta vad som gäller för dig. | |
427 | Ring Kundcenter på 0771 524 524 om du vill hur arbetsskadesjukpenning beräknas. | |
428 | Det är bra om du säger till den som har ansvaret för utbildningen eller åtgärden att du har skadat dig i arbetet, eftersom de är skyldiga enligt lag att anmäla arbetsskador till både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Men en sådan anmälan är inte nödvändig för att du ska få ersättning. | |
430 | Ja, om du får livränta och har fler än två karensavdrag kan du ansöka om ersättning för ytterligare dagar. Du behöver också kunna visa du haft karensavdrag och att sjukfrånvaron beror på arbetsskadan. Att du haft karensavdrag kan du till exempel styrka genom ett lönebesked med specifikation för löneavdraget. För att kunna visa vilken sjukdom eller diagnos som sjukfrånvaron beror på kan du styrka det med till exempel ett läkarintyg, men också andra medicinska underlag kan accepteras om det framgår av dem att det är arbetsskadan som orsakat sjukfrånvaron. | |
433 | Ja, förutom hel närståendepenning kan du få tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. | |
434 | Ja, flera personer kan turas om i vården och få ersättning för olika dagar eller olika delar av dagen. Men närståendepenning kan inte betalas ut till flera personer för samma tid. | |
436 | Om du är den enda som vårdar den sjuke kan du få 100 dagar med närståendepenning. Är ni fler personer som vårdar så delar ni på de 100 dagarna. Dagarna är alltså kopplade till den som är sjuk, inte till dig som vårdar. | |
438 | Lämna in en till ansökan om närståendepenning där du skriver in de nya dagarna. | |
440 | Ja, om du får närståendepenning har du rätt att vara ledig från ditt arbete. Tala om för din arbetsgivare så snart som möjligt att du ska vara ledig. | |
443 | Nej, för att få smittbärarpenning krävs att du har blivit avstängd från arbetet av en läkare, det vill säga fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom. Covid-19 räknas som en sådan sjukdom. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. | |
444 | För att ha rätt till smittbärarpenning måste en läkare ha beslutat att du inte får gå till arbetet eftersom du är – eller kan vara – smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Covid-19 är en sådan sjukdom. Du kan också ha rätt till ersättning för resor som du behöver göra, till exempel om du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom. Ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta krävs från första dagen. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker. | |
446 | Om du inte är sjuk eller en läkare har beslutat att du inte får vara på jobbet på grund av att du är eller kan vara smittbärare, har Försäkringskassan ingen ersättning som du kan ansöka om. | |
447 | Det innebär att du inte behöver ha ett läkarintyg när du ansöker om smittbärarpenning med anledning av covid-19. En läkare måste fortfarande beslutat om avstängning, det vill säga att du fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad av covid-19. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd och inte har arbetat. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om smittbärarpenning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ett läkarintyg från första dagen som visar att du inte får gå till arbetet på grund av risken att smitta andra. | |
449 | Nej, det räcker med att du intygar på heder och samvete att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet på grund av risk för smitta. I ansökan uppger du för vilken period du är avstängd och inte har arbetat. | |
450 | För att få smittbärarpenning måste en läkare beslutat om avstängning, det vill säga gett dig förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad. Om du däremot stannar hemma frivilligt, utan att en läkare har beslutat om avstängning, får du inte smittbärarpenning. | |
452 | Nej. Försäkringskassan ersätter inte resor till covid-19-vaccinering. Kontakta 1177 Vårdguiden (1177.se) för information om vad som gäller i den region du bor. | |
453 | Nej, du har rätt till smittbärarpenning från dag ett. | |
455 | Nej, om du är sjuk och inte kan arbeta gäller samma sak som när du blir sjuk i vanliga fall. De första två veckorna du är sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön till dig i stället för din vanliga lön. Om du fortfarande är sjuk efter de två veckorna kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. | |
456 | Ja, men det krävs ett intyg eller ett kvitto från sjukvården som styrker att du varit på provtagning för att utreda om du är smittad. | |
458 | Ja, läkaren kan skriva ett läkarintyg per telefon. Försäkringskassan gör sedan en bedömning om du har rätt till ersättning utifrån innehåller i läkarintyget. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker. | |
460 | Nej, för att ha rätt till smittbärarpenning krävs ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta för att du är eller kan vara smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker. | |
462 | För att det ska gå fortare att handlägga din ansökan är det bra om du ansöker för hela perioden när du har återgått i arbete. | |
463 | Nej, för att få smittbärarpenning måste en läkare beslutat att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad. Om du däremot stannar hemma frivilligt, utan att en läkare har beslutat om avstängning, får du inte smittbärarpenning. | |
471 | Nej, du behöver inte sjukanmäla dig när du ansöker om sjukpenning i förebyggande syfte. | |
472 | Medicinsk behandling eller rehabilitering kan till exempel vara att gå till en psykolog, smärtbehandling, gymnastik, syn- och hörselrehabilitering eller arbetsterapi. Däremot räknas inte friskvård som medicinsk behandling. | |
474 | Ja, du kan få ersättning även för restiden till och från behandlingen. | |
477 | Om du behöver vara borta från arbetet för förberedelser och ingrepp i samband med donation av organ eller vävnader kan du ha rätt till särskilt högriskskydd. | |
478 | Om du har en eller sju dagars karens så omfattas du som är egen företagare av det särskilda högriskskyddet. Det innebär att Försäkringskassan kan betala sjukpenning till dig för dina karensdagar. | |
480 | Din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader utan att du behöver intyga att det är troligt att du kommer att vara sjuk framöver. För dig som har fått aktivitetsersättning under det senaste året gäller beslutet om särskilt högriskskydd månaden efter den månad som det är fattat. | |
483 | Det finns inget krav på att du måste sjukanmäla dig, oavsett hur många dagar du är sjuk. Men om någon annan tar hand om barnet medan du är sjuk och barnet är över 1 år är det viktigt att sjukanmäla dig för att skydda din SGI. Glöm inte att gå in på Mina sidor och ta bort de dagar då någon annan har tagit hand om barnet från din ansökan om föräldrapenning. | |
484 | Ja, om du är sjuk längre än sju dagar. | |
486 | Det görs vanligtvis ett karensavdrag när du blir sjuk och ansöker om sjukpenning. | |
488 | Eftersom vi inte vet hur länge du kommer att vara sjuk så kommer ingen föräldrapenning att börja betalas ut automatiskt igen förrän du gör en ny ansökan. Det är för att du inte ska få föräldrapenning utbetald felaktigt. Därför behöver du göra en ny ansökan om föräldrapenning när du är frisk. | |
491 | Under de första 14 dagarna som du är sjukskriven från din föräldraledighet kan du bara få sjukpenning för de dagar då du annars skulle tagit ut föräldrapenning. Skulle du tagit ut föräldrapenning alla dagar i veckan så kan du också få sjukpenning för alla dagar i veckan. Men om du till exempel bara ansökt om föräldrapenning 3 dagar per vecka så kan du bara få sjukpenning för dessa dagar då du går miste om ersättning i form av föräldrapenning. Från och med den 15:e dagen i sjukperioden kan du få sjukpenning för alla dagar i veckan, även lördagar och söndagar. | |
493 | Du kan avbryta studierna. Du behöver inte visa något medicinskt underlag när du avbryter studierna. Du måste anmäla studieavbrottet till Försäkringskassan eftersom en påbörjad studiemånad räknas som en förbrukad prövotidsmånad. Om, och när, du vill återuppta studierna efter ett avbrott ska du ansöka om prövotid igen. Du kan då använda de månader du har kvar av prövotiden. Om du vill avbryta dina studier räcker det med att du meddelar det till Försäkringskassan. Du får ett meddelande att din prövotid har avbrutits och hur många månader som har förbrukats. | |
494 | Ja, du kan ansöka om aktivitetsersättning för tre månader bakåt i tiden. Du får pengarna för den tiden i din första utbetalning. För att du ska kunna få aktivitetsersättning för månaderna innan du har skickat in din ansökan ska du också skicka in ett läkarutlåtande som visar att du inte kunde arbeta då. Har du fått pengar från a-kassan, sjukpenning eller kommunen under de månaderna så dras de av från din aktivitetsersättning. | |
496 | Du kan arbeta upp till 5 timmar i veckan med till exempel politiskt eller ideellt arbete och ändå behålla hela din aktivitetsersättning. Det gäller om du har hel aktivitetsersättning. Du får heller inte ha för stora inkomster av arbetet. Det är därför viktigt att du kontaktar din handläggare innan du börjar arbeta. | |
497 | Ring till kundcenter på 0771-524 524 så hjälper de dig. | |
499 | Ja, den delen som är inkomstrelaterat betalas ut till dig oavsett vilket land du bor. Garantiersättning kan du däremot bara ta med dig till länder inom EU/EES, Schweiz och Kanada. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information om när du har rätt att ta med din garantiersättning till ett annat land. Om du flyttar utomlands permanent så ska du anmäla det till Försäkringskassan. Det är viktigt att du talar om vilken adress, bank och kontonummer du vill att aktivitetsersättningen ska skickas till. En gång om året får du ett levnadsintyg skickat till dig som du ska fylla i och skicka in till Försäkringskassan. Om du bor i Danmark, Finland, Norge eller Tyskland behöver du inte skicka in något levnadsintyg. Uppgifterna om dig hämtas i stället genom datautbyte mellan Sverige och ditt bosättningsland. | |
501 | Nej, CSN betalar inte studiestöd under tid med aktivitetsersättning. | |
503 | Du kan avbryta arbetet eller studierna om du inte längre orkar av att arbeta eller studera. Du kan få tillbaka din aktivitetsersättning. Kontakta i så fall din handläggare. | |
507 | Den här informationen behöver ett recept innehålla: - patientens för- och efternamn (utskrivet) och födelsedatum; - datum när receptet är utfärdat; - läkarens för- och efternamn (utskrivet), yrkestitel, kontaktuppgifter, adress till arbetet (inklusive land) och namnteckning (handskriven eller elektronisk); - läkemedlets generiska namn (eftersom läkemedlet kan säljas under olika handelsnamn), läkemedelsform (tablett, lösning osv.), mängd, styrka och dosering. | |
508 | EU-kortet gäller i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tyskland, Tjeckien, Ungern och Österrike. Du behöver inte kortet inom Norden. Storbritannien och Nordirland har lämnat EU, men EU-kortet gäller även där. | |
510 | Vårdgivare i Spanien kräver ibland att du visar upp ett intyg om att du är pensionär. Vi utfärdar intyget på spanska så kontakta oss för att ansöka om intyget. Intyget gör att du kan köpa läkemedel till ett reducerat pris i samband med nödvändig vård. | |
511 | Nödvändig vård är vård som inte kan vänta tills du kommer tillbaka till Sverige. Det är alltid läkare eller annan vårdpersonal som bedömer om vården är nödvändig. Bedömningen beror på vilken sjukdom du har och hur länge du ska stanna i landet. | |
513 | Inom Norden finns ett speciellt avtal som i vissa fall täcker extra kostnader för hemresor. I övriga länder behöver du en privat försäkring för att få ersättning för hemresan. Ta reda på vad som ingår i din hemförsäkring och om du behöver en extra reseförsäkring. | |
514 | Ja du kan använda ditt EU-kort för dialysbehandling hos en allmänt ansluten vårdgivare. Detta gäller även för andra sjukdomar som innebär att du behöver livsnödvändig medicinsk behandling som kräver specialistvård. Tänk på att du i förväg ska söka upp och ta kontakt med en vårdgivare på orten där du kommer att vistas, detta för att du ska vara säker på att få tillgång till den utrustning eller behandling som du behöver. Säkerställ samtidigt också att vårdgivaren kan ta emot EU-kortet (EHIC). | |
516 | Ja, om det inte påverkar din rehabilitering eller ditt tillfrisknande negativt. Om du ska resa inom EU/EES eller till Schweiz så behöver du normalt sett inte göra någonting men om du ska resa till Turkiet eller ett annat land utanför EU ska du ansöka om att behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Ansök innan du reser genom att logga in på Mina sidor eller använd blanketten. | |
520 | Ja, du kan få ersättning för läkemedel om läkemedlet har ordinerats genom förskrivning på recept och är godkänt för försäljning i Sverige. Du kan bara få ersättning för läkemedelskostnader som omfattas av de läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. Du kan bara få ersättning om du köpt läkemedel för minst 1 150 kronor under ett år (för 2018 var beloppet 1 125 kronor och för 2017 var beloppet 1 100 kronor). Om du vill att kostnaderna ska ingå i högkostnadsskyddet behöver du lämna samtycke på ansökningsblanketten. För att Försäkringskassan ska kunna beräkna din ersättning för läkemedel ska du skicka in ett registerutdrag från Apoteket. | |
522 | Det kan finnas flera anledningar till att du får detta felmeddelande. En vanlig anledning är att du inte är registrerad som försäkrad i Försäkringskassans system. | |
524 | Ja, EU-kortet gäller om du reser till ett annat land inom EU/EES eller Schweiz även om UD avråder från alla icke nödvändiga resor dit. | |
526 | EU-kortet går automatiskt till din folkbokföringsadress. Tänk därför på att beställa kortet i god tid innan du ska ut och resa. Försäkringskassan kan skicka ett provisoriskt pappersintyg till en annan adress. Intyget ger samma rättigheter som EU-kortet. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du behöver ett provisoriskt pappersintyg. | |
528 | Försäkringskassans beslut går i regel att ompröva eller överklaga. Vad som gäller för dig framgår av beslutsbrevet som du har fått. | |
531 | Ja. Du kan få sjukpenning från personskadeskyddet om du inte kan få vanlig sjukpenning därför att du inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. Men du kan inte få sjukpenning samtidigt som du tjänstgör. | |
532 | Det finns ingen begränsning i antal år, men livräntan kan normalt betalas ut längst till och med månaden innan man fyller 65 år. Om man råkar ut för personskada efter att man har fyllt 65 år kan livränta betalas som längst till och med månaden innan man fyller 67 år. | |
534 | Personskador kan vara skador på grund av olyckor under tid när du tjänstgjorde enligt lagen om totalförsvarsplikt, deltog i en frivillig försvarsutbildning, medverkade i räddningstjänst eller deltog i verksamhet inom hemvärnet eller inom en frivillig försvarsorganisation. Personskador kan också inträffa på väg till eller från verksamheten eller vara sjukdomar som orsakats av den. | |
536 | Om du skadat dig under tjänstgöring i internationell militär insats eller i polisens utlandsstyrka kan du muntligt eller skriftligt begära att Försäkringskassan prövar din skada. Kontakta kundcenter på 0771-524 524 för information. Din skada kan prövas utifrån reglerna i arbetsskadeförsäkringen eller, om det är fördelaktigare, utifrån reglerna i statligt personskadeskydd. Om du skadat dig vid ett olycksfall kan AFA-försäkring pröva din skada och ersättningsanspråk utan att Försäkringskassan prövar det först. Om du vill ansöka om till exempel livränta, ersättning för särskilda hjälpmedel, tandvård gäller samma regler som för personer som är anställda i arbetet. | |
537 | Nej, men du kan ansöka om ersättning för till exempel sveda och värk eller lyte och men hos Kammarkollegiet om din skada godkänts av Försäkringskassan som personskada enligt statligt personskadeskydd. | |
539 | Du anmäler din personskada helst tillsammans med den som är ansvarig för verksamheten. Om det inte är möjligt kan du själv göra en anmälan. Försäkringskassan prövar alla anmälningar om personskada som kommer in till oss. Vi kontaktar dig vid behov. När utredningen är klar skickas ett beslut till dig. | |
543 | Prata med Arbetsförmedlingen om du måste vara frånvarande. Om du inte kan delta i ditt program kan du ändå få pengar om frånvaron beror på att du: - är sjuk och har sjukanmält dig till Arbetsförmedlingen; - tar hand om ett barn som är sjukt; - tar hand om en svårt sjuk närstående, med svårt sjuk menas att sjukdomen är ett påtagligt hot mot den närståendes liv; - har en enskild angelägenhet av vikt som Arbetsförmedlingen har godkänt; - har ett tillfälligt uppehåll i en utbildning som har anmälts till Arbetsförmedlingen. När du ansöker om ersättning fyller du i anledningen till att du var frånvarande de här dagarna. Om du är frånvarande av en annan anledning får du ingen ersättning, till exempel om du har kommit överens med Arbetsförmedlingen att du får vara ledig från etableringsprogrammet av särskilda familjeskäl. Då ska du inte ansöka om ersättning för de dagarna. | |
544 | Du kan ha rätt till ersättning om du har deltagit eller har haft frånvaro som kan ge rätt till ersättning under dessa dagar. Det är Arbetsförmedlingen eller din anordnare som bestämmer vilka aktiviteter du har i ditt program samt hur dessa är förlagda. Du kan läsa mer om frånvaro som ger rätt till ersättning under frågan: ”Vad händer med min ersättning om jag är frånvarande några dagar”. | |
546 | Om du har deltagit i ett program och det inte går att ansöka via e-tjänsten är det viktigt att du lämnar in en ansökan på blankett FK7114 för att inte riskera att gå miste om ersättning. | |
547 | När Försäkringskassan beslutar att du ska få en ersättning betalas pengarna normalt in på ett bankkonto. Du måste därför besöka en bank för att öppna ett konto. För att öppna ett konto måste du kunna identifiera dig. Då behöver du ha ett id-kort (identitetskort). När du öppnat att bankkonto anmäler du kontonumret till Försäkringskassan. Utan bankkonto betalas pengarna ut på avi. | |
549 | Ett barn räknas som självförsörjande om barnet har inkomst av arbete eller tillgångar, till exempel pengar på banken. Barnbidrag, studiestöd och underhållstöd, räknas inte som inkomst. | |
550 | En e-legitimation är som ett id-kort på internet. | |
552 | Ja, men då ska hyresavtalet vara skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden ska ha godkänt andrahandsuthyrningen. | |
554 | Om du får föräldrapenning eller rehabiliteringspenning för dagar som du också ansöker om etableringsersättning för, minskar vi din ersättning för den dagen med det belopp som du får i föräldrapenning eller rehabiliteringspenning. Om du får sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän ålderspension eller tjänstepension samtidigt som du deltar i ditt program, delar vi månadsbeloppet med 22 och minskar din etableringsersättning per dag med det. | |
555 | Ja, din ersättning minskar om du arbetar och får lön för samma dagar som du har program. Om du ansöker om etableringsersättning för en dag som du även har arbetat med lön, ska du skriva i din ansökan hur mycket du har tjänat. Annars kan du få för mycket pengar och bli skyldig att betala tillbaka. Om du arbetar på dagar som du inte har program, behöver du inte skriva det i ansökan. | |
558 | Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Den som har vårdnaden om barnet bestämmer i frågor som rör barnet. Ett barn står under någons vårdnad fram till 18-årsdagen. | |
559 | Om du får studiestöd eller studiestartsstöd från CSN samtidigt som du deltar i etableringsprogrammet, så kan du inte få etableringsersättning för programmet för samma tid. Om du till exempel får studiestöd på 50 %, så halverar vi din etableringsersättning för deltagandet i ditt program. Om du får studiestöd på 100 % kan du inte få någon ersättning alls. | |
561 | Nej, du måste bo ensam. Även om en person utan uppehållstillstånd bor eller flyttar in hos dig, räknas det som att du bor tillsammans med någon annan. Därför måste du anmäla en sådan förändring till Försäkringskassan. | |
562 | Om du går i ett program på deltid minskar vi din etableringsersättning så att den motsvarar omfattningen på ditt program. Går du i programmet på halvtid får du hälften så mycket pengar som du skulle fått om du gick heltid, alltså 154 kronor per dag. | |
564 | Arbetsförmedlingen kan besluta om att du inte har rätt till ersättning i ett antal dagar, till exempel för att du inte har deltagit i ditt program som du skulle. I så fall skickar Arbetsförmedlingen beslutet till dig och till Försäkringskassan. Försäkringskassan bestämmer sedan vilka dagar som du inte ska få pengar för. | |
571 | Om du är ansluten till tjänsten Mina meddelanden kommer ditt beslutsbrev att skickas till din digitala brevlåda istället för hem till dig med papperspost. | |
572 | Delar av bostadsbidraget är EU-familjeförmåner och kommer därför att samordnas med Danmark. Det kan påverka storleken på bostadsbidraget som du får från Sverige. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall. | |
574 | Nej. Om du däremot har barn som bor hos dig större delen av tiden, så kan du ha rätt till det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Om du har barn som bor ungefär halva tiden hos dig, så kan du ha rätt till det särskilda bidraget för barn som bor växelvis. Kontakta Kundcenter på 0771-524 524 om du vill veta mer. | |
575 | Ja. Det beror på hur ofta barnet bor hos dig. Om ditt barn bor hos dig ungefär halva tiden kan du få bostadsbidrag om du har vårdnaden om barnet. Om ditt barn bor hos dig mindre än halva tiden kan du få bostadsbidrag om ni bor i en bostad som är minst 40 kvadratmeter och har minst två rum och kök. Om ditt barn bor hos dig mindre än 30 dagar per år kan du inte få bostadsbidrag. Om du är 28 år eller yngre kan du ansöka om bostadsbidrag till unga. | |
577 | Ja, i vissa fall går det. Till exempel om du bor tillfälligt i en annan bostad kortare tid än ett år, och sedan ska flytta tillbaka till den adress där du är folkbokförd. Det gäller också om du har så kallad kvarskrivning. | |
578 | Nej. Du kan inte få bidrag för tiden innan du ansökte. Men det finns ett undantag. Om du har fått en retroaktiv hyreshöjning kan du få bidrag för tidigare månader. | |
581 | Ja. Gå in på Mina sidor för att ändra ditt kontonummer. | |
582 | Ja. Om du har ett andrahandskontrakt som är godkänt av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen kan du ansöka om bostadsbidrag. | |
585 | Ja, du kan betala tillbaka i förskott, det du fått utbetalt för mycket. Inbetalningen gör du till Försäkringskassans bankgironummer 738-8036. Ange ”Förtida återbetalning”, personnummer och vilket år det avser. | |
587 | Ja. Du kan ändra vem som ska få bostadsbidraget genom att fylla i blanketten Ändring av bostadsbidrag. | |
589 | När du ansökte om bostadsbidrag lämnade du preliminära uppgifter om vilka inkomster du trodde att du skulle få under det aktuella året. Varje år kring årsskiftet gör vi en slutgiltig beräkning av bostadsbidraget där vi jämför dina preliminära inkomstuppgifter med uppgifter från din deklaration som vi får från Skatteverket. Om du har fått för lite bostadsbidrag får du en tilläggsutbetalning. Tilläggsutbetalningen kommer under februari. Du behöver inte göra något för att få utbetalningen. Den sätts in på samma konto som bostadsbidraget. | |
592 | Nej, du kan få bidrag för en del av din bostadskostnad. Den delen kallas för den bidragsgrundande bostadskostnaden. Det finns en övre gräns för vilken bostadskostnad som är bidragsgrundande. För barnfamiljer beror den gränsen på hur många barn som bor hemma. Den gränsen kan minskas, till exempel om du har en bostadsyta som överstiger en viss gräns, om du hyr ut ett eller flera rum eller om någon annan än din make, sambo eller dina barn bor hos dig. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du har frågor om vad som gäller i ditt fall. | |
595 | Ja, eftersom du söker bidrag utifrån vilka inkomster du tror att du kommer ha under året. Om du tjänar mer eller mindre än det du skrev i din ansökan ska du meddela Försäkringskassan om det. Du ändrar enklast ditt bostadsbidrag på Mina sidor. Du kan även ringa vårt kundcenter på 0771-524 524. Det gör inget om du tjänar olika mycket från månad till månad. Det är vad du tjänar under hela året som avgör hur mycket bidrag du ska få. | |
596 | Ja, du kan få bostadsbidrag för högst 60 kvadratmeter av bostaden. | |
598 | Skriv den summa som du tror att du kommer tjäna under året. Du kan alltid ändra beloppet på Mina sidor om det visar sig att du tjänar mer eller mindre än trodde. Om du ansöker senare under året kan du kolla hur mycket som du redan har tjänat under året. I ansökan anger du hela studiebidraget som inkomst – Försäkringskassan räknar sedan med 80 procent av den summa som du skrivit. Hela kalenderårets (1 januari–31 december) beräknade inkomster ska räknas med. Det gäller även om du inte söker bostadsbidrag för hela året. Årsinkomsten delas med tolv och fördelas så att inkomsten blir samma för varje månad. Du ska alltid ange inkomsterna före skatt. |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.